Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2006/07:TU7

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 mars 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Väg- och fordonsfrågor(pdf, 528 KB)
PDF
Väg- och fordonsfrågor(pdf, 528 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:7 Väg- och fordonsfrågor

Beslut

Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU7)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om väg- och fordonsfrågor. Skälet är att åtgärder redan är genomförda eller att arbete pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om enskilda vägar, ekonomisk brottslighet inom taxibranschen, problem vid överlast, minskad användning av fossila drivmedel med mera, statens upphandling av miljöbilar, infrastruktur för förnybara drivmedel, alternativ halkbekämpning, regler för fordonsekipage och vinterklassning av fordon.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 43

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-02-20
Justering: 2007-02-27
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-05
Trycklov: 2007-03-05
Reservationer: 13
Betänkande 2006/07:TU7

Alla beredningar i utskottet

2007-01-23, 2007-02-13, 2007-02-20

Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU7)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om väg- och fordonsfrågor. Skälet är att åtgärder redan är genomförda eller att arbete pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om enskilda vägar, ekonomisk brottslighet inom taxibranschen, problem vid överlast, minskad användning av fossila drivmedel med mera, statens upphandling av miljöbilar, infrastruktur för förnybara drivmedel, alternativ halkbekämpning, regler för fordonsekipage och vinterklassning av fordon.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-03-15
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:TU7, Väg- och fordonsfrågor

Debatt om förslag 2006/07:TU7

Webb-tv: Väg- och fordonsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Lodenius (C)
Anf. 140 Per Lodenius (C)
Fru talman! Vi inleder den sena torsdagskvällens sista debatt. Det handlar om trafikutskottets betänkande nr 7. I betänkandet behandlar utskottet 43 motioner med sammanlagt 69 yrkanden om väg- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2006. Förslagen i betänkandet rör frågor om enskilda vägar och Vägverkets resurshantering och frågor om yrkestrafik, såsom ekonomisk brottslighet inom taxibranschen och skärpt straff vid överlast. Även miljörelaterade frågor berörs i detta betänkande, såsom minskad användning av fossila drivmedel med mera och infrastruktur för förnybara drivmedel. Under rubriken Fordonsfrågor hittar vi frågor som sänkning av maximivikten för lastbilar och besiktningsfrågor. Dessutom behandlas under rubriken Övriga frågor bland annat cykelstrategi och jämställdhetsmål i forskningsprogram med mera. Fru talman! Jag fattar mig väldigt kort. I betänkandet behandlas också det uppföljningsprojekt som utskottet tog initiativ till i maj 2006 om tillämpningen av gällande regelsystem för flyttning av fordon. Fru talman! Jag vill överlämna betänkandet till riksdagen för debatt.
Hans Stenberg (S)
Anf. 141 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater naturligtvis står bakom samtliga reservationer i betänkandet. För tids vinnande nöjer jag mig dock med att yrka bifall till reservation 3. Vägtrafiken, som vi nu debatterar, har en enorm betydelse för landets utveckling, oavsett vilket transportslag man väljer att använda: sjöfart, järnväg eller flyg. I stort sett alla transporter påbörjas och avslutas på vårt vägnät. Det innebär också att det är ytterst få frågor som engagerar så många människor runt om i landet som vägfrågor. Jag tänker kommentera några avsnitt i betänkandet och utelämna andra, även om jag kan tycka att de är viktiga, eftersom de kommer att kommenteras av andra från oppositionen. Jag vill i alla fall säga lite grann om enskilda vägar. Det enskilda vägnätet utgör en oerhört stor del av våra vägar. Det har stor betydelse inte bara på landsbygden utan också i en del tätorter. Men det är kanske framför allt på landsbygden man känner att det enskilda vägnätet är viktigt. Också för stora delar av näringslivet och industrin, exempelvis skogsindustrin, har det enskilda vägnätet en oerhört stor betydelse. Därför är det viktigt att man har resurser, så att man kan klara underhållet och upprätthålla ett väl fungerande enskilt vägnät. Att ha enskilda vägar är ett oerhört effektivt sätt att använda skattepengarna. På det enskilda vägnätet står i dag staten för 60 procent av kostnaderna. Då talar vi bara om de enskilda vägar som har statsbidrag. I annat fall är finansieringen kommunal eller i många fall privat. De övriga 40 procenten av kostnaderna står de som bor efter de enskilda vägarna för, dels med pengar, dels med ideellt arbete. På många håll fungerar det bra. På andra håll blir det en orimlig börda på dem som får bära kostnaderna. Ofta handlar det om utflyttningsområden, där det i stort sett bara är pensionärer kvar. Man har inte vare sig tekniska resurser eller ork att lägga ned det jobb som behövs för att upprätthålla vägarna. Det blir för mig alltmer uppenbart att staten måste ta ett större ansvar. När vi har debatterat frågan tidigare har den samlade tidigare oppositionen, som nu är regeringssidan, varit tydlig på denna punkt. Framför allt Centerpartiet och Moderaterna har drivit frågan hårt. Jag måste säga att det är tråkigt att inte majoriteten har kunnat samla sig till något kraftfullare än att avvakta vad regeringen ska komma fram till i nästa budgetproposition. Fru talman! Jag vill också ta upp frågan om överlastning. Det är ett oerhört stort problem på våra vägar. Det handlar om att man får ökat vägslitage, försämrad trafiksäkerhet och snedvridning av konkurrensen mellan olika företag. De åkeriföretag som väljer att köra med överlast konkurrerar på ett osunt sätt med de företag som är seriösa och kör med lagliga vikter. Vägverkets mätningar visar, även om situationen har förbättrats något, att vi har en oacceptabelt hög nivå på överlastningen i dag. Det görs en hel del av branschorganisationer och transportköpare för att komma till rätta med det här. Det är väldigt bra att olika organisationer agerar, men det är långt ifrån tillräckligt. Här behövs det helt uppenbart krafttag från samhällets sida. Vi behöver fler kontroller och hårdare sanktioner mot dem som bryter mot reglerna. Det känns lite tråkigt att den borgerliga majoriteten inte har någon riktigt kraftfull uppfattning i den här frågan heller. Fru talman! Jag vill också ta upp frågan om reglerna för släpvagnsvikter. Här ser vi från utskottets sida äntligen ett ljus i tunneln efter att i många år ha debatterat och tryckt på för att få en förändring till stånd. Även Jan-Evert Rådhström har drivit frågan oerhört hårt, det ska jag villigt erkänna. Nu har vi ett körkortsdirektiv som ger möjlighet att köra ett ekipage på 84 250 kilo med bara ett tillägg till B-körkortet. Det är bra, men jag blir lite orolig när majoriteten tycks slå sig till ro med att vi har EU-direktivet. Det finns många fallgropar på vägen fram till att få det här genomfört på ett bra sätt. Det handlar bland annat om tiden. Det kan mycket väl, om vi inte trycker på från riksdagens sida, visa sig att vi är framme i 2013 eller 2014 innan det här är fullt genomfört med övergångstider och annat. Det finns också en risk att man krånglar till det så att man för att få behörighet dels ska gå igenom en obligatorisk utbildning på sju timmar, som nämns i direktivet, dels avlägga ett prov. Om man ska både gå en utbildning och avlägga ett prov är vi ju inte långt från den möjlighet som finns i dag att avlägga prov för körkort med ökad behörighet för att få köra tunga släp. Därför vill vi från Socialdemokraternas sida att riksdagen tydligt uttalar att det ska vara en enkel hantering så att man som bilist kan välja om man vill avlägga ett prov direkt eller om man vill gå sjutimmarsutbildningen. Jag tycker att det är tråkigt att majoriteten inte tycker att vi skulle kunna göra ett sådant tillkännagivande. Det hade jag faktiskt väntat mig. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om snöskotrar. Vi har ingen reservation på det området, däremot ett särskilt yttrande. Skotertrafiken har stor betydelse för dem som bor i de norra delarna av landet. Den är viktig för rekreation och friluftsliv. Men den innebär också stora utvecklingsmöjligheter för turismen. En förutsättning för att vi ska få en bra utveckling är att vi får säkra och turistvänliga skoterleder och en hållbar finansiering av dessa leder. I dag utförs ett förtjänstfullt arbete av frivilliga skoterklubbar. Jag tycker att man ska bygga vidare på det i framtiden och se till att skoterskötarna också framöver får en central roll. Samtidigt måste staten ta ett tydligare ansvar för hur man ska hantera finansieringen. Det finns olika modeller som man från skoterorganisationerna har skissat på. Jag hoppas att man kommer att genomföra en modell som verkligen fungerar. Jag tror också att det är också viktigt att man samlar ansvaret för skoterfrågorna i ett statligt verk. I dag ligger det spritt på flera olika händer, och det är en olycklig lösning. Om man gör detta - ser till att trygga finansieringen och samlar verksamheten i ett verk - tror jag att vi kan få ett lyft för turistnäringen i Norrlands inland, där skotern har en viktig roll. Fru talman! Som jag sade i min inledning nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 3.
