Torsten Elofsson (ChrDem)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

91

Förslagspunkter

15

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2025-04-22

Datum

2025-04-23

Bordläggning

2025-04-28

Debatt

2025-04-29

Beslut

2025-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om våld i nära relationer, stärkt skydd för brottsoffer och ersättning till brottsoffer. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-11

Bordläggning

2025-04-23

Debatt

2025-04-24

Beslut

2025-04-29

Datum

2025-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om processrättsliga frågor. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om lagstiftning om tvångsmedel, domstolsprocessen, Sveriges Domstolar och rättshjälp.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 61 minuter

Justering

2025-03-27

Datum

2025-03-28

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-10

Riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om internationell samverkan för att motverka terrorism. Riksdagen anser att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-02

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Skrivelsen bygger på Riksrevisionens rapport där myndigheten har granskat hur effektiva statens insatser är för att förhindra att barn begår grova brott. Riksrevisionen konstaterar att statens insatser för att bryta barns grova kriminalitet inte är fullt ut effektiva.

I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som den gjort och planerar att göra med anledning av Riksrevisionens rapport. Det handlar bland annat om straffrättsliga och socialrättsliga åtgärder, mer resurser till myndigheter, kommuner och regioner samt insatser som rör föräldrar och vårdnadshavare.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Det pågår ett omfattande arbete på området inom Regeringskansliet. Flera utredningar har tillsats och bereds för närvarande.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2025-03-20

Datum

2025-03-21

Bordläggning

2025-03-25

Debatt

2025-03-26

Beslut

2025-03-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.

Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.

För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2025-03-11

Datum

2025-03-11

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription.

De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen.

De föreslagna reglerna ger de brottsbekämpande myndigheterna förbättrade möjligheter att ta del av information som finns hos andra aktörer om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet. Detta ger dem bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott samt att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till ändringar i bland annat rättegångsbalken och polisens brottsdatalag som ska ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri. Syftet med ändringarna är att fler brott ska klaras upp och att fler gärningsmän ska ställas inför rätta.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.
• Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.
• Vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
• Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-01-31

Bordläggning

2025-02-19

Debatt

2025-02-20

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår inom områdena som förslagen tar upp.

Förslagen rör unga lagöverträdare och handlar exempelvis om evidensbaserat arbete och rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 70 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-14

Bordläggning

2025-02-19

Debatt

2025-02-20

Beslut

2025-02-26

Nya regler om sekretess och behandling av personuppgifter ska införas vid det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brottsförebyggande rådet (Brå). Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

De nya reglerna föranleds av att CVE får ansvar för två nya uppgifter i mars 2025. Uppgifterna innebär att CVE

• blir kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller granskar offentligt finansierade verksamheter
• ska ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack.

De nya reglerna ger CVE möjlighet att hantera den ökade mängden information som de två nya uppgifterna kommer att medföra. Reglerna börja gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Totalt cirka 87 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 45 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, knappt 20,5 miljarder kronor, går till Kriminalvården och knappt 8,2 miljarder kronor går till Sveriges domstolar.

Riksdagen sa nej till nio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland dessa ingår alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

49, 176 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 98 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Datum

2024-10-24

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

2

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:JuU10 2024/25:JuU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Inlämnad

2024-10-01

Förslag

1

Datum

2024-10-01

Utskottsberedning

2024/25:FöU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag