Partiledardebatt

Innan vi inleder dagens partiledardebatt vill jag särskilt uppmärksamma kammaren på att debatten gästas av parlamentariker från Nordmakedonien. Detta arbetsbesök sker inom ramen för riksdagens bilaterala demokratifrämjande samarbete med Nordmakedoniens parlament, som har pågått sedan 2020. Vi hälsar våra gäster varmt välkomna.

Herr talman! Nyss försökte en splittrad vänsteropposition avsätta Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Men omröstningen visade tvärtom att hon har riksdagens förtroende när hon lägger om den svenska klimatpolitiken. Romina Pourmokhtari är en skicklig och påläst minister. Jag är stolt över att just hon representerar Sverige på de stora internationella klimatkonferenserna och över att hon är den första klimatministern någonsin som har en trovärdig plan för hur Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045.

I stället för att göra politisk teater av en av vår tids viktigaste frågor borde det splittrade vänsteralternativet ägna sig åt självrannsakan. Varför lade de ned fullt fungerande kärnkraft när behovet av mer fossilfri el är så akut? Varför lade de all kraft på Europas högsta reduktionsplikt? Och varför lyckades de aldrig själva presentera en plan för att nå hela vägen till nollutsläpp? Gör nu er hemläxa, är mitt budskap. Lyssna på näringslivet, som ser ny kärnkraft som en nödvändig del av klimatomställningen. Bli en del av lösningen; var inte en del av problemet!

Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Vi lämnar nu ett mörkt år bakom oss. Antalet sprängningar var det högsta någonsin. Rekordmånga utomstående dödades i gängvåldet. Trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. Men problemen har förvärrats under ett decennium, och de tar tid att lösa. Även 2024 kommer att bli ett prövande år.

Vi lever i skuggan av ett krig i Europa. Det ukrainska folket kämpar inte bara för sin egen frihet; de kämpar även för vår. Det pris som Sverige, EU och USA betalar i form av fortsatt militärt och ekonomiskt stöd är ingenting i jämförelse med det pris som Ukraina betalar för sin självständighet.

Det tuffa ekonomiska läget pressar hushåll och välfärd. Inflationen drabbar även sjukvården. Låt mig därför understryka: Sverige ska ha en välfärd att lita på. Regeringen ser det försämrade ekonomiska läget, framför allt i landets regioner. Huvudansvaret för välfärden ligger på kommuner och regioner, och de tar det. De ska axla sin del av uppgiften och bör överväga att inom gällande regelverk använda tidigare överskott och prioritera kärnverksamhet framför kringverksamhet. Men även staten ska självklart göra sitt, och vi har beredskap att göra mer. Vi kommer inte att svika den svenska välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig också peka på några av det nya årets ljuspunkter. När regeringen tillträdde var inflationen tvåsiffrig. Nu är den på väg ned. Segern är inte vunnen, men det är uppenbart att vår ekonomiska politik nu ger resultat.

Vid årsskiftet sänkte vi skatten för alla löntagare och pensionärer, liksom den skyhöga reduktionsplikten. Det innebär sammantaget en efterlängtad lättnad för många familjer.

Ett annat skäl för hoppfullhet är alla de reformer som nu blir verklighet. År 2022 fick vi mandatet. År 2023 lade vi grunden för förändring. År 2024 börjar vi genomföra paradigmskiftet, steg för steg.

Regeringens plan mot den grova kriminaliteten följer almanackan. I januari fördubblar vi straffen för grova vapen- och sprängmedelsbrott. I februari får polis och åklagare rätt att använda vistelseförbud. I mars inför vi visitationszoner. I april stärker vi skyddet för många polisanställda som jobbar mot de kriminella nätverken. I maj gör vi det lättare att vräka kriminella hyresgäster som skapar otrygghet i sina områden. I juni ökar vi möjligheten att förverka brottsvinster - att ta lyxklockor och bilar från gängkriminella. I juli inför vi preventiv hemlig rumsavlyssning och husrannsakan.

Herr talman! Vi minskar invandringen till Sverige. Vi har redan skärpt kraven för anhöriginvandring, stramat åt reglerna för uppehållstillstånd och minskat antalet kvotflyktingar. I januari fick polisen nya verktyg för att också bekämpa skuggsamhället.

Vi rustar upp det svenska försvaret i en farlig tid. Försvarsmakten får ytterligare 27 miljarder kronor bara i år. Vi når Natos mål om 2 procent av bnp. Vi rustar upp det civila försvaret. Och nu på fredag återaktiveras den svenska civilplikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi stärker den svenska elförsörjningen. Steg för steg lägger vi grunden för en ny, historisk utbyggnad av kärnkraften i vårt land.

Herr talman! Det kommer att krävas hårt arbete för att få ordning på Sverige. Det är därför vi har ett högt tempo i den här regeringen. Risken är inte att regeringen går för långt eller gör för mycket. Risken i Sverige är nästan alltid att det tar för lång tid. Därför behövs nu både otålighet och uthållighet, precis som den här regeringen har.

Under 2024 kommer regeringen att i hög takt lägga skarpa förslag på den här riksdagens bord. Låt mig därför rikta mig till er i oppositionen - till dem av er som också vill få ordning på Sverige, som vill ha en kraftfull offensiv mot den grova kriminaliteten, som vill se mer kärnkraft för att klara klimatomställningen och mindre invandring för att klara integrationen. Ni som vill det, hoppa på tåget!

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Johanna Rantsi och Oliver Rosengren (alla M).

Herr talman! När vi samlas denna januarimånad 2024 står vårt land inför en omvärld i gungning. Det är krig i Ukraina, krig mellan Israel och Hamas, ökade spänningar i Röda havet, skjutningar, sprängningar och gängkriminalitet här hemma i Sverige och en klimatkris som tilltar. Därtill ser vi en alltmer pressad ekonomi för hushållen och brutala nedskärningar i skolan och sjukvården. Ja, kriserna hopar sig, och många känner oro - inför det nya året och inför framtiden.

Herr talman! Sverige är i grunden ett starkt land. Svenska folket har mött osäkra tider förr, och vi har tagit oss igenom ekonomiska kriser och pandemier och slagit tillbaka mot otrygghet och krafter som vill splittra vårt land. Vi har gjort detta genom sammanhållning och genom att möta det som utmanar oss, oavsett om det är en kraschad arbetsmarknad, virus eller terrorister, som ett land, som ett samhälle, som en nation. Detta kräver ett tydligt och rakryggat ledarskap från politiken och handling och förmåga att prioritera det viktiga: att politiken inriktas på det som är bäst för Sverige och för svenska folket.

Herr talman! Den viktigaste frågan för Sveriges säkerhet just nu är att vår Natoansökan slutförs. Nu är det hög tid för Turkiet och Ungern att ratificera den ansökan som lämnades in av min regering, för Sverige lever upp till Natos krav och till de åtaganden som vi gjort under processen - de åtaganden som gjorde att vi fick status som inbjudna och att 28 länder kunde ratificera oss rekordsnabbt.

Det är beklagligt att vi tvingas konstatera att regeringsunderlagets största parti inte har varit en konstruktiv kraft i denna process utan gång på gång har satt det egna partiintresset före svenska folkets säkerhet. Men låt nu våren 2024 vara den vår då vi slutligen blir fullvärdiga medlemmar av Nato.

Herr talman! Vi måste också stärka vår egen försvarsförmåga. Vår målsättning är att Sverige ska ha ett starkt folkförsvar, ett totalförsvar av svenska folket och för svenska folket. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att vi alla ska vara beredda att ställa upp och försvara vårt land. Det var därför vi återinförde den värnplikt som alliansregeringen avskaffade. Vår militära kapacitet måste stärkas, och detta råder det bred enighet om i denna kammare. Men även det civila försvaret måste rustas. Det säger också regeringen men agerar tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Låt mig särskilt fokusera på tre områden, herr talman.

För det första har vi sjukvården. Det är en av de allra mest avgörande samhällsfunktionerna för att rusta Sverige inför en kris, och det är en bärande del av motståndskraften som bara måste fungera. Detta tydliggjordes inte minst under pandemin. Men tyvärr ser vi förödande konsekvenser av regeringens prioriteringar. Trots varning efter varning, bland annat från Sveriges regioner, har Sverigedemokraterna och regeringen vägrat att skjuta till de resurser som krävs, och nu är läget akut. Många höjer skatter och avgifter, men samtidigt tvingas man till nedskärningar.

Detta handlar inte om enskilda politiker eller enskilda beslut, utan 17 av 21 regioner i vårt land uppger att man tvingas skära ned på sjukvården. Och vad innebär detta? Jo, uppsagd personal, mindre tillgänglighet, lägre patientsäkerhet och sämre arbetsmiljö för den personal som redan kämpar. Om vården inte ges de resurser som krävs för att klara sin uppgift i fred, hur ska det då gå om det blir en kris eller, ännu värre, krig?

För det andra, herr talman, har vi det som binder samman vårt avlånga land, nämligen fungerande vägar och järnvägar och transporter av människor, gods och militär materiel. Försvarsmakten uttrycker att det finns kritiska behov av investeringar i järnvägen och att den måste rustas upp inför vårt Natomedlemskap. Jag instämmer, för om vår infrastruktur inte fungerar nu i snöoväder, hur ska det då gå i händelse av en reell kris?

Tyvärr ser vi förödande konsekvenser av Sverigedemokraternas och regeringens prioriteringar också på detta område. Ett av regeringens första beslut var att stoppa planerade satsningar på järnvägen och att kraftigt skära ned på järnvägsunderhållet, allt för att kunna sänka skatten för Sveriges höginkomsttagare.

För det tredje, herr talman, har vi klimatkrisen, med sommarens översvämningar av vägar, förödande skogsbränder och naturkatastrofer som slår hårt mot våra samhällen och sätter hård press på vår krisberedskap. I framtiden riskerar det att bli betydligt värre. Vi och världen behöver agera.

Att som regeringen och Sverigedemokraterna gör slakta miljö- och klimatpolitiken i detta läge, trots att sju av åtta partier står bakom de svenska klimatmålen och man lovade väljarna att fortsätta att följa dem, att öka utsläppen samtidigt som man skär ned på klimatanpassning och gör oss mer beroende av diktaturers olja och att lägga fram en klimatplan som inte kan beskrivas som något annat än ett enda stort löftesvek är motsatsen till att ta krisen på allvar. Högern är på väg att begå samma misstag här som gjordes med försvarspolitiken på 00-talet.

Herr talman! Det finns en annan väg att gå, där vi skjuter till de resurser som krävs i sjukvården, där vi investerar i vägar och järnvägar och där vi behandlar klimatkrisen som det hot mot nationens säkerhet som den är i slutändan - en väg där vi prioriterar svenska folkets säkerhet och trygghet och manar till samling och gemenskap, inte splittring, med en grundmurad trygghet i att här i Sverige håller vi ihop, inte minst inför hot om kris eller krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Så bygger man motståndskraft. Så stärker man försvarsviljan - just det som Sverige så innerligt behöver i otrygga tider.

(Applåder)

Herr talman! Sverige i januari 2024 är ett land som håller på att byta ut en skadlig, urusel socialdemokratisk politik mot något som är mycket bättre. Det som händer just nu i Sverige är ett motbevisande av det mantra som Socialdemokraternas olika regeringar sedan decennier har byggt mycket av sitt politiska försvar på, nämligen "Det går inte".

Det går visst. Det går att föra en ansvarsfull politik med Sveriges och svenskarnas bästa för ögonen. Det går att på relativt kort tid se till att människor i detta land slipper tanka världens dyraste diesel. Det går att se till att brottslingar faktiskt får straff värda namnet. Det går att noggrant och fokuserat lägga pusselbitarna rätt igen när det gäller den totalt havererade och ansvarslösa invandringspolitiken. Och det går att skicka ett bestämt budskap till allsköns extremister och andra typer av importerade brottslingar. Budskapet är: Ni må har välkomnats med öppna armar av både socialdemokrater och Reinfeldtmoderater. Men det var då, och nu är nu. Ni är inte välkomna i vårt Sverige. Punkt.

(Applåder)

Allt detta går om man bara vill, herr talman. Sverige är nu landet som äntligen, efter en lång, onödig och väldigt destruktiv väntan, gör det som i stort sett alla andra jämförbara länder, åtminstone i vår del av världen, har gjort länge. Nu sätter vi våra egna medborgare först, vi slår vakt om tryggheten och vi reagerar och agerar resolut mot alla som hotar den. Det kommer att ta tid.

Jag kan här och nu säga att jag är stolt - stolt över att hederligt arbetande människor runt om i Sverige nu tankar bilen billigare, stolt över att brottslingar kan se fram emot längre straff, stolt över att brottsoffer äntligen sätts först och ges upprättelse och stolt över att islamister och andra extremister får allt tydligare besked om att deras närvaro inte är önskvärd i vårt land.

Jag är stolt, herr talman, men, för att citera en tidigare socialdemokratisk partiledare: Jag är inte nöjd. Vi är i början av ett arbete och en läkningsprocess som kommer att pågå i åratal, kanske till och med i decennier. Hur Sverige har hamnat i det tillstånd som vi befinner oss i nu vet alla. Det förstår alla som kan lägga ihop ett plus ett och som har följt svensk politik under de senaste decennierna. Alla med minsta grad av observationsförmåga vet detta, alla utom - tycks det - Socialdemokraterna.

Socialdemokraternas tal om att mitt Europa bygger inga murar och att det är oanständigt att tala om volymer i migrationen har nu plötsligt blivit: Vi har minsann alltid stått upp för en stram invandringspolitik.

Herr talman! Jag minns faktiskt inte att jag någon gång under min politiska gärning under de senaste snart 30 åren har hört en enda socialdemokrat ropa på en stramare invandringspolitik, trots att Socialdemokraterna nu påstår att de alltid har gjort det.

Vilka var det i så fall som brunsmetade, gapade, skrek fula ord mot alla som försökte göra någonting annat och som försökte säga emot? Jag kan berätta det. Det var nämligen Socialdemokraterna. Jag vet det, för jag var där. Det var mig som ni kallade fula ord i stället för att debattera som vuxna, intellektuellt kapabla människor. Sanningen är, herr talman, att Socialdemokraterna år efter år också i denna talarstol och från Regeringskansliet har nedvärderat och spridit nidbilder och lögner om alla som har varnat för massinvandring och mångkulturalism. Nu verkar det som att de själva helt och hållet har glömt bort hur de har agerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Min fråga, som framför allt är riktad till Magdalena Andersson, är: Skäms ni inte över denna totala skamlöshet? Det borde ni göra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Sara-Lena Bjälkö, Yasmine Eriksson, Rashid Farivar, Nima Gholam Ali Pour, Jörgen Grubb, David Lång, Thomas Morell, David Perez, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Herr talman! Vi hade kunnat ta en annan väg för Sverige, där vi genomför reformer som sänker matpriserna och ökar konkurrensen på matmarknaden. Då hade vi känt igen priserna på tomater, olja och mjölk. Det är en politik som beskattar bankerna, som i år tänker göra hutlösa utdelningar på 90 miljarder kronor, medan många familjer tömmer sina sparkonton. Vi hade kunnat höja barnbidraget och sjukpenningen, tagit kontroll över den svenska elmarknaden och sänkt elpriset.

Vi hade kunnat bygga ut vår fantastiska sjukvård, korta köerna och se till att allmänläkare har mer tid för patienterna. Vi hade inte behövt ha akutmottagningar som är överbelamrade av oroade och sjuka. Vi hade kunnat utöka ambulanssjukvården som skulle ha gett trygghet till 10 miljoner svenskar. Det skulle ge budskapet: Vi är skyddade, vi klarar en större kris och till och med krig.

Men detta är inte vad Sverigedemokraterna och denna regering vill. De tvingar nu fram enorma neddragningar i svensk sjukvård.