Peter Pedersen (V)
Anf. 142 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag kan erkänna att jag av logistiska skäl hade hoppats på en något kortare och rappare debatt, men nu blev det inte så, så då kan jag bre på riktigt och hålla ett långt och ambitiöst anförande. Nej, allvarligt talat ska jag försöka att fatta mig kort så att det inte blir alltför sent. Vi har delat upp frågorna mellan oss i oppositionen så att inte alla tar upp allting. För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4, men jag står självfallet bakom samtliga reservationer från Vänstern. Vi har många reservationer gemensamt i Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet. Jag ska uppehålla mig vid det som är på allas läppar. Alla politiker verkar vara överens om att vi människor genom vårt sätt att bete oss, vara och verka - inte minst i trafiken - på ett uppenbart sätt bidrar till den klimatförändring vi nu alla ser och som på ganska kort sikt kan få katastrofala följder och kommer att kosta jättemycket pengar, inte minst i den fattiga delen av världen. Det krävs krafttag för att vi ska kunna vända utvecklingen, och vi måste redan nu börja vidta kraftfulla åtgärder. I vår långa, omfattande motion Miljöanpassad vägtrafik tog vi framför allt upp sådant som handlar om att vidta åtgärder för att få bort det fossila drivmedlet. Vi ska inte rikta kritiken mot bilen som transportmedel, utan vi måste framför allt se till att få fram alternativa, förnybara drivmedel. Vi har i olika sammanhang drivit på detta. Vi har poängterat betydelsen av teknikneutralitet, till exempel när vi förra hösten diskuterade hur vi ska få fram en infrastruktur där man kan tanka förnybara bränslen, till exempel etanol och biogas. Där drev vi på ganska hårt från Vänsterns sida om att vi skulle tillföra medel så att inte alla mackägare skulle välja alternativet etanol. Vi varnade då för en enda vägens politik när det gäller förnybara drivmedel utan framhöll att det är viktigt att man håller öppet för flera olika alternativ. Vid de olika föredragningar som har varit i trafikutskottet under senare tid har vi fått stöd för detta även från näringslivshåll. Man uppfattar att det är viktigt att det finns olika alternativ och att vi inte bygger in oss i en teknik, ett bränsle, som kanske visar sig vara en alltför kortsiktig lösning som inte är hållbar på sikt. Det är viktigt att vi upprätthåller etanol, biogas och andra möjliga alternativa drivmedel. Vi måste nu dels öka låginblandningen, dels komma fram till ny teknik. Vi har drivit på för att få till stånd en försöksverksamhet där man jobbar aktivt och ligger i teknisk framkant för att få fram bränslesnåla motorer som går på förnybara bränslen. I reservation 4 tar vi upp trängselskatten. Om vi är överens om klimathotet måste vi inse att vi utöver en förändrad inriktning och användande av annan typ av bränsle i våra bilar än i dag också måste se till att fler människor får möjlighet att resa kollektivt, inte minst i våra storstäder, och att det är attraktivt, billigt och säkert. Då är det vi tar upp i reservation 4 viktigt. Jag vill återigen poängtera att den trängselskatt som tas upp i Stockholm i framtiden faktiskt måste gå till att förbättra kollektivtrafiken här i Stockholmsregionen och inte till att bygga nya vägar. Vi har också en reservation som handlar om definitionen av miljöbil. Det är viktigt att man hela tiden är i framkant och flyttar fram positionerna, så att det som i dag är en miljöbil inte för alltid är en miljöbil. Det gäller inte minst vid till exempel upphandling. Då måste man hela tiden skärpa kraven. Där har det tidigare funnits en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet, och vi hoppas att vår nuvarande regering fortsätter det arbetet. Annars får vi ett orimligt system. Se till exempel på trängselskatterna - om alla har miljöbilar och slipper trängselskatt och parkeringsavgift minskar inte trängseln. Därför måste man hela tiden skärpa kraven. Målet måste vara att utsläppen ska vara noll. Det kan vara svårt att nå, men man måste ha ett ambitiöst mål när det gäller utsläpp av växthusgaser, partiklar, kväveoxider och så vidare. Det blir lätt en moraliserande diskussion med frågor som: Varför kör man inte en ny, fin miljöbil som kostar 400 000? Men alla människor i Sverige och andra länder har inte råd med det. Därför är det viktigt att man skapar möjligheter även för dem som inte har råd att köpa en ny, modern och miljövänlig bil så att de åtminstone kan göra om sin gamla bil så att den blir något bättre. I reservation 6 talar vi om konvertering av fordon som i dag går på fossila bränslen så att de ska kunna köras på etanol eller biogas. Konverteringen måste kunna ske till en rimlig kostnad. Det måste vi stödja. Det är många bilar i vår fordonspark i dag som inte har vare sig katalysator eller annat, och då bör vi vidta stimulansåtgärder för att antingen få bort dem ur systemet eller se till att man kan konvertera dem till miljövänligare drift. I dag kostar det tyvärr mer att vara miljövänlig i trafiken - om man ser till förbrukningen och kostnaden för etanol är det inte självklart att det är billigare att välja det alternativet. Här bör man jobba för att till exempel ta bort tullarna på etanol inom EU. Det är orimligt att man ska straffbelägga just etanol medan andra fossila bränslen klarar sig billigt undan. På den borgerliga sidan verkar ni ha svårt att komma överens om detta med miljöbilspremien. Idén låter i sig bra, men faktum är att om en miljöbil är tänkt att gå på etanol och bensinen samtidigt är billigare än etanolen - det är ju konsumentdagen i dag - så väljer människor förstås det billigaste alternativet. Man blir ju inte miljövänligare om man kör miljöbil men har bensin i tanken. Därför är det viktigare att satsa på tillgängliga, förnybara bränslen. Jag tror att det hela blir mycket effektivare om man hittar en subvention som gör att själva drivmedlet blir billigare. Jag tror att det är en mycket mer effektiv åtgärd. Jag har hört lite grann om sådana funderingar på den borgerliga sidan. Man kan hoppas att ni hittar en sådan konstruktion i stället. Det är också viktigt att det finns en infrastruktur för förnybara drivmedel, som vi poängterar i reservation 7. Det hjälper inte att det finns förnybara drivmedel på några platser. Det viktiga är att det finns en omfattande struktur i hela landet. Vi ser också en utveckling av det nu. Här gäller det framför allt att satsa på biogasanläggningar. Etanol verkar klara sig ganska bra, men även när det gäller biogas och eventuellt andra förnybara biobränslen är det viktigt att det finns ett rikstäckande nät. Det är också ett villkor för att fler människor ska välja det och att de inte blir helt beroende av de vanliga fossila bränslena för att kunna ta sig fram i till exempel inre Norrland. Det är dessutom ganska långa sträckor som det handlar om. Vi har ställt krav på transportplaner som inte blivit tillgodosett. Vi hoppas att man kan tänka på det i framtiden. När man diskuterar samhällsekonomiska analyser tror vi att transportplaner kan vara ett viktigt verktyg. Buller i trafiken tycker vi är en viktig angelägenhet att komma till rätta med. Det handlar också om sänkning av maximivikter för lastbilar. Vi är övertygade om att om man tillåter undantaget i Sverige för i princip all lastbilstrafik, längre och tyngre lastbilar, kommer det att vara till nackdel för motsvarande tranporter på järnväg. Vi förstår att all trafik inte kan ske på järnväg. Därför har vi också synpunkten att när det gäller skogsråvaran är det rimligt att ha ett undantag. Det är svårt att hävda att man alltid ska köra på järnväg för att ta ut skogsråvaran. Men relativt sett gynnar man lastbilstrafiken ju längre och tyngre lastbilar man tillåter. Då kan man inte bara köra med argumentet att om vi skulle minska maximivikterna eller maximilängderna kommer det att vara fler bilar på väg. Då utgår man från att ingenting kan ske, att det inte finns någon politisk vilja genom att till exempel kilometerskatt och annat faktiskt se till att vi får överenskommelse om att alltmer av tungt gods inte ska framföras på väg utan på järnväg eller till sjöss. Om ingenting annat sker kan vi hålla med om att om vi ska dela upp en lastbil på två blir det två lastbilar och dubbelt så många lastbilar. Men själva synpunkten är att vi ska göra det relativt sett dyrare att frakta gods på väg jämfört med att frakta det till sjöss eller på järnväg. Den politiska ambitionen måste finnas. Den har både Vänsterpartiet och Miljöpartiet och jag tror även Socialdemokraterna, även om de inte är med på just den här reservationen. Avslutningsvis, fru talman, ska jag säga något om fordonsekipage och släpvagnsvikter, även om jag inte ska gå in så mycket på det. En utgångspunkt är att det ska bli mer lättförståeligt och lättillgängligt. Jag måste erkänna att jag fick läsa många gånger innan jag kunde räkna ut att det handlar om en ändring från 3 500 kilo till 4 250 kilo, en skillnad på 750 kilo. För det krävs nästan ett nytt körkort. Jag tycker att det är jätteintressant att man kommit fram till att det krävs sju timmars undervisning för att kunna framföra detta ekipage. Ändå krävs det nästan ett nytt körkort. Då ska man inte ha det här undantaget. Det handlar om att man ska kunna framföra ett fordonsekipage med något större totalvikt, och för det måste man nästan ha ett halvt B-körkort till. Då tycker jag inte att man har uppnått syftet riktigt. Man kan alltid hoppas att ni hittar en enklare lösning. Jag yrkar återigen bifall till reservation nr 4.
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 143 Karin Svensson Smith (Mp)
Fru talman! Miljöpartiet står förstås bakom alla de reservationer som vi har, men jag yrkar bifall bara till reservationerna 2 och 10. Jag tänkte börja med reservation 10. Den har Peter Pedersen redan sagt något om, men jag tänkte påtala att den är extra aktuell i dag när det blivit offentligt vad Naturvårdsverket har för beräkningar när det gäller klimatpåverkan från svensk mark fram till 2010 och 2020. Man räknar enligt gängse Kyotonormer med att det blir ytterligare 15 procents påspädning av klimatpåverkan till 2010, i första hand beroende på att vägtrafiken ökar, den tunga trafiken mer än den lätta. För 2020 ser det också dystert ut, plus 26 procent. Det fungerar inte om vi i EU ska ställa krav på 20 eller 30 procents minskning. Vi måste göra vår hemläxa också, annars är vi inte trovärdiga internationellt. Det är i det sammanhanget man måste fundera på: Hur kommer godstransporterna fram på ett effektivt sätt utan att påverka klimatet negativt? Sverige är ovanligt gynnat. Vi har en lång kust, vi har 50 hamnar, vi har ett jämfört med många andra länder välfungerande järnvägsnät, vi har en järnvägsoperatör Green Cargo som har många vitsord om sig. Man skulle rationellt kunna transportera de råvaror som behövs för färdiga varor i Sverige genom att kombinera transporterna mer effektivt än vad vi gör i dag. Då krävs det att man inför kilometerskatt, som Sika och ITPS har lagt fram förslag om i dag. Men det krävs också en EU-harmonisering av maxvikt och maxlängd. Det finns ingen anledning att Sverige ska fortsätta att ha särregler på det här området, frånsett ett enda fall, och det handlar om transporter av skogsråvaran fram till förädling. I övrigt borde man se till att vidta de åtgärder som behövs för att järnvägen och sjöfarten ska kunna användas och komma mer till sin rätt. Jag kan inte alls förstå hur utskottsmajoriteten - någon från alliansen får gärna förklara för mig - kan säga såsom det står i betänkandet på s. 50: "Enligt utskottets mening är denna möjlighet att framföra tunga fordon mycket betydelsefull för Sverige och för miljön." Hur kan det vara betydelsefullt att man har gett lastbilen konkurrensfördelar på järnvägens och sjöfartens bekostnad? Det förstår jag alls inte. Nu över till den andra reservation som jag yrkade bifall till och som handlar om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. I den valrörelse som föregick valet i fjol sade alliansen att man skulle ta kamp mot fusket och att det var en väldigt viktig del i alliansens politik. Jag tycker inte att jag har hört så mycket om det. Framför allt kom kampen om fusket av sig de första veckorna direkt efter valet när regeringen blev tillsatt. Jag tror att det är en poäng att man återigen reser kravet på kamp mot fusket. Det är en fråga som är viktig för de många gånger småföretag som verkar inom taxibranschen. Många gånger tävlar vi partier med varandra om vem som kan ha förslag om mest gynnsamma villkor för småföretag. Det kanske inte är så konstigt. Det är ett sätt att slå vakt om ett mer sårbart samhälle. En sak som vi borde kunna vara överens om är att det inte ska löna sig att vara ohederlig. Den taxiägare som i dag betalar arbetsgivaravgifter och skatt och sköter sig enligt de bestämmelser och normer som finns har att finna sig i att konkurrera med många som inte alls sköter sig på det området. Det finns mycket knivskarp konkurrens där man slåss om priser och körningar, och då blir det svårt för den hederliga att överleva. Det borde det vara det minsta vi kommer överens om, att ställa oss bakom detta. Här behöver man inte invänta någon utredning. Jag tror att frågan om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen har utretts fyra gånger. Senast var det en utredning, SOU 2004:102, som utfördes av trafikutskottets förre kanslichef. I den föreslår man att det ska finnas obligatoriska tömnings- eller redovisningscentraler. Bland remissinstanserna är det ett öronbedövande instämmande i att så borde det vara. Det borde minska fusket inom taxi. Det var någonting som vi gjorde ett tillkännagivande om så sent som 2006. Då kunde vi vara överens på båda sidor om att stoppande av denna form av ekonomisk brottslighet är viktigt för att yrkestrafiken ska fungera bättre. Jag tror inte att någon av er kan ha träffat representanter för Taxiförbundet eller de anställdas organisation utan att ha hört dem säga: Hjälp oss att få bukt med dem som inte sköter sig inom vår näring. Fusket är till förfång för de anställda också därför att redovisas inte skatter och arbetsgivaravgifter är det ibland inte avtalsenliga löner, och det är mycket som är negativt såväl för kunderna som för de anställda. Någon får gärna gå upp och förklara varför det inte finns med någonting i propositionsförteckningen om att stoppa den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Finns det en hemlig agenda också där, så att någon proposition är förberedd som vi inte har sett i propositionsförteckningen? Frågan är som sagt remissbehandlad sedan länge. Det finns till och med en lagrådsremiss. Var finns ambitionen att göra en proposition för att stoppa fusket inom taxinäringen? Det handlar om uteblivna skatteintäkter på kanske 4 miljarder per år. Det borde väl inte vara helt fel, om man har ansvar för Sveriges ekonomi, att få in de pengarna.
