Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000. Det innebär bl.a. att anslaget till sjukförsäkringen ökas för att möta de ökade kostnaderna, att medel anvisas för IT-satsningen och för vissa kostnader i samband med nedläggningen av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag om ett utvecklat förstärkt anställningsstöd, som ska gälla från den 1 augusti 2000. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag att införa en skyldighet för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät, s.k. nationell roaming.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-05-30

Debatt

2000-06-14

Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2003 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2001 och 2002 uppgår till 792 respektive 817 miljarder kronor, vilket endast innebär en budgetteknisk uppjustering. För år 2003 föreslås ett utgiftstak på 847 miljarder kronor. Utsikterna är goda för en fortsatt hög svensk tillväxt utan starkt stigande inflationstryck under de närmaste åren. Den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas väl. Sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och inflationen är låg. Förutsatt att den internationella konjunkturen fortsätter att förbättras kommer den svenska ekonomin att växa med historiskt höga tal, kring 3-4 %, under de närmaste åren. Överskotten i de offentliga finanserna stiger ytterligare och den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken: full syssselsättning genom fortsatt starka offentliga finanser och låg inflation. Det långsiktiga målet för budgetpolitiken är ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Överskottet ska användas för att minska den offentliga nettoskulden och sannolikt därefter öka den offentliga nettoförmögenheten. Riksdagen ställde sig också bakom de reformer regeringen föreslår där satsningar på bl.a. barnomsorg och ökad sysselsättning prioriteras. Vidare innebär ekonomins goda utsikter att skatterna kan sänkas för att stimulera tillväxten och öka rättvisan. Ett första steg i en inkomstskattereform genomförs i år genom en skattereduktion för att kompensera delar av egenavgifterna.

Behandlade dokument

27

Justering

2000-05-30

Debatt

2000-06-14

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1994/95-1999.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-25

Debatt

2000-06-09

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-05-25

Debatt

2000-06-14

Små spar- och låneföreningars undantag från kravet på tillstånd för att få bedriva bankrörelse respektive finansieringsverksamhet tas bort. Genom undantagsbestämmelserna kan dessa föreningar bedriva inlånings- och utlåningsverksamhet gentemot egna medlemmar utan att behöva följa de näringsrättsliga regler som gäller för banker och kreditmarknadsföretag. Bakgrunden är att undantagsbestämmelserna missbrukas genom att sparkassor registreras för att därefter användas för olika former av olaglig och brottslig verksamhet, framför allt utomlands. Undantagsbestämmelserna tas bort fr.o.m. den 1 juli 2000. För föreningar som har registrerats före den 14 april 2000 fortsätter undantagsbestämmelserna att gälla.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-29

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin förvaltning av Riksbanken under 1999. Riksbankens balansräkning och resultaträkning fastställdes. Vidare godkändes finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik för perioden 1997-1999. Riksdagen gav riksbanksfullmäktige möjlighet att lämna ett bidrag på 40 miljoner kronor till ett i Sverige nybildat institut för judiska studier. Bakgrunden till beslutet är att det inte kan uteslutas att Riksbanken under andra världskriget tagit emot s.k. smittat guld.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-24

Kapitaltäckningsreglerna moderniseras. Riksdagens beslut rör bl.a. kreditinstituts och värdepappersbolags kapitalkrav för risker i verksamheten.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Nya gruppbaserade rörelseregler för försäkringsbolag och understödsföreningar träder i kraft den 1 januari 2001. Genom beslutet genomförs ett EG-direktiv om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Riksdagen lade till handlingarna Riksdagens revisorers årsredovisning för 1999. Årsredovisning består dels av en förvaltningsberättelse, dels av ett bokslut. I förvaltningsberättelsen beskriver revisorerna kortfattat sina avslutade och pågående granskningsärenden samt vilket resultat deras granskning givit upphov till. Där redovisas också de mål de lagt fast för sin verksamhet.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-27

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för det s.k. SESAM-projektet, som pågick under åren 1995-1998. För projektet anvisades 235 miljoner kronor. Projektet inriktades på att bevara och öppna föremålssamlingarna i främst de statligt stödda museerna. Medlen har använts för en räddningsaktion av föremålssamlingar genom registrering, dokumentation, vård, konservering och magasinering.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-04-06

Debatt

2000-04-28

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturmiljövård. Motionerna innehåller förslag bl.a. om ansvarsfördelningen inom kulturmiljövården mellan den centrala, regionala och lokala nivån, om att skilja den arkeologiska undersökningsverksamheten (UV) från Riksantikvarieämbetet (RAÄ), om en sammanslagning av RAÄ och Naturvårdsverket, om att kulturminneslagen (KML) ska föras in i miljöbalken, om att kostnadsansvaret för markägaren bör begränsas vid arkeologiska undersökningar, om att en reglering ska införas i KML som möjliggör avyttring av föremål från arkeologiska massfynd samt om en långsiktig plan för finansiering av de kyrkliga kulturvärdena.

