Inspektionsverksamheten inom trafikslagen

Fru talman! Den här debatten ska handla om inspektionsverksamheten inom trafikslagen. Det här har en lång historia i trafikutskottet. Trafikutskottet har behandlat den här frågan 1991, 1994, 1999, 2001, 2003 och 2004, så man kan väl säga att trafikutskottet borde vara väl insatt i frågan. Ett genomgående tema i den här diskussionen har varit självständighet för inspektionsverksamheten. Det handlar alltså om Järnvägsstyrelsen, Vägtrafikinspektionen, Sjöfartsinspektionen och Luftfartsstyrelsen, som nu kommer att inrättas den 1 januari 2005. De här organen sysslar med normgivning med avseende på säkerhet och skydd, de sysslar med tillsyn och de undersöker olyckor som faller utanför Haverikommissionens ansvarsområde. Majoriteten i trafikutskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion ska kunna vara organiserad. I det sammanhanget, säger utskottet, bör även frågorna om dels en vägtrafikansvarslag, dels organiserandet av sådana olycksutredningar som utförs av Statens haverikommission samt trafikverk och inspektioner aktualiseras. Utskottet utgår från att regeringen senast i den transportpolitiska propositionen, som aviseras till våren 2005, till riksdagen anmäler vilka åtgärder man har vidtagit. Utgångspunkten ska vara att en gemensam trafikinspektion ska tillskapas första halvåret 2006. Det är bakgrunden till den debatt som följer.