Sten Nordin (M)
Anf. 144 Sten Nordin (M)
Fru talman! Även i det här betänkandet finns det ganska många reservationer. Jag ska inte här kommentera alla dessa, men sammanfattningsvis präglas de av en iver att få fram lagstiftning och förslag på en rad områden. I många fall är vi överens om problematiken och att det här behöver vidtas åtgärder. Regeringen arbetar nu med att bereda frågorna efter ett halvår i Regeringskansliet. Det är många ärenden som ska beredas, andra ärenden ligger för diskussion på EU-nivå och så vidare, så dessa kommer vi att återkomma till. Det finns ändå några frågor som kan lyftas upp i det här sammanhanget, till exempel enskilda vägar som alliansens partier har varit överens om är något som är väldigt eftersatt. I den liggande trafikbudgeten tog regeringen i stort sett bara över det som var förberett, eftersom man bara hade några dagar på sig att göra budgeten klar. Därför har man sagt att man återkommer, och förhoppningsvis tillåter det statsfinansiella läget att man återkommer redan i vårpropositionen när det gäller delar av detta. Det är alldeles klart att alliansen kommer att bevaka bland annat den frågan väldigt noga, precis som vi har gjort under oppositionstiden. Karin Svensson Smith tog upp den ekonomiska brottsligheten i taxibranschen. Det tycker jag är en viktig fråga. Med min bakgrund som Stockholmspolitiker har jag varit med och brottats väldigt mycket med dessa frågor och, tyvärr, avarterna inom denna viktiga bransch som ibland har fungerat så dåligt att det, förutom enskilda människor, har skadat anseendet för Stockholm som besöksstad. Detta är en jätteviktig fråga. Den finns inte med i propositionsförteckningen. Men även här pågår nu en beredning i Regeringskansliet av frågan, och vi förutsätter att regeringen återkommer med förslag. Fossila bränslen och frågan om infrastrukturen för förnybara bränslen, som det finns en reservation om, är viktiga frågor. Jag har själv i en debatt med miljöministern här i kammaren tagit upp vikten av att på EU-nivå ta den diskussionen. Samtidigt kan vi i dag inte fatta politiska beslut - det tror jag att vi alla kan vara överens om - om exakt vilka framtidens förnybara bränslen kommer att bli. Detta är i högsta grad en fråga som kräver samverkan mellan politik och marknad, och båda har viktiga funktioner för frågans lösning. Det som nu driver på marknaden och utvecklingen är det historiska EU-beslutet om att reducera koldioxidutsläppen. Det är otroligt viktigt att EU:s ministerråd här har kommit så långt som man har gjort. En annan fråga som vi från alliansens sida vill belysa bland alla de många viktiga fordonsfrågorna är den senaste tidens - och även långt tillbaka - rad av tragiska bussolyckor. Vi har också sett andra tunga fordon som inte har klarat av det svenska vinterklimatet. Vi har tagit upp att en fråga som också behöver diskuteras på EU-nivå är synen på till exempel däcken. Det sker nu en forskning om däck och hur de ska vara beskaffade för att ge bra väggrepp, minskad miljöpåverkan och minskat slitage på vägarna. Detta är viktiga frågor som vi kommer att behöva följa. Det är frågor som vi naturligtvis inte ensamma kan avgöra därför att det då skulle bli verkningslöst, utan de måste också avgöras i EU-sammanhang. Fru talman! Det finns inom det här området verkligen en rad viktiga frågor. Det finns enskildheter där majoritet och opposition kanske skiljer sig åt i synsättet, men i väldigt mycket av det som vi bedömer som problem som måste åtgärdas är vi nog tämligen överens. Sedan tillhör det väl sakens natur att oppositionen är ivrig att driva på, och det ska man vara. Men jag tror att även en otålig riksdag måste ge regeringskansli och en ny regering en rimlig chans att återkomma i frågorna efter en god beredning. Vi har allt att vinna på att frågorna får en god beredning, så att vi får underlag för mycket bra beslut. Därmed, fru talman, yrkar jag på att motionerna i betänkandet avstyrks och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Hans Stenberg (S)
Anf. 145 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Det är klart att ärenden ska ha en god beredning. Jan-Evert Rådhström och jag hade en intensiv debatt om det när vi förra året debatterade motsvarande betänkande. Jag måste säga att jag är lite besviken för att inte Jan-Evert deltar i debatten, för då skulle jag ha påmint honom om hur oerhört hånfull han var mot oss socialdemokrater för att vi ville avvakta regeringens beredning av ärendet. Det gläder mig att ni har kommit till insikt om att man behöver tänka igenom frågor ordentligt. Men det behöver inte innebära att man inte ens vågar ha en uppfattning i olika frågor. Jag tycker att ni har svängt väl fort från att ha velat driva på och gå snabbt fram till att helt plötsligt inte ha någon egentlig uppfattning mer än att man måste avvakta regeringens beredning. Sten Nordin säger att man tog över den socialdemokratiska budgeten. Jag har hört den argumentationen tidigare i andra sammanhang, och jag måste säga att den är märklig. När det gällde arbetsmarknadspolitiken fanns det minsann inga som helst hinder för att lägga fram en budget som var helt avvikande från den som vi hade. Då fanns det minsann tid att omarbeta budgeten. Dessutom är inte det som Sten Nordin säger sant, för vi socialdemokrater hade mer pengar i vårt budgetalternativ. Sanningen är väl snarast den att ni prioriterar skattesänkningar framför satsningar på vägarna. Men om Sten Nordin kan lova att det kommer mer pengar i vårbudgeten till enskilda vägar till exempel är det väldigt positivt.
Sten Nordin (M)
Anf. 146 Sten Nordin (M)
Fru talman! Det är bra, Hans Stenberg, att du vet hur det fungerar, att beredningsarbetet måste kunna fortgå i en regering. Jag har största respekt för vad som är oppositionens roll i kammaren, att vara pådrivande och kritisk om saker och ting tar för lång tid. Men jag tror att ni får ge er lite till tåls innan ni säger att saker och ting har tagit för lång tid. Det är alldeles riktigt, Hans Stenberg, att vi i den omläggning av politiken som görs har prioriterat att få människor i jobb, och där finns förändringar i skattepolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Det är helt korrekt, och det är också något som vi har sagt hela tiden. Men det innebär inte att trafikutskottets frågor är lågprioriterade. Tvärtom hanterar vi områden som också är otroligt viktiga för den delen av politiken, för tillväxtpolitiken, för att människor ska komma i arbete, för att vi ska få fungerande arbetsmarknadsregioner. I dag växer ju arbetsmarknadsregionerna, och inte minst på det området hanterar vi väsentliga frågor där vi också har att se till människors säkerhet.
Hans Stenberg (S)
Anf. 147 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Jag fick inte svar på frågan. Blir det mer pengar till enskilda vägar? Jag vill gärna ha besked på det området. Det är naturligtvis så att saker och ting bör beredas ordentligt. Men känns det inte lite fånigt att efter att i så många år ha drivit på i frågan om till exempel fordonsekipage helt plötsligt i stort sett passa från regeringens sida? Ni vill inte skriva in det i betänkandet, men borde inte Moderaterna och den samlade borgerliga sidan kunna uttala att när det gäller höjningen är vi i Sveriges riksdag överens om att man får köra med sammanlagd fordonsvikt på upp till 4 250 kilo, utan att det behövs att man både avlägger ett prov och genomgår en sju timmar lång utbildning. Det borde räcka med antingen-eller. Borde vi inte också kunna vara överens om att vi vill ha ett snabbt genomförande av dessa regler? Vi har väntat så länge. Inte minst har Jan-Evert Rådhström och Claes-Göran Brandin drivit denna fråga i många år i riksdagen, och vi har ställt upp i stort sett enhälligt från riksdagens sida och uttalat att detta är viktigt. Jag skulle vilja ha ett uttalande från den borgerliga sidan, att det ska vara så enkelt som möjligt att få den extra behörigheten och att det ska genomföras snabbt.
Sten Nordin (M)
Anf. 148 Sten Nordin (M)
Fru talman! Rådhström och Brandin är kloka pojkar, och det är inte så att vi har ändrat uppfattning. Vi vill ha enkla regler. Körkortsdirektivet lämnar ändå öppet för att på den nationella nivån se över och ha ett förenklat regelverk. Du ska inte ta för givet att det nu blir tillkrånglat, Hans Stenberg. Vi kommer att följa den frågan noga. Frågan om enskilda vägar är viktig. Det är vi från alliansens sida tydliga med. Vi hoppas att det statsfinansiella läget redan i vårbudgeten kan ge utrymme för det, annars blir det i kommande budget. Vi tillför nya pengar och då är det alldeles klart att det är en prioriterad fråga för oss, fru talman.
