Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
118 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2006/07, 1976/77, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter relevans
De svenska skattereglerna anpassas till vissa utvidgningar i EU:s så kallade fusionsdirektiv som EU beslutade om under 2005. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Med fusionsdirektiv vill EU skapa ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater. Syftet är att gränsöverskridande omstruktureringar av företag i olika medlemsstater inte ska missgynnas skattemässigt jämfört med omstruktureringar av bolag i samma medlemsstat.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att införa en trängselskatt i Stockholm från och med den 1 augusti 2007. Syftet med trängselskatt är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm, men även att bidra till att finansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. En företagare som säljer varor och tjänster mot kontant betalning måste från den 1 januari 2010 registrera försäljningen i ett godkänt kassaregister. Syftet är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från företagare som inte betalar skatter och avgifter. Vissa verksamheter, bland annat torg- och marknadshandeln och distans- och hemförsäljning, undantas från lagen, liksom försäljning där det inte rör sig om särskilt mycket pengar.
Kronofogdemyndigheten ska vara helt fristående och inte längre knuten till Skatteverket för strategisk ledning och styrning i administrativa frågor. Beslutet grundar sig på ett förslag från regeringen och syftar till att stärka borgenärernas och gäldenärernas förtroende för Kronofogdemyndigheten när det gäller kravet på opartiskhet. Beslutet innebär också att Skatteverket ska överta vissa uppgifter som till exempel ansökan om likvidation, ansökan om konkurs och bevaka det allmännas fordran i konkurs samt ansökan om företagsrekonstruktion och företräda det allmänna vid rekonstruktion.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om skattelättnader för hushållstjänster. Det kan gälla till exempel städarbete eller annat rengöringsarbete, vård av kläder och hemtextilier, matlagning, barnpassning, lättare trädgårdsarbete och snöskottning. Skatten minskas med 50 procent av arbetskostnaden, dock med högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2007.
Riksdagen antar regeringens förslag om skärpt kontroll av kontanta medel som flyttas ut och in ur EU. De nya bestämmelserna krävs för att Sverige ska följa EU:s regler. Den som vill resa in eller ut ur EU med mer än 10 000 euro i kontanta medel ska anmäla detta till Tullverket. Syftet är bland annat att stoppa penningtvätt. Tullen ska få söka igenom till exempel bilar och bagage och även göra kroppsvisitation. Om de hittar mer kontanter än tillåtet ska de kunna ta hand om dem. Den som bryter mot reglerna kan få böter. Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2007.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om mervärdesskatteområdet samt taxerings-, skattebetalnings- och folkbokföringsfrågor. Inom mervärdesskatteområdet finns förslag om de reducerade skattesatserna, beskattningen av ideella föreningar, företagens anskaffning av skåpbilar, fastighetsskötsel i egen regi, förluster vid stöld och rån samt vindkraftskooperativens avdrag för kooperativ utdelning. Vidare finns förslag som gäller skatte- och avgiftskontrollen, införandet av servicecheckar, beviljande av F-skattsedlar, information på skattsedeln om uttaget av socialavgifter och processen vid uttag av skattetillägg. Förslagen om folkbokföringen handlar om till exempel införandet av ett nytt sockenbegrepp, folkbokföring hos annan utan medgivande, skyddet för uppgifter om förföljda personer, arkivering av folkbokföringsuppgifter samt hanteringen av SPAR-registret.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat energiskatter. Motionerna handlar om punktskatt på bränsle och elektrisk kraft, beskattningen av drivmedel, skatt på avfall, förändringar av fordonsbeskattningen, kilometerskatt för tunga fordon, kilometerskatt för sjötrafiken i Östersjön samt skatt på fritidsbåtar, djurförsök och socker.
Riksdagen gjorde ett uttalande om att regeringen ska skynda på arbetet med en tonnageskatt på fartyg. Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens tonnagevolym. Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Riksdagen gav våren 2004 regeringen i uppdrag att utreda frågan (se 2003/04:SKU21 ). Utredningen har lämnat sitt förslag, och regeringen arbetar nu med förslaget. Riksdagen bedömer att frågan är viktig för rederinäringens utveckling i Sverige, inte minst för att undvika att utflaggningar av nya fartyg i brist på besked. Riksdagen sade vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om främst beskattning av företag.