Fru talman! Som vi hörde av inledaren är det här en fråga som inte direkt är ny för utskottet. Vi har hanterat den med ungefär två års mellanrum. Nu har vi samlat ihop motioner från två olika allmänna motionstider, sammanlagt tio motioner. Det har föranlett att en majoritet i utskottet, som vi hörde, tycker att regeringen redan nästa vår i samband med en aviserad transportpolitisk proposition ska komma med ett färdigt förslag om hur en sammanslagen organisation ska se ut och vara organiserad. Det här är ingenting som vi socialdemokrater anser är motiverat, och det är heller inte möjligt att genomföra utan att vi gör kraftiga ingrepp i den organisation som nu finns med ganska hög kostnad, en kostnad för något som inte ger något i praktiken. Det här ska jag försöka motivera lite kortfattat, men först vill jag bara snabbt repetera hur det är med de fyra inspektioner vi har. Järnvägsstyrelsen, som Claes nämnde, fick vi den 1 juli i år. Det är knappt så att den har satt sig ned och börjat fungera. Vägtrafikinspektionen är lite äldre. Den påbörjade sitt arbete den 1 januari förra året, alltså 2003. Sjöfartsinspektionen har vi visserligen haft ett antal år. Men dess nya förordning tog vi beslut om under hösten i år. Och det är knappt så att man ens där har börjat arbeta efter den nya förordningen. Slutligen har vi Luftfartsverket som får en ny förordning från den 1 januari nästa år, alltså 2005, och vi får då en självständig luftfartsinspektion. Detta betyder att det här föreligger förslag om att riksdagen ska ge regeringen till känna att riva upp sådant som inte ens har trätt i kraft än. Eftersom vi har diskuterat detta ett antal gånger i trafikutskottet vill jag påstå att regeringen har gjort mycket av det som utskottet tidigare har sagt inom de olika trafikslagen. Och det är ett bevis på att det är på rätt väg. Därför finns det ingen anledning att nu komma med ett tillkännagivande. Jag ska också säga att de olika inspektionerna är så självständiga som de kan vara. Ett litet bevis på det är att det numera är regeringen som utser samtliga chefer. Den idé som nu återigen väcks om att slå ihop samtliga inspektioner under ett paraply har utretts ett antal gånger. Det är inte bara trafikutskottet som har diskuterat det. Det har varit parlamentariska kommittéer, enskilda utredningar och revisorer som har granskat verksamheterna hos dem. Trafikutskottet har efter varje sådan utredning och granskning tidigare alltid sagt att det inte finns tillräckligt starka motiv för att slå ihop dessa inspektioner. Men nu när det finns tio motioner med lite tyckande hit och dit, finns det med en gång en möjlighet. Då har man sett att det finns någon motion från varje oppositions- och samverkansparti här i huset. Därför har detta kommit. För att vi skulle få en bra grund att stå på inför beslutet i trafikutskottet anordnades en hearing. En del använder det som sades under hearingen som grund för att det finns många argument för en sammanslagning av inspektionerna. Vi socialdemokrater säger precis tvärtom. Det var en mängd uttalanden vid den hearingen som jag vill påstå var emot att det skulle bli bättre med en sammanslagen organisation. Som bevis på detta ska jag plocka fram några uttalanden från denna hearing. De är gjorda i huvudsak av människor som har jobbat inom inspektioner en längre tid. Bland annat sades ungefär följande: I det här sammanhanget tycker jag att det kan vara värt att påpeka att självständighet och integritet i verksamhet nödvändigtvis inte är en organisatorisk fråga. Det är fråga om att ha folk med omdöme och integritet som sysslar med verksamheten. Det handlar alltså inte om hur inspektionen är organiserad utan mer om vem som är anställd. Vederbörande fortsatte: Det finns också en betydande kontrollapparat för att inspektionerna fungerar. JO, JK och Riksrevisionen har liksom tummen på dem. Vidare sades följande under hearingen: När det gäller sammanslagningen av transportinspektionerna tror jag att man konstatera att våra kontakter med utlandet är viktigare än våra kontakter med de nationella tillsynsorganisationerna för de olika transportgrenarna. Det gäller i synnerhet för Luftfartsinspektionen och Sjöfartsinspektionen. Det sades också: Det samarbetsavtal som vi har mellan de fyra inspektionerna har funnits i tio år. Vi har för närvarande en enda arbetsgrupp som har träffats några gånger under ett par år. Fyra chefer träffas då för att resonera om diverse saker. Men det finns som vi ser det ingenting att vinna, ingen samverkanseffekt av att man skulle vara en gemensam institution. Det var några meningar från hearingen. Och jag skulle kunna hämta ännu fler om det hade funnits tid för det. Men det är nog inte nödvändigt. Jag tror nämligen inte att det hjälper med argument när sex olika partier har fått för sig att de ska gå samman. Som jag sade inledningsvis har de flesta inspektioner nu nya förordningar. En har, som jag sade, inte ens hunnit påbörja sin nya roll. Därför säger vi socialdemokrater nu nej till en sammanslagning av inspektionerna. Vi säger att inspektionerna naturligtvis ska vara fristående i sitt beslutstagande och i sitt arbete utifrån vad så att säga modermyndigheten säger. Men vi ser inte heller någon ekonomisk vinst i detta utan tvärtom. Till och med under hearingen sades det från dem som var väl initierade att detta säkert blir dyrare. Det var inte säkert att det skulle bli bättre, men det sades att det skulle bli bra. Jag tror inte att det är ett argument för att göra en sammanslagning. Fru talman! Därför har vi en reservation i detta betänkande, och jag yrkar bifall till den. I reservationen säger vi bland annat: "I ett första steg är det angeläget att inspektionsverksamheten kan ges en erforderlig tydlighet genom en väl anpassad och samordnad lagstiftning." Men vi säger också: "Ett fortsatt reformarbete såvitt avser vägtrafikinspektionens och sjöfartsinspektionens ställning är således angeläget." Vi fortsätter: "I ett andra steg kan övervägas en trafikslagsövergripande inspektion." Vi har hört att det är möjligt att göra. Men slå inte sönder det som nu precis är i sin linda. Sedan kommer ett stort frågetecken när det gäller behovet av ändrade finansieringsprinciper för delar av denna inspektionsverksamhet. Det är främst för Sjöfartsinspektionen, då en förändring där med stor sannolikhet kommer att innebära behov av finansiering via skattemedel. I dag är det näringen som står för kostnaderna. Vi säger i reservationen: "Att nu - som föreslås i motionerna - besluta om inrättande av en trafikslagsövergripande inspektion skulle innebära att viktiga steg i en av riksdagen beslutad och pågående utvecklingsprocess avbryts - - -. Detta vore olyckligt, inte minst mot bakgrund av att de ekonomiska effekterna är oklara och noggrant måste analyseras." Vi socialdemokrater har därför utgått från att regeringen återkommer i den transportpolitiska propositionen, som ska komma under våren 2005, med en redovisning och en plan för hur det fortsatta samarbetet ska kunna fortsätta. Herr talman! Jag yrkar bifall till den socialdemokratiska reservationen.

