Handeln med utrotningshotade djur

Interpellation 2022/23:174 av Rebecka Le Moine (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-02-02
Överlämnad
2023-02-02
Anmäld
2023-02-03
Sista svarsdatum
2023-02-16
Svarsdatum
2023-03-31
Besvarad
2023-03-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Ett skäl som lyfts för att försvara djurparkers existensberättigande är ofta bidraget till att bevara biologisk mångfald. Men ett hot som har uppdagats på senaste är hur hotade arter hamnar på den privata marknaden i stället och används för att tjäna pengar. Här behövs uppenbarligen fler åtgärder.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:174, Handeln med utrotningshotade djur

Interpellationsdebatt 2022/23:174

Webb-tv: Handeln med utrotningshotade djur

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 81 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat landsbygdsministern vad han tänker vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig inleda med att säga att regeringen genom en ambitiös klimat och miljöpolitik avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiskeri- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta.

För djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns det detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Om anläggningen förevisar djur av vilda arter, oavsett om de är utrotningshotade eller inte, behövs också ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker i Sverige. Om anläggningen omfattar arter som är listade under Cites, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, bilaga A, krävs även tillstånd från Statens jordbruksverk för att ha ett utbyte med eller kunna köpa in sådana arter från liknande anläggningar. För arter listade i konventionens bilaga B måste laglig bakgrund kunna styrkas.

Det är i sammanhanget viktigt att nämna att myndigheternas bedömningar för de tillstånd som jag nämner kan skilja sig åt beträffande djur som ska leva i djurpark jämfört med djur som innehas av privatpersoner.

Det finns alltså detaljerade regler kring tillstånd för djurparker. Det pågår också flera initiativ för att stärka regelverket kring utrotningshotade och fridlysta arter. Bland annat finns förslag i betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) som har remitterats och som nu bereds inom Regeringskansliet.

En annan fråga, som för närvarande utreds i Miljöstraffrättsutredningen, dir. 2022:69, rör misstänkta artskyddsbrott som avser illegal handel med levande djur där djur behöver tas i beslag. Sådana beslag är en förutsättning för en effektiv brottsutredning. Beslag av levande djur är dock förenade med höga kostnader som betalas av staten. Kostnaderna kan leda till att djur inte tas i beslag, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för brottsutredningarna och innebära ett lidande för djuren och i förlängningen leda till fler brott. För att kunna möta kraven i brottsutredningarna utreds nu om kostnaderna för beslag av levande djur ska kunna falla på den som döms för brottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer noga att följa beredningen av de ovan angivna förslagen.


Anf. 82 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Det gläder mig att hon kommer att hålla ett vaksamt öga på dessa väldigt viktiga frågor.

Handeln med utrotningshotade djur och delar av olika utrotningshotade arter är den tredje till fjärde största illegala handeln i världen. Ofta är denna handel väldigt förknippad med och ingår i kriminella nätverk eftersom man verkar där det finns låg risk men stora pengar. Det är alltså inte enbart en fråga om biologisk mångfald utan också en fråga om hur vi kan få bukt med stora kriminella nätverk.

Citeskonventionen innebär att inga arter från den vilda faunan eller floran ska bli föremål för en ohållbar exploatering på grund av internationell handel. Och det är mer än 180 länder som har skrivit under konventionen.

Man skulle kunna tro att detta inte har med Sverige att göra. Men Sverige har börjat anses vara ett transitland för levande exemplar och produkter som skickas vidare till andra länder. En del export sker från Sverige, både lagligt och olagligt - en del produkter från licensjagad björn men också illegalt insamlade växter och fågelägg. Ett hundratal av de arter som är på Citeslistan förekommer naturligt i Sverige. Citesreglerna gäller även i de fall där man har kommit åt dessa arter genom laglig jakt eller lagligt fiske.

