Carl B Hamilton (Lib)

Vid frågestunden svarar statsminister Fredrik Reinfeldt (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Mer om frågestunder

Datum

2012-05-24

Sverige ska ge Irland ett lån på högst 600 miljoner euro, vilket enligt dagens kurs motsvarar nästan 5,3 miljarder kronor. Lånet är en del av det internationella stödpaket för Irland som förhandlades fram i slutet av 2010. Långivare, förutom Sverige, är Internationella valutafonden, EU:s stödmekanismer, Storbritannien och Danmark.

Irland drabbades hårt av finanskrisen 2008 och 2009. Riksdagen anser att det är viktigt att Sverige, som tidigare utlovats, deltar i det internationella stödpaketet för Irland. Sverige är en liten och öppen ekonomi och är därmed extra känsligt för finansiell och ekonomisk turbulens i vår omgivning. Om inte Irland får tillräckligt med finansiellt stöd finns en risk för att oron sprider sig till andra euroländer och vidare till Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 41 minuter

Justering

2012-04-24

Datum

2012-04-27

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

den 22 mars Interpellation 2011/12:299 Skatteutjämningen av Peter Hultqvist (S) till statsrådet Peter Norman (M) Regeringen bereder, enligt svar på skriftlig fråga 2011/12:441, förslagen i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Samtidigt protesterar Centerpartiet

Inlämnad

2012-03-22

Besvarare

Peter Norman (M)

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 30 januari

Datum

2012-02-01

Statsministerns frågestund

Datum

2011-12-15

Frågestund

Datum

2011-11-24

Sverige ska utöka kapitalinsatsen i Internationella valutafonden, IMF, med cirka 20,7 miljarder kronor till högst 45,2 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. Höjningen är ett resultat av en allmän översyn av IMF:s resurser som totalt sett innebär en fördubbling av medlemsländernas insatskapital i IMF. Riksdagen konstaterar att det är nödvändigt att IMF har de resurser som krävs för att kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i den globala ekonomin och det internationella betalningssystemet. Riksdagen godkände också ett antal stadgeändringar som innebär att samtliga representanter i IMF:s exekutivstyrelse ska tillsättas genom val. Ändringen innebär bland annat att likabehandlingen av medlemsländerna i IMF ökar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-11

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

122, 401 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Frågestund

Datum

2011-11-17

Frågestund

Datum

2011-11-10

Information från regeringen

Datum

2011-10-28

Statsministerns frågestund

Datum

2011-10-27

Aktuell debatt om den ekonomiska situationen i euroområdet och i övriga Europa

Datum

2011-10-25

Budgetdebatt

Datum

2011-09-20

Återrapportering

Datum

2011-06-28

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Datum

2011-06-15

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 39 minuter

Justering

2011-06-09

Datum

2011-06-13

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-06-09

Datum

2011-06-13

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Frågestund

Datum

2011-05-12

Frågestund

Datum

2011-04-28