Herr talman! Det känns rätt fantastiskt att stå här och få försvara en uppfattning som delas av sex partier i riksdagen. Det är inte ofta som det är så. Och det känns väldigt tryggt inför kommande år om vi kan fortsätta att enas på detta sätt och verkligen utgöra en stark enhet i Sveriges riksdag. Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag att tillkännage för regeringen att regeringen snarast ska tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion ska vara organiserad. Jag ska försöka vara kortfattad i min argumentation eftersom tiden lider och vi snart ska ha en votering här i kammaren. Diskussionen om inspektionsverksamheterna inom transportområdet har pågått länge, och utredningarna har varit många. Trafikutskottet har under årens lopp begärt flera utredningar av regeringen som har tagit lång tid att verkställa, och ibland har de inte ens verkställts. Jag ska här nämna ett axplock ur den flora av beslut och förslag till utredningar som har att göra med inspektionernas verksamhet. Redan 1991, alltså för 13 år sedan, behandlade riksdagen en motion från Moderaterna och Socialdemokraterna om att Luftfartsinspektionen borde skiljas från Luftfartsverket och inrättas som en särskild myndighet. År 1994 föreslog Riksdagens revisorer att man skulle utreda förutsättningarna för en gemensam inspektion för tillsyn av transporter, alltså i princip det som vi nu föreslår från en majoritet av våra partier i riksdagen. År 1999 konstaterade ett enigt utskott att regeringen borde utreda inrättandet av en fristående vägtrafikinspektion. Det har ännu inte skett. Utskottet har också vid ett flertal tillfällen påpekat att Sjöfartsinspektionens roll måste stärkas och betonat vikten av att inrätta en fristående järnvägsinspektion. Till och med Vägverkets styrelse har framhållit att man är för en organisatoriskt självständig vägtrafikinspektion. I dag har vi helt fristående inspektioner inom luftfarten och järnvägen som är under uppbyggnad, medan vägtrafik och sjöfart har valt att organisera sitt arbete inom respektive verk. Herr talman! Järnvägs-, Luftfarts-, Vägtrafiks- och Sjöfartsinspektionerna har alla en mycket viktig uppgift i att säkerställa och utveckla säkerheten i våra transportsystem. Två av inspektionerna håller, som jag sagt tidigare, på att frikopplas från sina verk, nämligen Järnvägs- och Luftfartsinspektionerna. Jag anser att också de två övriga snarast bör frikopplas från sina verk. För att riktigt säkerställa inspektionernas oberoende är det enligt min uppfattning mycket viktigt att sammanföra dem till en gemensam fristående myndighet. En gemensam myndighet skapar samordningsvinster och en heltäckande överblick på transportsystemet. Man ökar möjligheterna att använda specialkompetenser som i dag är uppdelade på olika organisationer på ett mer effektivt sätt. Det bidrar också till en kvalitetssäkring av inspektionsverksamheten. Fristående inspektioner blir förhållandevis små myndigheter med kanske rätt dyr administration per anställd. Med en gemensam organisation för inspektionerna kan man rationalisera de administrativa funktionerna och på det sättet hushålla med skattepengarna. Det kan handla om gemensamma resurser för ekonomi och personaladministration, gemensamma lokaler och gemensamt IT-system. Herr talman! Vi kan konstatera att man är tämligen enig om att inspektionerna ska vara fristående. Det är bland annat som Jan Brandborn - en gammal räv i dessa sammanhang som har lång erfarenhet av både vägverk och banverk och över huvud taget av den här verksamheten - har framhållit. Han har sagt att det inte finns någon anledning att ta på sig kritik som kan finnas mot en otillbörlig samordning inom respektive verk. Inspektionerna bör alltså vara fristående. Brandborn framhåller också att en samlad inspektion skulle utgöra en signal från statsmakterna om att man prioriterar säkerhetsarbetet. Allmänheten måste vara helt övertygad om att statsmakterna gör allt vad de kan för att få en så god säkerhet som möjligt inom transportsektorn. Genom att ha samma ambitionsnivå för de olika transportslagen främjas en helhetssyn. Dessutom vinner forskningen på att vara trafikslagsövergripande. Och man kan inom en gemensam inspektion stärka fackinspektionernas ställning genom att bland annat organisationen och arbetssättet anpassas till respektive transportslags egna förutsättningar och krav.

Herr talman! Inom trafikutskottet har vi efter ett antal utskottsmöten under hösten lyckats att få en bred majoritet för ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion ska vara organiserad. Som har framgått här utgår utskottsmajoriteten från att regeringen redovisar att man vidtagit dessa åtgärder i propositionen som har aviserats till våren 2005. Utskottet föreslår två åtgärder. Den första är att Väginspektionen, som är en del i Vägverket, och Sjöfartsinspektionen, som är en del i Sjöfartsverket, ska göras självständiga genom att ombildas till egna myndigheter. Det andra förslaget är att inspektionerna inom alla fyra trafikslagen ska sammanföras till en gemensam trafikövergripande inspektionsmyndighet. Vi har i trafikutskottet gått igenom de olika remissvaren rörande förändringar av inspektionsverksamheten inom de olika trafikslagen. Vi i Folkpartiets utskottsgrupp har noga övervägt det som har kommit fram i dessa yttranden. Vi har även tagit kontakt med en del av de organisationer som har yttrat sig för att få kompletterande information. Därefter har vi kommit fram till att vi står bakom tillkännagivandet till regeringen som finns i detta betänkande. Det viktigaste skälet för oss kan sammanfattas i ordet trovärdighet. Det får inte misstänkas att någon av inspektionerna inte har en helt självständig roll gentemot respektive trafikverk. Jag har inte ifrågasatt något i det tidigare inspektionsarbetet. Men blotta misstanken är onödig. Jag erinrar mig debatten efter Estonias förlisning. Då riktades det från bland annat källor i Tyskland beskyllningar mot den svenska sjöfartsinspektionen, att den inte var självständig i sitt arbete gentemot Sjöfartsverket. I de olika remissyttrandena har vi särskilt beaktat det som Sveriges Redareförening skriver och det som Jan Brandborn, tidigare generaldirektör vid Trafiksäkerhetsverket, har framfört. Det gäller vikten av att inspektionsarbetet är helt fristående. Brandborn understryker - som också Hamilton tog upp i sitt anförande - att en samlad trafikinspektion utgör en signal om prioritering av säkerhetsarbetet. Vi kan då ta till vara en gemensam resurs och erfarenhetsuppbyggnad. Jag hade nu tänkt att ge lite historik, men det har ju grundligen gjorts tidigare. Men det är riktigt som Jarl Lander har framfört, att det nyligen genomfördes en ändring i förordningen för Sjöfartsinspektionen. Det går väldigt sakta från det att riksdagen gör ett tillkännagivande tills regeringen gör något inom dess sektorer. I debatten för ett år sedan, den 19 oktober, konstaterades det att regeringen arbetar långsamt. Det sägs i protokollet: Vi kan konstatera att regeringen ännu inte vidtagit de åtgärder om Sjöfartsinspektionens tillsyn som riksdagen på förslag av trafikutskottet tidigare har gjort ett tillkännagivande om. Riksdagen har tidigare på förslag av ett enigt trafikutskott våren 2001 och 2003 begärt förslag av regeringen på hur Sjöfartsinspektionens ställning i lagstiftningen ska stärkas. Jag kan också nämna att Riksdagens revisorer redan våren 2001 begärde att de olika rollerna skulle tydliggöras. Herr talman! Slutligen konstaterar vi i utskottets motivering att det handlar om att förebygga svåra olyckor inom transportsektorn och att inspektionen bör ha en oberoende ställning så att det aldrig kan finnas skäl för misstanke om att man tar otillbörlig hänsyn till respektive trafikverks intresse. Jag yrkar bifall till förslagen i utskottsbetänkandet.