Riksdagen anser alkolås monterade i förmånsbilar inte ska påverka värdet av bilförmånen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över reglerna. I dag räknas alkolås som extrautrustning och leder till högre förmånsbeskattning. Riksdagen anser att allt måste göras för att få bort alkoholpåverkade förare från våra vägar. Ett steg i den riktningen är att förse fordon med alkolås, och en sådan åtgärd bör inte påverka bilförmånens värde. Riksdagen sade vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om inkomstskatter.
Kravet på att arbetsgivaren ska genomföra rehabiliteringsutredningar enligt lagen om allmän försäkring avskaffas. Arbetsgivaren ska i stället lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Det kan till exempel handla om upplysningar som rör den försäkrades arbetsuppgifter eller genom att arbetsgivaren medverkar till att undersöka möjligheterna till att bereda den försäkrade andra arbetsuppgifter. Bakgrunden till de ändrade reglerna är bland annat att arbetsgivaren i många fall inte har tillgång till den medicinska information som oftast behövs för att kunna bedöma om och när det är lämpligt att vidta rehabiliteringsåtgärder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2007.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som redovisar den svenska migrations- och asylpolitiken sedan 2005. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen säger också nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor, bland annat frågor om uppehållstillstånd, verkställighet av avvisningsbeslut och visumkrav samt svenskt medborgarskap.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Detta för att Sverige ska uppfylla vissa krav som EU ställer. Det innebär till exempel att den som har fallit offer för människohandel ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst sex månader om personen samarbetar i brottsutredningen och ställer upp som vittne i rättegången. Även uppehållstillstånd för betänketid på 30 dagar ska kunna meddelas. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2007.
Försäkringskassan ska kunna kräva ränta vid återkrav av socialförsäkringsförmåner. Det innebär att personer som är skyldiga att återbetala en socialförsäkringsförmån och som har kommit överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller har fått anstånd med betalningen ska betala ränta. Personer som inte återbetalat ett återkrävt belopp i rätt tid ska betala dröjsmålsränta med en högre räntesats. Försäkringskassan ska kunna helt eller delvis ta tillbaka kravet på ränta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007 och ska tillämpas första gången på återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter att lagen började gälla.
Den som har till exempel änkepension ska kunna tillgodoräkna sig en förmånligare försäkringstid när man räknar ut ålderspension i form av garantipension än som är möjligt i dag. Den årliga uppräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension ska göras utan att man tar hänsyn till balansindex för de år ett sådant har fastställts. Bostadstillägg till pensionärer ska i fler fall än i dag ska kunna räknas om utan föregående underrättelse. Det gäller när taxeringsvärdet för en fritidsfastighet har ändrats och när pensionären samtidigt med bostadstillägg har bostadsbidrag och bostadsbidraget ändras. Vid inkomstprövning för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska inkomster beskattade i utlandet tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp för beskattning i Sverige. Detta för att uppnå likabehandling av svenska och utländska inkomster. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007. Riksdagen sade också nej till motioner bland annat om pensionsrätt vid retroaktiva utbetalningar och om fonder och avgifter i premiepensionssystemet.
En ny kriminalvårdslagstiftning börjar gälla den 1 januari 2007 (se 2005/06:JuU33 ). Riksdagen beslutade om några följdändringar i socialförsäkringslagstiftningen med anledning av den nya lagstiftningen.
Försäkringskassans försäkringsdelegationer avvecklas från och med den 1 januari 2007. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att Försäkringskassan tar över vissa av de uppgifter som försäkringsdelegationerna har ansvarat för. Dessa uppgifter är bland annat att besluta i frågor om samverkan med andra aktörer inom rehabiliteringsområdet och att tillsätta ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om att beslut om bilstöd till personer med funktionshinder ska fattas av tjänstemän hos Försäkringskassan i stället för som i dag, av socialförsäkringsnämnderna.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. De största anslagen går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sade också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken: att införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. Frågan om en ökad arbetskraftsinvandring är viktig ur ett arbetsmarknadsperspektiv och för att undvika en framtida arbetskraftsbrist.