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 149 Karin Svensson Smith (Mp)
Fru talman! Jag tänkte diskutera taxi med Sten Nordin. Jag kan upplysa om att det inte bara är i Stockholmsområdet man har problem med detta, utan även i de södra provinserna. Där har det sedan länge pågått ett samarbete mellan skattemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, polisen och Transport för att stävja fusket. De lyckas ändå inte. De sätter fast och upptäcker svarta pengar men det kommer till nytt hela tiden. Läser man remissvaren från dessa instanser finns det en stor frustration över att de inte får tillgång till mer effektiva instrument för att stävja fusket. Det är likadant i Stockholm. Här finns ett projekt men det går ut nu. Kriminalinspektör Göran Orbe på Ekobrottsmyndigheten, som jag tidigare har träffat på i detta sammanhang, beräknar att det är ungefär 1 miljard i uteblivna skatteintäkter som det handlar om, och hela tiden upptäcks nya. Han förstår inte varför man tillåter den här formen av vilda västern inom yrkestrafiken. Jag blir nöjd och glad när jag hör Sten Nordin säga att regeringen tänker ta itu med detta. Du verkar dela min uppbragdhet över denna ohederlighet. Frågan är bara när det blir. Saken är beredd, den är remissbehandlad och vi hade ett tillkännagivande i trafikutskottet. Ditt parti har tidigare varit väldigt aktivt i dessa frågor i trafikutskottet. När förväntas propositionen komma?
Sten Nordin (M)
Anf. 150 Sten Nordin (M)
Fru talman! Jag delar din uppbragdhet över detta, Karin Svensson Smith. Jag tror inte att det bara förekommer i Stockholm, men jag kommer härifrån och talade av egen erfarenhet. Det är tyvärr så att detta förekommer även på andra håll. Det är helt klart att här måste någonting göras. Men det är en lagstiftning som ska fram, och den ska naturligtvis vara både verkningsfull och rättssäker. Detta kräver beredning. Jag kan inte ge något datum, det skulle vara fel av mig att göra det. Men vi har från alliansens sida inte på något sätt ändrat uppfattning om att detta är en viktig fråga, tvärtom. Det handlar om kundens rättssäkerhet, fru talman, och, precis som Karin Svensson Smith, säger om stora förlorade skatteintäkter. Vi vill ha många goda och hederliga skattebetalare i detta land. Då ska vi också se till att alla betalar den skatt som är ålagd.
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 151 Karin Svensson Smith (Mp)
Fru talman! Sten Nordin sade att alliansen prioriterar att få människor i jobb. Jag har förstått att ett medel i er strategi för detta är att underlätta för små företag att etablera sig och verka i Sverige. En av de saker som står närmast till buds när man kommer från andra länder till oss är att starta taxirörelse. Har man inte de rätta kontakterna är det ofta genom restaurangnäringen eller taxiföretag som man försöker försörja sig och leva på ett bra sätt i sitt nya land. Det är tyvärr så att i och med att det är så mycket ohederlighet i den här branschen späder det på fördomar mot invandrare. Det märks särskilt i de 32 av 33 kommuner i Skåne där Sverigedemokraterna finns. Där använder man ohederligheten inom taxi för att sprida fördomar, även mot de invandrare som inte alls beter sig ohederligt. Det är angeläget att man gör något åt detta. Jag undrar om Sten Nordin kan uttala något önskemål om att trycka på i Regeringskansliet. Det borde vara till glädje för oss alla om man kan få stopp på detta och på ett bättre sätt gynna de företag som faktiskt sköter sig.
Sten Nordin (M)
Anf. 152 Sten Nordin (M)
Fru talman! Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Detta är oerhört angeläget för denna viktiga servicebransch som nu har drabbats av ett generellt dåligt rykte. Jag tycker att Karin Svensson Smith beskrev detta väl. Och man märker - om jag nu utgår från Stockholmserfarenheten - att det är många som säger att de bara vågar åka med de stora kända bolagen eftersom de nästan utgår ifrån att övriga taxiföretag inte är riktigt hederliga. Detta är en tragisk situation som vi måste komma till rätta med. Där är vi helt överens. Vi kommer att fortsätta att jobba med frågan.
Sven Bergström (C)
Anf. 153 Sven Bergström (C)
Fru talman! Här har vi ännu ett betänkande där oppositionen i allmänhet, och socialdemokratiska gruppen i synnerhet, har fått explodera i ett stort antal reservationer som i sak inte är särskilt anmärkningsvärda. För ett halvår sedan kunde det kanske ha varit vi som hade skrivit dem. Det är uppenbart att det finns ett stort uppdämt behov. Hans Stenberg får väl skicka en blomma till Peter Pedersen och Karin Svensson Smith för att de hade ett antal kommittémotioner och förslag att hänga upp reservationerna på - plus Lars Ohly förstås, som till och med hade en partimotion som ni kunde hänga på i vissa fall. Från Socialdemokraterna fanns det bara enskilda motioner att hänga upp reservationerna på. Det illustrerar möjligen hur stor vikt man lade på dessa frågor när man satt och skrev sina motioner efter regeringsskiftet i höstas. Det är ändock ett antal frågor som är angelägna var och en för sig. Det gäller inte minst det som Hans Stenberg inledde sitt anförande med att tala om, nämligen enskilda vägar. Det är, precis som han sade, en hjärtefråga för allianspartierna i allmänhet och kanske för Centerpartiet i synnerhet. Jag skulle kunna skriva under på varje bokstav i Hans Stenbergs inlägg vad gäller just de enskilda vägarna. De enskilda vägarna är viktiga. De är i huvudsak tillgängliga för alla, trots namnet. De svarar för en betydande andel av det svenska vägnätet och finns både i storstadens närhet och på landsbygden. De enskilda vägarna är ofta den finmaskiga förlängningen av det allmänna vägnätet och har avgörande betydelse för landsbygdsboende, näringsliv, jakt, fiske, friluftsliv och turism. Det är en hörnsten i den svenska regionalpolitiken att vi har en fungerande infrastruktur även i glesbefolkade och glestrafikerade områden. Centerpartiet och övriga allianspartier har varit pådrivande för en högre ambitionsnivå, så att också det enskilda vägnätet kan ges en godtagbar standard. Trafikutskottet har gång på gång betonat vikten av att ge de enskilda vägarna tillfredsställande förutsättningar så att riksdagens transportpolitiska mål kan uppfyllas. Vi har väl kartlagt att det finns problem med enskild väghållning, att bidragen är underdimensionerade och att kostnader för exempelvis reparationer av broar är större än vad vägsamfälligheterna klarar av att bära. Vi fick en liten liten påplusning i budgeten i höstas av den nya alliansregeringen, men det behövs mycket mycket mer. Jag är för egen del övertygad om att de pengarna kommer ganska snart i förslag från regeringen. Frågan om överlaster har man också haft uppe i de inledande anförandena. Även på den punkten är vi väldigt överens. Detta måste bekämpas. Det har blivit lite bättre på senare år. Branschen själv har med de signaler som vi har sänt ut här från riksdagen vidtagit åtgärder och vi kan konstatera att det är något färre som kör med överlaster numera. Men det är ändå oacceptabelt. Varje lastbil som ertappas med överlast är självfallet en lastbil för mycket. Därför måste det här arbetet gå vidare. Jag utgår ifrån att vi i grunden är helt eniga i synen på detta. Skoterfrågan togs också upp inledningsvis. Även på det området är det lätt att instämma i synsättet att det är en växande verksamhet som är särskilt viktig i norra Sverige, även om snön inte är lika frekvent som den var för ett antal år sedan. För turismen och för de boende är skoterfrågan viktig. Jag kan mycket väl tänka mig att de förslag som fördes fram av Hans Stenberg och i det särskilda yttrandet om att en myndighet ska ges ansvar för att hantera frågorna kring snöskotrar kan vara ett rimligt sätt att göra det på. Samtidigt finns det anledning att påpeka att det är angeläget att bekämpa det missbruk och den buskörning som finns på det här området. Just därför är det angeläget att styra över så mycket trafik som möjligt till skoterlederna. Fru talman! En annan sak som berörs i betänkandet är frågan om flyttning av fordon. Det framgår av betänkandet att trafikutskottet initierat en uppföljning av det regelverk som gäller sedan 2004. Bakom den frågan döljer sig ganska vardagliga problem om hur vi ska komma till rätta med att skrotbilar i ökad utsträckning har blivit stående efter våra vägar och ute i naturen på de mest överraskande ställen. Det är ett problem som måste hanteras. En del positiva saker har hänt sedan 2004 då regelverket trädde i kraft. Det är också i hög grad tack vare stiftelsen Håll Sverige rents kampanj för att få bort skrotbilar i naturen som ett stort antal bilvrak har försvunnit - även om många finns kvar på sina håll. Från alliansens sida har vi tidigare varnat för att vi får en situation där enskilda människor som äger skog och mark där fordon dumpas riskerar att komma i kläm. Av uppföljningen framgår nu att det kan finnas skäl att diskutera vidare kring frågan om tydligare ansvarsfördelning och att det finns skäl att vidta en översyn av regelverket. Fru talman! En annan sak som berörs i betänkandet är vinterklassning av tunga fordon. Jag tror att vi alla är ganska bekymrade över de tunga fordon som uppenbarligen inte är rustade för vårt vinterklimat - när det nu är vinterklimat i landet. Den senaste tidens bussolyckor är ett exempel. Den radda av långtradare som hamnat i diket vid de senaste snöovädren - inte minst i Skåne - är andra exempel. Ett krav på lämpliga däck även på tunga fordon får inte stupa på att det kan innebära handelshinder. Tidvis finns det ju snö och is även i andra delar av Europa. En överenskommelse om gemensamma regler även på detta område borde inte vara helt omöjlig att genomföra. Det är i alla fall en fråga som kräver mycket mer uppmärksamhet än vad den hittills har fått. Det sker för närvarande en del forskning om däck och hur de ska vara beskaffade för att ge bästa grepp, minskad miljöpåverkan och minskat slitage på vägarna. Den forskningen bör rimligen kunna ge ett underlag för regeringen att agera i frågan. Från majoritetens sida finner vi för närvarande ingen anledning att nu föreslå någon åtgärd, men vi kommer att följa utvecklingen och regeringens förslag på det här området. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Hans Stenberg (S)
Anf. 154 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Sven Bergström säger att vi inte ens har bemödat oss om att lägga en kommittémotion från Socialdemokraternas sida. Jag kan väl erkänna att det är en liten brist. Det beror nog på att vi inte är vana att sitta i opposition. Vi kände oss nog smått chockade efter valet. Vi trivs inte i oppositionsrollen. Det gör vi fortfarande inte. Jag kan nog lova att det kommer att bli bättring på den punkten. Nog kommer det kommittémotioner så att ni blir nöjda. Ett större bekymmer tycker jag är att regeringssidan inte riktigt tycks ha kommit in i rollen. Man beklagar sig mest över att man tar över den gamla regeringens budget. Det säger man trots att man lyckats förändra den. Om ni inte trivs byter vi gärna. Det är snabbt ordnat. Utlys nyval bara! Att vi är överens om enskilda vägar känns ju bra. Jag vill påminna om - om inte annat så för protokollets skull - att ni har gått till val på att satsa rejält mer pengar på det allmänna vägnätet, inte minst på de enskilda vägarna. Då förväntar jag mig att ni lever upp till det. Människor har röstat på er därför att de har trott att det skulle bli rejält mer pengar. Men det blev mindre. Jag fick inget svar när jag frågade Sten Nordin om det skulle bli mer pengar till enskilda vägar i nästa budget. Kanske kan Sven Bergström berätta om ni tänker leva upp till era vallöften när det gäller mer pengar till det enskilda vägnätet.