Jag vill ta upp ett exempel på hur det brister i svensk lagstiftning när det gäller Citesreglerna. Vi har precis haft en licensjakt på lodjur i Sverige, som Miljöpartiet motsätter sig kraftigt eftersom det är en hotad art som även är upptagen på Citeslistan. Vi har genom licensjakten på lodjur lockat hit utländska jägare till en troféjakt. Det är nämligen så att när det beslutades om jakt på lodjur genom licensjakt fick jägarna också behålla skinnet. Licensjakten har blivit en troféjakt som verkligen lockar till sig utländska troféjägare som får ta med sig skinnet och ibland även kraniet hem.

Vi säljer jakt på rödlistade, fridlysta och Citeslistade arter som lodjur, trots att man inte får sälja skinnet. Personer kan betala 250 000 kronor, komma till Sverige, skjuta detta djur och ta med sig skinnet och kraniet hem. Att vi säljer troféjakt på Citeslistade djur är ett kryphål i Citeslagstiftningen.

Min fråga till miljöministern är: Tänker ni förbjuda försäljning av troféjakt till utländska jägare på fridlysta vilda djur som är Citeslistade?


Anf. 83 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Nu finns det en lite udda ansvarsfördelning som kan vara svår att förhålla sig till. Jag fick även upplysa mig själv om detta i samband med denna interpellation. Men ansvaret för frågor som rör djurvälfärd i djurparker, utöver frågor som rör jakt och specifikt även licensjakt, ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och således även de berörda statsråden där. Men ansvaret för frågor som rör arbetet med exempelvis Cites och de speciella tillstånd som krävs för att exempelvis hantera vilda djur och utrotningshotade djur ligger hos mig som miljöminister. Därför besvaras frågor om licensierad jakt bäst av det statsråd som har ansvar för jaktfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna återgå till den viktiga frågan om hur vi ser till att vårda, ta hand om och skydda de arter som vi har i Sverige och som är utsatta. Vi är för fullt igång med att hantera betänkandet om skydd av arter som har remitterats och nu bereds inom Regeringskansliet. Detta betänkande redovisades i juni 2021 med två huvuduppdrag, dels att se över artskyddsförordningen med fridlysningsregler och annat, dels att förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra specifikt artskyddsrelaterad brottslighet. Detta betänkande kommer förhoppningsvis att kunna ligga till grund för en utveckling av det arbete som Sverige gör från statens håll för att just skydda våra arter.

I kommittédirektivet till utredningen ingick som en andra utredningsdel specifikt detta med artskyddsrelaterad brottslighet. Vi bereder just nu förslagen i betänkandet, och vi kommer förhoppningsvis att kunna se till att utveckla den politik som förs inom detta område.

Utöver detta finns även Miljöstraffrättsutredningen. Om inte annat tyder både utredningen och annat som är framlagt inom detta område på att vi är flera som har identifierat att det finns ett behov av en utveckling kring hur vi hanterar särskilt utsatta arter som behöver ett ytterligare skydd. Det kan därför säkert ske en utveckling inom detta område, och vi tittar just nu på de förslag som har kommit i betänkandet. Men vi ser också fram emot de förslag som ska redovisas i december 2023 i utredningen om just miljöstraffsrätt.

Utifrån detta hoppas vi att bland annat utredningen kan innehålla förslag om hur vi ska förebygga, upptäcka, utreda och lagföra dessa överträdelser på ett bättre sätt, för det finns sannerligen ett sådant behov.


Anf. 84 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret.

Det gläder mig att regeringen tittar på dessa utredningar med öppna ögon trots att de tillsattes av en tidigare regering. Det är väldigt viktiga utredningar, även om utredningen om miljöstraff är mer inriktad på miljöskadligt avfall och inte har med just den här frågan att göra. Det är dock viktigt i sig att få bukt med den ekonomiska brottslighet som ligger bakom.