I Sörmland varslas 700 personer. Det är en så extrem underbemanning att enhetscheferna på akutmottagningen på Kullbergska sjukhuset har avsagt sig arbetsmiljöansvaret. I Östergötland ser Distriktsläkarföreningens Angelica Staff en risk för kollaps av primärvården.

Och så har vi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som sedan 1700-talet har tagit hand om göteborgarna och alla i Göteborgsområdet - hjärtat i regionen. Jag ska inte sticka under stol med att det betyder mycket för mig som sprang i korridorerna på sjukhuset som liten tjej på besök hos mamma, och jag vet precis hur mycket sjukhuset betyder. Nu ska mer än var tionde person försvinna från sjukhuset - 2 000 personer. "Det är en vårdslakt. Oersättlig spetskompetens kommer att försvinna." Detta säger ordföranden i läkarföreningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hanna Kataoka. Man planerar att lägga ned hela vårdavdelningar. Patientsäkerheten kommer inte att kunna garanteras. Det har Ivo redan slagit fast i sin nationella sjukhustillsyn.

Herr talman! Detta är obegripligt, oekonomiskt och omoraliskt. Man kan inte få ned en tillfällig inflationsvåg genom att slå sönder svensk sjukvård. Det skadar oss på ett sätt som är mycket svårt att laga.

Få ned inflationen på riktigt i stället! Genomför våra förslag på sänkta matpriser, Sverigepriser på el och ökad konkurrens på bankmarknaden! Sjukvårdsslakt kommer att påverka inflationen ytterst lite. Men för oss som lever i Sverige är det helt existentiellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska, kommenterar nedskärningarna i vården på följande sätt: "Jag tror helt ärligt inte att allmänheten förstår hur pass allvarligt det är, här och nu, utan krig." När ditt barn krampar finns det ingen ambulans ledig, och när din mamma får en hjärtinfarkt finns det ingen plats på hjärtintensiven.

Regeringen och Sverigedemokraterna använder den nuvarande ekonomiska situationen för att slå sönder vår sjukvård. De offrar äldre, gravida, barn och svårt sjuka. De offrar vår gemensamma trygghet för att successivt privatisera sjukvården och göra den helt beroende av den egna plånboken. Vi förstår alla att det ytterst är syftet.

Men det är förstås ingenting som regeringen vill tala om. I stället vill Kristersson dra igång en debatt om passets status som resehandling. Ursäkta mig, men det är kanske ett samtal som Ulf Kristersson ska ha med Tobias Billström inför nästa resa.

(Applåder)

Men medierna skriver förstås spaltmeter om denna debatt. Samtidigt gör regeringen och Sverigedemokraterna i skymundan stora neddragningar i vår välfärd utan någon större nyhetsrapportering. Regeringen och Sverigedemokraterna är desperata att byta samtalsämne, och tyvärr sväljer medierna betet.

Jag uppmanar Sverigedemokraterna och regeringen att tänka om. Stoppa vansinnet! Stoppa nedskärningarna i vården!

(Applåder)

Herr talman! Civilt försvar är inte en seminarieövning. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins budskap häromdagen var glasklart. Det var också helt rätt och riktigt. För det är allvar, och det har varit det länge. Vi behöver alla agera utifrån en verklighet som ställer nya krav på oss.

Men även om vi som individer ska göra vårt, och även om kommunalråd, myndighetschefer och företagsledare ska göra vad de kan, bär regeringen fortfarande det yttersta ansvaret för att staten går före och visar vägen. Därför är det också beklagligt att Carl-Oskar Bohlins budskap inte har nått fram till hans kollegor eller till hans chef. För när man lyssnar på regeringen är det uppenbart att man inte förstår allvaret.

När vi behöver rusta hela samhället starkare, öka sammanhållningen och motståndskraften, bygga företag och välfärd starkare, och när vi också måste bromsa klimatkrisen, då gör Tidöregeringen precis tvärtom. Då fortsätter man att ställa människor mot människor och att förstärka utanförskapet i stället för att minska det. Då är beskedet fortfarande att vi ska vänta och se, när vi varje dag ser hur den välfärd som har byggt vårt land starkt nu håller på att raseras. När två av tre kommuner tvingas spara, och när 18 av 21 regioner går med underskott, då är det i skolan och på vårdavdelningarna som uppsägningarna kommer.

Då fortsätter denna regering att driva en klimatpolitik som ökar utsläppen och slår sönder år av framgångsrikt klimatarbete. Då beskyller man Centerpartiet för att vara oseriösa när vi ställer krav på ansvarig minister att göra det som regeringen har lovat och som verkligheten kräver av oss. Då skäller man, när man i stället borde skämmas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

En god beredskap vilar på ett samhälle som håller ihop och fungerar varje dag, på att motståndskraften och möjligheternas kraft tas på lika stort allvar - för det är först när var och en av oss kommer framåt som hela landet kommer framåt.

För Centerpartiet är det helt självklart att välfärden behöver mer pengar här och nu, att vi ska ha fler, inte färre, lärare i skolan, fler sjuksköterskor och akutmottagningar och inte färre - för vi sviker inte välfärden.

För Centerpartiet är det självklart att Sverige ska ha världens mest offensiva klimatpolitik, att utsläppen ska ned och den gröna omställningen framåt - för vi sviker inte klimatet.

För Centerpartiet är det självklart att ge företagen bättre villkor, eftersom starkare företag och fler jobb ökar både skatteintäkter, trygghet och framtidstro - för vi sviker inte företagare.

Lika självklart är det att du ska kunna leva ditt bästa liv var du än bor i Sverige, att bönders villkor blir bättre, att potthål fylls igen och vägar plogas så att både hemtjänstpersonal, hemvärnsmän och hämtande småbarnsföräldrar kan ta sig dit de ska - för vi sviker aldrig landsbygden.

Varje svensk politiker står nu inför ett val. Kommer man att fortsätta att förstärka minsta motsättning och medvetet missförstå sina motståndare och fortsätta att tävla om vem som hade mest fel för tio år sedan? Eller är man beredd att stå över detta och göra vad som krävs för att stärka det land som vi gemensamt bär ett ansvar för?

Jag och Centerpartiet väljer det senare. Vi gör allt vi kan för att rusta vårt land och oss som lever här starkare inför framtiden, oavsett hur ljus eller mörk den är. Vi vet att det är vad svenska folket förväntar sig av oss alla, oavsett hur man röstade i förra valet - för vi sviker aldrig Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver en starkare samhällsgemenskap och ett starkare samhällsbygge. Svenska staten behöver ta en mycket mer aktiv roll och bli mer av en katalysator till näringslivets tillväxtmotor. Vi måste inse att om Sverige inte kan eller ska konkurrera med billig arbetskraft eller massiva statsstöd måste vi konkurrera genom att vara ett land där välfärd och infrastruktur fungerar. Därför är vi kristdemokrater beredda att se över överskottsmålet och öppna för lånefinansiering. Här vill vi gärna se ett så brett stöd som möjligt.

Herr talman! Vi har tittat på bland annat Långtidsutredningens förslag och ser att det kan frigöra ganska mycket pengar. Vi skulle till exempel kunna gå med 0,5 procents underskott och då frigöra motsvarande 50 miljarder kronor om året. Det här underskottet skulle något år kunna vara högre, något år lägre, men om vi inte vågar ompröva överskottsmålet kommer Sverige att se sig omsprunget av andra länder.

Sverige har helt enkelt inte råd att avstå. Vi har inte råd att stå utan fungerande vägar och järnväg. Vi har inte råd att låta kommuner tvingas tacka nej till industrietableringar, just sådana som skulle kunna ge de där nya arbetstillfällena och nya skatteintäkter, ena gången på grund av effektbrist och andra gången för att kommunen saknar pengar till att bygga den där nya skolan eller vårdcentralen för att kunna matcha behoven som följer med etableringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Kristdemokraterna markerar värderingarnas betydelse för samhällsgemenskap men också för ett starkt samhällsbygge. I dessa mörka och oroliga tider behöver det verkligen finnas en realistisk plan om en ljusare framtid. Och för att nå dit behöver vi investera tungt i Sverige. Vi behöver rusta Sveriges infrastruktur, och vi behöver även rusta upp vårt försvar.

Det sistnämnda är många överens om. Behovet som föranleder satsningar på försvaret är tydligen mer känsligt att artikulera, men det är ett faktum att Ryssland numera är en aggressiv och aktiv krigförande stat.

Herr talman! Krig skrämmer. Det är fullt förståeligt. Jag har själv hört det i berättelser från min egen uppväxt, när jag hört min norska farmor Ebba berätta om hur hennes liv förändrades av andra världskriget, hur de blev beskjutna och om min farfar som blev motståndsman när nazisterna ockuperade Norge.

Vi har människor som fortfarande minns när Norden var en krigsskådeplats. Därtill är det många som har gjort Sverige till sitt hem på senare år för att de tvingats fly just undan krig och förföljelse. Det är människor som skådat krigets fasor.

Herr talman och kära riksdagsledamöter! Jag delar detta land med er. Vårt är förtroendet och uppgiften att värna Moder Svea. Det tarvar frejdig, klurig och svår debatt, en tuff och ansvarsutkrävande sådan om skattesatser, om strukturellt riktiga arbetsmarknadsreformer och om vårdens organisation. Men när krig rasar i vårt närområde, när det kan bli krig även i Sverige, då förväntas något annat av oss. När storm och mörka vatten är ett faktum behöver vi bilda en bro som för oss dit där vårt land kan finna ro.

Några av de människor som jag känner allra mest samhörighet med är jag på papperet mest olik. Vi delar varken tro, politisk hemvist eller bakgrund, men vi delar vissa allmängiltiga värden. Det gör att vi höjer oss över åsiktsgränser och ser bortom de barriärer som gör andra människor till ett "de". Vi ser i stället ett "vi".

Vi delar förståelsen för att det är vi som är Sverige, och när detta "vi" hotas av krafter som utmanar våra grundläggande idéer om människovärde, jämställdhet, frihet och framtiden är det er jag vill stå med vid fronten.

Kära svenskar! Vi delar detta land i medgång och i motgång, i goda tider och i svåra tider, med alla hennes brister och alla hennes styrkor. Sverige är värt att försvara med vapen, prepperförråd, vedspisar, syjuntor och första hjälpen-kurser. Så kan vi alla rusta Sverige starkt - tillsammans!

(Applåder)

Herr talman! Riksdagen har i dag röstat om sitt förtroende för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Miljöpartiet valde att väcka misstroende eftersom regeringen sedan den tillträdde tagit omfattande steg mot att rasera den klimat- och miljöpolitik som byggts upp under flera decennier.

Ministern har en skyldighet att följa svensk lag. Klimatlagen anger att regeringen ska bedriva en politik som är inriktad på att minska utsläppen. Med de senaste åren som grund kan man inte säga annat än att det har gått käpprätt åt fel håll. Det är ansvarslöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Klimatpolitiken finns inte till bara för att. Det gör inte heller klimatlagen. Ytterst handlar klimatpolitiken om att skydda befolkningen och kommande generationer från allvarliga risker. Det handlar om att livet som vi lever här och nu sätts på spel.

Under det senaste året har vi sett en nedmontering av den svenska klimatpolitiken. Aldrig förr har en regerings klimatpolitik mötts av ett så kompakt motstånd. Forskare, miljöorganisationer och regeringens egna myndigheter och expertråd har alla enats i en svidande kritik mot regeringens klimatpolitik och detta på goda grunder. Utsläppen ökar kraftigt för första gången på två decennier till följd av politiska beslut.

Den sittande regeringen har slagit ifrån sig med hänvisning till den kommande klimathandlingsplanen, men vilken besvikelse den var när den kom. Regeringen har presenterat en plan som försenar klimatomställningen och som därmed gör att man misslyckas med den. Man skjuter ansvaret för klimatomställningen framför sig. Konsekvenserna och notan skickar man till vanliga svenskar och till svenska företag.

Jag önskar att jag kunde stå här i dag och tala om en ljus framtid och om nybyggaranda som samlar oss och med gemensamma mål tar oss mot en tid som är hållbar och motståndskraftig, då vi har slängt det fossila oket, men det kan jag inte.

Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Krig, konflikter och klimatförändringar skakar om stora delar av världen och sätter liv, samhällen och frihet på spel. Den värld vi möter i dag är inte densamma som för några år sedan, och den värld vi kommer att ha om några år kommer inte att vara densamma som den vi har i dag.

Fred och frihet kan aldrig tas för givet. Vi som lever i fred och frihet måste bygga ett samhälle som står kvar även om det värsta skulle hända.

Herr talman! Under de senaste veckorna har regeringen gång på gång matat ut budskapet att kriget kan komma och att vi alla ska stå redo att försvara Sverige med vapen i hand. Detta är en retorik som har skrämt många samtidigt som den har utelämnat det allra viktigaste, nämligen att Sveriges motståndskraft aldrig kan reduceras till ett militärt försvar. Det viktigaste försvaret är ett robust samhälle.

Motståndskraft byggs genom ett kraftigt utbyggt civilt försvar och samhälle och genom att vi förstärker alla delar i den långa kedja som varje dag arbetar för vår fred och frihet. Motståndskraft byggs också genom en stark välfärd. Om sjukvården ska fungera i krig och kriser måste den även fungera i fredstid. Det går inte att tvinga fram besparingar i regionerna och sedan förvänta sig att detta inte ska drabba sjukvårdens arbete, inte minst arbetet för att skapa beredskap såväl i krig som under pandemier.

Vi bygger inte motståndskraft genom att dra in stödet till fredsorganisationer. Alla röster behövs i denna tid. Motståndskraft byggs inte heller genom att vi minskar demokratibiståndet eller genom att våra myndigheter berövas arbetet med målen i FN:s Agenda 2030.

Motståndskraft byggs genom den gröna omställningen, förnybar energi, inhemsk matproduktion och ett oberoende av fossila bränslen. Alla dessa saker är delar i ett totalförsvar som står stadigt i en orolig värld.

Det behövs också solidaritet. Sveriges motståndskraft bygger vi tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Riksdagen har sagt sitt: Sveriges klimat- och miljöminister heter även fortsättningsvis Romina Pourmokhtari. Det är väldigt bra. Det innebär att stödet för en liberal och borgerlig klimatpolitik ligger fast. Målet är att nå nollutsläpp så fort det bara är möjligt. Utan ren el blir det ingen ny ström till vare sig elbilen eller nattåget till Berlin.

För att Sverige ska uppnå målet är det minst lika viktigt med kärnkraft som med sol, vind och vatten. Vi lyssnar på svensk industri - klimatet och välståndet behöver kärnkraft. Sveriges ledande företag säger också att det behövs en bred enighet om detta, men en sådan saknas tyvärr ännu.

Medan Liberalerna och regeringen banar väg för nya reaktorer kan oppositionen bara enas i en enda fråga - man säger nej till ny kärnkraft. Senast i höstas röstade de rödgröna mot att nya reaktorer ska få byggas på fler platser i Sverige. Men nya reaktorer stärker beredskapen och säkerheten för Sverige och lindrar hushållens framtida elräkningar. De är också avgörande för klimatet och gör att vi kan lämna över en levande planet till våra barn och barnbarn.

För att avvecklingslinjen inte ska återuppstå måste ni i Socialdemokraterna rycka tejpen från munnen. Ni måste sluta motarbeta ny kärnkraft bara för att ni är helt beroende av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag uppmanar alla i den här kammaren att ta ansvar för Sverige, klimatet och framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Sverige är bildningslandet som delar ut Nobelpris i litteratur. Sverige är också ingenjörslandet som utvecklar framtidens gröna stål och batterier. Men, herr talman, hur ska vi behålla vår kunskapsekonomi om inte barnen klarar skolan?

