Sök

Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet expropierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Beredning

2010-05-25

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Riksdagen sa nej till motioner som rör familjerätt från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden under mandatperioden. Motionerna tar upp frågor som registrering av testamenten, arvsrättsliga frågor, egendomsförhållandet mellan makar och sambor, ändringar i namnlagen vad gäller för- och efternamn, införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn. Övriga motionsförslag handlar bland annat om biträde för barn, frågor om stödperson vid umgänge med barn, bortförda barn i internationella förhållanden, frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar, förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och tvångsäktenskap.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 92 minuter

Justering

2010-01-28

Debatt

2010-02-11

Beslut

2010-02-18

Regeringen har lämnat en redogörelse för inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet. Den redovisade strategin innehåller också ett antal utgångspunkter för ungdomspolitiken samt ett antal strategiska utmaningar som ses som centrala för att uppnå de ungdomspolitiska målen. Strategin för ungdomspolitiken är ett led i arbetet med att följa upp den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd. Det handlingsprogram som var en del av propositionen har genomförts. Ett nytt handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens fem huvudområden presenteras nu. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

43, 1 minuter

Justering

2010-01-28

Debatt

2010-02-10

Beslut

2010-02-10

Lagen om förvärv av hyresfastighet med mera slutar att gälla den 1 mars 2010. Orsaken är att lagen inte tillräckligt effektivt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som hyresvärdar köper och förvaltar hyresfastigheter. Samtidigt skärps bostadsförvaltningslagen med syftet att tillvarata hyresgästernas intressen av en godtagbar fastighetsförvaltning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-20

Riksdagen sa nej till 31 motioner om insolvensrättsliga frågor. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. Förslagen, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009, gäller bland annat utmätning av bostäder och överskuldsättning.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

En persons kön ska från den 1 maj inte längre ha betydelse för möjligheten att gifta sig. Lagen om registrerat partnerskap upphävs. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta ska kunna omvandla sitt registrerade partnerskap till äktenskap genom en enkel anmälan eller genom en vigsel. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att förordna en borgerlig vigselförrättare för ett enstaka tillfälle. Lagfarna domare i tingsrätt ska inte längre vara vigselförrättare.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

94, 363 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om i första hand rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, åldersgränsen för ingående av äktenskap, faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning och adoption.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 89 minuter

Justering

2009-01-27

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat vad som hände inom EU under 2007. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: den övergripande utvecklingen inom EU, utvidgningen, översynen av EU:s budget 2008-2009, Lissabonfördraget, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser, EU:s kamp mot terrorismen, den gemensamma jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken och handelspolitiken, institutionernas verksamhet, förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd samt skrivelsens utformning. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

40

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

61, 196 minuter

Beredning

2008-04-03

Justering

2008-04-24

Debatt

2008-05-07

Beslut

2008-05-07

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 som rör rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vårdnad, umgänge, föräldrars underhållsskyldighet, faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning och adoption.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 99 minuter

Justering

2008-04-08

Debatt

2008-04-16

Beslut

2008-04-17

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om arvsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2008-03-13

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-02

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om namnlagen. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 34 minuter

Justering

2007-12-11

Debatt

2008-01-23

Beslut

2008-01-23

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2008. Anslagen omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I anslagen ingår också bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen sade nej till motionsförslag om kommunalekonomisk utjämning, statsbidrag för jämställda löner i kommunsektorn och finansiering av kommunernas insatser för personer med funktionshinder. Riksrevisionens styrelse har dessutom lämnat en redogörelse för regeringens uppföljning av kommunernas ekonomi. Riksdagen avslutade ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 92 minuter

