Joar Forssell (Lib)

Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt.

Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar.

Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs.

Lagen innebär att

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps
• även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras
• vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen.

Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 64 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges internationella bistånd genom multilaterala organisationer med fokus på år 2023.

I skrivelsen framgår det att utbetalningar genom multilaterala organisationer, det vill säga internationella organisationer som till exempel olika FN-organ, uppgick till 31,8 miljarder kronor 2023. Det motsvarar 59 procent av Sveriges totala biståndsutbetalningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till två följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt tio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

29, 91 minuter

Justering

2025-04-03

Datum

2025-04-04

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om civilsamhällets roll i biståndet, regeringens reformagenda för biståndet, biståndsnivåer, och prioriteringar inom biståndet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

36, 112 minuter

Justering

2025-03-13

Datum

2025-03-18

Bordläggning

2025-03-26

Debatt

2025-03-27

Beslut

2025-03-27

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag om situationen i Israel och Palestina med mera. De handlar bland annat om den israelisk-palestinska konflikten, bistånd till Palestina och UNRWA samt åtgärder mot bosättare på Västbanken.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

7

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

50, 191 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-19

Bordläggning

2025-03-19

Debatt

2025-03-20

Beslut

2025-03-26

Riksdagen godkänner regeringens förslag till svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom Nato för att upprätthålla säkerhet för militärt och civilt stöd till Ukraina.

Förslaget innebär att en svensk väpnad styrka bestående av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal ska stå till förfogande för Natos luftvärnsoperation i Polen från den 1 maj till och med den 31 augusti 2025. Den väpnade styrkan beräknas uppgå till högst 150 personer. Därutöver avser regeringen delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och flygburen transportförmåga.

Syftet med luftvärnsoperationen är att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2025-03-18

Datum

2025-03-18

Bordläggning

2025-03-19

Debatt

2025-03-20

Beslut

2025-03-20

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om kommunala frågor i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag och kommunala tillsynsavgifter

Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning och pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 151 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-02-27

Bordläggning

2025-03-18

Debatt

2025-03-19

Beslut

2025-03-19

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.

EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.

Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.

Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

21, 73 minuter

Justering

2025-03-13

Datum

2025-03-14

Bordläggning

2025-03-18

Debatt

2025-03-19

Beslut

2025-03-19

Den 12 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då

Datum

2025-02-12

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) återrapporterar från informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer den 3 februari. EU-ministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2025-02-10

Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal.

Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 137 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-12

Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden.

Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att

• Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt
• Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området
• politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen
• klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

66, 196 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-06

Debatt

2024-12-09

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor.

Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd.

Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad.

Dock konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen fastslår i sin granskning att bristerna leder till att riksdagen inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat samt att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser. Regeringen fastslår också i skrivelsen att verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen hänvisar till pågående arbete för att åtgärda bristerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 69 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-15

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Interpellation 2024/25:47 Israel och den internationella rätten i Libanon av Ola Möller (S) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Israel har med all sannolikhet i strid med internationell humanitär rätt och folkrätten angripit civila i Libanon genom att begå det som Belgiens vice premiärminister Petra de

Inlämnad

2024-09-25

Svarsdatum

2024-10-18

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) Ett modernt statsskick Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om avskaffande av monarkin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

6

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU16

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) Möjligheternas Stockholm Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Stockholm nationell tillväxtmotor Stockholm nationellt innovationsområde Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur Förbättrad rörlighet för ökad tillväxt Långsiktig

Inlämnad

2024-09-30

Förslag

6

Datum

2024-09-30

Utskottsberedning

2024/25:FiU26 2024/25:KU13 2024/25:MJU19 2024/25:NU10 2024/25:SoU22 2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:216 av Joar Forssell och Lina Nordquist (båda L) Ersättning vid rovdjursskador Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny ersättningsmodell bör övervägas där staten tar större ansvar för skador orsakade av statens vilt och tillkännager

Inlämnad

2024-09-23

Förslag

2

Datum

2024-09-23

Utskottsberedning

2024/25:MJU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:218 av Joar Forssell och Lina Nordquist (båda L) Skinn efter skyddsjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt länsstyrelser att fatta beslut om att skinn vid skyddsjakt ska tillfalla jakträttsinnehavaren och tillkännager detta

Inlämnad

2024-09-23

Förslag

1

Datum

2024-09-23

Utskottsberedning

2024/25:MJU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

34, 89 minuter

Justering

2024-05-30

Datum

2024-05-31

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12