Efter åtta år med en rödgrön regering visar den senaste Pisarapporten att var femte åttondeklassare inte kan räkna och läsa ordentligt. Detta är nog för att sätta skräck i mitt pappahjärta, och det är nog för att sätta skräck också i många andras hjärtan. Hur ska de här barnen klara sig? Hur ska dessa unga kunna möta framtiden? Utan fullständiga betyg får man varken en studentmössa eller sitt första jobb, och i värsta fall kan man hamna i gängens dödsmaskineri.

Samtidigt larmas det om att antalet anmälningar om hot och våld i skolan mer än fördubblats de senaste åren. Detta är knappast rymdforskning - stöket driver unga bort från kunskap.

Det måste vara slutstökat nu. Med Liberalerna i regeringen går skolan tillbaka till grunderna. Det innebär lugn och ro i klassrummet, skolbänkar fyllda med riktiga läroböcker - inte skärmar - och en helrenovering av friskolesystemet så att kunskap alltid kommer först.

Herr talman! Regeringens prognoser visar att arbetslösheten kommer att stiga. För de samhällsbyggare som varje morgon åker in till jobbet räcker lönen till allt mindre. Vi behöver möta detta, dels med sänkta skatter för dem som arbetar, dels med satsningar på fler jobbutbildningar som lägger grunden för tusentals nya lokförare och batteritekniker.

Vi vet att det ekonomiska läget har skapat utmaningar i den gemensamma välfärden. Vi hör hur det larmas om anställningsstopp. Vi ser att det förekommer uppsägningar. Vi ser att lärare som går i pension inte ersätts, och vi ser att elever som behöver extra hjälp kan bli utan den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Om kommunpolitikerna inte klarar av att prioritera skolan måste vi göra det med en majoritet i Sveriges riksdag. Det är många oroliga mammor och pappor som förväntar sig att vi sätter skolan främst, inte minst för framtiden. Det kan vi göra nu när den tuffa inflationsbekämpningen faktiskt börjar ge resultat.

Vi liberaler menar att tiden nu är mogen för större investeringar i framtiden - i barns kunskaper och i deras framtid. Sverige behöver överge överskottsmålet för att kunna vända den så kallade Pisakollapsen och fylla hål i välfärden. Sverige behöver en skola som återgår till grunderna, med resurser för duktiga lärare, riktiga läroböcker och trygga klassrum. Det är bara så vi kan garantera att Sverige fortsätter att dela ut litteraturpris och utveckla framtidens gröna teknik. Det är bara så vi skapar trygghet och frihet för nya generationer i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Vänsteralternativet brukar ju hävda att näringslivet inte vill ha ny kärnkraft, men i förra veckan gick 14 tunga näringslivsledare ut på DN Debatt och underströk att ny kärnkraft är nödvändig för att säkra svensk industri och svenskt välstånd. De förstår att det är bråttom. De vill gå från ord till handling. De är till och med redo att vara med och betala för ny kärnkraft - så viktigt är det. Men de behöver långsiktighet och tydlighet från svensk politik. Och det är exakt vad vi kommer att ge dem. Vi har en konkret plan för ny kärnkraft med en effekt som motsvarar två stora reaktorer senast 2035, och i förra veckan presenterade vi en kärnkraftssamordnare som ska se till att varje steg i en komplex process tas i rätt tid.

Men visst vore det ett styrkebesked om även vänsteralternativet ville vara med på denna historiska offensiv och precis som i Natofrågan visa att när det gäller kan vi enas och lägga om kursen. Det brådskar, med mer planerbar och fossilfri industri, och näringslivet vill nu kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut för både svenskt välstånd och klimatomställningen. Därför vore det bra med ett tydligt besked, framför allt från Socialdemokraterna, redan i dag. Tänker Socialdemokraterna lyssna på industrin och ställa sig bakom regeringens plan för ny kärnkraft? Det är den enda trovärdiga plan som hittills har presenterats. Och framför allt, när får näringslivet Socialdemokraternas svar?

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i en osäker värld, och att Sverige står starkt rustat är viktigare än på länge och att vitala samhällsfunktioner fungerar och får de resurser som krävs för att svenska folket ska kunna vara trygga med att samhället finns där när det behövs.

Herr talman! Ulf Kristersson har prioriterat att sänka skatten för höginkomsttagare, och i avsaknad av tillräckliga satsningar på regionerna står Sverige inför en sjukvårdskris. Det handlar inte om enskilda regionpolitikers beslut. Nej, 17 av landets 21 regioner uppger att nedskärningar väntar. Det handlar om uppsägningar och nedstängningar. Även moderata regionpolitiker är djupt kritiska till regeringens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Denna nedskärningspolitik för sjukvården, Ulf Kristersson, på vilket sätt gör den Sverige mer motståndskraftigt i händelse av kris eller krig?

Herr talman! Mitt svar är tudelat. För det första gör vi nu en historisk upprustning av det svenska försvaret. Vi fokuserar på civilförsvaret, sedan decennier underskattat i svensk politik. Det faktum att vi har en speciell minister för civilförsvar antyder vilket allvar vi tar detta på. Vi går med i Nato. Vi gick så långt att vi räddade Socialdemokraterna undan sitt eget regeringsunderlag för att kunna gå med i Nato. Allt detta gör vi i en farlig och svår tid. Vi talar klartext om var vi befinner oss och hymlar inte om problemen.

För det andra var inflationen tvåsiffrig när vi ärvde den från er. Det var inte bara ert fel, vill jag understryka. Men tvåsiffrig inflation är dåligt för alla, inte minst för välfärden och inte minst för sjukvården och regionerna. Därför påpekar jag just det. Regionerna tar sitt ansvar, och de har gjort tuffa saker förut. Men regeringen är beredd att ta ytterligare ansvar om det behövs, och vi följer frågan extremt noga.

Herr talman! Ja, regionerna tar sitt ansvar. Men tar regeringen ansvar när man lägger 13 miljarder på att sänka skatten för höginkomsttagare samtidigt som läkare, sjuksköterskor och undersköterskor sägs upp? Är det din bild av hur man tar ansvar, Ulf Kristersson?

Ja, ni har en minister för civilt försvar, men vad hjälper det när sjukvården i Gävleborg sparar 700 miljoner och Östergötland minskar med 600 tjänster, Värmland med 750 anställda och Sahlgrenska med motsvarande 2 000 tjänster? Jag tror att den sammanlagda bedömningen är att över 5 000 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kommer att sägas upp i år. Är det för många anställda i svensk sjukvård, Ulf Kristersson? Är Sverige bättre rustat för kris eller krig när så många människor sägs upp?

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa är hög inflation dåligt för alla. Det är dåligt för löntagarna, staten och regionerna. Det är dåligt för samhällsekonomin. Har man lärt sig något av tidigare år med hög inflation vet man att bekämpning av inflation är A och O. Vi ärvde en tvåsiffrig inflation, men nu är den på väg ned. Vi har skapat utrymme att agera i svensk ekonomi. För oss är det fundamentalt.

Regionerna vet att staten ställer upp med sin del av ansvaret. Den enskilt största satsningen i budgeten gick till kommuner och regioner, och som jag nyss sa är vi beredda att göra mer. Regionerna tar stort ansvar. De vet att tuffa tider kräver tuffa beslut. Men de förväntar sig också att staten gör sitt, och regeringen är beredd att göra mer. Vi följer utvecklingen mycket noga. Alla drabbas hårt av inflationen, inte minst landets regioner.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Hoppa på tåget, sa Ulf Kristersson. Men det går ju inga tåg i tid i det här landet, så det är kanske något att ta tag i.

Jag vet att statsministern inte vill tala om detta, men det är svenska folkets viktigaste fråga. Jag vet att Ulf Kristersson helst vill tala om passets status och så vidare, men jag tänker ändå ställa frågan. Regeringen och Sverigedemokraterna valde att inte räkna upp statsbidragen till regionerna, som ansvarar för sjukvården, och nu står Sverige inför en vårdkris. Från Sahlgrenska sjukhuset ska 2 000 personer bort. Det är vårt största sjukhus och enormt viktigt för västra Sverige. Vi ser nedskärning efter nedskärning i vården.

Är Ulf Kristersson nöjd med det som händer i svensk sjukvård? Är han nöjd med att han inte räknade upp stödet till sjukvården?

Herr talman! Som jag precis sa lade vi 16 miljarder kronor i budgeten för att bidra till kommuner och regioner i en tuff tid. Det var den enskilt största satsningen. Sedan dess har saker försämrats, framför allt i regionerna, vilket jag var tydlig med. Prognoserna förändras efter hand. Kommuner och regioner vet att de bär ett stort ansvar. De vill ta ett stort ansvar och själva leda sina verksamheter. Många har varit med om tuffa tider förut och förstår att inflationen är ett stort problem för alla, inte minst för dem. De förväntar sig också att staten bidrar på olika sätt, med pengar och bättre regelverk.

Min bild är att kommuner och regioner nu gör allt de kan för att komma över en svår tid. En del använder tidigare goda resultat, och en del hänvisar till speciella omständigheter i sina budgetar. Men de förväntar sig också att staten bidrar, och staten är beredd att bidra med mer. Vi följer utvecklingen mycket noga.

Herr talman! Om Ulf Kristersson har sett detta, varför skjuter regeringen inte till mer pengar så att personalen kan behållas? Inga experter eller prognoser, inte heller Riksbanken, vad jag vet, menar att för mycket personal på Sahlgrenska, Kullbergska eller andra sjukhus i Sverige är anledningen till inflationen. Regeringen tar ju inte heller tag i de höga matpriserna, de höga elpriserna och annat, vilket man gärna får göra. Men att det nu försvinner 2 000 personer från Sahlgrenska kommer inte att gå att lösa om några veckor när inflationen har gått ned.

När ska Ulf Kristersson presentera förslag som ska stoppa 5 000 personer från att försvinna från sjukvården? Detta kommer annars att påverka cancersjuka, svårt sjuka, gravida och barn. Det vill inte vi.

Herr talman! Som Nooshi Dadgostar vet lade vi fram en budget i september utifrån den information som fanns då, och den trädde i kraft för 17 dagar sedan, i början av ett nytt år. Regeringen kommer att återkomma om vi bedömer att vi behöver göra mer när vi ser hur det utvecklas i landets kommuner och regioner. Som jag sa redan i mitt inledningsanförande följer vi detta mycket noga. Vi ser att framför allt regionerna har det tuffare nu än tidigare, och vi ser att många regioner tar ett mycket stort ansvar och använder de regelverk som finns. Detta är i grunden ett gemensamt ansvar, och staten avser att ta sin del av ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jag har fått lära mig att man inte får ha med sig rekvisita i talarstolen. Annars skulle jag ha haft med mig en portion frystorkad mat - en av de två och en halv miljoner portioner frystorkad mat som just nu tas fram i min hemkommun Linköping.

Detta görs därför att man ska möta krisen på bästa sätt om den kommer. Man bygger upp lager med mat och skapar trygghetspunkter för sådant som barn- och äldreomsorg i händelse av kristider. Linköping är en kommun där moderater och socialdemokrater styr ihop. Det är en kommun med god ekonomi; det vet jag eftersom jag var en del i att bygga upp den goda ekonomi som man nu använder. Men verkligheten ser väldigt annorlunda ut i andra kommuner, även i Östergötland.

Utifrån detta initiativ och efter att ha hört civilförsvarsministern så klokt påpeka att civilt försvar inte bara är en seminarieövning undrar jag: Vad gör regeringen just nu konkret för att varje svensk kommun ska kunna följa Linköpings initiativ?

Fru talman! Jag håller med om att Linköping är en fin stad. Mycket är bra i Linköping - universitetet, Saab och mycket annat.

Vi gör mycket på det här området, och som jag sa alldeles nyss i ett annat replikskifte är civilförsvarsfrågor djupt underskattade sedan decennier. Det var som att dessa frågor inte behövdes. Det är en felsyn. Vi lär oss några saker av våra ukrainska vänners heroiska kamp. En sak vi lär oss är vikten av att försvara civil infrastruktur och vikten av skyddsrum. När man springer ned i skyddsrummen från Kyiv School of Economics med wifi inser man att de behövs.

Men det finns också mycket annat. Vi återaktiverar civilplikten. Ministern för civilt försvar har systematiska diskussioner med regioner och kommuner om att de också ska tänka mer på civilförsvar och förberedelser. Det här är ett maratonlopp; det här är inte sprint. Att återuppbygga den svenska civila försvarsförmågan kommer att ta tid, men vi gör det systematiskt, och vi gör det ambitiöst.

Fru talman! Efter att ha lyssnat på statsministern i de tidigare replikskiftena kan jag inte tolka det på annat sätt än att regioner och kommuner ska bära detta själva.

Välfärden urholkas, och det civila försvaret, som ska byggas upp, kostar pengar. Lärare, sjuksköterskor, läkare, brandmän, hemtjänstpersonal - tusentals människor sägs just nu upp. Detta är män och kvinnor som utgör ryggraden i den civila beredskapen. Två av tre kommuner måste spara i år. De har inte förutsättningar att göra det som Linköping och en del andra kommuner gör. Men ändå skjuter inte regeringen till tillräckligt med pengar.

Vi följer situationen noga, har jag hört statsministern säga. Men det här är inga nyheter, för kommuner och regioner har under lång tid aviserat att de är i skriande behov av mer resurser. Ändå skjuter inte regeringen till tillräckligt med pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Exakt hur menar statsministern att kommunerna och regionerna ska kunna ta ett större ansvar utan nödvändiga pengar? Och hur ska civilt försvar bli annat än en seminarieövning om man inte får nödvändiga resurser?

Fru talman! Jag beskrev ju precis vad vi håller på med när det gäller civilförsvaret, inklusive att det kommer att ta tid att återuppbygga det som har försummats i decennier.

Sedan förstod jag inte riktigt vad som menas med att "de ska bära detta själva". Jag har just sagt i tre replikskiften att vi har ett gemensamt ansvar. Jag sa uttryckligen att kommuner och regioner bär och tar ett stort ansvar för sina kommuner och regioner, vilket de också vill göra. Det vet inte minst vi som själva har varit kommunalråd. Men jag sa också uttryckligen att staten ska bära vår del av ansvaret.

Vad det handlar om nu är att komma ur en situation med hög inflation. Det är otroligt viktigt. Kommuner och regioner har olika förutsättningar. En del, men inte alla, kan använda upparbetade överskott. En del, men inte alla, hänvisar till mycket specifika särskilda skäl på grund av den höga inflationen.

Staten ska också bidra med vårt. Det finns fler tillfällen under året där vi kan komma in och göra insatser. Alla som tar ansvar följer utvecklingen mycket noga. Det gör även regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Det är snart två år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det är ett hänsynslöst krig som Putin finansierar med Europas beroende av import av rysk gas och energi.

Trots detta tog det ytterligare tid innan riksdagen slöt upp bakom Miljöpartiets krav på att stoppa all fossilimport från Ryssland. Det här var i maj 2022. Vi står här nu i januari 2024, och i helgen anlände ytterligare ett stort fartyg fulltankat med rysk fossilgas till Nynäshamn. Att vi fortsätter med denna import är inte bara i strid med vad svenska folket förväntar sig; det är också något helt annat än vad Moderaterna sa i valrörelsen.

Fru talman! Svenska pengar fortsätter att finansiera Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Hur tänker statsministern efterleva riksdagens krav på att omedelbart stoppa importen av rysk olja och gas?

Fru talman! Låt mig först hälsa Daniel Helldén välkommen till kretsen av partiledare. Jag ser mycket fram emot både samtal och debatter de kommande åren.