Sven Bergström (C)
Anf. 155 Sven Bergström (C)
Fru talman! Det var ju lite kul att lyssna på Hans Stenbergs självkritiska inlägg om varför ni inte har några kommittémotioner men att de ska komma. Det ser vi fram emot. Det är ju ändå bara motionsbetänkanden som vi diskuterar nu med den tyngd som motionsbetänkanden normalt har. Det är möjligt att inte heller vi på regeringsbänken har funnit våra roller till fullo, men vi trivs ganska bra. Det känns kul att äntligen få sitta här, något som vi har jobbat för i så många år. När det gäller bra opinionssiffror efter valet finns det väl inget som är så besvärande som att notera att tajmningen med valet har varit så misslyckad att det är först några månader efter valet som man har de höga opinionssiffrorna. Det är ju ändå röstandet i allmänna val som räknas när man ska fördela platser i riksdagen och tillsätta en regering. I frågan om de enskilda vägarna är vi överens Hans, jag och alla i utskottet, hoppas jag. Om jag läste rätt i budgeten var det 2 miljoner mer i den budget som vi hade i höstas. Det är alldeles för lite, men dock. Jag utgår ifrån att det kommer mer, om inte i vårbudgeten så i statsbudgeten i höst. Jag kan läsa högt för protokollet och för Hans Stenberg om vad som sägs i utskottet om enskilda vägar. Där säger vi: "Utskottet utgår från att beredningen kommer att leda till ett ökat stöd i enlighet med vad allianspartierna tidigare har föreslagit i riksdagen." Hans vet mycket väl vad vi tidigare har föreslagit i riksdagen. Om det kommer något som är i enlighet med det ska det bli rejält mycket mer pengar. Vidare säger vi: "Med hänvisning till vad utskottet nu har förordat anser utskottet att syftet med motionerna därmed kommer att tillgodoses." Det är väl så kraftfulla och tydliga förväntningar som man kan signalera i ett utskottsbetänkande utan att gå till ett tillkännagivande.
Hans Stenberg (S)
Anf. 156 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Det är riktigt att ni skriver så. Vad vi kan konstatera är att i den första budget som ni lade fanns inte de här mer resurserna som ni hade gått till val på och utlovat. Det blir lite knepigt att ni säger att ni tar över den gamla regeringens budget men kunde peta in 2 miljoner till. Om man hade gått på det socialdemokratiska budgetförslaget hade vi haft rejält mycket mer till vägarna. Då kunde vi ha tagit en del av det och lagt på det enskilda vägnätet.
Sven Bergström (C)
Anf. 157 Sven Bergström (C)
Fru talman! Nu såg vi ju aldrig något färdigt budgetförslag från Socialdemokraterna. Det är lätt att stå här och säga att det fanns ett utkast, en skiss eller ett förslag någonstans i en byrålåda. Men det finns ju inte i sinnevärlden i alla fall, utan det är möjligen i Pär Nuders tankevärld. Men, som sagt var, låt nu den här regeringen presentera ytterligare några budgetar - en första genomarbetad egen budget i form av vårbudgeten i april och sedan statsbudgeten i höst. Då får vi börja recensera på allvar. Då kan man inte längre säga att regeringen inte har haft tillräckligt med tid. Nu pågår ett beredningsarbete, och jag är övertygad om att finansministern känner trycket och förstår att för jobb och företagande, som är ett prioriterat område för den nya regeringen, är en väl fungerande infrastruktur ett väldigt viktigt smörjmedel, en väldigt viktig förutsättning. Jag hoppas alltså att Hans Stenberg och jag när budgetarna kommer tillsammans kan glädja oss över att det blir mer pengar till de områden som vi båda tycker är så viktiga.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 158 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Jag förstår, Hans Stenberg, att det är tråkigt att byta sida och sitta i opposition. Å andra sidan är det desto mer glädjande att ni då använder en del av våra gamla reservationer från betänkandet för ett år sedan. Om vi tidigare dansade salsa och tango, är det väl snarare hiphop vi håller på med här nu. Men på något sätt känns det väl ändå trevligt att vi har en samsyn just vad gäller enskilda vägar och att det finns ett stort behov av underhåll? Det är en stor del av Sveriges vägnät, och de måste få ett tillfredsställande underhåll. Jag måste påminna om att under några av de år som ni innehade regeringsmakten i mitten av 90-talet så halverades anslagen till underhåll av enskilda vägar, om jag har läst rätt. Där återstår kanske fortfarande en del att göra innan man når upp till den tidigare nivån. Vi kan erkänna att ökningen i budgeten är blygsam. Men såsom föregående talare sade är vi intresserade av att arbeta för att få en ökning på sikt. Och vi hoppas och jobbar för att den ska komma i vårpropositionen och framför allt i budgeten till hösten. Fru talman! Jag vill nämna lite grann om trafikbuller som tas upp i betänkandet. Trafikbuller är någonting som är allvarligt och inverkar menligt på hälsan. Man kan också konstatera att även det ohörbara bullret, alltså det som man inte upplever eller som man inte kan säga att man hör, ändå påverkar. Det ger sömnstörningar, högt blodtryck med mera. Främst är det buller från däck som stör. Och det är angeläget att man bygger vägar på ett bullerdämpande sätt, att däcken har låga värden i fråga om avgivet ljud, att man ser till att bostäder byggs med en fri yta mot trafiksidan och att man också ser till att motorljudsdämpning sker på ett bra sätt. Det forskas om detta. Och experterna uttalar att oönskat buller är en klar riskfaktor för hälsan. Vägverket har ansvar, Boverket har ansvar, och kommunerna är medaktörer. Det finns olika sätt att lösa problematiken på vart och ett av dessa områden. Det räcker inte med att man förbjuder snöskotrar, som är det enda skarpa förslaget i reservation 9. Problemet är mycket större än så. Vi tycker att det är viktigt med samverkan, så att man sätter till de klutar som behövs för att få en helhetsbild av både problemet och åtgärderna, vilket man i dag arbetar med. Jag vill också kortfattat nämna något om övergivna fordon. Som Sven Bergström nämnde är de en trafikfara i vissa fall. Vi har sett över lagen och gjorde justeringar i den för att underlätta i vissa sammanhang. Vi har gjort en uppföljning från utskottets sida, vilket vi initierade. Men den visar på en del kvarstående problem. En del av detta handlar om samordning mellan myndigheterna med ansvar för olika delar av denna lag. Ansvarsfördelningen som sådan har också varit en punkt som vi kritiserade i utredningen. Det har varit svårt att få ut ersättning från fordonsägaren med mera. Vi förutsätter att regeringen bevakar och tar till sig de punkter som har redovisats och vid behov vidtar åtgärder. Vi för en dialog om detta och annat med regeringen. Jag vill också nämna det ord som ligger på alla partiers läppar för närvarande, nämligen miljön. Att miljö- och klimatbelastningen måste minska är vi naturligtvis eniga om. Men vi skiljer oss åt när det gäller vägarna dit och vilka åtgärder som ska vidtas. Det är angeläget att stor miljöhänsyn tas. Men dagens krav på tillväxt och god ekonomi som borgar för en god välfärd måste också finnas med i vågskålen, annars har vi inte möjligheter att vidta en del av de åtgärder som vi önskar vidta. Det är angeläget att se över drivmedelssidan. Men vi får inte heller låsa in oss i detaljer, utan vi måste också möjliggöra många olika drivmedel och många andra olika åtgärder för att minska användningen av drivmedel. Vi ska stimulera miljöbilsanvändning. Ett incitament har vi. Det finns många andra incitament som vi kan ta fram på sikt. Det ska stimulera tillverkningen av sådana fordon. Och det är viktigt att vi hittar olika nycklar till detta. Men vi ska, som sagt, inte låsa in oss i detaljer, utan vi ska ge möjligheter. Alla partier för nu fram förslag för att vi ska få en bättre miljö på sikt. Regeringen arbetar med frågan. Vi ska från vår sida här i riksdagen arbeta med övergripande mål och peka ut riktningar. Många av de motioner och reservationer som finns under detta ämne är detaljerade, och man föreskriver där ända ned till decimalkommat vad som bör göras. Ett sådant arbetssätt, fru talman, ska vi inte ha här i riksdagen. Jag tycker att vi ska jobba med visioner och övergripande mål.
Hans Stenberg (S)
Anf. 159 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Christer Winbäck påpekade att vi halverade anslagen till enskilda vägar på 90-talet. Jag vill bara påminna om situationen. Det var direkt efter regeringsskiftet 1994, och vi hade den djupaste ekonomiska krisen i landet i modern tid. Var tredje krona som staten lade ut var lånad när det var som värst. Det fanns ett enormt behov av att sanera statsfinanserna. Detta var en av de mycket smärtsamma besparingarna som vi måste göra. Vi återställde den så fort vi kunde. Det anslag som vi hade halverat fördubblade vi senare. Jag hade önskat att vi hade kunnat lägga mer pengar på enskilda vägar. Men det finns en stor skillnad mellan våra partier. Vi har hela tiden hävdat att vi vill förbättra anslagen till enskilda vägar i den takt som statsfinanserna tillåter och alltså göra det successivt, medan ni gemensamt faktiskt har gått till val på att kraftigt höja anslagen. Ni sade: Om vi får ta över regeringsmakten, så kommer det att bli en kraftig höjning av dessa anslag. Jag tycker att det är dags att bevisa att man lever upp till detta.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 160 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Hans Stenberg, vi är nog överens om att enskilda vägar behöver mer pengar. Med de få dagar som vi hade till buds efter valet för att fixa till en budget så finns det mycket som återstår att göra. Det finns många luckor. Det är några av de saker som man nu ser över i samband med vårpropositionen. Jag förutsätter och hoppas att det kommer att bli en del höjningar då och sannolikt också vidare höjningar i samband med höstbudgeten.
