Sök

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 48 minuter

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-29

Beslut

2010-04-29

Riksdagen har beslutat om ändringar i högskolelagen. För det första ska det tydligt stå i lagen att högskoleutbildningen är avgiftsfri för svenska medborgare. För det andra ska det införas en studieavgift för utländska studenter. De som kommer från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska betala för att studera i Sverige. Studenter från Schweiz undantagna, för dem ska det vara gratis även i framtiden. Nivån på studieavgiften ska sättas av högskolorna och universiteten. Grundprincipen är att den ska täcka alla kostnader. Avgiften ska för första gången tas ut höstterminen 2011. Samtidigt ska det införas stipendieprogram som ska locka studenter från länder utanför EES och Schweiz till Sverige. Ändringarna i högskolelagen ska börja gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 116 minuter

Justering

2010-04-08

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Kommuner och landsting kan uppdra åt privata aktörer att genomföra vuxenutbildning som komvux, särvux eller sfi. Dessa uppdragstagare ska nu kunna utföra den myndighetsutövning som tidigare bara rektorer inom vuxenutbildningen fått göra, exempelvis utfärda betyg. Ett villkor bör vara att uppdragstagaren har fått betygsrätt. Betygsrätt innebär rätten att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Sedan tidigare kan den myndighetsutövning som tillhör lärarens uppgifter ges till uppdragstagare inom vuxenutbildning. Regeringens förslag till lagändring innebär att dessa uppdragstagare nu både kan få uppgiften att sätta och utfärda betyg. Folkhögskolor ska även få genomföra utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi). Ett villkor är att folkhögskolan får betygsrätt. Förändringarna i skollagen träder i kraft den 28 juni 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2010-03-11

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse om försäljningen av V&S Vin & Sprit AB. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat statliga företag, Vattenfall AB:s ställning och roll, LKAB:s avkastningskrav och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. När det gäller Vattenfall hänvisar riksdagen till de nya ägardirektiv för bolaget som regeringen planerar att lägga fram och vikten av att dessa klargör bolagets roll och ställning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

47, 142 minuter

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om studiestödsfrågor. Skälet är bland annat att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, fribeloppet, CSN:s fordringsverksamhet utomlands, deltidssjukdom och deltidsstudier, invandrares studieekonomiska situation, enhetliga regler för inackorderingstillägg och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 1 minuter

Beredning

2009-12-08

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

59, 208 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Under nästa år ska drygt 53,5 miljarder kronor gå till utbildning och universitetsforskning, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga 11,4 miljarder kronor på barn, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder och 5,4 miljarder går till forskning. Regeringen föreslår också en rad särskilda insatser. Till exempel: 10 000 nya platser på komvux och 3 000 platser inom yrkeshögskolan. 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

68, 238 minuter

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-10

Under nästa år ska drygt 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2010. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 134 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden genomförs i svensk lag. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EU-länderna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen. För att genomföra direktivet föreslår regeringen dels en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden, dels lagändringar eller nya bestämmelser inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Lagändringarna börjar gälla den 27 december 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

48, 136 minuter

Beredning

2009-10-15

Justering

2009-10-22

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Regeringens skrivelse innehåller även en uppföljning av tidigare förenklingsarbete. Regeringens redovisar vidare sin handlingsplan med avslutade, pågående och planerade åtgärder. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till 2010 och att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regelförenklingsarbetet inom EU behandlas särskilt, liksom vissa andra länders regelförenklingsarbete. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Justering

2009-10-13

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010. Riksdagen sa vidare nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om bland annat uppföljning och utvärdering av rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 96 minuter

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen om kvalitet i högre utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2008. Skälen är i huvudsak gällande bestämmelser, planerade eller geenomförda åtgärder, rådande ansvarsförhållanden samt pågående utrednings- och beredningsarbeten. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa utbildningar och lärosäten, nya högskoleutbildningar, högskoleutbildningars innehåll, tillträdesfrågor, rekrytering till högskolestudier, vidareutbildning och validering, studentfrågor och högskolans personal.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

42

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-02

Beslut

2009-04-15

En persons kön ska från den 1 maj inte längre ha betydelse för möjligheten att gifta sig. Lagen om registrerat partnerskap upphävs. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta ska kunna omvandla sitt registrerade partnerskap till äktenskap genom en enkel anmälan eller genom en vigsel. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att förordna en borgerlig vigselförrättare för ett enstaka tillfälle. Lagfarna domare i tingsrätt ska inte längre vara vigselförrättare.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

94, 363 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om uxenutbildning. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens omfattning och inriktning och om svenska för invandrare (sfi).

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

17, 56 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-26

Beslut

2009-04-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om studiestöd. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare studiestödssystem, förbättringar av studenternas ekonomiska villkor, fribeloppets avskaffande, återbetalning av studielån och att avveckla Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 35 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-26

Beslut

2009-04-01

Det så kallade kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. Kårobligatoriet innebär att studerande vid universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår. Medlemskap i en studentkår blir nu frivilligt. Syftet med förändringarna är att införa ett modernt system för studentinflytande. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Verksamheter för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ ska stödjas med statsbidrag. De skattelättnader som studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan har i dag ska finnas kvar. Men skattelättnaderna för fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet försvinner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

53, 152 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på socialförsäkringsområdet för 2009. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (113,9 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (42,5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (68,5 miljarder kronor).

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

55

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

88, 348 minuter

Beredning

2008-11-13

Justering

2008-11-27

Debatt

2008-12-17

Beslut

2008-12-18