Det stora som har hänt när det gäller energi efter Rysslands förfärliga invasion - och kanske det enda goda, om man ska leta efter någonting gott i detta - är en dramatisk omställning av europeisk energiförsörjning från rysk fossilgas och olja. Det är ingen liten sak. Av dåliga skäl snabbades omställningen på från det fossila Ryssland till andra saker. Det är långt ifrån perfekt, men det är ändå en viktig sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

För svensk del följer vi just detta. Sverige är en mycket liten användare av rysk gas och olja, men vi följer naturligtvis de sanktioner som finns. Vi gör också allt vi kan för att ställa om från det fossila. Om Miljöpartiet hade varit med och byggt ny kärnkraft hade vi snabbare kunnat komma bort från allt fossilt. Det är målet för den här regeringen. Hoppa på tåget!

Fru talman! Kärnkraften kommer inte att göra susen. Det kommer att ta för lång tid, det blir för dyrt och det kommer att försvåra omställningen.

När vi pratar om Ukraina spelar det roll vad Sverige gör som enskilt land. Bara under krigets första nio månader hade åtminstone åtta stora tankfartyg levererat rysk fossilgas till Sverige. Leveranserna har ett uppskattat värde av ungefär 1 miljard kronor. Jag tycker att det är ett minimikrav att inte finansiera Rysslands krigföring genom att köpa denna gas.

Finland är på väg mot ett förbud, och jag undrar varför Sveriges regering inte agerar på samma sätt i solidaritet med Ukraina.

Fru talman! Det handlar om två saker. För det första: Vi har varit mycket noga med att vara med och skapa sanktionerna och vara med och utvidga dem. För det andra: Låt oss hålla oss till de sanktioner som vi enats om! Det är viktigt. Sedan vet alla att allt vi kan göra i förnybart och i kärnkraft kommer att minska våra behov av fossil energi, inte minst av olja.

Om saker och ting tar tid, och om saker och ting är viktiga, krävs det driv i steget. Man måste ha bråttom när det tar tid. Det tar tid att återuppbygga det svenska militära försvaret. Det är därför vi har driv i steget. Det tar tid att återuppbygga det svenska civila försvaret. Det är därför vi har driv i steget. Och det tar tid att bygga ny svensk kärnkraft. Det är därför vi har driv i steget och fattar besluten. Återigen: Hoppa på tåget!

(Applåder)

Fru talman! Den ekonomiska krisen slår hårt mot Sverige. Sedan Kristersson och Åkesson tog makten har Sverige och svenska folket blivit fattigare, trots det höga tonläget före valet. Vi är ett av de länder som har lägst tillväxt i EU. Vi ser fler konkurser och varsel. Inflationen har varit högre än i våra nordiska grannländer. Tio års reallöneökningar har utraderats.

Fru talman! Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör långt ifrån tillräckligt för att stötta svenska hushåll som nu kämpar med att få vardagsekonomin att gå ihop. Löftessvek har följt av löftessvek. De med allra högst löner har prioriterats före vanligt folk.

Vi ser resultaten. Det larmas om längre köer till kyrkornas hjälpcenter. Svenska folkets skulder hos kronofogden har nått rekordnivåer. Ensamstående föräldrar tvingas låna pengar för att ha råd med mat. Antalet barnfamiljer som vräks från sina hem är det högsta sedan förra gången Ulf Kristersson satt i regeringen.

Nu kommer nästa dråpslag: Samtidigt som bankerna gör utdelningar på 90 miljarder kronor får 375 000 pensionärer sänkt premiepension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Det finns en annan väg framåt för vårt land, en väg som innebär att vi håller ihop i tuffa tider - med höjda barnbidrag, höjda studiebidrag, underhållsstöd och rättvisa skattesänkningar, finansierat av en bankskatt på just de banker som nu gör rekordvinster på våra bolån och våra sparkonton.

Vår väg är helt enkelt att man prioriterar vanliga svenskar framför höginkomsttagare och bankdirektörernas bonusar, eftersom det bygger framtidstro, tillit, trygghet och i slutändan den gemenskap som byggt vårt land så starkt.

(Applåder)

Fru talman! Vi är nog många som har noterat hur Socialdemokraterna det senaste året har gjort ganska stora ansträngningar för att skriva om historien. Först var det den djupt skadliga energipolitiken som var alla andras fel, trots att Socialdemokraterna haft regeringsmakten i 22 av de senaste 30 åren. Nu är det invandringshaveriet som är alla andras fel. Socialdemokraterna har alltid, påstår man nu, stått för en stram invandringspolitik - detta trots Stefan Löfvens "Mitt Europa bygger inte murar", detta trots drygt 2 ½ miljon uppehållstillstånd under de senaste 30 åren, varav Socialdemokraterna alltså har styrt i 22.

Fru talman! Då är min enkla fråga till Magdalena Andersson: Har Socialdemokraterna ingen som helst skam i kroppen?

Fru talman! Om Jimmie Åkesson vill prata om Sveriges historiska migrationspolitik tror jag faktiskt att han vänder sig till fel person. Det är ingen hemlighet att jag själv var pådrivande i det stora paradigmskifte som genomfördes 2015, när vi genomförde den största åtstramningen av svensk migrationspolitik någonsin. Jimmie Åkesson borde vända sig till sina kompisar i stället - till de kristdemokrater och liberaler som år efter år här i Sveriges riksdag har drivit på för en mer liberal migrationslagstiftning, eller till sin egen statsminister som under en stor del av sitt politiska liv har drivit på för helt fri invandring och kallat socialdemokratisk migrationspolitik för "dålig socialdemokratisk invandrar- och flyktingpolitik" för att den varit för stram.

Den åtstramning vi genomförde 2015 ska ligga fast. Nu ska vi fokusera på att de som har rätt att stanna i Sverige får ett jobb och blir en del av vårt samhälle. Socialdemokratins linje är tydlig: stram migration, ja, men rasism, nej.

(Applåder)

Fru talman! Magdalena Andersson har rätt i att det inte bara är Socialdemokraternas fel. Alla regeringar i det här landet de senaste 30 åren, eller till och med längre tillbaka än så, har ansvar för haveriet. Men nu är det Magdalena Andersson som står talarstolen och som jag replikerar på, och då är det rimligen också hon som ska svara på de frågor jag ställer.

Magdalena Andersson kan vara helt förvissad om att jag lyfter dessa saker också med mina "kompisar", med andra partier och inte minst med regeringen. Skillnaden mellan Magdalena Andersson och exempelvis statsministern är att statsministern offentligt har tagit avstånd från den tidigare politiken och till och med bett svenska folket om ursäkt för de misstag han begått. Det Magdalena Andersson nu gör är precis det motsatta. Hon tar inte ansvar för någonting. Hon skyller på alla andra. Hon skyller till och med på mig för att Sverige har genomlevt detta invandringshaveri. Det är totalt skamlöst, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag tycker att Magdalena Andersson ska ta ansvar för det som hon och hennes parti själva har ansvar för.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Fru talman! Jag kan konstatera att det är de partier som Jimmie Åkesson samarbetar med, och mer specifikt hans egen statsminister, som har drivit att vi ska ha fler invandrare i Sverige och som också genomförde den mest liberala politiken för arbetskraftsinvandring i hela västvärlden. Där är det bra om man nu går vidare med en del av de förslag som vi tog fram under den tid då jag var statsminister.

Låt mig återigen tydliggöra att vi socialdemokrater genomförde den största omläggningen av svensk migrationspolitik någonsin i det paradigmskifte som skedde 2015. Den politiken står vi fortsatt bakom, och den politiken kommer att ligga fast med Socialdemokraterna.

Men allvarligt talat, Jimmie Åkesson: Vi kan gärna prata om vad partier har gjort under de senaste 30 åren, men är det till Sverigedemokraternas fördel?

(Applåder)

Fru talman! Det finns en dålig tradition i svensk politik att sopa problem under mattan för att sedan i efterhand be om ursäkt för att man varit naiv eller inte sett det komma, eller i värsta fall skylla ifrån sig. Ett bra exempel på det är när Socialdemokraterna försöker skriva om sin egen historia i migrationspolitiken.

Den nya regeringen jobbar inte på det sättet. Vi talar klartext om problemen - om invandringen, om energin, om försvaret, om risken för krig och om möjligheterna till fred. Sedan samlar vi majoriteter och fattar beslut och får någonting gjort i svensk politik.

Jag tror att sammanhållning och tillit byggs när staten visar att man klarar av sina mest grundläggande uppgifter och när alla förstår både sina rättigheter och sina skyldigheter i ett land - samhällskontraktet. Då lyckas vi bäst.

Frågan som nu återstår är: Varför tror Socialdemokraterna att den gamla politik som har fört oss hit skulle kunna lösa problem om en ny socialdemokratisk regering tog över?

Fru talman! Sveriges riktigt stora problem är att vi har haft en högermajoritet i Sveriges riksdag sedan 2006. Vi ser konsekvenserna, inte bara av den alliansregering och högerregering som Ulf Kristersson satt i tidigare utan också av de begränsningar som fanns under de år som vi socialdemokrater ledde landet. Vi ville flytta fram positionerna och öka skatteintäkterna från dem med de högsta inkomsterna, men Ulf Kristersson stoppade detta med hot om misstroende om vi ens gick fram med ytterst modesta förslag om att de rikaste skulle kunna bidra lite mer till bättre skola och utbildning för alla de barn och ungdomar som sitter här på läktaren i dag. Detta var du helt emot, Ulf Kristersson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ska vi bygga ett annat Sverige behövs en helt annan politik där samhället kliver fram. Det är inte ytterligare marknadsliberaliseringar, ytterligare privatiseringar och ytterligare skattesänkningar som kommer att lösa Sveriges problem; det är en helt annan politik. Den politiken kommer jag att gå till val på 2026.

(Applåder)

Fru talman! Jag hör att Socialdemokraterna vill skriva rapporter men inte diskutera invandringspolitiken. Det är intressant.

Det finns ett mönster i detta. När Socialdemokraterna inte regerar för de en stram invandringspolitik. När de regerar ökar de invandringen. Det kan bero på olika saker. Det kan bero på att man egentligen vill det. Nu vill Socialdemokraterna uttryckligen aktivt öka svenskt kvotflyktingmottagande och lägger också pengar på detta. Det kan bero på att Miljöpartiet sätter upp villkor för en socialdemokratisk regering som helt enkelt gör att de inte har något alternativ.

Det är ingen slump att det var precis den högermajoritet som Magdalena Andersson hänvisar till som drev fram ett antal av de förändringar som vi nu kan genomföra mot den gamla regeringens vilja. Det var ingen slump att Socialdemokraterna och Morgan Johansson 2015, när vi ville ha tillfälliga uppehållstillstånd, sa: Då är vi inte längre människor. Det säger allt om hyckleriet i socialdemokratin.

(Applåder)

Fru talman! Hyckleri, säger Ulf Kristersson. Det är ett skämt!

Ulf Kristersson! Det var ju din migrationspolitik som lade grunden för flyktingkrisen 2015, och du står här och anklagar mig för resultatet av din politik. Det är väl definitionen av hyckleri.

Det Sverige behöver är en helt annan politik, en politik som bygger ett starkt samhälle. Där ska alla medborgare i vårt land ha möjlighet att ha en hygglig bostad, en bra utbildning och ett jobb, så att man kan betala skatt och bli en del av vårt land, och där löser vi våra samhällsproblem gemensamt och är beredda att satsa på det. Det är precis tvärtemot det som du har jobbat för i hela ditt politiska liv.

(Applåder)

Fru talman! Magdalena Andersson och jag har stått här och debatterat arbetskraftsinvandring tidigare. Jag tänker återigen uppehålla mig vid det.

Socialdemokraterna och regeringen står nu tillsammans bakom tanken om att försvåra för arbetskraftsinvandring till Sverige genom lönekrav som vi ser leder till att människor tyvärr tvingas lämna landet. De gör det också svårare för företag att hitta rätt kompetens. Nu ser vi också att de riskerar att slå sönder den svenska modellen, som många av oss här i kammaren värnar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Min fråga till Magdalena Andersson är: Ser du faran med att ett lönegolv riskerar att slå sönder den svenska modellen?

Fru talman! Jag ser problemen med arbetskraftsbrist inom delar av den svenska ekonomin. I områden där det råder brist på arbetskraft ser vi socialdemokrater behovet av att människor kan komma hit och ta de jobben. Men just nu har Sverige västvärldens mest liberala arbetskraftsinvandringspolitik. Det kommer också arbetskraftsinvandrare till yrken där det inte alls råder någon brist på arbetskraft i Sverige. Det finns människor som verkligen skulle behöva ett jobb, bli en del av vårt samhälle och vara skattebetalare som skulle behöva ta de jobben.

Vi ser också stora problem med dagens system. Människor lockas hit, utnyttjas, lever under fruktansvärda omständigheter och får kanske inte ens ut den lön som de har blivit lovade. Vi ser alltså stora problem med dagens system.

Vi tycker att det som regeringen föreslog är ett steg i rätt riktning. Men i grunden vill vi ha en arbetsmarknadsprövning. Det är bara så vi på allvar kan få ordning och reda i arbetskraftsinvandringspolitiken.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tror att de flesta av oss i den här kammaren är helt överens om att dåliga villkor på arbetsmarknaden inte är något som vi ska ha över huvud taget. Man ska få ut sin lön, som man har jobbat för och som man har rätt till.

Med lönegolvet ser vi dock att det just nu riskerar att bli så att vissa människor förväntas ha en viss lön medan samma lönegolv inte efterfrågas när det gäller andra arbetare, sådana som är svenskfödda. Det är där som hela den svenska modellen hamnar i en prövningssituation.

Min fråga till Magdalena Andersson är: Kommer vi att få se en situation där det kommer att krävas ett lönegolv också för svenskfödda vårdbiträden i Mellerud?

Fru talman! Problemet som Muharrem Demirok tar upp pekar på behovet av att ha arbetsmarknadsprövning i stället. Då kommer man runt den typen av problem. Med en ordentlig arbetsmarknadsprövning, där arbetsmarknadens parter är med, blir det ordning och reda på arbetskraftsinvandringen. Då får vi hit arbetskraft inom områden där det råder brist på arbetskraft, men det kommer inte hit människor från andra kontinenter för att jobba inom områden där det finns människor i Sverige som skulle kunna ta jobben. Det är en mycket bättre ordning än den vi har i dag. Det är också en bättre ordning än att ha ett lönegolv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det bästa vore alltså om regeringen tog fram en sådan politik. Det skulle vi vara oerhört entusiastiska över. Men givet att det väl inte ligger i närtid tycker vi att det här är bättre än den ordning som vi har i dag. Vi ser ju att det inte är någon ordning på arbetskraftsinvandringen i dag.

Fru talman! Jag ska återge ett utdrag ur en debattartikel som är skriven av några av de mest framträdande företrädarna för svensk industri: Vårt lands välstånd och svensk industri är beroende av en stabil tillgång till prisvärd el. En nationell satsning på ny kärnkraft är därför helt nödvändig. Våra företag är beredda att samverka för att stödja uppbyggnaden. Men då behöver vi ett tydligt ledarskap i denna fråga och en process som är brett förankrad i riksdagen.

Budskapet är glasklart, och beskedet är blytungt.

Fru talman! Min fråga är om Socialdemokraterna och Magdalena Andersson är med oss på detta.

Fru talman! I den här frågan krävs det verkligen politiskt ledarskap. Det krävs ett ledarskap som förmår samla en bred majoritet i Sveriges riksdag bortom det egna regeringsunderlaget, så att man kan säkra en stabil ordning också efter valet 2022. Den typen av ledarskap skulle krävas i den här situationen. Sverige behöver snabbt mer billig el, och vi behöver mer billig el på lång sikt.

Jag ser alltså fram emot att Ebba Busch visar ett sådant ledarskap och bjuder in riksdagens alla partier till energisamtal som kan leda fram till en långsiktig och bred energiöverenskommelse. Vi socialdemokrater skulle välkomna ett sådant politiskt ledarskap.

