Sök

Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över relationen mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna så att en långsiktigt hållbar utveckling kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de fria grupperna att genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt, eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Det är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på frågan om hur pensionerna för de fria grupperna ska säkerställas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (kd) som de fyra borgerliga partierna ställt sig bakom. Riksdagen sade också nej till motioner om teater, dans och musik. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

23

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2004-03-02

Debatt

2004-04-28

Beslut

2004-04-29

Folkrörelser tillåts fr.o.m. den 1 augusti 2002 ordna lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande. Lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen genom särskilda regler för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. För att få ordna lotterier över bl.a. Internet kommer det att krävas tillstånd från Lotteriinspektionen. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, tre tillkännagivande till regeringen: A-lotteriernas nuvarande tillstånd för testförsäljning av lotterier över Internet bör upphöra när deras tillstånd går ut den 30 juni 2002. Därmed kan alla folkrörelser på lika villkor söka tillstånd när lagändringarna träder i kraft. A-lotterierna har sedan 1998 haft regeringens tillstånd att anordna testförsäljning av lotterier över Internet. Ingen annan folkrörelse har givits den möjligheten. Det har gjort att regeringen inte fått en bredare erfarenhet som grund för förslagen om generella regler i lotterilagen. Dessutom har A-lotterierna fått konkurrensfördelar i förhållande till andra folkrörelser. I det andra tillkännagivandet föreslås ökade medel för att motverka och behandla spelmissbruk. I det tredje tillkännagivandet uttalar riksdagen att det inte är rimligt att införa en bestämmelse om krav på folkbokföring i Sverige för lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Beredning

2002-05-16

Justering

2002-05-23

Debatt

2002-06-10

Beslut

2002-06-11