Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 47,2 miljarder kronor i budgetanslag för försvaret och samhällets krisberedskap för 2014. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anslag till Försvarsmaktens materielförsörjning.

Riksdagen gav regeringen rätt att ingå avtal med Schweiz om försäljning av stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Intäkterna av försäljningen får användas för utveckling av den nya versionen av Gripen, JAS 39 E.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 175 minuter

Beredning

2013-11-05

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.

Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 51 minuter

Justering

2013-10-01

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Försvarsmaktens nuvarande underhållsregementen i Kristianstad, Strängnäs och Boden läggs ned. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge inordnas i den nya organisationsenheten och organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation innan regeringen eller Försvarsmakten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-06-07

Försvarsforskningens organisation förändras genom att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten läggs ned den 31 december 2000. En ny myndighet för försvarsforskning inrättas den 1 januari 2001. Bakgrunden till förändringarna är att totalförsvarets båda forskningsorganisationer har samma roll i det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-24

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om samhällets räddningstjänst. Motionerna behandlar bl.a. det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt gods, monopolet inom sotningsväsendet och gemensam teknik för radiokommunikation.

Behandlade dokument

13

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner om totalförsvarsplikten. Motionerna är avgivna dels under allmänna motionstiden 1999, dels med anledning av den del i regeringens proposition Det nya försvaret som behandlar totalförsvarsplikten och den s.k. Pliktutredningen. Pliktutredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat flertalet av de frågor som behandlas i motionerna.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om det nya försvaret. Regeringen och Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att förändra Försvarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de ekonomiska förutsättningarna. Den försvarspolitiska förändringsprocessen bör därför drivas vidare med huvudsaklig utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram. Försvarsmaktens operativa förmågor förändras till att omfatta försvar mot väpnat angrepp, hävda svensk territoriell integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Grunden för det militära försvarets utveckling ska även i fortsättningen vara förmågan till väpnad strid. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004. Förslaget bör ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till nästa försvarsbeslut. Ledningsfunktionernas utveckling ska ingå som en del i den genomgripande förändringen av totalförsvaret. Nuvarande Armé-, Marin- och Flygvapencentrum, militärområdesstaber, fördelningsstaber och Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, marinkommandon och flygkommandon samt civilbefälhavarorganisationen läggs ned. På central nivå inrättas en s.k. operativ insatsledning. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med ett samlat förslag till ledningsorganisation på central nivå. När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet krävs det ett samlat grepp som bl.a. lägger fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen fick i uppdrag att snarast återkomma med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande. När det gäller Försvarsmaktens organisation i fred kommer omfattande förändringar av organisationen att behöva göras. Riksdagen godkände regeringens förslag på området, vilket bl.a. innebär nedläggning av förband.

Behandlade dokument

78

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-29

Försvarsunderrättelseverksamheten regleras i en ny lag. Lagen lägger fast ramarna för verksamheten och anger dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Verksamhet ska bedrivas av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och andra myndigheter som regeringen bestämmer för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Verksamheten ska fullgöras genom inhämtning, bearbetning och analys av information. De myndigheter som ska bedriva försvarsunderrättelseverksamhet får etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer. Verksamheten får inte avse uppgifter som ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. En särskild nämnd under regeringen, Försvarets underrättelsenämnd, ska ha insyn i försvarsunderrättelseverksamheten.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-02-24

Debatt

2000-03-22

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till totalförsvaret på drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Riksdagen godkände också ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning och beslutade att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet ska fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-17

Debatt

1999-12-02