(Applåder)

Fru talman! Jag som energiminister för samtal med flera framträdande nuvarande och före detta socialdemokrater. De är konstruktiva och kunniga. Det handlar om många svåra avvägningar. Där lägger vi grunden för en hållbar energipolitik som inte sätter partipolitiska låsningar utan Sveriges bästa i centrum. Dem fortsätter jag gärna. De pågick efter sommaren, före jul och fortsätter även nästa vecka.

Jag har två frågor. Önskar Magdalena Andersson sitta ned och samtala med mig? Det gör jag mycket gärna. Och kommer Daniel Helldéns veto när det gäller kärnkraft och att stötta en socialdemokratisk regering vid ett potentiellt maktskifte att vara det som Magdalena Andersson navigerar utifrån?

Fru talman! Jag vet inte vilka socialdemokrater som Ebba Busch samtalar med. Mitt tips är att tala med dem som sitter i riksdagen.

(EBBA BUSCH (KD): Fredrik Olovsson.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det som Fredrik Olovsson har fått är en möjlighet att titta på regeringens färdiga produkt precis innan den ska lämnas till riksdagen. Det är inga riktiga förhandlingar. Om man vill ha en överenskommelse behöver man ha riktiga politiska förhandlingar där båda parter är beredda att ge och ta. Några sådana förhandlingar har Ebba Busch inte haft med Fredrik Olovsson. Jag pratade med honom så sent som i går kväll.

Det är ingen idé att bjuda in mig för att berätta vad regeringen vill. Men den dagen regeringen är beredd att förhandla för att nå en bred och långsiktig energiöverenskommelse är vi socialdemokrater naturligtvis beredda att delta i förhandlingarna. Men det ska vara en förhandling där man är beredd att ge och ta. Annars blir det meningslöst.

(Applåder)

(EBBA BUSCH (KD): Ja. Men det andra är lögn.)

Fru talman! Nu ska vi inte ha dålig stämning här. Vi är i Sveriges riksdag, som ändå är känd för öppenhet och tydlighet och att vi faktiskt kan diskutera allvarliga saker.

Behovet av ny kärnkraft är viktigt. Kan Magdalena Andersson förklara för mig varför hon röstade nej före jul till att öppna för att bygga ny, modern svensk kärnkraft vid sidan av satsningar på vindkraft, solkraft och vattenkraft? Socialdemokraterna röstade nej till att bygga fler kärnkraftverk. Vad i detta är det Magdalena Andersson vill förhandla om? Det är ju en etta-nolla-fråga - antingen är man för fler nya kärnkraftverk eller så är man emot.

Regeringen har lagt fram ett kärnkraftsprogram där detta är en viktig del. Varför säger ni nej till de nya platserna för kärnkraft i Sverige?

Fru talman! Jag tror att det är bra om Johan Pehrson läser på lite. Vi socialdemokrater röstade ja till möjligheten att bygga fler kärnkraftverk i Sverige. Men vi tycker att de i första hand ska byggas på platser där kärnkraft redan finns, då vi bedömer att det blir billigare för svenska folket och även säkrare eftersom säkerhetsarrangemangen redan finns där för att de inte ska bli angripna.

Vi har alltså röstat ja till fler kärnkraftverk, men vi bedömer inte att det är vare sig snabbt, billigt eller säkert att satsa på nya platser.

Fru talman! Om det behövs ny kärnkraft, kanske också av mindre omfattande modell, för att vara den reglerkraft som är så viktig för att hela energisystemet ska fungera finns det ju områden i Sverige som redan i dag är utpekade som möjliga platser i det arbete som tidigare gjorts. Men där kan Socialdemokraterna inte tänka sig att vi använder oss av kärnkraft för att maximera. Ingen vill ju ha mer kärnkraft än nödvändigt. Det absolut bästa vore om allting kunde gå på vind, men det är ju inte reglerbart, så det är lite svårt. Detta är alltså otänkbart för Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Häromdagen signalerade flera kommuner i Norge att de också vill ha kärnkraft. Till och med Norge vill se flera kärnkraftverk i många kommuner! Varför säger Socialdemokraterna nej till strategin att bygga kärnkraftverk där de verkligen gör mest nytta? Är Socialdemokraterna bara intresserade av storskaliga projekt?

Fru talman! Jag bedömer nog att de gör stor nytta i södra Sverige, där det finns flera platser där man skulle kunna ha många små modulära reaktorer, till exempel.

Problemet med regeringens politik är att ni inte har lagt fram någon plan för hur detta ska finansieras. Jag har hela tiden sagt att kärnkraft tar tid och kan bli dyrt. Regeringen har inte på något sätt visat någon plan för hur den kan finansieras på ett sätt som är rimligt för svenska folket.

Det finns forskare som menar att regeringens kärnkraftsplaner kan kosta 100 miljarder varje år. Mycket av den elen kommer också att exporteras till Tyskland. Ska svenska skattebetalare betala för det?

Innan vi börjar prata om nya platser tror jag att det vore bra om regeringen kunde visa hur man ska finansiera detta och få näringslivet med på att betala, så att man inte hamnar i en situation där 100 eller 50 miljarder av svenska skattebetalares pengar exporteras till Tyskland varje år. Det tycker vi socialdemokrater är viktigt.

Fru talman! Det är alltid fascinerande att lyssna på socialdemokratiska partiledare i de här debatterna, i synnerhet Magdalena Andersson. Hon har vid flera tillfällen i dag upprepat att Sverige behöver en helt annan politik, och sedan har det följt en massa floskler på temat att alla ska ha det bra och ingen ska ha det dåligt. Det är möjligt att en och annan inbiten socialdemokrat nöjer sig med det, men i ärlighetens namn duger inte det. Det duger inte om man vill styra landet i rätt riktning, bort från alla de kriser och problem som inte minst Socialdemokraterna har skapat.

Socialdemokraterna slänger sig med floskler och ska presentera sin politik så småningom, inför valet, medan majoriteten i riksdagen - regeringsunderlaget - agerar och gör sådant som gör Sverige bättre, tryggare och säkrare.

Välfärden har diskuterats mycket här i dag. Det är naturligtvis angeläget. Vi har ett mycket svårt ekonomiskt läge. Lågkonjunktur i kombination med väldigt hög inflation drabbar alla, vilket har påpekats här av inte minst statsministern. Det drabbar familjer, näringsliv, det offentliga och så vidare.

Det här har inte uppstått i ett vakuum, utan vi lever just nu med effekterna av en inflationsdrivande politik som tidigare regeringar har bedrivit i form av pålagor, skatter och regleringar av fundamentala insatsvaror - inte minst drivmedel och el. Man har slagit sönder ett fantastiskt välfungerande energisystem. Det driver inflationen. Nu gör vi någonting åt det för att långsiktigt trygga och säkra välfärden.

Vi är fyra partier och en majoritet i riksdagen som har en gemensam riktning. Jag är alldeles övertygad om, fru talman, att det kommer att bli bra så småningom. Men det tar tid att städa upp efter Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Fru talman! Jimmie Åkessons parti har nu makt över politiken, och med makt kommer ansvar - till exempel för vem som ska prioriteras i den ekonomiska krisen.

Samtidigt som svenska folket kämpar och vänder på varenda krona för att sätta mat på bordet gör bankerna rekordvinster. Det handlar om rena övervinster på våra sparkonton och bolån. Bankerna delar ut 90 miljarder till ägarna.

I det här läget röstar Jimmie Åkesson och hans sverigedemokrater nej till vårt förslag att höja barnbidragen och studiebidragen och finansiera det med en bankskatt. Den ska vara utformad för att skydda kunderna. Om bankerna försöker vältra över skatten på kunderna får de betala ännu mer i skatt.

Fru talman! Här har Jimmie Åkesson möjlighet att förklara för åhörarna och svenska folket varför han prioriterar bankdirektörernas bonusar framför Sveriges barnfamiljer.

(Applåder)

Fru talman! Jag känner inte till att det under någon sekund av de budgetförhandlingar som har föregått den budget som nu har gällt i snart tre veckor har handlat om bankdirektörer. Det har handlat om de stora, sammantagna problem och utmaningar som vi har i det här landet, hur vi kommer åt dem och bekämpar inflationen samtidigt som vi försöker trygga välfärden. Det har handlat om hur vi gör Sverige tryggare och fokuserar på att bygga upp en ordningsmakt och ett rättsväsen som kan möta de gigantiska problem som inte minst Socialdemokraterna har skapat. Det har också handlat om hur vi på olika sätt kan bygga Sverige starkt och komma ur krisen.

Det är klart att man kan fokusera på att höja skatterna för olika aktörer eller invånare i vårt land och att också höja bidragen. Men det jag inte förstår, fru talman, är hur det bekämpar inflationen eller långsiktigt bygger Sverige starkare. Det gör det ju inte. Det gör oss tvärtom fattigare och driver på inflationen. Det är därför vi inte lyssnar på Socialdemokraterna utan driver den politik som vi tror och vet är riktig och rätt.

(Applåder)

Fru talman! Mycket prat och lite verkstad. Det är talande för den regering som Jimmie Åkesson är garanten för.

Budgetförhandlingarna har inte handlat om bankdirektörerna - och det är ju det som är problemet. Ni har inte sett vilka enorma övervinster som görs i bankerna på räntenettot just nu. Ni ser inte att de pengarna - som är våra pengar - borde överföras till de barnfamiljer som kämpar. Inflationen har urholkat värdet på både barnbidraget och studiebidraget. Det är ju det ni inte ser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi har lagt fram detta konkreta förslag i riksdagen, men Sverigedemokraterna har röstat nej till det. Då är det uppenbart att Sverigedemokraterna tycker att bonusar till bankdirektörer är viktigare än barnfamiljerna. Man vill bekämpa inflationen, och därför kan man inte höja barnbidraget. Men hur kan man då sänka skatten för höginkomsttagare med 13 miljarder? Det är inga problem för Jimmie Åkesson. Det är en prioritering: alltid kapitalet före vanligt folk.

(Applåder)

Fru talman! Det där var en radikal retorik, måste jag säga, till och med för att komma från Socialdemokraterna.

I den budget som nu har gällt i snart tre veckor prioriteras inte höginkomsttagare. Tvärtom gjorde man i den här budgeten en förändring som innebär att man inte höjer brytpunkten för statlig skatt. Vi fokuserar på att sänka skatten för dem med normala inkomster i stället. Det tycker jag är en rimlig politik. Det var precis den politiken vi gick till val på, och det är också den politik som nu genomförs, vilket jag är väldigt stolt över.

Sedan är det klart att man kan välja att prioritera allt till alla. I den här debatten och i tidigare debatter under mandatperioden har det från vänstern handlat om allt till alla. Alla ska ha allt. Alla ska ha det bra. Ingen ska ha det dåligt.

Apropå ansvar: Man behöver inte ta ansvar när man sitter i opposition. Det är alldeles riktigt. Men man kan ändå bedriva en seriös ekonomisk politik. Det gör inte Socialdemokraterna. Ni slänger er med floskler. Vi agerar.

(Applåder)

Fru talman! Några ska ha det bra, och några ska ha det dåligt. Sverigedemokraterna har landat i att fastighetsägarna ska ha det bra och hyresgästerna ska ha det dåligt.

I höstas sa Sverigedemokraterna att frågan om hyressättning inte är en hjärtefråga för partiet. Därför tycker Sverigedemokraterna att det är välkommet att förhandla om och genomföra marknadshyror så länge man får något i utbyte.

Det finns 3 miljoner hyresgäster i Sverige. Marknadshyror skulle innebära tusentals kronor i höjd hyra för Sveriges hyresgäster i det här läget. Det har Sverigedemokraterna ställt sig positiva till.

Då blir man nyfiken. Vad är det Sverigedemokraterna vill ha i utbyte? Räcker det med att få riva ned några gudstjänstlokaler eller att få bränna en helig skrift på Sergels torg? Eller räcker det med en fika? För vinster i välfärden räckte det med en fika med näringslivet. Vilken är Jimmie Åkessons prislapp för att införa marknadshyror?

(Applåder)

Fru talman! Jag kan lugna Nooshi Dadgostar med att vi inte tänker medverka till att införa några marknadshyror. Vi har inte gjort det hittills, tvärtom - vi har tillsammans med Nooshi Dadgostar och hennes parti faktiskt fällt en regering på grund av just den frågan. Vi har inte ändrat uppfattning, utan vi står fast. Du kan vara helt lugn, Nooshi Dadgostar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Fru talman! Mikael Eskilandersson sa i Altinget: För Sverigedemokraterna är inte frågan om hyresgästernas boendetrygghet och hyressättning en hjärtefråga. Därför är man beredd att i utbyte mot annat införa marknadshyror.

Tar Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson avstånd från sin ledamot i civilutskottet? Vem är det som bestämmer i partiet? Vad är det Jimmie Åkesson menar med att jag kan vara lugn? Jag har ju sett detta i tidningen. Stämde det inte? Ska vi inte tro på vad Mikael Eskilandersson säger från och med nu? Är det budskapet till kammaren? Det är bra att veta inför framtiden för hyresgästerna. Annars vill jag återkomma till min fråga: Vad var det Mikael Eskilandersson pratade om? Vad ville han ha i utbyte för att Sverigedemokraterna skulle genomföra marknadshyror?

(Applåder)

Fru talman! Jag har ett gott råd till Nooshi Dadgostar: Man ska inte alltid tro helt blint på allt man läser i tidningen. Det kan finnas många orsaker till att saker och ting missförstås eller missuppfattas. Det kan också vara så att någon säger någonting som sedan kanske en majoritet i partiet inte håller med om. Åtminstone i mitt demokratiska parti fungerar det så att det är majoriteten, ytterst majoriteten av medlemmarna, som bestämmer. I det här sammanhanget kanske det är majoriteten av riksdagsgruppen som bestämmer vad partiet ska driva. Jag har ett visst inflytande över det också.

Jag upprepar det, fru talman: Nooshi Dadgostar kan vara helt lugn. Vi kommer inte att medverka till några marknadshyror.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Fru talman! "Vi är det enda parti som med trovärdighet kan lova att ta nya, riktiga, steg framåt för välfärden." Så skriver Sverigedemokraterna i sitt senaste valmanifest.

Nu har Sverigedemokraterna varit med och styrt Sverige i över ett års tid. Facit är en våg av skolnedläggningar över hela landet, uppsagda lärare, färre vårdbiträden och färre deltidsbrandmän. Två av tre kommuner tvingas nu spara kraftfullt. 18 av 21 regioner går med underskott. Det slår mot äldreboenden, speciallärare och akutmottagningar över hela landet.

Av vallöftet som Sverigedemokraterna gav blev det ingenting. Svensk välfärd är just nu sämre med Sverigedemokraterna vid rodret.

När Jimmie Åkesson talar om att vissa ska få det bättre måste andra få det sämre. Är det Jimmie Åkessons mening att lärare, deltidsbrandmän och undersköterskor är de som ska få det sämre när prioriteringarna måste göras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Det är förvisso så att all politik handlar om att prioritera. Prioriterar man en verksamhet prioriterar man ned en annan. Det är ganska logiskt.

Det jag sa var ett uttryck för hur jag upplever att oppositionen hanterar situationen just nu. Man slänger sig med floskler i stil med att alla ska ha det bra och ingen ska ha det dåligt. Det duger inte, för så kan alla säga. Men man kan inte leva upp till det, för alla kan inte få det bra samtidigt. Så enkelt är det.

Själva grundfrågan, välfärden, var jag inne på i mitt anförande. Jag beskrev åtminstone delvis hur vi har hamnat i den inflationsspiral som vi nu håller på att ta oss ur, inte minst genom att vi sänker drivmedelspriser och annat som höjer kostnaderna.

