Jonny Cato (Cen)

Former member of the Riksdag

Constituency
Skåne County West
Title
Student.
Birth year
1994
Address
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

All assignments

Member of Parliament

Ordinary member
2018-09-24 – 2025-11-29

The Centre Party

First Deputy Group Leader
2025-09-01 – 2025-11-29
Second Deputy Group Leader
2024-09-09 – 2025-08-31
Second Deputy Group Leader
2024-01-01 – 2024-05-31

Committee on the Labour Market

Member
2022-10-04 – 2025-11-29
Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Justice

Deputy member
2018-10-02 – 2022-09-26

Committee on Social Insurance

Deputy member
2022-10-04 – 2025-11-29
Deputy member
2019-10-23 – 2022-09-26
Deputy member
2018-10-16 – 2019-03-29

Committee on Cultural Affairs

Deputy member
2019-03-29 – 2022-09-26

Committee on Defence

Deputy member
2020-03-18 – 2020-09-03

Committee on the Constitution

Deputy member
2020-03-18 – 2020-09-03

Committee on Foreign Affairs

Deputy member
2020-03-18 – 2020-09-03

Committee on Civil Affairs

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Finance

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Environment and Agriculture

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Industry and Trade

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Taxation

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Health and Welfare

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Transport and Communications

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on Education

Deputy member
2020-03-18 – 2022-09-26

Committee on European Union Affairs

Deputy member
2020-03-18 – 2022-10-04

Nominations Committee

Member
2022-09-26 – 2025-11-29

The War Delegation

Member
2025-09-04 – 2025-11-29

The Riksdag Board

Alternate member
2025-09-01 – 2025-11-29

Biography

The information in the biography is information that the commissioner has submitted to the publication Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 18–. Ledamot arbetsmarknadsutskottet 22–. Suppleant justitieutskottet 18–22, socialförsäkringsutskottet 18– och kulturutskottet 19–22. Ledamot valberedningen 22–.

Föräldrar

Tulltjänstemannen Lars Hansson och färdtjänsthandläggaren Lisbeth Cato Hall, f. Cato.

Utbildning

Johannes Hedberggymnasiet, Helsingborg, slutår 13. Strategisk kommunikation, Lunds universitet 13–14.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Helsingborg 14–19. Ledamot, kommunstyrelsen 14–18. Ordförande, vård och omsorgsnämnden 17–18.

Said and done

Here you will find what the member has said and done in the Riksdag. This includes motions and speeches in the Chamber, as well as interpellations and written questions to the Government. Here you will also find what government ministers have said and done in the Riksdag. Use the filters to search among the documents. The contents are sorted by date, with the most recent contents at the top.

  • Behovsprövning av barnbidraget

    Motion 2019/20:497 av Magnus Ek och Jonny Cato (båda C)

    Motion till riksdagen 2019/20:497 av Magnus Ek och Jonny Cato (båda C) Behovsprövning av barnbidraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en behovsprövning av barnbidraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett av de bästa måtten på hur upplyst
    Inlämnad
    2019-09-26
    Förslag
    1
    Datum
    2019-09-26
    Utskottsberedning
    2019/20:SfU18
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Färdigställande av Västkustbanan

    Motion 2019/20:445 av Jonny Cato m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2019/20:445 av Jonny Cato m.fl. (C) Färdigställande av Västkustbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att snarast färdigställa utbyggnaden av dubbelspår längs hela sträckningen mellan Göteborg och Malmö och tillkännager
    Inlämnad
    2019-09-26
    Förslag
    1
    Datum
    2019-09-26
    Utskottsberedning
    2019/20:TU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av prop. 2018/19:157 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

    Motion 2019/20:264 av Johan Hedin m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2019/20:264 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2018/19:157 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minimistraffet för brottet utnyttjande av barn genom köp
    Inlämnad
    2019-09-25
    Förslag
    1
    Datum
    2019-09-25
    Utskottsberedning
    2019/20:JuU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • med anledning av prop. 2018/19:155 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

    Motion 2019/20:263 av Johan Hedin m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2019/20:263 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2018/19:155 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera personal från Tullverket i det straffrättsliga
    Inlämnad
    2019-09-25
    Förslag
    2
    Datum
    2019-09-25
    Utskottsberedning
    2019/20:JuU8
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , 2 bifall,
  • Sydvästlänken

    Skriftlig fråga 2018/19:727 av Jonny Cato Hansson (C)

    Fråga 2018/19:727 Sydvästlänken av Jonny Cato Hansson (C) till Statsrådet Anders Ygeman (S) Sydvästlänken är en stor och viktig satsning för säkrare elförsörjning i södra Sverige. Projektet har försenats och skjutits fram vid ett flertal tillfällen. Det är av stor vikt för elförsörjningen i södra Sverige att projektet
    Inlämnad
    2019-06-05
    Besvarare
    Statsrådet Anders Ygeman (S)
  • Still from Debatt om förslag, Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

    Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

    Betänkande 2018/19:JuU21

    2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

    Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 8 minuter
    Justering
    2019-04-25
    Datum
    2019-05-06
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Still from Debatt om förslag, Terrorism

