Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till rättsväsendet på totalt drygt 22 667 miljoner kronor för år 2000. De tyngsta anslagsposterna är polisväsendet (12 048 miljoner kronor), domstolsväsendet (3 359 miljoner kronor) och kriminalvården (3 820 miljoner kronor). Riksdagen godkände också vissa lagändringar. En ändring innebär bl.a. att svensk domstol ska vara oinskränkt behörig att döma enligt svensk lag för alla slags brott som har begåtts utanför Sverige av en person som tillhör polisens utlandsstyrka. De nya reglerna är en följd av att Rikspolisstyrelsen tar över huvudmannaskapet för polispersonal som tjänstgör i internationella fredsfrämjande insatser. En annan lagändringen rör jordabalken och innebär att regeringen ska bestämma inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområden. Ändringen är en följd av regeringens förslag att inskrivningsverksamheten vid landets tingsrätter ska koncentreras till sju tingsrätter, vilket riksdagen också godkände. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

59

Justering

1999-11-23

Debatt

1999-12-03

En särskild företrädare ska kunna utses för ett barn när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans ska i stället en av dem ensam kunna företräda barnet. Syftet med riksdagens beslut är att förbättra möjligheterna att utreda brott när barn utsatts för övergrepp. Den särskilda företrädarens uppgifter är alltså begränsade till att i vårdnadshavarens ställe ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Lagen träder i kraft den 1 januari år 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Bestämmelsen om straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skärps. För straffansvar för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska det vara tillräckligt att var och en av de åtalade gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och att gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada hans eller hennes självkänsla. Något formellt krav på ytterligare kränkning, utöver de åtalade gärningarna, ska alltså inte gälla för ansvar för grov frids- eller grov kvinnofridskränkning. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2000. (Se även 1997/98:JuU13 .)

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-21

Debatt

1999-11-03