Sök

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 158 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:

• Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
• Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
• I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
• Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
• Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
• Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
• Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2016-01-26

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 122 minuter

Beredning

2011-10-11

Justering

2011-11-22

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07