    Terrorism

    Betänkande 2018/19:JuU16

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    24, 65 minuter
    Justering
    2019-04-25
    Datum
    2019-04-26
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Still from Debatt om förslag, Kriminalvårdsfrågor

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2018/19:JuU13

    Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

    • Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
    • Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
    • En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
    • Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

    Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    34
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    24, 82 minuter
    Justering
    2019-04-11
    Datum
    2019-04-15
    Bordläggning
    2019-04-24
    Debatt
    2019-04-25
    Beslut
    2019-04-25
  • med anledning av prop. 2018/19:86 Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten

    Motion 2018/19:3072 av Jonny Cato Hansson m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2018/19:3072 av Jonny Cato Hansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2018/19:86 Datalagring vid brottsbekämpning anpassningar till EU-rätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om att inhämta uppgifter bör tas av en oberoende part och
    Inlämnad
    2019-04-23
    Förslag
    3
    Datum
    2019-04-23
    Utskottsberedning
    2018/19:JuU27
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Still from Debatt om förslag, Våldsbrott och brottsoffer

    Våldsbrott och brottsoffer

    Betänkande 2018/19:JuU14

    Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

    • Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud
    • Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    61
    Förslagspunkter
    71
    Reservationer
    49 
    Anföranden och repliker
    8, 61 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Datum
    2019-04-05
    Bordläggning
    2019-04-10
    Debatt
    2019-04-11
    Beslut
    2019-04-11
  • Still from Debatt om förslag, Straffrättsliga frågor

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2018/19:JuU11

    Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:

    • Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
    • Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
    • Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
    • Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
    • Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
    • Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
    • Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
    • Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
    • Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
    • Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
    • Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
    • Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet

    Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.

    Behandlade dokument
    103
    Förslagspunkter
    70
    Reservationer
    50 
    Anföranden och repliker
    12, 58 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Datum
    2019-04-05
    Bordläggning
    2019-04-10
    Debatt
    2019-04-11
    Beslut
    2019-04-11
  • med anledning av prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

    Motion 2018/19:3062 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C)

    Motion till riksdagen 2018/19:3062 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C) med anledning av prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydligare koppling mellan bristande deltagande
    Inlämnad
    2019-04-10
    Förslag
    1
    Datum
    2019-04-10
    Utskottsberedning
    2018/19:JuU25
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • Still from Debatt om förslag, Unga lagöverträdare

    Unga lagöverträdare

    Betänkande 2018/19:JuU15

    Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    8, 48 minuter
    Justering
    2019-03-28
    Datum
    2019-03-29
    Bordläggning
    2019-04-02
    Debatt
    2019-04-03
    Beslut
    2019-04-03
  • Still from Debatt om förslag, Processrättsliga frågor

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2018/19:JuU12

    Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.

    • Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
    • Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
    • Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

    Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    13, 62 minuter
    Justering
    2019-03-28
    Datum
    2019-03-29
    Bordläggning
    2019-04-02
    Debatt
    2019-04-03
    Beslut
    2019-04-03
  • Still from Debatt om förslag, Genomförande av rättshjälpsdirektivet

    Genomförande av rättshjälpsdirektivet

    Betänkande 2018/19:JuU20

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.

    Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

    Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 40 minuter
    Justering
    2019-03-14
    Datum
    2019-03-14
    Bordläggning
    2019-03-26
    Debatt
    2019-03-27
    Beslut
    2019-03-27
  • med anledning av prop. 2018/19:71 Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

    Motion 2018/19:3049 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C)

    Motion till riksdagen 2018/19:3049 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C) med anledning av prop. 2018/19:71 Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direktivets rättigheter bör
    Inlämnad
    2019-03-27
    Förslag
    2
    Datum
    2019-03-27
    Utskottsberedning
    2018/19:JuU21
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Still from Aktuell debatt, Aktuell debatt om hantering av IS-återvändare

    Aktuell debatt om hantering av IS-återvändare

    Riksdagen håller en aktuell debatt om hantering av IS-återvändare. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Från regeringen deltar inrikesminister Mikael Damberg (S). Debatten går att se direkt eller i efterhand via webb-tv.
    Datum
    2019-03-12
  • med anledning av prop. 2018/19:37 Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform

    Motion 2018/19:3024 av Johan Pehrson och Jonny Cato Hansson (L, C)

    Motion till riksdagen 2018/19:3024 av Johan Pehrson och Jonny Cato Hansson (L, C) med anledning av prop. 2018/19:37 Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om direktåtkomst för Tullverket till personuppgifterna
    Inlämnad
    2019-02-06
    Förslag
    1
    Datum
    2019-02-06
    Utskottsberedning
    2018/19:JuU18
  • Still from Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Ann Linde (S) Utbildningsminister
    Datum
    2019-01-24
  • Still from Debatt om förslag, Utgiftsområde 8 Migration

    Utgiftsområde 8 Migration

    Betänkande 2018/19:SfU4

    Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    34, 110 minuter
    Justering
    2018-12-13
    Datum
    2018-12-14
    Bordläggning
    2018-12-14
    Debatt
    2018-12-15
    Beslut
    2018-12-17

Filter

Aktivitet
Riksmöte / årtal