En sak som Muharrem Demirok, Centerpartiet och faktiskt de flesta partier i den här kammaren helt missar är det faktum att vi har tagit hit hundratusentals människor som inte försörjer sig själva och som ska ha del av välfärden utan att bidra till den. Det är självklart att det urholkar välfärden, och det är det vi försöker göra någonting åt nu med en restriktiv och stram invandringspolitik.

(Applåder)

Fru talman! Det finns alltid ett tryggt hörn för Jimmie Åkesson att gå och sätta sig i: invandring. Allting går att härleda till invandring.

Men nu talade vi om prioriteringar. Jag har varit kommunpolitiker. Jag vet vad det innebär att prioritera. Jag vet också vad konsekvenserna av prioriteringar blir. Med Sverigedemokraterna vid rodret är prioriteringarna glasklara. Lärare sägs upp. Skolor läggs ned över hela landet. Akutmottagningar stängs ned. Hälften av pojkarna i Nordanstigs kommun går inte ut med fullständiga betyg. Nu larmas det om personalkris. Men Jimmie Åkesson går tillbaka till sitt trygga hörn och säger någonting helt annat.

Sverigedemokraterna struntar uppenbart i äldre, sjuka och utsatta svenskar. Man struntar i skolan, vården och psykiatrin. Jag kan inte tolka dina tal om prioriteringar som någonting annat, Jimmie Åkesson. Du har valet. Du sitter vid rodret. Du kan vara med och prioritera välfärden. Men du väljer att göra någonting annat.

Sverigedemokraterna har svikit välfärden. Jimmie Åkessons svar här i dag talar för att de kommer att fortsätta göra det.

(Applåder)

Fru talman! Jag är kommunpolitiker; jag vill bara ha det sagt. Den situation som många kommuner befinner sig i just nu, även min kommun, är ingen rolig situation. Det handlar om att prioritera tufft. Det gäller alla. Det gäller hushållen också. Det gäller näringslivet. Det gäller inte minst de offentliga finanserna, som just nu är otroligt utsatta på grund av inflation och lågkonjunktur. Det är klart att alla då måste ta sitt ansvar. Inte minst statsministern har gett uttryck för majoritetens uppfattning om hur vi ska hantera detta långsiktigt. Där är vi öppna för att göra mer. Men 16 miljarder till välfärden i den budget som nu gäller är inte småpengar. Det är ganska stora pengar och stora tillskott till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Att jag lyfter fram den stora invandringen i detta sammanhang har inte att göra med att jag vill sätta mig i ett tryggt hörn. Det har att göra med att jag vill ställa Muharrem Demirok och andra till svars för den politik som de har bedrivit och som har orsakat den urholkning av välfärden som vi ser i dag. Hundratusentals människor som är med och delar på välfärden kan inte, vill inte eller får inte bidra till den. Det går inte ihop. Det måste man förstå.

(Applåder)

Fru talman! I en artikel i julas skrev Sverigedemokraterna att Sveriges stränder är en naturtillgång av stort värde för allmänheten liksom för växt och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Där skulle jag säga att vi är överens. Att regeringen nu tillsammans med Sverigedemokraterna vill luckra upp strandskyddet och göra det fritt fram att bygga i vår skyddsvärda skärgård och vid känsliga sjöar och vattendrag går helt i motsatt riktning.

Fru talman! Miljöpartiet tycker till skillnad från Sverigedemokraterna att Sveriges stränder förtjänar vårt skydd, och skyddet ska vara starkt. Därför undrar jag varför Jimmie Åkesson och hans parti är beredda att riva upp en stark miljölagstiftning som har stått pall i 70 år. Borde inte Sverigedemokraterna värna om det svenskaste vi har, det vill säga allemansrätten?

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker förvisso att det stycke som Daniel Helldén citerade alldeles nyss ger uttryck för strävan att slå vakt om detta. Men det finns också ett viktigt ord i politiken som är balans.

Vi behöver ha balans. Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, som många och inte minst vår statsminister brukar säga. Vi vet att vi har en situation i många delar av landet där människor flyttar i väg in till större städer. Vi vet att vi har bostadsbrist.

Vi vet att många kommuner runt om i landet inte minst behöver nyttja de konkurrensfördelar som de har, nämligen till exempel möjlighet att bygga kustnära. I den balansgången är det inte lätt att alltid hamna rätt. Men jag tycker att vi är på väg att hamna rätt i detta.

Jag är övertygad om att vi kan göra både och. Vi kan slå vakt om vår natur. Det ska vi göra. Men vi kan också se till att de kommuner som håller på att utarmas i dag får möjlighet att nyttja de konkurrensfördelar de har genom att bygga till exempel kustnära. Den balansen försöker jag att hitta. Jag tycker att vi har hittat en bra balans.

Fru talman! Det är intressant att höra om en balans. Jag skulle säga att Sverige har haft en bra balans på det här området. Att man nu försöker luckra upp gör att man kommer att få ett enormt mycket större byggande på de platser som verkligen måste värnas, och framför allt inskränker man på det sättet också allemansrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vid de senaste mätningarna 2022 var det 20 mil av Sveriges stränder som var direkt påverkade av byggande. Det är i princip två tredjedelar av Vätterns stränder. Fortsätter vi så här kommer det att betyda att de ytor som finns som är till för att skydda både växt- och djurliv och människors tillgång till de ytorna kommer att ätas upp.

Det enda jag kan se är att Sverigedemokraternas sätt att arbeta med frågan innebär egentligen att ensamrätten går före allemansrätten. Är det verkligen rätt sätt att gå fram i den här frågan?

Fru talman! Vi värnar allemansrätten. Det är en viktig och ganska unik sak för Sverige som vi måste slå vakt om.

Det är ändå intressant att det är Miljöpartiet som lyfter fram den här frågan. Jag tror att alla som är eller har varit kommunpolitiker kan vittna om att Miljöpartiet alltid är det parti som sätter stopp för allting. Så fort man hittar någon stinkpadda eller någonting någonstans där det ska exploateras och byggas är Miljöpartiet emot. Man är alltid emot, alltid emot och alltid emot och gör vad man kan för att stoppa.

Samtidigt står man här och säger: Vi måste stärka välfärden. Man är orolig för hur inte minst små kommuner ska kunna klara välfärden långsiktigt. Regeringen måste göra mer och så vidare. Är det då inte rimligt att man ger kommuner i vårt land förutsättningar att öka antalet invånare och öka och bredda sitt skatteunderlag så att de långsiktigt kan klara välfärden?

Det är vad detta syftar till. Du ska kunna bygga bostäder i hela landet och också i de kommuner som i dag avfolkas. Det är vad det går ut på, fru talman. Jag är stolt över att vi nu försöker att hitta en bättre balans än den vi har haft hittills.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle åka över bron till Danmark och vidare ut i Europa. Där kan vi konstatera att våra utmaningar är gemensamma. Tillsammans kan vi hantera klimatutmaningen. Tillsammans kan vi hantera den enorma utmaning som ligger för samtliga Europas länder att klara sig i en tuff konkurrens i en värld som på många sätt är lite oroande, milt sagt, vad gäller säkerhet och trygghet.

Liberalerna vill att vi ska samarbeta mer i Europa för att vi ska kunna bekämpa grov brottslighet. Det är precis som vi samarbetar med Finland och Norge. Vi har gemensamma polisstationer här och där eller under uppbyggnad. Vi behöver ha en gemensam EU-polis för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Kan Sverigedemokraterna tänka sig att fördjupa samarbetet i EU på det sättet för att skydda tryggheten i Sverige?

Fru talman! Danmark är på många sätt ett fint land. Jag åker gärna dit över bron. Nu är det dessutom billigare att köra bilen över bron. Om vi tog bort flygskatten skulle det vara billigare att flyga ute i Europa också. Då kan vi integreras ännu mer och lära känna varandra.

Svaret på frågan är ja, naturligtvis. Det är klart att vi ska bekämpa internationell organiserad brottslighet gemensamt. Mycket skiljer Sverigedemokraterna och Liberalerna åt när det gäller synen på det europeiska samarbetet. Min upplevelse är att Liberalerna i princip vill skicka allt till Bryssel och låta andra länders politiker bestämma allt, medan vi vill föra så mycket makt som möjligt tillbaka till oss folkvalda i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men när det gäller vissa specifika områden som är internationella till sin natur, och då inte minst internationell organiserad brottslighet, måste vi samarbeta. Jag upplever inte att vi agerar på något annat sätt vare sig i den här kammaren, i Europaparlamentet eller i andra sammanhang där den här frågan är aktuell. Vi är med på att stärka både det yttre gränsskyddet och det polisiära samarbetet på olika sätt.

(Applåder)

Fru talman! Det är i så fall mycket välkommet. Vi behöver ha en gränsöverskridande Europapolis som kan agera mot inte minst den internationella grova brottslighet som verkar i olika delar av Europa. Det ska inte vara så att människor i Sverige kan begå grova brott, och sedan kan de sätta sig och sola på spanska solkusten. Det måste man se till att stoppa. Då måste man ha ett starkare samarbete som är internationellt.

Jag välkomnar om Sverigedemokraterna är beredda att ta det steget. Det är en del av det som Europaparlamentsvalet kommer att handla om, vilket Europa vi ska ha. Europa är inte bara en massa andra länder. Europa är Sverige och alla vi här inne. Europa är alla som sitter och lyssnar på debatten här på läktaren. Det är ni som är Europa. Vi måste jobba tillsammans. Om inte Europa försvarar sin frihet och sin trygghet kommer de att komma till ände.

Jag lovar dig, Jimmie Åkesson: Både du och jag och de flesta av oss har råd att betala en flygskatt på 76 kronor när vi flyger till Köpenhamn eller till Lissabon.

Fru talman! Det här är ett exempel på hur vi skiljer oss åt. När vi talar om samarbete är det just att vi ska utöka samarbetet. Om det nu är så, vilket det väl finns exempel på, att knarkhandlare åker ned till Marbella och sitter och solar där ska det inte kunna gå till så. Då måste vi ha ett samarbete som ser till att de personerna lagförs antingen där eller här, eller hur man nu väljer att lägga upp det.

Det är inte samma sak som att vi ska ha ett europeiskt FBI som har befogenheter utöver det som är rimligt. Det är vad Liberalerna talar om här. Det Liberalerna talar om är en federal europeisk polis som ska gå in och ta över och överpröva sådant som vår nationella polis bestämmer. Det är jag helt emot. Jag tror inte att vi behöver gå så långt.

Vi ska inte bygga ett federalt Europa. Vi ska ha ett starkt och fruktbart samarbete i Europa. Men vi ska inte ha en federation. Det är där vi skiljer oss åt, Johan Pehrson. Det får vi gärna göra. Det är kul att det också finns lite åsiktsskillnader ibland.

(Applåder)

Fru talman! Vi hör berättelser om barn i Gaza som inte reagerar på ljudet från bomber längre. Vi nås av nyheter om bagerier som bombas. Barn och resten av befolkningen lider akut hungersnöd. Det råder brådskande brist på mat, vatten, mediciner, bränsle och el. Närmare 2 miljoner människor har tvingats fly från sina hem. Gaza står inför en mänsklig katastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Människor behöver ett omedelbart eldupphör. Sydafrika har lämnat in en anmälan till Internationella domstolen om att Israel har brutit mot folkmordskonventionen från 1948. Omvärlden måste ställa Israel till svars. Straffrihet kan inte få råda. I skrivelsen säger man att Israels agerande i Gaza är ett folkmord till sin karaktär, med målet att förinta palestinierna.

Vad har den svenska regeringen och Ulf Kristersson gjort för att stoppa dödandet? Var är den svenska rösten? Den svenska regeringens passivitet är en skam för Sverige.

Fru talman! "Där är där man inte är. Här är här där man är." Om det är någon gång som regeringen borde ha lyssnat mer på Magnus, Brasse och Eva är det just i klimatpolitiken.

När jag i somras stod i leriga stövlar på Anders översvämmade åker utanför Sala stod vi mitt i klimatförändringarna - mitt i en kris som inte bara drabbar där, där man inte är, utan i allra högsta grad här, där man är. Det är en kris där svenska bönder och skogsägare tvingas leva med torka, översvämning och krossade livsverk.

Klimatkrisens effekter slår just nu stenhårt mot svensk beredskap, mot mat och mot motståndskraft. Notan för regeringens chockhöjda utsläpp landar hos landsbygdens småföretag. Mindre pengar till klimatanpassningar är också mindre pengar till samhällets krisberedskap, för allt hänger ihop.

För Centerpartiet är det självklart att allt vi gör eller inte gör för klimatet får konsekvenser. För oss är klimatfrågan vardag. Den är snabbmakaroner och pannkakor med mjölk. Det handlar om jobb och om trygghet. Vi vet att varje krona till klimatet också är en investering i en tryggare framtid.

Därför kommer vi också alltid att agera skarpt mot den regering som vänder klimatet ryggen och struntar i planen och i sina löften, och det är jag stolt över.

Vi sviker aldrig klimatet, och vi sviker aldrig våra gröna löften. Vi vet att klimatkrisen slår lika hårt där, där man inte är, som här, där man är, och att det enda sättet att lösa klimatfrågan är att göra det tillsammans.

Fru talman! Låt mig börja med att önska Muharrem Demirok ett riktigt gott nytt år. Jag vet inte om han gav sig ut på vägarna under nyårsnatten, men direktrapporten från pumpen lät så här: dieselpris 17,79 kronor per liter och bensinpris 17,19 kronor per liter. Det är 10 kronor mindre för diesel och 6 kronor mindre för bensinen jämfört med toppnoteringen i mars 2022, då vi lovade svenska folket att ändra på detta. Utan sänkt bränsleskatt och sänkt reduktionsplikt hade det inte varit möjligt.

När hushåll bär tungt och företag går på knäna är detta helt nödvändiga åtgärder.

Min fråga till Muharrem Demirok är: Var det rätt att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Jag är glad över att vi kan hjälpa familjer som har det oerhört svårt just nu. Människor som inte har tunnelbanor eller bussar att förlita sig på är helt beroende av bilen.

Centerpartiet har presenterat flera förslag som skulle sänka priset vid pump med samma nivåer som regeringen nu presenterar. Den stora skillnaden är dock att vi också klarar av att minska beroendet av rysk olja och hålla klimatlöftet. Det har regeringen helt struntat i. Man har vänt ryggen åt alla de företagare som just nu funderar på vad de ska göra med sina investeringar i biodrivmedel.

När vi ändå pratar om att sänka priserna och att ge löften till svenska folket vill jag påminna att den här regeringen och Ebba Busch också lovade att sänka elskatten. Men nu gör man tvärtom. Nu höjer man elskatten, och man blundar för den höjning som sker och skickar notan till svenska folket och svenska företagare.

Varför sänker inte Ebba Busch också elskatten? Jag är beredd att medverka till det.

Fru talman! Jag uppskattar den konstruktiva tonen. Vi har valt andra åtgärder när det gäller elskatten, men som borgerlig skulle jag väldigt gärna göra en sänkning också. Kanske är det någonting som vi behöver göra framåt. Då talas jag gärna vid.

Men världens högsta reduktionsplikt uppstod ju inte ur tomma intet, utan det krävde politiskt stöd. Under er tid som stödparti till den rödgröna regeringen steg dieselpriset med över 60 procent.

Om Centerpartiet på riktigt vill diskutera hur vi lättar bördan för vanligt folk och skapar förutsättningar för en levande landsbygd är vi de första att kroka arm. Men då måste Centerpartiet sluta försvara världens högsta reduktionsplikt.

Det alternativ som Centern har lagt på bordet skulle innebära en väldigt stor risk för att vi göder de här bolagen men att produktionen exporteras någon annanstans. Då går svenska skattemedel till att subventionera biobränslen som inte ens används i Sverige. Det tror vi är fel väg att gå. Därför var det rätt att sänka reduktionsplikten.