Behandlade dokument

35

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27

Riksdagen godkände regeringens förslag till övergripande mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Riksdagen uttalade också att de övergripande målen för Riksantikvarieämbetet bör anpassas till de nya övergripande målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Vidare beslutades om lagändringar: Länsstyrelsen ska även under ett pågående ärende om byggnadsminnesförklaring kunna meddela beslut om anmälningsskyldighet. Beslut om fornminnen ska i huvudsak kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, och länsstyrelsens möjligheter att besluta om förelägganden utökas när det gäller byggnadsminnen. Skyddet för ortnamn stärks genom att god ortnamnssed ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. Regeringen får rätt att meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som det ska krävas tillstånd för att få föra ut ur landet. För dessa kulturföremål ska det alltid, utan undantag, krävas tillstånd. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med kompletterande regler om skydd för kyrkstäder. Riksdagen anser i likhet med Kulturarvsutredningen att kyrkstäderna bör skyddas på samma sätt som de kyrkliga kulturminnena.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27

Riksdagen ställde sig bakom de förslag Riksdagens revisorer lagt fram med anledning av sin granskning av den nya modell för statliga kreditgarantier som infördes 1997. Den nya garantimodellen ska omfatta också äldre garantier som efter hand ska inordnas i det nya systemet. Invärderingen av dessa äldre garantier ska ha slutförts senast vid utgången av 2001. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en översyn av det garantisystem som används för att främja bostadsinvesteringar.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-03-30

Debatt

2000-04-12

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om översynen av myndighetsstrukturen på museiområdet. Det är angeläget att den sedan länge pågående översynen snarast slutförs. I översynen bör museernas ekonomi och deras möjligheter till ökad samverkan analyseras. Översynsarbetet bör bl.a. leda till en effektivare resursanvänding på museiområdet och till att museernas möjligheter till en långsiktig och säkrare planering förbättras. Förhållandet mellan museernas olika intäkter och deras möjligheter att utföra givna uppdrag bör också belysas i översynen.

Behandlade dokument

20

Justering

2000-03-23

Debatt

2000-04-06

Riksdagen godkände regeringens förslag om överföring av medel från AP-fonden till statsbudgeten. Riksgäldskontoret tillförs 155 miljarder kronor från AP-fonden den 1 januari 2001. En kontrollstation införs 2004 varefter det slutliga överföringsbeloppet ska fastställas. Riksdagen beslutade också om ny organisation, nya placeringsregler och förvaltningsmål för de fyra nya buffertfonder som bildas av dagens första-femte fondstyrelser. Med anledning av motionsförslag gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den nya Andra AP-fonden bör lokaliseras till Göteborg. Bl.a. sjätte fondstyrelsens verksamhet har visat att även Göteborgsregionen erbjuder goda förutsättningar för finansiell tjänsteverksamhet.

Behandlade dokument

8

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-12

Ansvaret för att fastställa och offentliggöra det s.k. diskontot förs över från Riksbanken till Riksgäldskontoret. Därigenom renodlas Riksbankens uppgifter ytterligare. Vidare tas kopplingen till diskontot bort vid ränteberäkning av för mycket avräknad fordran vid återbetalning av skatter och avgifter. För att få en mer enhetlig ordning inom skatteområdet knyts ränteberäkningen i stället till räntebestämmelserna i skattebetalningslagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000.

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-12

Riksdagen beslutade, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, att göra ett tillkännagivande till regeringen om statliga myndigheters lönekostnader. Lönekostnader svarar för en mycket betydande del av myndigheternas utgifter. De bör därför redovisas särskilt i myndigheternas årsredovisningar och inte som en del av personalkostnaderna. Regeringen bör ta hänsyn till den kritik som framförts så att riksdagen får ett fullgott underlag för sin resultatuppföljning i frågor med anknytning till myndigheternas lönekostnader.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-05

Riksdagen uttalade att det är angeläget att den av regeringen aviserade utredningen om arkivväsendet snarast påbörjas. Arkivlagen har varit i kraft i snart nio år, och arkivens arbetssituation har förändrats, bl.a. beroende på den snabba tekniska utvecklingen och ökade mängden material. Denna utveckling har i grunden ändrat arkiveringens betingelser. Det är därför mycket angeläget att den utredning om arkivväsendet som regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2000 snarast påbörjas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-04-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om teater, dans och musik. Motionerna behandlar bl.a. bidragsutvecklingen m.m. för teater, dans och musik, frågor om hur arbetsmarknaden för skådespelare och dansare ska kunna stimuleras, stödet till länsmusiken, musikteaterarenan Dalhalla, länskonsulenter och länskonstnärer inom områdena teater och dans, statligt stöd till folkmusik, världsmusik, jazz och amatörverksamhet samt den kommunala musikskolans betydelse och behovet av stöd till utrustning, lokaler och scener för musikundervisningen i musikskolan, folkbildningen och ideella musikföreningar.

Behandlade dokument

13

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-30

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturpolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om utgångspunkter för kulturpolitiken, statens ansvar på kulturområdet och kulturens finansiering, basstruktur för kulturell frihet och utveckling, kultursponsring, kulturinstitutionernas hyreskostnader och regeringens regleringsbrev rörande Kulturrådets bidragsfördelning, syftet med Stiftelsen Framtidens kultur och relationen mellan stiftelsens och Kulturrådets resurser, nya nationella kulturpolitiska mål, delaktigheten i kulturen för barn och unga, kvinnor samt funktionshindrade, stöd för samernas kultur, det mångkulturella samhället samt det internationella kulturutbytet.

Behandlade dokument

19

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-30