Det bekymrar mig dock att det har gjorts en uppdelning mellan jakt och Cites, för det är väldigt svårt att prata om Cites och hur vi ska kunna stävja handeln med utrotningshotade djur om vi inte beaktar jakten och jaktlagstiftningen. Ett exempel är att man kan åka till länder i till exempel Afrika och köpa ett helt upplägg där man får skjuta utrotningshotade djur. Det kan handla om elefanter och andra stora djur som är viktiga i ekosystemen där.

Det som verkligen är beklämmande är att man från importlandet, det vill säga Sverige, kan få ett tillstånd att importera troféerna hit. Jag tycker att detta är moraliskt förkastligt, och här har vi verkligen möjligheten att sätta ned foten och säga att vi inte ser någon bra grund för att göra undantag från Cites bara för att någon rik troféjägare från Sverige ska åka till Afrika, skjuta elefanter och kanske ta med sig en elefantfot hem och ha som prydnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen skulle faktiskt genom tydliga direktiv kunna säga att vi inte tillåter import av utrotningshotade djur listade i Cites. Det är en möjlighet att gå före som finns för alla länder som har skrivit under Cites riktlinjer, och flera andra länder har gjort detta. Jag tycker att det är väldigt pinsamt att Sverige fortfarande tillåter den här typen av import. Enligt Cites registrerades under en tioårsperiod 1,7 miljoner troféer internationellt, och man har kunnat konstatera att 200 000 av dem var från hotade arter.

Det finns också väldigt problematiska gränsdragningar mellan vad som är laglig troféjakt och vad som är olaglig troféjakt. Ett exempel på det är fallet med lejonet Cecil år 2015, vilket blev väldigt uppmärksammat internationellt. Där erbjöd man en jakt där lejonet jagades ut från en skyddad plats i Zimbabwe, för när lejonet kommit över gränsen saknar det skydd. Lejonet sköts med pil och båge och fick sedan lida i tio till tolv timmar innan han dog. Därefter höggs huvudet av och blev en trofé.

Jag tycker att hela konceptet med troféjakt på utrotningshotade djur är någonting vi skulle behöva lämna bakom oss. Där skulle Sverige kunna ta sitt ansvar genom att helt enkelt inte låta Jordbruksverket utfärda undantag från Cites, precis som flera andra länder har gjort. Min fråga till miljöministern är därför om man tänker titta på möjligheten att förbjuda import till Sverige av troféer som kommer från hotade djur.


Anf. 85 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Det kan vara så att det är ledamoten Le Moine som i en motion tagit upp ett förslag om att exempelvis ge Tullverket ökade befogenheter i hanteringen av Citesarter. Det är absolut någonting man kan överväga.

Som regelverket ser ut just nu är det dock förbjudet att föra utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter över Sveriges gräns utan tillstånd. Att sådana tillstånd finns och går att söka är det kanske i och för sig inte Tullverket som reglerar, men att vi har ett regelverk där det behövs ett tillstånd för att få föra in djur och arter är en god sak. Det handlar om att kunna reglera det hela.

Säg exempelvis att man skulle plocka bort det arbete som sker genom tillstånden - då skulle det ju inte att finnas reglering alls utöver att det helt enkelt inte ska existera. Frågan är om det skulle få önskad effekt eller om det tvärtom till och med skulle kunna ha en negativ effekt. Nu är det så att det behövs ett tillstånd och att de tillstånden ska ges i enlighet med det regelverk som råder i Sverige, vilket inkluderar regelverket för Cites. Det tänker jag är ett klokt sätt att hantera det hela: Vi förbjuder helt enkelt i enlighet med regelverket i Cites att någon utan tillstånd för in vissa arter av djur och växter liksom produkter av djur och växter av denna sort i Sverige.

Utöver detta kan också nämnas att Tullverket har väldigt mycket att göra, om man säger så. De arbetar med väldigt många olika prioriteringar, och de större prioriteringar som görs i dag gäller narkotika och vapen. Det är också någonting man kan hantera i ett övervägande gällande utvecklingen för hur vi hanterar regelverket för Cites i Sverige och hur vi ser till att på bästa sätt hantera förbudet mot att föra in utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter.