Herr talman! Jag funderade på om jag skulle begära replik när Björn Hamilton var uppe, men jag avstod. Sedan kommer Erling Bager och säger det samma inledningsvis. Man funderar på om det är en gammal raspig grammofonskiva som är i gång. En bred majoritet har nu bestämt sig för det här, säger de. Jag undrar om en bred majoritet med sex företrädare är en bred majoritet, eller om ni har varsin åsikt och bygger på varsin plattform. Är det det som ska bli alliansens framtid framöver? Jag har en annan sak som jag skulle ha sagt till Björn Hamilton men som jag lika gärna kan säga till Erling Bager utifrån att de har samma argument. Jag har för mig att varken Moderaterna eller Folkpartiet är speciellt intresserade av att mycket ska finansieras via skattsedeln. Var och en som använder något och gör något ute i samhället ska själv stå för kostnaden, brukar man tycka. Men vad nu gäller Sjöfartsinspektionens verksamhet så tycker ni hux flux att det går bra att ta det via skattsedeln. Hade det inte varit idé, Erling Bager, att man först utredde och såg över det här ordentligt och sedan återkom med ett förslag till oss i riksdagen om hur en eventuell sammanslagning av inspektionerna skulle se ut? Vi kan ju vara överens om att inspektionerna ska vara fristående från sina moderföretag. Det sade jag i mitt anförande också. Och varför går det så sakta, Erling Bager? Jo, det kanske är så att regeringen vill vara seriös i sina beslutsfattanden och gärna få frågorna genomlysta. Då är det nog tyvärr så att det behövs en utredning och inte bara några motioner som underlag för ett beslutsfattande.

Herr talman! Jarl Lander undrar vad som är en bred majoritet. Om sex av riksdagens politiska partier bildar en majoritet så är det en bred majoritet. Jag vet inte om ni socialdemokrater är så vana vid makten och vid att ni får igenom era förslag på ett eller annat sätt att ni blir fartblinda. Men, Jarl Lander, detta är en mycket bred majoritet, som vi sällan åstadkommer i riksdagen. För Folkpartiets del bygger ställningstagandet på att vi har gjort ett grundligt arbete av de synpunkter som har kommit fram i utskottets arbete. Det gäller allt ifrån de yttranden vi har fått in till det seminarium som vi har haft i utskottet, där vi fick in synpunkter. Vi har kommit fram till det här ställningstagandet. Vi har jobbat med att komma fram till vad som är det bästa för att lösa säkerhetsfrågorna. Haveriarbete och inspektioner är viktiga saker, som handlar om att rädda liv. Jag tycker att man ska känna en ödmjukhet i hur man organiserar frågorna. Vi vet att man i Holland har valt att ta steg i den riktningen, och där har man gått mycket längre än vi har gjort. Det gör att vi tycker att det för trovärdigheten är viktigt att vi ser till att vi får inspektionsarbete som inte kan misstänkliggöras.

