Sök
3 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Regnér, Åsa (S), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid m.m.
Betänkande 2016/17:AU5
Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.
Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.
Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.
Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 65, 215 minuter
- Justering
- 2017-02-16
- Bordläggning
- 2017-02-21
- Debatt
- 2017-02-22
- Beslut
- 2017-02-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Betänkande 2016/17:AU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder).
Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 100, 277 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-13
- Debatt
- 2016-12-14
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Ensamkommande barn
Betänkande 2015/16:SoU18
Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.
Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.
Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.
Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.
Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 37, 131 minuter
- Justering
- 2016-02-25
- Bordläggning
- 2016-03-02
- Debatt
- 2016-03-03
- Beslut
- 2016-03-03