Hans Stenberg (S)
Anf. 161 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Jag hade hoppats att vi skulle få ett löfte om att ni skulle leva upp till era vallöften. Men det tycks inte bli så. Ingen från den borgerliga sidan här har hittills kunnat lova detta, utan de hoppas bara att resultatet ska bli det som ni lovade före valet. Det är sorgligt. En annan sak som jag också tycker är lite sorglig är att jag i alla fall hade hoppats att vi hade kunnat få ett klart och tydligt uttalande från riksdagens sida, från de borgerliga partierna, om att vi inte ska krångla till reglerna när det gäller att köra fordonsekipage upp till 4 250 kilo. Det enda som jag hittills har fått höra är att jag inte ska vara säker på att det blir så krångligt. Jag skulle vilja ha ett klart uttalande från den borgerliga sidan om att den ska se till att det inte ska vara krångligare än nödvändigt att få denna extra behörighet och att det ska räcka med att man antingen går denna utbildning eller att man gör ett enkelt prov. Då lever man upp till reglerna i direktivet. Från riksdagens sida borde vi gemensamt kunna uttala att vi inte ska krångla till det mer än nödvändigt för vanligt folk. Det handlar alltså om en höjning av den totala vikten på 750 kilo. I de flesta fall handlar det om en förbättring av trafiksäkerheten när man gör det. Varför är det så svårt att uttala att ni vill göra det? Jag vill höra mer än att jag inte ska vara så säker på att det blir så krångligt.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 162 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Vi står fast vid vår åsikt. Vi anser att vi ska ha mer pengar till vägar och till enskilda vägar. Hur de siffrorna kommer att se ut återstår att se när vårpropositionen presenteras. Vi får alltså vänta med detta. Det är det besked jag ger just nu. Vad gäller detta med krånglighet avseende förarbehörighet, släp och sådant kan jag säga att vi för närvarande jobbar med frågan. När det gäller hur krångligt eller inte krångligt det blir är vi alla av åsikten att det ska vara så lätt som möjligt. Det explicita förslaget ber jag att få ge besked om när det kommer.
Peter Pedersen (V)
Anf. 163 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Det är mycket diskussion här om vem som gjorde vad innan och om vem som inte var förberedd innan. Jag har vid ett annat tillfälle sagt att det hela är märkligt. Ni hade ju en stor del av förra seklet på er för att opponera. Ni kan alltså inte vara helt oförberedda när ni hamnar i en annan situation. Om Socialdemokraterna var lite chockade över att hamna i opposition verkar ni vara minst lika chockade över att hamna i majoritet. Båda har något att lära. I en demokrati kan man vinna eller förlora i allmänna val. Det som gör mig lite bekymrad är att ni hela tiden hänvisar till att det är bra och kloka förslag som ni lägger fram. Vidare säger ni att ni utgår från och att ni förutsätter att regeringen och så vidare - precis som om regeringen och ni inte är riktigt överens här. Det vore mycket tryggare om ni kunde säga att ni vet att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med den och den inriktningen men att ni inte exakt, inte i detalj, vet vad förslagen kommer att innebära. Ni verkar inte ha någon kommunikation. Jag hoppas verkligen att det ändå finns någon typ av kommunikation - vi pratar ju nu om trafikfrågor; kommunikationer är ungefär samma sak - mellan Regeringskansliet och de partier i riksdagen som tillhör nuvarande majoritet liksom att ni verkligen har en diskussion och att ni känner att ni kan förankra den politik som ni står för och som ni stod för i valet. Det gäller också vem som har gjort vad. När det gäller infrastrukturen och att man måste stimulera här så att det går att köpa förnybara drivmedel runt om i landet var ju ni borgerliga partier mot. Jag konstaterar - vilket framgår av betänkandet - att den nya regeringen har delat ut de här pengarna. Ni har inte rivit upp beslutet i fråga. Ni hade alltså fel politik vid det tidigare tillfället. Ni sade ju nej till en sådan här stimulans. Marknaden skulle klara detta. Nu pytsar ni ut nästan 100 miljoner. Det tycker jag är jättebra. Det är jättebra att ni numera har någon typ av klimatpolitik. I valrörelsen hade statsministern inte det. I en direkt diskussion med den tidigare statsministern fanns det ingen klimatpolitik. Men det är jättebra att ni nu är med på tåget och inser faktum.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 164 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Jag kan väl hålla med Peter Pedersen. Även vi blev väl något överraskade, och gladare än motståndarna, över hur det gick i valet. Det innebar att vi hade väldigt kort tid på oss för att försöka fixa en del av de saker som vi hade lovat att fixa. Det var inte så att vi i förväg i alla delar färdigställde en budget, utan en hel del återstod att göra. Vad gäller många av de saker som Peter Pedersen frågar om - till exempel om vi inte vet eller om vi vet vad regeringen gör - kan jag säga att vi har regelbundna träffar och diskussioner med regeringen om sådant här. Om vi uttrycker oss luddigt i detta sammanhang ber vi i så fall att få skärpa till det vi sagt. I många delar har vi mycket tydliga och klara diskussioner med regeringens företrädare. Det gäller då många frågor - både övergripande frågor och detaljfrågor. I miljösammanhang är det väl så att vi av och till diskuterar djupare och också kommer fram till nya slutsatser i vissa frågor. Miljöfrågorna är, som jag sade i mitt anförande, någonting som blir allt viktigare för alla. Alla partier jobbar nu på ett eller annat sätt med miljöfrågor. Vi kan ha olika vägar att gå fram och dra olika slutsatser, och vi kan ha olika slutmål. Men det är ändå viktigt att jobba med miljön. Där tar regeringen nu ett allt större ansvar. Det tycker jag känns positivt.
Peter Pedersen (V)
Anf. 165 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag ska inte bli långrandig, men jag vill markera att jag inte tycker att debatten är speciellt framåtsyftande om vi ständigt ska ha diskussioner om vem som var förberedd och vem som hunnit med vad. Jag bara konstaterar att på en rad olika områden var ni i alliansen vid flera tillfällen väldigt noga med att poängtera att ni var en enig allians, att ni hade ett alternativt förslag när det gäller svensk politik. Jag måste erkänna att i er arbetsmarknadspolitik och i några andra frågor har ni verkligen ett systemskifte på gång. Men med tanke på den enorma kritik som ni framförde när propositionen Moderna transporter lades fram hade jag förutsatt en mycket mer kraftfull omläggning än vad ni nu har presterat. I princip säger ni nu att ni tar över den tidigare budgeten och gör ett tillägg om 2 miljoner för enskilda vägar - inte direkt någon kraftfull satsning. Sedan kommer ni med lite farliga grejer - att ni ska satsa mer på vägar i framtiden och så vidare. Jag ser inte fram emot er nya politik. Ni hade ändå så pass lång tid på er att det inte är trovärdigt att säga: Vi hann inte. Ni började ju inte på noll dagen efter valet, utan ni hade under en lång tid diskuterat igenom olika politikområden. Uppenbart är, kan man konstatera, att de kommunikationer som ni nu säger är så viktiga inte var speciellt viktiga i de förhandlingar ni hade inför valet. Det måste ni väl ändå kunna erkänna. Om ni hade förberett er i frågan kan ni ju inte säga att ni var oförberedda.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 166 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Egentligen nyttar det väl inte att tala om vem som sade vad i tidigare skeden. Jag vill bara säga att det i många delar är ni som började med att påminna oss om vad vi tidigare sagt. Kanske försvarar vi oss snarare när vi pekar på vad ni i det här fallet sagt. Detta med att ta över regeringsmakten är naturligtvis ingen liten apparat oaktat hur väl genompratade vi varit tidigare när det gäller de här olika delarna. Eftersom jag själv inte sitter med i regeringen kan jag inte ge ett exakt svar om hur stort arbete det var och hur många mantimmar som gick åt till att förändra det som behövde förändras. I alla fall vet jag att det var ett gigantiskt arbete, oaktat hur eniga vi var om många av detaljerna framför allt när det gällde hur det skulle se ut med vägar och annat. Även om Peter Pedersen inte ser fram emot den fortsatta politiken gör jag definitivt det. Jag tror nämligen att vi kommer att få betydligt bättre förutsättningar för en god infrastruktur och bra transporter i framtiden.
Ingemar Vänerlöv (Kd)
Anf. 167 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Fru talman! Jag kan instämma i det som mina kamrater i alliansen anfört här i dag och tänker inte onödigtvis upprepa det redan sagda. I stället ska jag under några minuter lite djupare tränga in i den politiska behandlingen här i riksdagen under de senaste två åren när det gäller frågan om enskilda vägar och därmed kanske i någon mån modifiera det som Hans Stenberg här har anfört om enskilda vägar. Det är faktiskt både intressant och förvånande att se hur nuvarande opposition nu agerat och hur man agerade då man utgjorde majoriteten i utskottet. Vi kan ta till exempel reservation 1 från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som handlar om enskilda vägar. För ett år sedan behandlade utskottet betänkandet Moderna transporter , betänkande 2005/06:TU5 som var en följd av regeringens transportpolitiska proposition med samma rubrik. I det tämligen digra betänkandet fanns ett avsnitt om enskilda vägar. Utskottet behandlade då bland annat en motion från de båda socialdemokraterna Agneta Lundberg och Göran Norlander - motion 2005/06:T286 - som tydligt slog fast vad den förra regeringen uppenbarligen inte ville kännas vid när det gällde enskilda vägar. Det står så här i motionen: "Det är inte rimligt att en del av befolkningen ska betala nyttan av enskilda vägar, medan de allmänna vägarna finansieras av skattemedel. Det är i högsta grad orättvist, och staten bör därför ta ett större ansvar för det enskilda vägnätet." Så långt de båda s-motionärerna. Men vad hade den dåvarande majoriteten i maj 2006 för tankar om det enskilda vägnätet? Jo, man menade - som det står i det betänkande som vi nu debatterar - att utgångspunkten bör vara att bidragen innebär att tillräckliga medel avsätts för att bidra till ett tillfredsställande underhåll och uppfylla de transportpolitiska målen. För år 2006 anslog man 698 miljoner till de enskilda vägarna. För innevarande år har ytterligare 4 miljoner kronor - och inte 2 miljoner som det har sagts här - anslagits, alltså 702 miljoner kronor. Men nu tycker Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att det inte alls räcker och reserverar sig därför. Fru talman! Man reserverar sig genom att delvis kopiera den text som inte var önskvärd för tio månader sedan, nämligen ett avsnitt ur Lundbergs och Norlanders gemensamma motion. Reservation 1 från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet avslutas ordagrant så här: "Vi anser att det inte är rimligt att en del av befolkningen ska betala nyttan av enskilda vägar medan de allmänna vägarna finansieras av skattemedel. Det är alltså angeläget att staten tar ett större ansvar för det enskilda vägnätet." Det är på pricken det jag tidigare citerade ur motionen av Lundberg och Norlander. Allianspartierna hade då, för ett år sedan, en lång och innehållsrik reservation vars innehåll gick ut på ökat stöd från staten till enskilda vägar. Men då avslog den dåvarande majoriteten reservationen för att nu, som större delen av oppositionen, prestera en egen reservation med likvärdigt innehåll - tala om kovändning! Det är svårt att tolka reservationen på annat sätt än att Socialdemokraterna och Vänstern anser att det var allianspartierna som låg närmast verkligheten för ett år sedan. Eftersom vi i alliansen insåg allvaret med det enskilda vägnätet långt innan det blev uppenbart för det tidigare regeringspartiet var det bra för väghållarna att det blev ett maktskifte efter höstens val. Dock yves vi inte över ökningen på 4 miljoner till de enskilda vägarna. Regeringen hade oerhört kort tid på sig i höstas för att få ihop en budget, och eftersom man då visste att det behövdes en ordentlig beredning av frågan ändrades anslaget till enskilda vägar inte då - 702 är ju nästan detsamma som 698. Men nu pågår beredningen, och vi utgår från att den kommer att leda till ökat stöd till de enskilda vägarna i enlighet med vad vi i alliansen har föreslagit i riksdagen. Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Hans Stenberg (S)
Anf. 168 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Kovändning, säger Ingemar Vänerlöv! Vad säger man då om en opposition som under en lång tid har sagt att bara de vinner valet blir det mycket mer pengar till enskilda vägar? Det ni gör direkt när ni får ta över regeringsmakten är att i princip lämna anslaget oförändrat. Det är väl nästan en sänkning! Räknar man in kostnadsutvecklingen som har varit i den branschen är det med all säkerhet en sänkning. Det kallar jag för kovändning! Kort om tid - jag har hört det förut. Det är märkligt att det är så kort om tid på det området, när det var så gott om tid och man hann med så oerhört genomgripande ändringar när det gällde att sänka skatten för dem som har det bäst ställt i detta land. Det fanns tid att slå sönder tillvaron för människor som har drabbats av arbetslöshet eller sjukdomar och är tvungna att leva på olika typer av stöd från samhället. Då fanns det tid att ändra i statsbudgeten! Men här fanns det ingen tid, trots att ni år efter år har sagt att vinner ni bara valet blir det mer pengar. Resonemanget hänger inte ihop. Jag skulle vilja ställa en fråga om överlasterna. Ni från den borgerliga sidan säger själva att överlasterna leder till ökat vägslitage, sämre trafiksäkerhet och snedvriden konkurrens. Varför är det då så svårt att ställa upp på att ge regeringen till känna att vi behöver ha en ordentlig skärpning på det området?