Herr talman! Jag instämmer i vad som sägs om den så kallade breda majoriteten med sex partier. Naturligtvis är det en bred majoritet - jag ska återkomma till det. Jag instämmer i att vi måste ta frågorna seriöst; det råder ingen tvekan om det. Även vi säger att det är av stor vikt att inspektionerna har fria händer från sina modermyndigheter, Erling Bager. Men jag ställde frågan när det gällde en bred majoritet. Då har ni ju samma uppfattning! Varför ska då sex stycken företräda den breda majoriteten? Det är då jag tror att ni inte har en bred majoritet. Det är då jag i samma andetag tror att det som ni från borgerlig sida har kallat för en allians framöver inte kommer att vara någonting brett. Ni kommer var och en att gå fram med era egna frågor, men i nästa andetag säga att ni gör detta i bred majoritet. Jag går tillbaka till skattefinansiering av Sjöfartsinspektionens verksamhet, Erling Bager. Är det verkligen i alliansens tecken att ni ska göra på det sättet? Hade det inte varit bättre med någon form av utredning om och utvärdering av hur Sjöfartsinspektionen ska finansieras?

Herr talman! Jarl Lander tycker att det är märkligt att sex partier tar till orda i frågan. Återigen säger jag att det är en mycket viktig fråga hur våra haverikommissioner och inspektioner arbetar. Det är en av de viktigare frågor som vi i trafikutskottet behandlar. Vi är parlamentariker från sex olika partier som tycker att det är viktigt att framföra den ståndpunkt som våra respektive partier kommer fram till. Här ser man detta som en fråga som man kan vifta undan och att någon i grupp kan gå upp och tala om den. Respektera att vi vill framföra vad vi tycker i en fråga som är viktig för säkerhet och för att rädda liv! Detta är också en del av svaret på frågan om finansieringen. Det finns vissa frågor som är av sådan vikt att man måste lyfta fram dem och ange riktning. Det har vi gjort här. Denna fråga är av det slag att statlig finansiering dock får övervägas. Det fanns en sak till i Jarl Landers svar, som jag kanske får återkomma till sedan.