Jag vill också nämna betydelsen av det internationella arbetet kring detta, vilket är väldigt gediget. Det händer hela tiden väldigt mycket som rör Cites på olika sätt. Vid exempelvis Cites COP 19-möte i Panama arbetade man kring stärkta regelverk mot handel av hotade djur, och vid alla de tillfällen då Sverige deltar i olika EU-arbetsgrupper och annat driver man som en stark part, tillsammans med hela EU, på för bättre bestämmelser och för att bättre kunna hantera utvecklingen när det gäller handeln med listade djur och växter. Den svenska delegationen deltar väldigt aktivt i utvecklingen för hur vi hanterar dessa frågor, och det bör den såklart fortsätta göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså många förslag på bordet om hur man på olika sätt kan motverka den här handeln, men det är viktigt att nämna att det redan nu är förbjudet att göra detta utan tillstånd. Det är en stark start för Sveriges del.


Anf. 86 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tycker att det blir lite svårt att hänga med när ministern pratar om det här med tillstånd. Ett tillstånd är ett papper och någonting som Jordbruksverket kan utfärda, men det måste ju grunda sig på en politisk vilja och ett politiskt beslut. Där finns det andra länder som har sagt att de, eftersom de har en politisk vilja, har beslutat att inte tillåta import av troféer av lejon och andra utrotningshotade djur i Afrika.

Det är lite grann detta jag far efter: Finns det en sådan vilja hos miljöministern, eller tycker miljöministern att det är helt okej att rika troféjägare i Sverige får ett undantag från Cites för att föra in elefantfötter, betar och annat som har tillhört hotade djur? Vi ska senare prata även om det globala naturavtalet, och dessa djur skulle verkligen behöva ett kraftigare skydd snarare än ökad jakt. Det jag lite grann far efter är alltså ett svar på frågan om det över huvud taget finns en sådan vilja eller förståelse för att vi behöver reglera importen.

Sedan är jag jättetacksam över att miljöministern tog upp min motion om att vi även behöver tillföra medel och resurser samt ge instruktioner till Tullverket. Inom EU har vi nämligen någonting som kallas den inre gränslagen, vilken ska främja fri rörlighet och handel. Där prioriterar man mycket riktigt, vilket miljöministern nämnde, att kontrollera att droger, vapen och annat inte ska kunna passera hur som helst - men de Citeslistade arterna är inte med på listan. Det betyder att den som väl har kommit in i EU har väldigt lätt att röra sig inom EU med dessa produkter.

Min fråga är: Är detta någonting som miljöministern skulle vilja titta på, alltså hur man kan uppgradera Citeslistorna till samma nivå som droger och vapen?


Anf. 87 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Jag tror inte att det är sista gången vi diskuterar hur vi på bästa sätt skyddar våra arter i Sverige. Det finns som sagt beredningar som hanteras inom Regeringskansliet, och utifrån dessa kommer självklart en hantering att offentliggöras.

Utöver det är det viktigt att Sverige i de internationella sammanhangen såväl som i EU för fram en tydlig riktning där vi på ett bättre sätt skyddar våra arter och att vi sätter upp skarpare direktiv för det som sker mellan våra länder i EU. Det finns dock inga sådana förslag från vår sida nu. Man behöver ett tillstånd för att föra in djur som täcks av Cites i Sverige, och det är en bra start. Sedan får vi helt enkelt på bästa sätt se över hur vi kan utveckla lagstiftningen som rör skydd av djur och arter som berörs av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså inga sådana förslag nu, men det sker ju en utveckling av hur vi hanterar dessa frågor. I och med den beredning som sker i Regeringskansliet kommer det att komma fler besked om hur vi på bästa sätt från Sveriges sida kan hantera de eventuella artskyddsbrott eller annat som kan ske i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.