Ingemar Vänerlöv (Kd)
Anf. 169 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Fru talman! Man skulle kunna säga att trovärdig politik hänger ihop, Hans Stenberg. För ett år sedan var ni motståndare till att man skulle höja medlen till enskilda vägar. Ni röstade ned vår motion, och dessutom slaktade ni den motion som ni nu bekänner er till. Som det tidigare har sagts här pågår en beredning just nu. Vi i alliansen var inne på att vi skulle öka stödet till de enskilda vägarna när vi vann valet, men det var väldigt kort tid att fixa en budget på. Och - som Hans Stenberg väl hörde i mitt anförande - när vi var i det läge att vi insåg att det behövdes en djupare beredning så att stödet ges på rätt sätt och pengar hamnar på rätt ställe lät vi anslaget vara kvar ungefär som det var på er tid. Men som det har sagts här tidigare kan det tänkas att det redan nu i vårbudgeten kan komma signaler om förbättrat stöd. Annars kan vi räkna med det till hösten.
Hans Stenberg (S)
Anf. 170 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Ingemar Vänerlöv berömmer sig av att ha gått igenom hur anslaget till enskilda vägar hanteras. Om han verkligen hade gjort en genomgång skulle han ha sett att det i tilläggsbudgetar och annat har flyttats pengar så att vi har kunnat upprätthålla den anslagsnivå som man har till de enskilda vägföreningarna. Där har det nämligen varit bekymmer från tid till annan. Det kommer med all säkerhet att bli stora bekymmer i år, för vi har en kraftig kostnadsökning på detta område. Priserna går upp ordentligt när det gäller entreprenadmaskiner och annat. När det har skett tidigare har vi socialdemokrater sett till att höja anslaget så att man har kunnat vidmakthålla bidragsnivåerna. Nivån som ni lägger i budgeten kommer inte att räcka. Att bara bibehålla anslaget, den 60-procentiga delen till de enskilda vägarna, kräver en höjning. Jag utgår från att det kommer. Jag tycker också att man från väljarnas sida kan förvänta sig att ni lever upp till era löften. Ni lovade ju så stort före valet! Det skulle bli rejält mycket mer pengar. Det handlade inte om någon justering så att man kunde upprätthålla bidragsnivåerna, utan ni lovade rejält mycket mer pengar till de här områdena. Det är dags att leva upp till det!
Ingemar Vänerlöv (Kd)
Anf. 171 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Fru talman! Jag kan hålla med om det, Hans Stenberg. Det är dags att leva upp till det. Men vi ska leva upp till det under en fyraårsperiod. Man kan ju inte åstadkomma precis allting på nolltid! Vi har varit i regering i fem månader, och redan begärs det att vi ska ha alla våra program klara. Det tar lite tid! Det är rätt det Hans Stenberg säger om att man flyttar pengar i tilläggsbudgetar. Det gjorde Socialdemokraterna, och en regering måste få göra så. Man märker att man inte alltid kan budgetera allting helt rätt. Man märker så småningom att man måste göra små förändringar. Så kommer det att bli för oss också! Vi märker redan nu att pengarna inte räcker till enskilda vägar, men vi bereder frågan så att vi så snabbt som möjligt ska kunna få till de rätta anslagen. Det är vad det handlar om!
Christina Axelsson (S)
Anf. 172 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Detta betänkande innehåller så mycket mer än vad som hittills har diskuterats. Ett exempel är miljöfrågor. Man kan säga att miljö och klimat är hett i år - inte bara för att vi har kunnat konstatera att människors aktiviteter som genererar växthusgasutsläpp medför ett varmare klimat, utan också för att vi alla har insett att det går att göra något åt det och att vi måste samla oss för att göra något åt det. Det var därför som klimatfrågan fick ett så stort genomslag på det senaste toppmötet i Europeiska unionen. Jag vill också gratulera mina borgerliga kamrater till att ha kommit till insikt om vägtrafikens miljö- och klimatpåverkan. Under valrörelsen och den allmänna motionstiden för bara ett halvår sedan var det tydligen en icke-fråga för er. Annars hade väl någon av er skrivit några motioner om att minska miljöpåverkan. Jag ska i rättvisans namn gratulera Centerpartiet. Ni ser i varje fall möjligheter med biogas norr om Gävle. Det var samma sorgliga sak i miljö- och jordbruksutskottets betänkande om klimatpolitiken som behandlades i går. Det fanns 33 motionsyrkanden varav ett från Moderaterna och ett från Kristdemokraterna. Jag bara undrar varför, fru talman. Fru talman! Växthusgaseffekten kommer sig till stor del av att vi förbränner fossila bränslen, bensin och diesel. Trafiken medför växthusgasutsläpp. Det är vi alla överens om. Att trafiken ökar och att vi därför måste göra mer för att minska den negativa påverkan på miljön tror jag att vi är överens om. En första ganska enkel åtgärd är att se till att införselreglerna för diesel upprätthålls för den gränsöverskridande trafiken. Vissa småvägar måste stängas av för tung trafik, och vi måste få möjlighet att låta trafiken betala vad den verkligen kostar. Fru talman! Vi socialdemokrater vill på olika sätt stimulera användningen av förnybara drivmedel. Sverige har tidigt satt upp ett mål med övriga medlemsländer inom EU att nå upp till 5,75 procents användning av förnybara drivmedel. Europeiska rådet fattade häromdagen ett beslut att nå 10 procent till år 2020. Det kommer inte att bli lätt, jag lovar. Därför måste vi göra mer. Ni ska veta att förra året kom Sverige inte upp till mer än 3½ procent. Jag vet inte hur långt de andra länderna har kommit. Men det känns angeläget att vi redan nu arbetar för en högre inblandning av etanol och RME i bensin och diesel. Det är just vad miljöministrarna talade om när de träffades senast. Jag hoppas att det snart kommer skarpa förslag på det området. För att förnybara bränslen ska anses hållbara krävs att de också kan tillverkas på ett hållbart sätt. Det finns frågetecken vad gäller etanol. Därför måste vi också satsa på andra förnybara drivmedel, till exempel biogas. Många bilar i vårt land är äldre och kan inte drivas med de nya drivmedlen. Vi påpekar därför i vår reservation möjligheten att också konvertera bilar till både etanoldrift och biogasdrift. Vi anser att vi bör hålla oss teknikneutrala. Därför är det viktigt att bensinstationerna också tillhandahåller förnybara bränslen så att det går att tanka miljövänligt. Det är en förutsättning för att den positiva utvecklingen med miljöbilar verkligen ska fortsätta. Det finns visserligen ett utvecklingsprogram för etablering av biogasstationer efter Europavägarna. Men det behövs större stimulans för att åstadkomma en småskalig produktion av biogas. Det kan ge sysselsättning i glesbygd och bli ett komplement för småföretagare inom jordbruket. Fru talman! Vi behöver transporter både för att förflytta personer och för att flytta gods. Men mer kan gå på järnhjul och vatten i stället för på gummihjul. Det är också viktigt att definiera vad som verkligen är en miljöbil. Är det en hybrid som både går på etanol och bensin när vi inte vet vad som finns i tanken? Vår avsikt med tidigare miljöbilsdefinition var att den skulle revideras vartannat år för att flytta fram positionerna. Det är inte för sent än för den nuvarande regeringen att ta upp denna ambition. Ni har ju tiden på er. Vi ska inte gräla sönder miljön, som Andreas Carlgren sade i klimatdebatten i går. Jag ska bara ge några goda råd till den nya regeringen. Satsa mer på kollektivtrafik och motarbeta inte resenärerna med krångliga zonindelningar och dyra biljetter. Gå före med att kräva energieffektiva miljövänliga transporter vid upphandling i den offentliga sektorn. Se till att det finns en infrastruktur för biobränsle i hela landet och att det blir billigt att tanka miljövänligt. Det är också bra att det forskas. Ny teknik och nya sätt att bygga vägar kan också hjälpa till att minska drivmedelsförbrukningen. Men vi ska även uppmuntra trafikanter att flytta sig hållbart: gå, segla och cykla. När vi ändå ska resa ska vi resa smart, det vill säga använda kollektivtrafiken. Därför är det viktigt att bygga ut kollektivtrafiken. Det kommer att bli extra viktigt med satsningar på kollektivtrafiken i min valkrets Stockholms län. Där räknar vi med en resandetillströmning vid ett eventuellt införande av trängselskatten i Stockholm. Visst behöver vi en förbifart i Stockholm. Men om trafiken ska vara hållbar också i mitt hemlän räcker det inte bara med att satsa på väg. Vi måste också göra stora infrastruktursatsningar inom kollektivtrafiken för klimatets skull, eller hur? Fru talman! Vi äger inte jorden. Vi förvaltar den bara åt kommande generationer. Vägar och fordon påverkar vår miljö både här i landet och globalt. Med mitt inlägg har jag velat trycka på de utmaningar som vi står inför. Jag vill även trycka på att vi, och då inkluderar jag de borgerliga partierna, måste vilja göra mer för att vi ska minska utsläppen av växthusgaser så att vi verkligen kan lämna efter oss en hållbar värld till kommande generationer.