Herr talman! Jag tänker försöka korta ned mitt anförande i förhoppningen att vi kan votera här kl. 17. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det har redogjorts mycket bra för skälen till att vi fattar det här beslutet i dag, så jag ska inte upprepa saker och ting. Men jag vill understryka att med den hastighet som inspektionsutvecklingen hittills har skett hade det inte varit acceptabelt att fortsätta på samma sätt. Det har gått 14 år sedan trafikutskottet beslutade att skilja Luftfartsinspektionen från Luftfartsverket. Vi har en vägtrafikinspektion som sitter i knät på Vägverkets styrelse, bildligt talat. Hur kul är det att granska sin egen chef? För oss kristdemokrater som har motionerat åtskilliga gånger om inspektionernas ställning är det två saker som är viktiga. Det måste bli fristående inspektioner. Erling Bager uttryckte det på ett mycket fint sätt med ett enda ord - trovärdighet. Det är vad det handlar om. Det andra är att en gemensam inspektion kan ge en bra kvalitetssäkring. Man kan arbeta med gemensam metodik och skaffa sig en god kompetens bland annat på det psykologiska området genom psykologisk expertis. Det är svårt att göra som en liten inspektion i dag. Här efterlyses argument i den utfrågning som vi har haft. Den finns ju bilagd betänkandet, så alla kan läsa vad olika parter har tyckt. Jag tycker att Bo Bylund, som är generaldirektör på Banverket, har en poäng när han förordar en sådan här fristående gemensam trafikinspektion. Jan Brandborn, som är en av de mest meriterade på trafikområdet när det gäller säkerhetsfrågor, räknar också upp tre fyra goda argument för en gemensam myndighet. Han säger till exempel så här: Det blir inte lätt att dribbla bort en sådan myndighet. Det tycker jag är ett tungt argument. Vem som helst kan alltså läsa de argument som finns. Herr talman! Jag tycker att säkerheten ska sitta i högsätet. Det kan den göra om vi skapar fristående inspektioner som blir en gemensam trafikinspektion. Var och en har sitt kompetensområde, men man har en gemensam plattform att jobba utifrån. Därför är vi för förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag skulle tro att det kan bli lite upprepningar nu, så jag försöker också att korta ned mitt anförande. Resultatet av en gemensam prestation är större än summan av de individuella delarna, brukar man säga. Det gäller även det som vi diskuterar i dag, nämligen en samlad gemensam trafikinspektion i stället för fyra olika och mindre inspektioner. Långt före min tid i riksdagen har det pågått ett arbete för att dels frigöra inspektionerna från verken, dels samla ihop de olika inspektionerna till en enda gemensam trafikinspektion. Jag har bara varit med de två senaste åren och får nu alltså vara med när vi går i mål. Vänsterpartiet ser med tillfredsställelse på att vi i dag kan göra ett tillkännagivande om att arbetet på en samlad trafikinspektion ska påbörjas. Anledningen till att vi står bakom förslaget är följande. För det första är det vår åsikt att all inspektion ska vara fristående. Det finns ingen anledning att dra på sig kritik att man tagit otillbörlig hänsyn till respektive trafikverks intresse. Det får inte heller finnas någon som helst misstanke om att det förekommer otillbörliga kontakter inom myndigheternas ram. Det kan hända om man inte har en tydlig rågång mellan inspektionen och den inspekterade. Det är väldigt besvärande om det finns ett förtroendefrågetecken. Det måste alltså undvikas. En organisatorisk separering är ett krav för att uppfylla oberoendekriteriet. Vi har också kommit fram till att en samlad trafikinspektion, gemensam för de olika trafikslagen, har så många fördelar att vi föreslår en sådan. Vi är inte ensamma om den åsikten. Vi har hört här tidigare att alla partier utom ett tycker som vi. Detta är inte någonting vi har fått för oss, utan det har diskuterats tidigare. Jag har läst vad en mängd remissinstanser sade när de tillfrågades om Väginspektionens framtida ställning. 17 av dessa remissinstanser uttalade sig positivt om en samlad inspektion. Skälen för en samlad inspektion är många. Jag vill trycka speciellt på några saker. En samlad inspektion blir slagkraftigare och tyngre. Det är en signal till allmänheten att trafiksäkerhetsfrågorna lyfts upp i vårt samhälle och att säker trafik, som ju är trafikslagsövergripande, tas på största allvar. En enhetlig värdering av människoliv underlättas. En samlad inspektion blir också slagkraftigare och tyngre genom att man får kunskapsöverföring och erfarenhetsuppbyggnad mellan trafikslagen. När personer med olika erfarenheter börjar arbeta ihop bildas ny kunskap. Kunskapen blir större än om man tar varje enskild inspektions kunskap och lägger ihop dem. Gemensamt utvecklar man en vidare och större kunskap. Tillsynsverksamheten bygger i stort sett på samma system. Frågor om tillsyn är gemensamma oberoende av teknik och organisation. Det kan gälla egenkontroll, farligt gods, riskanalyser, rapporteringsrutiner eller förarutbildning. Med en gemensam inspektion får vi en helhetssyn och samma ambitionsnivå i de olika trafikslagen. Fackkunskaperna hos de nuvarande inspektionerna ska naturligtvis tas till vara och fortsätta att utvecklas. De bör kvarstå och utgöra något slags egna avdelningar. Man blir också slagkraftigare genom att en större myndighet har bättre resurser. En trafikinspektion ska arbeta förebyggande. Då är det viktigt att man har den främsta expertisen både på den tekniska och den psykologiska sidan. Trafikantens beteende och attityder spelar ju en stor roll när det gäller säkerheten och att förebygga olyckor. En mindre inspektion har inte ekonomiska möjligheter till en sådan expertis. Även forskningen vinner på att vara trafikslagsövergripande. De resurser som finns kan användas mer rationellt och komma många fler till godo. Andra samordningsvinster kan till exempel gälla administrationen som kan göras mer kostnadseffektiv. Jag vill påpeka att vårt argument för förslaget om en samlad inspektion inte först och främst är att det är en besparingsåtgärd. Det är helt enkelt att vi tror att vi får en bättre och mer respektingivande inspektion om den är samlad. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag kunde, som Jarl Lander efterlyst, avstå från mitt korta inlägg. Men nu har inte ju inte Socialdemokraterna och Jarl Lander något monopol på hur riksdagens partier i en debatt inför kommande beslut ska välja att redovisa sina uppfattningar. Olika partier kan utmärkt väl enas om en uppfattning och välja att resonera kring detta i debatten. Centerpartiet står helt bakom utskottets förslag i betänkandet. Och jag vill yrka bifall till detta, vilket också innebär att Centerpartiets motion i frågan förverkligas. Utskottets minoritet, Socialdemokraterna, vill skynda mer långsamt och nöjer sig med att efterlysa en plan för hur det fortsatta reformarbetet skyndsamt kan bedrivas. Det är bra att ha planer. Både John Kerry nyligen och Jönssonligan tidigare hade sådana. Men vi tycker att det i den här rejält diskuterade frågan finns tillräckligt med underlag för att bestämma sig nu. De starka argumenten för att inrätta en gemensam trafikinspektion har redan redovisats, och jag tänker inte upprepa dem. Det är heller ingen nackdel att för en gångs skull slå samman några små myndigheter till en lite större. Jag tror också att den nya myndigheten får en stärkt roll och ökad tyngd, vilket gagnar det som vi alla sätter högt, nämligen en allt bättre trafiksäkerhet var trafiken än sker.

Herr talman! Syftet med dagens beslut är att inspektionerna inom alla fyra trafikslagen, järnväg, väg, luft och sjöfart, ska sammanföras till en gemensam trafikslagsövergripande inspektionsmyndighet. Detta ställer sig Miljöpartiet bakom. Dagens system med fyra olika inspektioner visar att det finns gemensamma beröringspunkter när det gäller vad de ska syssla med, till exempel normgivningen, det vill säga vad som ska gälla inom verksamheten för säkerhet och skydd, och att denna efterföljs och att undersöka olyckor. Främst är det argumentet att effektivisera erfarenhetsutbytet mellan de olika delarna av tillsynsverksamheten och att skapa en slagkraftigare och tyngre organisation som gör att vi önskar se denna förändring i en snar framtid. Processen för hur regeringen ska återkomma med detta förslag finns redovisad i betänkandet. Jag måste påtala att optimismen för att riksdagen ska få ett förslag på bordet enligt vad vi önskar inte är speciellt stor. Erfarenheter från tidigare ordergivning från riksdagens sida, ett flertal så kallade tillkännagivanden på inspektionsområdet, pekar på att regeringen är tämligen slö i denna fråga. Därav den tydliga tidsordningen som utskottet kräver. Utskottet önskar ett besked i den transportpolitiska propositionen till våren om att regeringen inlett arbetet. Senast i budgetpropositionen nästa höst ska regeringen redovisa hur arbetet fortskrider. Detta krav är en naturlig följd av den ovilja som regeringen tidigare har visat. Men låt oss ändå hoppas.

