Rebecka Le Moine (Grn)

Motion till riksdagen 2022/23:768 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP) Kortare arbetstid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur normalarbetstiden i ett första steg kan sänkas till 35 timmar i veckan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

3

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:AU8

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP) Utredning om basinkomst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till basinkomst och tillkännager detta för regeringen. Motivering På grund av coronakrisen rådde

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:SfU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:765 av Rebecka Le Moine (MP) Reformering av penningsystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen uppdraget att ta fram lämpliga åtgärder för att 9 kap. 14 regeringsformen ska gälla fullt ut för alla svenska pengar som skapas

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:764 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Lidandet inom kycklinguppfödningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slaktkycklingproduktionen bör minska beläggningsgraden så att kycklingarna har tillgång till betydligt större utrymme och att krav

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

5

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:MJU9

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:763 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Avveckling av minkfarmarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla minkfarmarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan den förra djurskyddslagen kom 1988 har frågan om hållning

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:MJU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:183 av Daniel Helldén och Rebecka Le Moine (båda MP) Vägrenarnas potential för den biologiska mångfalden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa slåtterprinciper för hantering av det nationella vägnätets vägrenar och tillkännager

Inlämnad

2022-11-16

Förslag

5

Datum

2022-11-16

Utskottsberedning

2022/23:TU10

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny maktutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2022-11-16

Förslag

35

Datum

2022-11-16

Utskottsberedning

2022/23:AU7 2022/23:JuU16 2022/23:KrU1 2022/23:KrU8 2022/23:KU23 2022/23:KU24 2022/23:KU25 2022/23:KU26 2022/23:KU27 2022/23:KU28 2022/23:KU30 2022/23:SfU15 2022/23:SoU13 2022/23:SoU17 2022/23:SoU21 2022/23:UbU5 2022/23:UbU6 2022/23:UU15 2022/23:UU16

Riksdagsbeslut

(35 yrkanden): 35 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) Åtgärder för att ge Sverige EU:s billigaste och miljövänligaste energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 150 TWh havsbaserad vindkraft till 2040 och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-10-31

Förslag

30

Datum

2022-10-31

Utskottsberedning

2022/23:CU1 2022/23:CU12 2022/23:CU9 2022/23:FöU4 2022/23:MJU13 2022/23:MJU16 2022/23:NU17 2022/23:NU8 2022/23:NU9 2022/23:SkU11 2022/23:SkU14 2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(30 yrkanden): 30 avslag

Statsminister Magdalena Andersson (S) återrapporterar från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 7 oktober. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor. Ledamöter som önskar att få ordet kan förhandsanmäla

Datum

2022-10-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Motion till riksdagen 2021/22:4749 av Rebecka Le Moine (MP) med anledning av prop. 2021/22:244 Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa frågan om egenvård och vid behov återkomma vad gäller frågan om förhållandet

Inlämnad

2022-05-20

Förslag

4

Datum

2022-05-20

Utskottsberedning

2021/22:SoU35

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Utrikesminister Ann Linde  (S) Finansmarknadsminister Max Elger (S) Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-19

Motion till riksdagen 2021/22:4740 av Per Bolund m.fl. (MP) Nato och arbetet mot kärnvapen (väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

7

Datum

2022-05-18

Utskottsberedning

2021/22:UU20

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-18

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-11

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Portugal. Anledningen är att Portugal ännu inte har infört de ändrade bestämmelser som länderna kommit överens om.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Enligt svensk skattepolicy ska pension beskattas i Sverige om den betalas ut från Sverige till en person som bor utomlands, så kallad källstatsbeskattning. Skatteavtalet med Portugal innebär dock att vissa pensioner varken beskattas i Sverige eller Portugal. Sverige har efter förhandlingar med Portugal under 2019 ändrat sina bestämmelser så att pensioner från privata anställningar får beskattas i Sverige. Portugal har trots påtryckningar ännu inte uppfyllt sin del av avtalet. Avtalet sägs därför upp.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Grekland. Anledningen är att motverka skatteflykt och att avtalet är bristfälligt i andra delar.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Skatteavtalet med Grekland är ett av Sveriges äldsta avtal. Under år 2020 införde Grekland särskilda skatteregler. De innebär att flera inkomster som enligt avtalet är undantagna från beskattning i Sverige, exempelvis kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar bara beskattas med sju procent i Grekland. Avtalet är dessutom ålderdomligt utformat och bristfälligt i vissa delar. Avtalet sägs därför upp för att ses över i sin helhet.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Schablonen för att beräkna förmånsvärdet för bilförmån ska justeras. Detta så att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för en privatägd bil. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande schablonen har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 1997 och ger ett förmånsvärde som understiger vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil. Det innebär att skattesystemet gynnar inkomst i form av bilförmån jämfört med lön, men också att fossildrivna bilar premieras i förhållande till andra varor och tjänster. Enligt beslutet ska det ränterelaterade respektive prisrelaterade beloppet ändras så att schablonen bättre avspeglar den genomsnittliga kostnaden för en privatägd bil.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och berör förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-26

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en skatt på så kallad övrig tobak, som i dag inte är skattepliktig. Till övrig tobak räknas exempelvis råtobak som obehandlade tobaksblad och visst slags tobakspulver. Riksdagen sa också ja till förslag om avdragsrätt för godkända lagerhållare samt tillhörande administrativa regler och kontrollregler om bland annat distansförsäljning. Syftet är att tobaksbeskattningen ska bli mer heltäckande och tydligare samt att motverka skatteundandragande och dubbelbeskattning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 juli och övriga den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-05

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Det blir enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja gränsen för hur stor installerad effekt som befrias från skatt.

De höjda gränserna innebär att skatt inte behöver betalas på egenproducerad solel från anläggningar upp till 500 kilowatt, 250 kilowatt för el från vind- eller vågkraft och 100 kilowatt för övriga förnybara källor.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-18

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19