Justering

2007-12-04

Debatt

2007-12-20

Beslut

2007-12-20

Riksdagen har tagit ställning för vad som ska vara styrande för regeringens förhandlingsarbete under EU-toppmötet den 21-22 juni 2007, då frågan om EU-fördraget tas upp. Bakom ställningstagandet står riksdagens fem största partier: s, m, c, fp och kd. Deras utgångspunkt är att det framförhandlade fördraget, som undertecknades i oktober 2004, bör antas. Frågor som tas upp i ställningstagandet är det institutionella paketet, som bland annat handlar om institutionernas roll, värden och målsättningar, den sociala dimensionen och frågan om en överskådlig struktur på fördraget. Andra frågor som tas upp är symboliska inslag och terminologi i fördraget, unionsrättens företräde, de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behandlas klimat- och energifrågornas beskrivning i fördraget, unionens utvidgning och de så kallade Köpenhamnskriterierna samt illegal invandring. Möjligheterna till nya former av exklusiva samarbeten mellan en begränsad grupp av medlemsstater på nya områden (så kallade opt-ins) eller nya undantag från befintligt samarbete (så kallade opt-outs) behandlas också.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

97, 163 minuter

Beredning

2007-06-07

Justering

2007-06-14

Debatt

2007-06-19

Beslut

2007-06-20

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om rikets styrelse. Motionerna handlar till exempel om avskaffandet av monarkin, kommunernas och landstingens roll, personval, rösträtt, skilda valdagar samt folkomröstningar. Riksdagen säger nej till samtliga motioner och hänvisar främst till den grundlagsutredning som pågår.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 123 minuter

Beredning

2007-01-23

Justering

2007-02-13

Debatt

2007-02-22

Beslut

2007-02-22

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till statsskuldsräntor för 2008. Riksdagen gav regeringen möjlighet att överskrida två anslag om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. Det gäller dels anslaget Räntor på statsskulden, dels anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

12, 32 minuter

Justering

2007-12-04

Debatt

2007-12-20

Beslut

2007-12-20

Riksdagen sade nej till motionsförslag om konsumentfrågor som lämnades in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om näringsidkares skyldighet att informera om och märka produkter, marknadsföring, konsumentskydd och resegarantisystemet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Beredning

2006-02-23

Justering

2006-03-23

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-06

Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-02

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ny upphovsrättslagstiftning. Beslutet innebär att ett tydligt förbud införs mot nedladdning av musik, bilder och annat material på Internet för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Personer som gjort sig skyldiga till olaglig kopiering ska betala skadestånd om de haft uppsåt, det vill säga att de känt till att materialet inte får kopieras, eller om de varit grovt oaktsamma. När det gäller kravet på oaktsamhet gick riksdagen ett steg längre än regeringen. Regeringen ansåg i sitt förslag att det räckte med att vara oaktsam, inte grovt oaktsam. Det kommer inte längre, annat än i undantagsfall, vara tillåtet att kopiera böcker utan att författaren får betalt. Att bränna ett exemplar av en CD-skiva man köpt eller att kopiera tidningsartiklar kommer fortfarande att vara tillåtet. Teknik som används till att knäcka koder eller kringgå kopieringsskydd för upphovsrättsligt material på Internet förbjuds. Den får inte heller säljas. Avgiften på oinspelade CD-skivor, DVD-skivor, kassetter och videoband höjs för att kompensera författare, musiker och andra upphovsmän ekonomiskt för den privata kopiering som är tillåten. Bibliotek, arkiv och skolor kommer att få utökade möjligheter att kopiera upphovsrättsligt material digitalt. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

67, 211 minuter

Beredning

2005-04-28

Justering

2005-05-12

Debatt

2005-05-25

Beslut

2005-05-25

Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om gemenskapspatent, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrätt och ersättning för kopiering. Riksdagen sade nej till motionerna genom att hänvisa till tidigare beslut och genom att peka på arbete som pågår både i Sverige och på EU-nivå inom det immaterialrättsliga området.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

48, 84 minuter

Beredning

2004-11-09

Justering

2004-12-02

Debatt

2005-01-26

Beslut

2005-01-26

Patentlagen och växförädlarrättslagen får särskilda bestämmelser om patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar. Lagändringarna har sin grund i ett EG-direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar och börjar gälla den 1 maj 2004.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

22, 1 minuter

Beredning

2004-02-12

Justering

2004-03-18

Debatt

2004-03-31

Beslut

2004-04-01