Johan Linander (Cen)

Motion till riksdagen 2006/07:U211 av Johan Linander (c) Gränsbarriärer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en målsättning att det ska vara lika enkelt att jobba och bo i olika nordiska länder som inom ett land. Riksdagen tillkännager för regeringen

Inlämnad

2006-10-31

Förslag

2

Datum

2006-10-26

Utskottsberedning

2006/07:UU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2006/07:Kr229 av Johan Linander (c) Regionalisering av SVT Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionalisering av en av SVT:s två kanaler. Motivering Sveriges Television är landets viktigaste informationsspridare och påverkar

Inlämnad

2006-10-31

Förslag

1

Datum

2006-10-26

Utskottsberedning

2006/07:KrU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2006/07:So294 av Johan Linander (c) Nationell kampanj om sexuellt överförbara sjukdomar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell kampanj om sexuellt överförbara sjukdomar. Motivering Under 1980-talet genomfördes en

Inlämnad

2006-10-31

Förslag

1

Datum

2006-10-26

Utskottsberedning

2006/07:SoU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2006/07:T273 av Johan Linander och Claes Västerteg (c) Viktgräns för B-körkort Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av den i körkortslagen tillåtna gränsen på 3,5 ton för dragbils och släpvagns sammanlagda totalvikt

Inlämnad

2006-10-31

Förslag

1

Datum

2006-10-24

Utskottsberedning

2006/07:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2006/07:T218 av Lars-Ivar Ericson och Johan Linander (c) Drogfrågor i körkortsutbildningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om drogfrågor i körkortsutbildningen. Motivering Antalet olyckor och dödsfall bland unga förare i

Inlämnad

2006-10-31

Förslag

1

Datum

2006-10-20

Utskottsberedning

2006/07:TU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2006/07:T217 av Lars-Ivar Ericson och Johan Linander (c) Ecodriving Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning i ecodriving. Motivering Ökande bensinpriser och konsekvenserna av koldioxidutsläppen har medfört ett ökat

Inlämnad

2006-10-31

Förslag

1

Datum

2006-10-20

Utskottsberedning

2006/07:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

den 12 juni Fråga 2005/06:1794 av Johan Linander (c) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s) Speltillstånd för Internetkaféer För någon vecka sedan beslutade Kammarrätten i Jönköping att ett Internetkafé i Örebro ska ansöka om tillstånd för spelverksamhet eftersom datorerna som hyrs ut kan användas för att till

Inlämnad

2006-06-12

Besvarare

Sven-Erik Österberg (S)

den 2 juni Fråga 2005/06:1748 av Johan Linander (c) till justitieminister Thomas Bodström (s) Skydd av lagliga servrar På förmiddagen den 31 maj genomfördes en stor polisinsats för att stoppa bittorrenttrackern The Pirate Bay. Utöver att personer togs in för förhör så gjordes ett tillslag mot det företag som

Inlämnad

2006-06-02

Besvarare

Thomas Bodström (S)

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

49, 147 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 64 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

56

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

27, 126 minuter

Justering

2006-05-11

Datum

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-30

Det slås fast i socialtjänstlagen att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person får också rätt till brottsskadeersättning från staten. Den som har blivit utsatt för ett brott ska även i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud, vilket även kan komma barn till godo. Informationen ska lämnas bland annat när en gärningsman ska friges eller har blivit beviljad någon form av utevistelse. Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2006.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 58 minuter

Justering

2006-05-11

Datum

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-19

Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

54

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

23, 101 minuter

Justering

2006-05-11

Datum

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-19

Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 32 minuter

Justering

2006-05-09

Datum

2006-05-11

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 59 minuter

Justering

2006-05-09

Datum

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det sammanlagda årliga allmänna driftsstöd en storstadstidning högst kan berättigas till sänks med 4,5 miljoner kronor och att sänkningen skall ske stegvis med 1,5 miljoner kronor per år. Riksdagen tillkännager

Inlämnad

2006-05-17

Förslag

2

Datum

2006-05-16

Utskottsberedning

2005/06:KU40

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Polisen får större möjligheter att be Försvarsmakten om hjälp för att bekämpa terrorism. Resurser från Försvarsmakten ska kunna sättas in för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot terroristbrott. Försvarsmakten ska då alltid ledas av polisen. Förslaget innebär att Rikspolisstyrelsen ska kunna be Försvarsmakten om hjälp med insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda personer. Polisen ska få göra det bara om man själv inte har sådana särskilda resurser som behövs. Det kan handla om att ingripa mot terroristangrepp från luften eller till sjöss. Polisen kommer som huvudregel att kunna be Försvarsmakten om hjälp bara om regeringen först har sagt ja till det. I vissa situationer ska polisen inte behöva regeringens godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2006-04-25

Datum

2006-04-25

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksdagen har godkänt regeringens lagförslag om ökad kontroll av vapen. Syftet med beslutet är att förhindra att skjutvapen hamnar på den illegala marknaden, men också till att motverka missbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen. Riksdagens beslut innebär bland annat att polisen ska ha viss rätt att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen i fordon, att enskilda personer inte längre ska kunna skrota vapen och att läkare blir skyldiga att anmäla till polisen om en patient av medicinska skäl inte bör inneha vapen. Dessutom ska införseltillstånd inte behövas för att föra in vapen från Danmark, Finland eller Norge i vissa fall och sekretessen i vapenregistret för uppgifter om vapenhandlares namn och adress med mera ska tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav 2005 regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag på tillfällig vapenamnesti (se 2004/05:JuU19 ). Riksdagen uppmanade nu regeringen att skynda på arbetet med förslaget. Beslutet grundade sig på en gemensam reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Vapenamnesti innebär att personer som har skjutvapen utan att vara berättigade till det slipper straff om de frivilligt lämnar in sina vapen till polisen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 36 minuter

Justering

2006-04-20

Datum

2006-04-20

Debatt

2006-04-28

Beslut

2006-05-03