Fru talman! Att satsa på svenska biodrivmedel är att göda de här bolagen, säger Ebba Busch. "De här bolagen" är alltså svenska lantbrukare och gröna näringar. Agroetanol, som ägs av Lantmännen och producerar svenska biodrivmedel, är det "de här bolagen"? Om Ebba Busch använder nedvärderande ord om våra svenska lantbrukare tar jag avstånd från det.

Jag ser framför allt framför mig att vi satsar på svenska biodrivmedel och att vi kan få upp produktionen och minska vårt beroende av rysk gas och olja, särskilt i det utsatta läge vi befinner oss i. Det måste vara ett gemensamt intresse för oss allihopa.

Men när vi är inne på att sänka kostnaderna för vanliga hushåll kan jag lägga fram fler förslag utöver att sänka elskatten. Och elskatten kan vi rösta om i morgon, om Ebba Busch så vill.

När kommer regeringen att lägga fram det sänkta amorteringskravet? Hushåll pressas enormt mycket av boendekostnaderna nu. Varför lägger ni inte fram det förslaget? Det finns så mycket mer vi kan göra för det enskilda hushållet, men regeringen låter bli att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Kristdemokraterna lovar inte allt, men vi håller vad vi lovar.

Den som begav sig ut på vägarna under nyårsnatten fick sig en glad överraskning. Dieselpriset låg på 17,79 kronor litern och bensinpriset på 17,19 kronor litern. Det är 10 kronor mindre för dieseln och 6 kronor mindre för bensinen jämfört med toppnoteringen i mars 2022, då vi lovade ändring. Nu har vi levererat ändring.

Priset påverkas såklart av en rad omvärldsfaktorer. Dem kan vi inte styra; det går inte att fullt ut vaccinera för det. Men det går att göra Sverige mindre sårbart. Det har vi gjort i och med detta.

Nu har det rödgröna extra påslaget på drivmedelspriserna äntligen tagits bort. Den förra regeringen satsade i sin klimatbudget på primärt ett kort, reduktionsplikten. Men vi lägger om klimatpolitiken så att den faktiskt fungerar - med fokus på att lyckas med elektrifieringen, det som ska skapa nettonoll till 2045, och samtidigt stärka konkurrenskraften.

Man ska helt enkelt inte straffas när man tar bilen för att hälsa på mormor eller när man kör barnen till skolan och idrottsträningen. Det är inte så vi löser klimatomställningen.

Nu blir det lite billigare att vara svensk, och vi kommer att fortsätta leverera. I en tid när många fortsatt bär tungt gör vi kristdemokrater det vi kan för att lindra bördan. Vi stärker sjukvården. Vi sänker skatten för pensionärer, och vi ger de föräldrar som kämpar för att få ekonomin att gå ihop lite mer att röra sig med.

Fru talman! Vi tar ansvar i en svår tid. Med reform efter reform gör vi livet lite lättare att leva. Vi rustar Sverige starkt.

Fru talman! Ebba Busch har börjat tala om nybyggaranda och statliga satsningar och investeringar. Det är naturligtvis mycket välkommet. Tågen måste börja gå. Elnätet måste byggas ut. Bostäder måste byggas. Vården, skolan och omsorgen måste stärkas. Bostäder måste byggas och vården måste byggas ut när nya företag etableras.

Det är stora investeringsplaner som KD har. Min fråga är: Har Ebba Busch talat med finansministern? Finansministern har nämligen en helt annan plan. Hon tänker sänka skatter, precis som hon gjorde förra året. Vi har sett vad det betyder på Sahlgrenska sjukhuset. Vi har sett vad det betyder i vården, i region efter region. Det är mycket stora neddragningar. Det är mindre underhåll av järnväg. Det är mindre räls som ska byggas.

Det känns som att man inte talar med varandra inom regeringen. Kan näringsministern ge mig en enda anledning till att man ska ta KD:s utspel på allvar?

Fru talman! Ja, ett av skälen är att Kristdemokraterna brukar agera murbräcka i vår del av politiken. Det var vi som fällde decemberöverenskommelsen. Det var vi som var först ut med att ge skarpt besked om ny kärnkraft. Det var vi som öppnade upp de parlamentariska låsningar som fanns. Det möjliggjorde förhandlingar med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, och det har lett till konkreta resultat åt både höger och vänster. Jag tror att tiden verkar för Kristdemokraternas linje även här, särskilt om det finns möjlighet att kroka arm, brett, från höger till vänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Finansministern har självklart mitt fulla stöd när hon säger att vår viktigaste uppgift är att bekämpa inflationen, bekämpa inflationen och bekämpa inflationen.

Det Vänsterpartiet gör i sin budget är att tända en inflationsbrasa som innebär att man eldar från två håll. Man säger att man från V:s håll satsar 20 miljarder på välfärden. Det innebär, genom höjda skatter, en automatisk sänkning av statsbidragen. Då blir det bara en tummetott kvar, vilket står i Vänsterpartiets egen budget. Så mycket är det med det.

Fru talman! Jag har inga som helst problem med att beskatta bankerna, till exempel, för att man ska anställa fler sjuksköterskor i onkologiverksamheten eller på demensavdelningarna i omsorgen. Men det har uppenbarligen regeringen.

Det är ett problem att det som regeringen i praktiken gör är more of the same. Nu har vi levt så här i många, många år. Och nu är det ännu mindre pengar till underhåll av järnvägen. Nu har regeringen tagit bort allt investeringsstöd för byggande av bostäder. Och nu rasar vården närmast samman medan Kristdemokraterna har stora planer. Men vad gör de i en regering som inte ens kan få tågen att gå i tid? Malmbanan är i ruiner. Nu har ytterligare ett tåg spårat ur där, och regeringen kan inte ge besked om dubbelspår. Vi förlorar mer och mer pengar varje dag. Det är ett förfall medan Kristdemokraterna talar vitt och brett.

Hur ska detta gå till, Ebba Busch?

Fru talman! Jag ska göra det väldigt tydligt. Vänsterpartiet säger att de lägger 20 miljarder mer på till exempel vård, personal och generella statsbidrag. Problemet är att Vänsterpartiet också föreslår en rad skattehöjningar som äter upp de satsningar de vill göra. Om man höjer skatten sker det faktiskt en automatisk sänkning av statsbidragen. Det har även Vänsterpartiet redovisat i sin budget. Av 20 miljarder blir det alltså 2,4 kvar.

Dessutom är man själv med och styr i Region Stockholm, där man har drygt 7 miljarder i resultatutjämningsreserv som man vägrar använda. I stället skyller man på regeringen när man sparkar personal. Det menar jag är fel. Alla måste ta ansvar, och vi är beredda att skjuta till mer.

Men för att bli konstruktiv kring möjligheten till långsiktiga investeringar framåt vill jag säga: Jag gör gärna upp även med Vänsterpartiet i den frågan. Kanske skulle vi kunna bestämma oss för att runda Socialdemokraterna och börja med att göra upp om kärnkraften, om nu Magdalena Andersson inte vet vad hon vill.

Fru talman! Det verkar nästan som att vi står här och har de breda överenskommelsernas tid. Vi får se om vi kan fortsätta detta goda samtal.

Svensk krisberedskap står och faller med svenska bönder. Deras slit, djur och grödor avgör vår livsmedelsförsörjning och uthållighet. Men vi har alldeles för länge tagit detta för givet. Av varje krona vi spenderar på mat i affären får lantbrukaren behålla 10 öre. Staten tar 11. Staten tar alltså mer när det gäller det som lantbrukaren har producerat än vad lantbrukaren får behålla själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Centerpartiet vill förändra detta så snart det bara går. Vi är beredda att stötta regeringen i detta om det kommer förslag på bordet, men tyvärr lyser de än så länge med sin frånvaro.

Min fråga är rak och tydlig: Är Kristdemokraterna och Ebba Busch beredda att göra detsamma - stötta alla skarpa förslag som stärker svenska lantbrukares lönsamhet och sänker skatter och kostnader?

Fru talman! Vi talar gärna vidare om hur vi kan få fler åtgärder som stöttar en livskraftig landsbygd och som stöttar Sveriges matproducenter framåt. Regeringen och Centerpartiet delar helt synen att detta är en avgörande del av vår beredskap. Dessutom är våra lantbrukare skickliga företagare som många gånger överlevt väldigt tuffa och svåra tider.

Vi har påbörjat en omläggning av livsmedelsstrategin med ett övergripande fokus: ökad produktion. Där kan den typ av frågor som Centerpartiet lyfter fram i kammaren i dag absolut vara en del av den fortsatta diskussionen. Vi har även gett Jordbruksverket i uppdrag att redovisa vilka regler och villkor som motverkar ökad produktion och hur de hindren kan åtgärdas. En naturlig följd av detta är såklart att man också diskuterar lönsamheten och vettigheten i beskattningen av lantbrukarnas produktion.

Fru talman! Tack för svaret, Ebba Busch! För Centerpartiet är detta en helt avgörande del av det svenska samhället. Det handlar om att ha livskraftiga lantbruk och om att lantbrukarna får de bästa förutsättningarna. Detta har vår politik utgått från i över 100 år. Vi sviker inte landsbygden.

Vi har hört Ebba Busch beskriva arbetet med livsmedelsstrategin och uppdateringen av den. Det är väldigt bra att det görs en uppdatering. Men vi måste också kunna tala om lönsamheten här och nu. Regeringen försöker ju agera så när det gäller flera andra områden, det vill säga man snabbutreder saker och lägger fram skarpa förslag på bordet.

Regelverk är en sak. Skatter skulle vi kunna reglera med en gång. Därför frågar jag igen: Är Ebba Busch beredd att sluta upp bakom konkreta förslag som här och nu stärker lantbrukets lönsamhet?

Fru talman! Jag utesluter inte fler åtgärder från regeringens sida, men jag vill peka på att det har skett ett väldigt markant skifte sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet lämnade regeringen.

Detta blir en shout-out till nyfödda Edith Leonora Kullgren. Hon sitter förhoppningsvis inte och tittar på den här debatten - men det gör nog hennes far, landsbygdsminister Peter Kullgren, som har sett till att vi fått bort rubriceringar som miljöfarlig verksamhet kring lantbrukares verksamhet. Vi har finansierat nya, enhetliga slakteriavgifter för att förenkla regelverk och gynna produktion. Vi har skjutit till mer medel till växtförädlingen för att förbättra den framtida konkurrenskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Återigen: Sveriges lantbrukare är skickliga företagare, men mellan 1996 och 2021 ökade reglerna från 278 till 648. Det är dags att minska den bördan, och utöver det diskuterar vi gärna fler förslag för en livskraftig landsbygd.

Fru talman! Utbyggnaden av förnybar energi måste gå snabbare. Både våra företag och våra hushåll behöver billig el nu, och eftersom vindkraften är ett av de snabbaste sätten att lösa utmaningen är det där satsningen måste ske.

Förslagen för hur detta ska gå till finns redan på bordet, så Ebba Busch har egentligen en väldigt lätt uppgift. I närtid behövs framför allt två saker: ekonomiska incitament till kommuner och närboende där det byggs vindkraft och en förutsägbar process för tillstånden för att bygga vindkraft, både för kommunernas och för företagens skull. Kommunernas veto ska ligga fast.

Jag undrar när dessa två förslag kan komma från regeringen. Vindkraftsbranschen väntar på besked, och svenska folket vill ha bättre tillgång till billig el.

Fru talman! Jag börjar med det korta svaret och lämnar utrymme för följdfrågor: Det är inte tidssatt än, men detta är prioriterat.

På kort sikt är mer förnybar kraftproduktion det vi har möjlighet att få loss de kommande åren, och det är därför det var viktigt för regeringen att kunna ge besked om två nya havsbaserade vindkraftsparker trots att vi bara suttit i regeringsställning i åtta månader. Vindkraftsparkerna är strategiskt placerade utifrån var vi tror att de gör störst nytta i elsystemet. Det är också därför vi fortsätter att välkomna fler satsningar på lagringslösningar, men vi kan inte lägga hela uppgiften att fördubbla elproduktionen och elsystemet på den vägen framåt.

För att återkomma till den konkreta frågan från Helldén, fru talman: Vi arbetar aktivt med dessa frågor och ser fram emot att lägga dem på riksdagens bord, men jag har inte datumen i huvudet här. Det kommer att presenteras förutsättningar för delar av detta i och med den energipolitiska inriktningspropositionen, som enligt planen och propositionslistan kommer i mars.

Fru talman! Regeringen har suttit i snart ett och ett halvt år, och det enda vi har sett när det gäller nya projekt på vindkraftsområdet är att man bromsar. Man har tagit bort stödet till den havsbaserade vindkraften och landanslutningarna. Det finns en utredning som föreslår incitament, och man pratar om att det ska bli enklare - men ingenting kommer.

I stället lägger ni all kraft på kärnkraft, Ebba Busch. Ni lägger allt arbete på det trots att vi vet att den inte kommer att komma och att den inte kommer att kunna lösa uppgiften. Om den kommer, det vill säga om ni lyckas se till att pumpa in tillräckligt mycket statliga medel i den, kanske den finns någonstans efter 2045 - då vi redan ska ha gjort hela omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vindkraften finns här, och den är möjlig att bygga ut nu. Industrin vill ha den förnybara energin i detta läge, och regeringen har förslagen. Jag förstår inte varför ni drar ut på detta. Vi är gärna med och arbetar för mer vindkraft tillsammans med er.

Fru talman! Helldén och jag har ännu inte haft möjlighet att träffas och sitta ned på tu man hand. Jag skulle gärna göra det nu när vi äntligen har fått mötas på detta sätt. Grattis till det nya uppdraget, Daniel Helldén!

Den förra regeringen, som Miljöpartiet ingick i, tryckte fram Klimaträttsutredningen och även Miljöprövningsutredningen. Allt där tyckte vi inte om, även om det var väldigt mycket. Vi har helt enkelt sett att det har funnits en del vita fläckar, som inte täcks in i detta, när det gäller att få upp farten i tillståndsprocesserna.

Vi håller med om att det är alldeles för komplicerat och förknippat med alldeles för stora osäkerheter när någon drar igång ett kostsamt projekt för antingen landbaserad eller havsbaserad vindkraft. Man står med en väldigt stor risk eftersom oförutsägbarheten är så stor och processen tar så lång tid. Detta ser vi gärna över, och det är det vi arbetar med. Vi ser fram emot att återkomma kring det.

Fru talman! Jag tänkte prata lite om kärnkraften så här i slutet av debatten. Det är inte så många kvar här i kammaren, men det finns många som är intresserade av frågan.

Det finns många anledningar till att kärnkraften är en dålig affär. Den tar extremt lång tid att bygga, vilket gör att elen kommer för sent. Den kräver enorma investeringar ur skattebetalarnas fickor, och det verkar som att Vattenfalls utredningar visar att det är ännu mycket dyrare än regeringen någonsin tänkt sig. Kärnkraften är också att betrakta som en stor säkerhetsrisk i en tid av höjd beredskap och konflikt. Detta är ju allmänt känt, och det är helt obegripligt att vi i det osäkra världsläge vi står inför har en regering som vill satsa på att bygga in fara i vårt energisystem.

Fru talman! Elektrifiering av svensk industri och svenska transporter är en helt avgörande del i att bli av med det fossila beroendet. Vi ska dock inte byta vårt fossila beroende mot ett miljömässigt, geopolitiskt och säkerhetsmässigt beroende av kärnkraft. Regeringens ovilja att ta tag i den gröna omställningen - den som verkligen behövs - med förnybar energi är skadlig för svensk energi, svenskt näringsliv och svenska plånböcker. Det behövs någonting annat nu och här, det vill säga vindkraften.

(Applåder)

Fru talman! Vi fortsätter att duellera i kammaren, Helldén och Busch!