Jan Ericson (M)
Anf. 173 Jan Ericson (M)
Fru talman! Det här är andra gången jag har äran att ha det allra sista anförandet i den allra sista debatten. Förra gången var kl. 22.30, så det här är trots allt ett fall framåt. Fru talman! Jag har flera gånger här i dag hört frågan om nollvisionen diskuteras. Egentligen skulle mitt inlägg nog passat bättre i den förra debatten. Det är egentligen en trafiksäkerhetsfråga och inte en vägfråga. Men nu har motionen hamnat där den har hamnat. Jag förstår att den politiska enigheten om att leva upp till kraven för nollvisionen är väldigt stor. Det är därför jag tänker kommentera behandlingen av min motion 263. I denna motion föreslår jag att kommunerna ska få ökat inflytande över trafiksäkerhetsarbetet. Jag tycker att kommunerna borde få mer makt att besluta om hastighetsbegränsningar, skyltning, vägmarkeringar och andra trafiksäkerhetsåtgärder på länsvägar och mindre vägar inom kommunerna. Bakgrunden till det är att en kommun i dag i väldigt liten utsträckning kan påverka de frågorna utanför detaljplanelagt område. Det finns exempel där Vägverket sagt nej till hastighetsbegränsningar på mindre vägar trots att ett enigt kommunfullmäktige ställt sig bakom ett sådant förslag. Kommunpolitiker har också fått nej när det gäller uppsättning av stoppskyltar, skyltning om plikt att lämna företräde, varningsskyltningar för skolbussar, markering av stopplinjer på vägarna och en massa andra saker. Alla de exemplen har jag sett på nära håll i min egen kommun hemma. Jag vet att det är många andra kommuner som upplever samma sak. Nerikes Allehanda hade häromdagen en ganska tänkvärd artikel som har en viss koppling till den här frågan. Det handlar om en småföretagare som inte fick lov att ha en skylt uppsatt med texten Bed & Breakfast . Vägverket tycker att hon i stället ska ha en skylt där det står Rum & Frukost, eftersom Vägverkets regelverk kräver skyltar som bilisterna kan förstå. Vägverket tror inte att bilisterna kan engelska, och därför måste man fatta det här beslutet. Det beslutet fattade Vägverket trots att länsstyrelsen stöder småföretagaren och tycker att hon ska få använda skylten med engelsk text. Jag tycker att det exemplet och den diskussionen bland annat visar att skyltning kan ha annan betydelse än bara trafiksäkerhet. I den här frågan handlar det om att stötta näringslivet. Den här artikeln är framför allt ett exempel på att alltför många myndigheter är inblandade i skyltningsfrågor - kommun, länsstyrelse och vägverk. Den visar också att stelbenta byråkratiska regler ibland går före sunt förnuft. Det drabbar inte bara näringslivet utan givetvis även trafiksäkerhetsarbetet i många kommuner. Fru talman! Svenska politiker och myndigheter står bakom nollvisionen. Den nya regeringen har också tydligt uttalat att den vill öka kommunernas självstyre och motverka onödig byråkrati. Jag tror att kommunpolitikerna ofta har bättre kontakt med sina invånare och bättre känner till vilka trafiksäkerhetsåtgärder som behövs än vad Vägverkets tjänstemän i Borlänge eller tjänstemän hos länsstyrelsen har. Beslut som rör trafiksäkerheten blir naturligtvis bäst om de fattas så lokalt som möjligt i samråd med förskolor, skolor, boende och övriga invånare som berörs. Det finns inga logiska skäl att låta andra myndigheter fördröja eller motverka trafiksäkerhetsåtgärder när de människor som berörs vill genomföra dessa efter demokratiska beslut. Efter denna lilla utläggning och lite kritiska synpunkter vill jag ändå tacka utskottet för en positiv behandling av motionen. Utskottet påpekar att det faktiskt har hänt två positiva saker på området sedan jag lämnade in motionen i höstas: En trafikinspektionsutredning som jag inte ens visste fanns - men nu vet jag det - har nyss lagt fram ett betänkande där just ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller trafiksäkerhetsfrågor och väghållning uppmärksammas. Vägtrafikinspektionen har tydligen också i januari i år föreslagit Näringsdepartementet en viss utökad möjlighet för kommunerna att påverka hastighetsgränser inom tätbebyggt område. Det är ett fall framåt. Nu framgår det inte om denna möjlighet att påverka även gäller andra frågor som skyltning och åtgärder på vägar på landsbygden, men jag hoppas att det är så. Utskottet skriver i sitt betänkande att riksdagen bör avvakta det arbete som pågår och vill därför inte tillstyrka min motion. Jag kan leva med detta. Men jag konstaterar också att förslagen i min motion verkligen verkar ligga rätt i tiden. Fru talman! Jag kommer noga att bevaka utvecklingen i den här frågan och jag hoppas att min motion i alla fall har tillfört lite synpunkter och tankar som kan vara av värde i det fortsatta arbetet. Jag tror att trafiksäkerhetsfrågorna och nollvisionen skulle vinna mycket om man lät kommunerna vara med och besluta mer.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-03-21
Förslagspunkter: 27, Acklamationer: 23, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Vägverkets resurshantering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T413 av Ann-Kristine Johansson och Tommy Ternemar (båda s).
    2. Kommunernas inflytande över trafiksäkerhetsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T263 av Jan Ericson (m) och
      2006/07:T285 av Thomas Strand m.fl. (s).
    3. Enskilda vägar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T251 av Agneta Lundberg och Jasenko Omanovic (båda s),
      2006/07:T259 av Sofia Larsen och Birgitta Sellén (båda c),
      2006/07:T405 av Hans Backman (fp) och
      2006/07:T447 av Christer Winbäck m.fl. (fp, m, c, kd).
      • Reservation 1 (s, v)
    4. Färjeförbindelser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T289 av Göte Wahlström och Margareta Persson (båda s),
      2006/07:T316 av Gunnar Andrén (fp) yrkande 8,
      2006/07:T339 av Tobias Krantz (fp) och
      2006/07:T444 av Gunilla Tjernberg (kd).
    5. Ekonomisk brottslighet inom taxibranschen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T278 av Göran Persson i Simrishamn (s) och
      2006/07:T332 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkandena 1-5.
      • Reservation 2 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0106024
      m88009
      c24005
      fp150013
      kd21003
      v01804
      mp01801
      Totalt148142059
      Ledamöternas röster
    6. Dispens från taxametertvång

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T238 av Magdalena Andersson (m).
    7. Skärpt straff vid överlast

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T249 av Agneta Lundberg och Jasenko Omanovic (båda s).
      • Reservation 3 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0106024
      m88009
      c25004
      fp150013
      kd21003
      v01804
      mp01801
      Totalt149142058
      Ledamöternas röster
    8. Minskad användning av fossila drivmedel m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6,
      2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4,
      2006/07:T295 av Alf Eriksson m.fl. (s),
      2006/07:T302 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 3,
      2006/07:T310 av Leif Jakobsson (s),
      2006/07:T359 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 17,
      2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 10 och
      2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 33.
      • Reservation 4 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0107023
      m89008
      c25004
      fp150013
      kd21003
      v01804
      mp01801
      Totalt150143056
      Ledamöternas röster
    9. Definition av begreppet miljöbil

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 9,
      2006/07:T364 av Michael Hagberg (s) yrkande 1 och
      2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 6 och 12.
      • Reservation 5 (s, v, mp)
    10. Statens upphandling av miljöbilar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T359 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 18.
    11. Konvertering av fordon för förnybara drivmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 och 3,
      2006/07:T299 av Jan Lindholm (mp) och
      2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 7.
      • Reservation 6 (v)
    12. Infrastruktur för förnybara drivmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T364 av Michael Hagberg (s) yrkande 2 och
      2006/07:N219 av Jörgen Johansson och Solveig Zander (båda c) yrkande 3.
      • Reservation 7 (s, v, mp)
    13. Krav på transportplaner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 27 och
      2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 28.
      • Reservation 8 (v, mp)
    14. Miljözoner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T202 av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (båda s).
    15. Sparsam körning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T217 av Lars-Ivar Ericson och Johan Linander (båda c) och
      2006/07:T417 av Else-Marie Lindgren (kd).
    16. Centrum för utveckling av fordonssystem m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:MJ337 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 4.
    17. Alternativ halkbekämpning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T271 av Stefan Tornberg m.fl. (c).
    18. Buller från trafik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 21 och
      2006/07:T301 av Barbro Westerholm (fp) yrkandena 2, 5 och 6.
      • Reservation 9 (v, mp)
    19. Övergivna fordon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T323 av Jan Ertsborn (fp).
    20. Sänkning av maximivikten för lastbilar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T359 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 16 och
      2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 32.
      • Reservation 10 (v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1041124
      m89008
      c25004
      fp150013
      kd21003
      v01804
      mp01801
      Totalt25437157
      Ledamöternas röster
    21. Besiktningsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T237 av Ulf Sjösten och Cecilia Widegren (båda m) yrkandena 1 och 2 samt
      2006/07:T325 av Jan Ertsborn (fp) yrkandena 1 och 2.
    22. Fordonsekipage

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T244 av Lars U Granberg (s),
      2006/07:T254 av Björn Leivik (m) och
      2006/07:T273 av Johan Linander och Claes Västerteg (båda c).
      • Reservation 11 (s, v)
    23. Snöskoterfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T252 av Britta Rådström m.fl. (s) och
      2006/07:T389 av Lars U Granberg m.fl. (s).
    24. Vinterklassning av fordon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T275 av Stefan Tornberg och Sven Bergström (båda c).
    25. Cykelstrategi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:T321 av Jan Ertsborn (fp),
      2006/07:T359 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 20 och
      2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 36.
      • Reservation 12 (mp)
    26. Jämställdhetsmål i forskningsprogram m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8.
      • Reservation 13 (v, mp)
    27. Träbroar för biltrafik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T379 av Carina Adolfsson Elgestam och Ann-Kristine Johansson (båda s).