Herr talman! Mikael Johansson säger att regeringen har varit slö. Det var det som fick mig att sprätta till i stolen. I det inledningsanförande jag hade kopplade jag fram till att det här hänt en mängd olika saker den senaste tiden med anledning av vad vi har gjort och sagt i trafikutskottet förut. Den 1 juli inrättade vi Järnvägsstyrelsen för att få en bättre styrsel på Järnvägsinspektionen och större frihet för dem. Förra året inrättade vi Vägtrafikinspektionen. Sjöfartsinspektionen har nu fått förändrade förutsättningar och en större frihet. Och från och med den 1 januari nästa år ska Luftfartsinspektionen få en större frihet. Då har regeringen gjort precis det som trafikutskottet har bett om, och det har inte varit någon slöhet från den socialdemokratiska regeringens sida. Det vill jag absolut vända mig emot. Sedan vill jag för protokollets skull än en gång kommentera att vi socialdemokrater är helt eniga med övriga partier om att inspektionerna ska vara så fria som möjligt från sin modermyndighet - det är ingen tvekan om det. Men jag vill i samma andetag säga att vi socialdemokrater har fullständigt förtroende för de inspektioner som i dag finns och deras ledningar. Jag tycker att det har lyst igenom i olika anföranden att ni andra inte har förtroende för dagens system. Detta vill jag ha sagt utifrån att vi anser att det ska vara fristående inspektioner om samhället ska vara trovärdigt när det gäller att vi jobbar för trafiksäkra transporter.

Herr talman! Jag vet inte om Jarl Lander uppfattar att också jag står för den uppfattningen. Om du inte gör det var det malplacerat att replikera på mig och kommentera det. Det är naturligtvis så att riksdagen efter ungefär tio år äntligen har fått till stånd oberoende och fristående inspektioner. Det är det som riksdagen förut har givit tillkännagivande om. Det är oberoende, fristående organisationer som behövs. Detta har regeringen äntligen presterat. Vi har för ovanlighetens skull i betänkandet en rad upprepningar av vad vi tidigare har sagt. Det är inte så ofta vi brukar få hålla på med sådant i vanliga normala betänkandetexter. Jag tror att både protokolläsare och åhörare kan ta del av betänkandet och redogörelsen för vilka processer som har föregått att vi just nu äntligen står med uppfattningen att vi ska försöka få till stånd en gemensam inspektionsmyndighet för alla fyra trafikslagen. Jag vill ändå ge en eloge till Socialdemokraterna. Jag tror nämligen inte att det när det gäller riksdagens socialdemokratiska ledamöter i trafikutskottet är så stor skillnad i uppfattningen i fråga om var vi i slutändan ska hamna. Det har ändå gjorts ett försök att hitta en gemensam linje, och vi har tidigare varit eniga när vi har gjort tillkännagivanden om oberoende fristående inspektioner.

Herr talman! Låt mig först säga att den andra delen av min förra replik naturligtvis inte var direkt riktad till Miljöpartiet, utan den gällde mer det som har framkommit under debatten. Det var frågan om slöhet som fick mig att inte visa mig slö utan att sprätta upp ur stolen. Och jag tog chansen att i samma andetag säga det andra som jag sade. Men det är något som förvånar mig lite. Det låter som att Miljöpartiet har ungefär samma syn som vi socialdemokrater har. Vi har kommit dit att vi har fått den här friheten, så att säga, för inspektionerna. Nu kan de jobba utan att de känner trycket från sin myndighet, och det ska bli så framöver också. Men att redan nu kräva att man nästa vår ska ha en organisationsutredning klar över hur en sammanslagen inspektionsmyndighet ska se ut tycker jag är att gå lite väl hastigt fram. Vi vill ha en genomlysning av detta och ta det stegvis så att vi inte bryter ned och slår sönder fungerande enheter. Vi kanske inte ens hinner bygga upp de inspektionsmyndigheter som vi vill ha i det här landet. Det är det som vi ser som problem. Det är därför som vi har lagt reservationen.

