Riksdagen godkände Sveriges tillträde till Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Riksdagen godkände även Sveriges tillträde till konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (Ottawakonventionen). Vissa delar av Ottawakonventionen tillämpas provisoriskt i avvaktan på konventionens ikraftträdande.
Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell fredsstyrka i Kosovo. Detta efter en vapenvila eller en fredsöverenskommelse mellan parterna i konflikten i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien (FRJ) och efter beslut av FN:s säkerhetsråd eller av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om en sådan styrka.
De nuvarande bestämmelserna om indragning av räntestöd vid ägarförändringar och överlåtelser av kommunala bostadsföretag eller deras bostäder ersätts av ett nytt tidsbegränsat sanktionssystem. Riksdagens beslut ska motverka att bostadsföretagen säljs ut eller att pengar förs över från bostadsföretagen till annan verksamhet i kommunen. Detta under tiden då den framtida utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagen utreds. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag, om förändringar i regeringens förslag: Det gäller att lagen ska träda i kraft den 19 juni 1999 i stället för den 1 juli, att lagens retroaktiva verkningar slopas samt att lagens giltighetstid förkortas med ett halvt år.
Riksdagen godkände regeringens förslag till skärpningar med retroaktiv verkan fr.o.m. den 20 mars 1999 i de nya skatteregler vid omstrukturering av företag som riksdagen antog i hösten 1998 (se 1998/99:SkU5 ). Den ena skärpningen gäller skatteuppskov vid koncerninterna andelsöverlåtelser. Den andra skärpningen tar sikte på reglerna om tillskott av kapitalbeskattad reavinstegendom till juridiska personer. Riksdagen beslutade även om en ändring i mildrande riktning som gäller överlåtelser till underpris. Det formella ikraftträdandet flyttades fram, jämfört med regeringens förslag, från den 1 juli till den 15 juli 1999.
En ny lag om skatt på avfall som deponeras träder i kraft den 1 januari 2000. Avsikten är att avfallsskatten ska öka de ekonomiska incitamenten att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt. Med anledning av tre motionsförslag (v, kd, mp) gav riksdagen regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag som syftar till att stimulera användningen av deponigas för energiutvinning. Vidare gavs regeringen, med anledning av en s-motion, i uppdrag att återkommer med förslag som syftar till att cesiumhaltiga askor undantas från deponiskatt.
Riksdagen lade till handlingarna konstitutionsutskottets (KU) prövning med anledning av regeringens bostadsrättsförslag. Med anledning av ett yrkande om att regeringens förslag om ändring i majoritetskravet för förvärv av hyresfastighet för ombildning till bostadsrätt, liksom för intresseanmälan för sådant förvärv, skulle vila i minst tolv månader hade KU prövat om förslaget kunde anses innebära begränsningar i den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Utskottet ansåg i likhet med Lagrådet att så inte var fallet. (Se även riksdagens första och andra behandling av av 1998/99:BoU10.)
Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2002 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2000 och 2001 ligger fast på 761 respektive 786 miljarder kronor. För år 2002 beslutades om ett utgiftstak på 810 miljarder kronor. Grunden är god för en relativt hög tillväxt under de närmaste åren. Överskottet i de offentliga finanserna växer. Den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den ekonomiska politiken inriktas på full sysselsättning, prisstabilitet och ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Riksdagen ställde sig vidare bakom regeringens förslag på skatteområdet. Fastighetsskatten för hyreshus bestämdes till 1,3 procent även under år 2000 och småhusens taxeringsvärden fryses under samma år. El- och hybridbilar som blir skattepliktiga efter den 1 juli 1999 får en femårig befrielse från fordonsskatten.
Riksdagen godkände regeringens förslag om ett samgående mellan svenska Telia AB och norska Telenor AS. Sammanslagningen är en väsentlig förutsättning för att företagen i framtiden ska kunna hävda sig i den allt hårdare konkurrenssituation som förutses i Europa. Genom sammanslagningen bildas en stark, nordisk telekoncern som får en storlek och en konkurrenskraft som främjar kostnadseffektivitet och innovation.
Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget för budgetåret 1999. Anslagen ökar med totalt till ca 656 miljoner kronor. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår totalt till ca 685 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av anslagsbehållningar uppgår till 39 miljoner kronor. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag (s), ett tillkännagivande till regeringen om de närmare villkoren för det förstärkta anställningsstödet vid anställning av personer med mycket långa inskrivningstider. T.ex. bör inte avbrott i arbetslösheten på grund av kortare tillfälliga arbeten få leda till att den arbetslöse utestängs från möjligheten att omfattas av det förstärkta anställningsstödet.
Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för verksamheten i Europeiska unionen under 1998. Skrivelsen behandlar bl.a. den övergripande utvecklingen i EU, det ekonomiska och sociala samarbetet, unionens förbindelser med omvärlden, samarbetet i rättsliga och inrikes frågor samt unionens institutioner. Årets skrivelse från regeringen om EU-samarbetet uppfyller målsättningen om övergripande information men riksdagen gav regeringen i uppdrag att lämna ytterligare, mer detaljerad information i kommande skrivelser.
Vissa skatteregler ändras den 1 juli 1999 med anledning av att taxfreeförsäljningen inom EU upphör. De lagar som anpassas till den nya situationen är bl.a. tobaksskattelagen, alkoholskattelagen och mervärdesskattelagen. Dessutom berörs reglerna om exportbutiker och proviantering.
Omsättning av guld i investeringssyfte undantas från mervärdesskatt fr.o.m. den 1 januari 2000. De nya reglerna är baserade på ett EG-direktiv och syftet är att beskatta handeln med investeringsguld på samma sätt som finansiella tjänster.
Riksdagen godkände regeringen förslag till vissa lagändringar om premiepensionssystemet. Den första överföringen av premiepensionsmedel till fondförvaltare förskjuts ett år och ska ske före utgången av 2000. Vidare beslutades om andra ändringar som syftar till att förenkla det datasystem för den nya pensionen som Premiepensionsmyndigheten bygger upp. Avsikten med ändringarna är att underlätta igångsättandet av myndighetens verksamhet. Lagändringarna träder huvudsakligen i kraft den 1 juli 1999 eller den 1 januari 2000.
Invandrarverket får fr.o.m. den 1 juli 1999 befogenhet att, efter överenskommelse med polismyndigheten, bistå polisen vid personkontroll i samband med inresa och utresa.
Reglerna ändras för beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar. Riksdagens beslut innebär att grundavdraget höjs till 72 000 kr samtidigt som de procentsatser som bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek höjs. Vidare beslutades bl.a. att hänsyn ska tas till realisationsförluster och avdrag enligt lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad vid beräkningen av inkomstunderlaget för bestämmande av återbetalningsskyldighet. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas i fråga om återbetalningsskyldighet för tid efter den 31 januari 2000.
Riksdagen godkände regeringens förslag till vissa förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting fr.o.m. 2000. De grundläggande principer som riksdagen ställde sig bakom 1995 ska ligga fast. Huvudsyftet för systemet ska även i fortsättningen vara att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting.
Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1998. Riksdagen ställde sig också bakom fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat samt fastställde Riksbankens balansräkning och resultaträkning.