Jag har funderat mycket på nettonollmålet till 2045. Det väcker ju ganska stort intresse även internationellt, alltså att vi i Sverige har sagt att vi ska klara detta fem år före väldigt många andra. För att lyckas med det har vi landat i att det behövs otroligt mycket mer el. Vi ska möta ett elbehov som är minst det dubbla jämfört med i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

När det nu är första chansen att debattera på detta sätt, fru talman, behöver jag ändå förstå om vi delar synen att Sveriges elproduktion måste fördubblas. Delar vi synen att det är bråttom? Jag undrar också var baskraften ska komma ifrån när Miljöpartiet inte vill bana väg för mer kärnkraft. Jag fattar verkligen inte det. Hur ska det gå till med en massa mer intermittent, väderberoende kraftproduktion och utan mer baskraft?

Fru talman! Först och främst har vi en massa baskraft i vattenkraften, som också är en reglerkraft. Det är det bästa och mest effektiva system vi har.

Ja, vi behöver sannolikt en fördubbling av energin till 2045 om vi ska göra omställningen av industrin. Det gäller inte minst stålindustrin, som behöver enorma mängder energi. Jag vet att diskussionen är hur man ska klara detta. Den som läser Energimyndighetens rapport från april 2023 som ligger även på ministerns bord ser att det som behövs är 100 terawatttimmar, som ska gå till att göra vätgas som sedan lagras. Där har vi den stora lösningen. Det är en tredjedel av hela energibehovet som ligger där.

Fru talman! Jag vill för det första höja ett varningens finger för att vi riskerar att hamna i ett läge där kraftproduktion i Sverige inte finns där den behövs när den behövs och vid rätt tillfälle; alltså effektbrist. Då spelar det ingen roll att vi kan exportera jättemycket när det blåser och solen skiner vissa dagar eftersom det kommer att saknas el för att kommunerna ska kunna säga ja på rätt ställe vid rätt tillfälle.

För det andra tror jag att det finns en reell risk för att vi får vätgasledningar där svensk kraftproduktion går till andra länder i stället för att användas för svensk industri.

För det tredje finns det inte ett väl fungerande system för vätgas. Om man är orolig för säkerhetsriskerna med ett kärnkraftverk är riskerna med vätgasen stora. Det är inte realistiskt ens de kommande tio åren med ett fullt utbyggt system för att skapa lagring motsvarande den baskraft som bara kan komma från kärnkraften.

Fru talman! Det pratas mycket om att det inte är möjligt med vätgas, men det är vad den stora industrin i norr arbetar för att använda. I till exempel Luleå arbetar man med vätgaslagring - och även på andra ställen. Det är den väg man ska gå. Om man inte gör det kommer inte elen att behövas eftersom det inte går att ställa om den typen av energi. När vi pratar med de statliga bolagen och de privata bolagen är det den vägen de tänker gå.

Det finns andra lösningar, och det råder en fantastisk utveckling just nu med reglerkraft, lagringsmöjligheter och så vidare som kommer att ha den effekten.

Jag är inte ett dugg orolig för problem. Det som oroar mig är att ni lägger allt krut på kärnkraft, så om ni lyckas slarva bort skattebetalarnas medel eller har en planekonomisk modell - ett spännande sätt - kommer vi inte att ha den el som behövs och kan inte göra omställningen. Då klarar vi inte 2045-målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Vi lever i en mycket allvarlig tid. Inte sedan andra världskriget har Sverige stått inför så stora säkerhetshot som nu. Det här är inget man ska säga för att skrämmas, men det måste sägas därför att det är sant. Låt mig travestera en general; ju mer vi svettas i fredstid, desto mindre blöder vi i krigstid. Precis som guldmedaljer inte trillar ned från himlen för atleter som Duplantis kommer inte freden utan svensk ansträngning. Det behövs helt enkelt krävande förberedelser för att säkra fred och demokrati i Sverige.

Fru talman! Det pågår ett storskaligt invasionskrig i vårt Europa, i Ukraina. Det var inte alla som såg det komma, även om många gjorde det. Nu måste vi snabbt och med kraft rusta upp vårt lands egen försvarsförmåga. Det är därför som Liberalerna är beredda att ta försvarslån och anta en särskild krigsbudget för att vara tydliga med att vi håller ut i stödet till Ukraina så länge det behövs utan att behöva höja skatter för vanligt folk som de rödgröna helst vill och utan att behöva se neddragningar i den svenska skolan.

Det är genom att stötta Ukraina i deras frihetskamp som vi bäst ser över vår egen säkerhet och dessutom snart bygger säkerhet tillsammans med våra partner i Nato. Vi får inte låta upprustningen av vårt försvar begränsas av kortsiktiga överväganden, inte när det råder krig i Europa, inte när vi lever i en värld där våra grannar invaderas. Vi måste helt enkelt vara beredda på att svettas för freden. Det är bara så vi tar ansvar för framtiden.

(Applåder)

Fru talman! År 2023 blev ett nattsvart år när det gäller olyckor på jobbet. 65 personer ställde klockan, gick till arbetet, men kom aldrig hem igen. År 2024 har inte börjat bättre.

Vi socialdemokrater har lagt fram förslag om utökade resurser till Arbetsmiljöverket, utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud och utökade möjligheter att ta ut sanktionsavgifter mot företag som missköter sig. Allt det här har Johan Pehrson sagt nej till. När vi tittar på regeringens propositionsförteckning ser vi att man inte avser att lämna några konkreta förslag under våren.

Kan Johan Pehrson i alla fall ge besked om att han ställer sig bakom vårt förslag om att tillsätta en kriskommission för den hårt drabbade byggbranschen för att stoppa dödsolyckorna?

Fru talman! Det är lätt att instämma i bestörtningen och tänka på alla de människor som går till jobbet, har en familj som väntar hemma, men de kommer inte tillbaka eftersom det gick åt pipan på jobbet. De dog eller skadades för livet.

Den stora utmaningen med arbetsmiljön måste tas strukturerat och långsiktigt. Vi har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra fler oanmälda inspektioner. Vi har bett dem att leda ett arbete för att se till att fler personer är beredda att engagera sig som skyddsombud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vad gäller de olyckor som har hänt - en av de värsta skedde precis innan jul - pågår utredningar hos Statens haverikommission, polisen och Arbetsmiljöverket. Vi vill avvakta dessa. Regeringen bjuder in parterna för att diskutera frågan, och vi kommer självklart att diskutera frågan med alla partier i Sveriges riksdag, inklusive Socialdemokraterna.

Fru talman! Var det ett ja eller ett nej? Ställer sig Johan Pehrson bakom Socialdemokraternas förslag att inrätta en kriskommission mot dödsolyckor i den hårt drabbade byggbranschen?

Jag vill också påpeka att när Johan Pehrson säger att han vill att fler ska engagera sig som skyddsombud måste vi vara tydliga med vad det innebär på riktigt, nämligen risken att skyddsombud sitter i företagens knän. Det kommer inte att minska antalet dödsolyckor på våra arbetsplatser.

Fru talman! Den arbetsmiljöstrategi som vi jobbar efter är den som lades fast av den tidigare regeringen, och den kräver kraftiga revideringar. På något annat sätt kan man inte bemöta det faktum att det är så många fler dödsolyckor efter pandemin.

Jag vill också peka på att regeringen är tydlig med att vi måste göra mer för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Vi vet att många företag i dag agerar på ett mycket oseriöst sätt. Dessutom kan de vara i klorna på kriminella. Är de i klorna på kriminella i arbetet med uthyrning av arbetskraft är risken liten att de bryr sig om arbetsmiljön.

Vi kan inte föregripa något enskilt fall, men regeringen jobbar med en ny arbetsmiljöstrategi. Vi har bjudit in parterna, och vi pratar även med Socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet. Ingen vill ha det så här i framtiden.

Fru talman! Nu ses vi igen, Johan Pehrson!

(JOHAN PEHRSON (L): Trevligt!)

Spanien, Grekland och Portugal är inte svenskarnas populäraste resmål, utan de är de enda EU-länderna som i dag har högre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Under Johan Pehrsons tid som arbetsmarknadsminister har arbetslösheten bland unga tyvärr ökat ytterligare. Ändå har regeringen gjort det dyrare att anställa unga genom att höja arbetsgivaravgiften för just unga. Detta sker i en tid när ekonomin svajar och företagen håller lite extra i plånboken.

Jag skulle vilja ha svar på en enda fråga av Johan Pehrson och regeringen i dag: Tror Johan Pehrson att fler eller färre ungdomar får jobb när man gör det dyrare för företagen att anställa dem?

Fru talman! Vi ska vara ärliga: Pengarna räcker inte till allt. Man måste prioritera stenhårt.

I budgeten för arbetsmarknadens utgiftsområde lägger vi en bit över 90 miljarder för att skydda människor som är utsatta, se till att man har bra ersättning om man drabbas av arbetslöshet och effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Vi satsar på vuxenutbildning, både yrkeshögskola och komvux. Vi lägger om hela ungdomsskolan. Det är det viktigaste sättet att motverka den arbetslöshet som vi ser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sänkta skatter generellt sett och sänkta skatter på arbete tycker jag kan vara bra. Vi har ofta en debatt om huruvida skatten på arbete är för hög eller för låg. Vi kan konstatera att den är ganska hög i Sverige. Därför är det angeläget att fortsätta ta ned skatten på arbete. Men det gäller inte bara för ungdomar; det gäller också för människor som har passerat ungdomen, som Muharrem Demirok och Johan Pehrson.

Fru talman! Tack för svaret, Johan Pehrson! Jag håller med - vi har ett alldeles för högt skattetryck i Sverige. Centerpartiet har lagt fram flera förslag på det området.

Men sanningen är också den att när studenterna springer ut från skolgården och sjunger att "den ljusnande framtid är vår" möts de av en helt annan verklighet med ökande arbetslöshet just för unga.

Att ta ett första steg in på arbetsmarknaden är oerhört viktigt för ungdomar. Men svaret på frågan jag ställde är såklart att det blir färre unga i jobb om man gör det dyrare att anställa dem, som regeringen nu faktiskt har gjort.

Det är därför Centerpartiet vill göra precis tvärtom och sänka kostnaderna för att anställa unga, särskilt i det läge vi befinner oss i, för att påbörja livsresan är ett av de absolut viktigaste stegen för en ungdom för att komma vidare in i vuxenlivet och hamna i en respektabel ålder som din och min, Johan Pehrson.

Nu har vi en liberal arbetsmarknadsminister som ser på när man urholkar svensk skola och samtidigt aktivt gör det dyrare att anställa ungdomar. Jag frågar igen: Exakt hur kommer det att ge fler ungdomar ett första jobb om man höjer kostnaderna?

Fru talman! Det har ju gjorts en del utvärderingar av den riktade sänkningen för just unga personer. De har visat att det kanske inte varit det mest effektiva sättet.

Det är därför regeringen satsar på ungdomsskolan. Vi satsar på yrkeshögskolan. Vi satsar rätt massivt på yrkesvuxutbildningar förutom att vi gör insatser inom Arbetsförmedlingens ram, oavsett om det är subventionerade anställningar eller de nya etableringsjobben. Allt är till för att ge människor en hjälpande hand om de har hamnat i arbetslöshet.

Vi har garantier som ser till att ungdomar kommer in. Men vi vet också att oavsett om vi åker till Arbetsförmedlingen i Skellefteå eller Arbetsförmedlingen i Skövde ser vi att arbetslösheten bland unga personer med godkända gymnasiebetyg är nästan obefintlig.

Det är därför fokus måste ligga på att hela tiden rusta våra ungdomar så att de har en egen framtid, egenmakt och möjlighet att förverkliga stora och små drömmar. Alla dessa resor börjar i skolan. Det är det som Liberalerna prioriterar. Men vi ser gärna sänkta skatter också om det finns utrymme för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Svenskt näringsliv är tydligt: Vi behöver öka tempot i klimatomställningen. Vi politiker behöver svara med konkreta reformer och politik som visar vägen.

Här har vår regering, som Johan Pehrson sitter med i, skapat en politik som går åt helt fel håll och i helt fel riktning.

Sverige skulle kunna fortsätta ha ledartröjan när det gäller omställningen och vara en förebild. Men då kan man inte göra reformer som innebär att vi ökar utsläppen och försvårar för näringslivet att göra det man verkligen behöver: ställa om och sälja varor som är producerade på ett sätt som inte är fossilberoende.

Liberalerna har ju haft en bra klimat- och miljöpolitik. Jag undrar vart den tog vägen och hur det känns att vara minister i en regering som river upp den.

Fru talman! Det är ju så att det krävs rätt stora insatser för att Sverige ska kunna möta de utmaningar vi står inför.

Först och främst måste man vara tydlig med att vi kan sätta ramarna och regelverket och skapa förutsättningar, men själva klimatomställningen måste göras av företag och människor och organisationer ute i samhället.

Då är det mycket som krävs. Det är helt avgörande att vi får till mer reglerbar kraft. Det är därför vi tjatar om kärnkraft. Men det räcker inte. Vi ser också till att hyvla ned de hinder som finns för snabbare beslutsfattande för till exempel vindkraft. Jag delar uppfattningen att vi behöver både sol, vind och kärnkraft. Daniel Helldén säger säkert gärna sol och vind.

Jag såg att Ikanosfären eller Ikeasfären nu blåser på för att kunna satsa på ännu mer vindkraft. Man söker detta; man ser möjligheten och har förhoppningar om att vi ska hyvla ned hindren så att villkoren kommer.

Vi satsar vid sidan av det på naturvetenskap och teknik och fler ingenjörsutbildningar, för det måste ju vara någon som bygger alla dessa anläggningar - alla dessa vindkraftsparker, solcellsparker och kärnkraftverk som vi behöver. Då krävs också den strategin.

Fru talman! Först och främst vill jag bara säga att kärnkraft inte är en reglerkraft. Det är en baskraft, och den är ganska trög och besvärlig i det sammanhanget.

Det som behövs är att staten och regeringen har ledartröjan och ger möjligheter för näringslivet att ställa om. Vi var på väg. Nu vet vi över huvud taget inte hur det kommer att gå.

Man pratar om utbildning. Jag skulle säga att den klimathandlingsplan som lades fram inte ens skulle godkännas som B-uppsats på universitet som den ser ut. Det är besvärande, för vi behöver riktlinjer och riktning. Vi behöver veta vad som händer.

Det går inte att utläsa av klimathandlingsplanen hur vi till exempel ska klara målen för 2030. Det går inte att utläsa hur vi ska klara målen för 2045 trots att det tjatas om det hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag tror att Sverigedemokraterna fick diktera klimatpolitiken. Det måste vara besvärligt att vara liberal i dag.

Fru talman! Det är klart att det är besvärligt att ta ansvar. Det är mycket lättare att sitta vid sidan av och säga: Titta, vad fel! Titta, vad fel!

Vi gör det som är möjligt, och vi fokuserar på det som är viktigt. Det är därför vi jobbar brett med alla energislag för att hitta en framkomlig väg för Sverige.

Behovet kommer att fördubblas. Vi är på väg bort från parentesen som heter förbränningsmotor för till exempel diesel eller bensin. Då gör vi såklart allt för att få fram mer energi men också bättre laddinfrastruktur. Vi ser också till att ställa om sjöfart och flyg i denna riktning. Vi ser till att elektrifiera och ger stöd till andra transporter än persontransporter. Vi jobbar med den teknik som handlar om att fånga in koldioxid, inte minst så kallad bio-CCS. Vi återställer våtmarker. Här gör vi miljardsatsningar. Det är mängder av saker som ska göras.

Vi tror också att finns förutsättningar för att vi i Sverige kommer med ett nationellt handelssystem, vilket finns med bland de 70 förslagen. Men det är ju inget bokslut. Det är en projektplan för att klara hela vägen till netto noll.

Partiledardebatten var härmed avslutad.