Herr talman! Jag kanske också egentligen vill kommentera vad andra har sagt, om vi nu håller på med den biten. Det är naturligtvis inte utifrån att det finns en misstanke om att de har varit beroende som vi ska ta de här besluten. Det är för framtiden som vi tycker att trovärdigheten för inspektionen är oerhört viktig. Det är därför vi har tryckt på från riksdagens sida om oberoende och fristående inspektioner. Tiden handlar ju om att vi siktar på att vi våren 2006 ska få till stånd en sådan här organisation. Det innebär att regeringen i princip har ett år på sig att jobba och under tiden redovisa det arbetet. Då har vi verkligen tummen i ögat på regeringen, så att det arbete som riksdagens majoritet ändå önskar kommer fram. Jag tror faktiskt att vi i ganska stor majoritet kommer att hamna i ett beslut våren 2006 där alla partier tycker att vi gemensamt ska ha den här inspektionsmyndigheten för alla fyra trafikslag.

Herr talman! Jag såg på klockan att det blev en liten stund över. Då tänkte jag att det finns ytterligare en aspekt som man skulle kunna må bra av att föra in i den här diskussionen och som inte har nämnts. Jag ska försöka komma till det. Jag vill inledningsvis säga att jag naturligtvis instämmer i Jarl Landers argumentation, att det är olyckligt att man nu yrkar på en sammanslagning av de här inspektionerna. Jag gör det med utgångspunkt från att vi nu har fått fristående inspektioner. De har nu bildats men får inte tid att utveckla sin verksamhet. Det innebär att det beslut som vi har tagit har svårt att gå i verkställighet. Och nu vill man då pröva en annan lösning. Om man ska ändra det nuvarande upplägget, som inte har hunnit prövas, undrar jag varför man inte i stället har tittat på de fördelar som man ändå har argumenterat för men som inte har ställts på sin spets. Vi får ju fyra vitt skilda verksamheter som då ska sammanföras av ett enda skäl: De är inspektioner. Men verksamheterna, som de är inspektioner över, har inte så mycket gemensamt. Jag tycker att det skulle ha varit mer naturligt att försöka hitta de här samordningslösningarna, den här spetskompetensen, genom att lyfta blicken lite utanför landets gränser. Jag har hunnit pröva på världen inom luftfarten. Och åtminstone Luftfartsinspektionen har mycket mer att tjäna på att samarbeta med inspektioner i andra länder än exempelvis med Väginspektionen i Sverige. Jag tror att det hade varit en bättre väg att gå. Men om det skulle ha varit vägen att gå hade det också varit nödvändigt att man hade fått chansen att utveckla sin egen verksamhet.

Herr talman! Om socialdemokraterna i trafikutskottet tidigare år hade beaktat de motioner och förslag som har funnits i den här frågan kunde vi långt tidigare ha fattat det här beslutet. Nu är det på gång att fler inspektioner ska omvandlas, precis som Krister Örnfjäder säger. Luftfartsinspektionen ska bli fristående från den 1 januari. Sjöfartsinspektionen har nyligen fått en stärkt ställning i lagstiftningen men är inte helt fristående från Sjöfartsverket. Och Vägtrafikinspektionen är definitivt inte fristående från Vägverket. Det finns inte heller konkreta förslag från regeringen att den ska bli det inom den närmaste tiden. Vi kunde i ett tidigare skede ha tagit det här beslutet, om vi hade samlat oss i utskottet, att alla ska bli fristående och att man ska ha en gemensam plattform. Jag vill också passa på att bemöta det argument som har framförts från den socialdemokratiska gruppen i reservationen, att finansieringsfrågan är oklar, främst när det gäller sjöfartssidan. Men då har regeringen ett ypperligt tillfälle att hantera den frågan nu därför att hela finansieringen av Sjöfartsverket och de avgifter som man har för sjöfarten ska ses över i samband med att man gör en transportpolitisk proposition till våren. Där har Godstransportdelegationen lagt ypperligt konkreta förslag där regeringen på ett enkelt sätt även kan väga in inspektionskostnaderna.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att Johnny Gylling använde 1 minut och 55 sekunder utan att över huvud taget kommentera det som jag sade. Jag vill bara understryka min tidigare argumentation. Det hade ur era egna arguments synpunkt varit mer naturligt att ni i stället hade prövat den andra vägen, om det var de här två effekterna som ni var ute efter, det vill säga en större samordning och en bättre effekt och i slutänden då ett absolut fristående från de tidigare modermyndigheterna.

Herr talman! Jag tror, precis som andra talare har sagt, att det i sak egentligen inte är så stor skillnad mellan de två lägren i den här frågan. Det som skiljer är hur fort vi vill gå fram. Vi vill inte vänta 13 eller 14 år till på att vi ska nå det slutliga målet.

Herr talman! Det tror jag inte att Johnny Gylling hade behövt eftersom vi har kommit en bra bit på väg. Vad vi gör just nu är att vi riskerar att slänga in grus i ett maskineri som vi alla har varit överens om behöver förändras och moderniseras enligt vad vi själva har argumenterat för. Lagom när vi håller på att få till en sådan situation, vad gör vi då? Jo, då går vi in och säger: Vi ändrar på det innan vi hinner pröva det.