Partiledardebatt

Innan vi börjar med partiledardebatten vill jag uppmärksamma kammaren på att vi på läktaren har Albaniens talman Lindita Nikolla med delegation som våra gäster. Jag vill hälsa er varmt välkomna till Sveriges riksdag med en applåd!

Välkomsthälsning

(Applåder)

Herr talman! Den ukrainska motoffensiven har inletts. När Sverige tog över som EU:s ordförandeland i januari deklarerade vi att ingenting är viktigare än att stötta Ukraina.

Ukraina utkämpar ett krig för sin egen rätt att förbli en självständig stat. Men de slåss också för vår frihet. Det här är en kamp mellan civilisation och barbari.

Under vårt ordförandeskap har vi samlat EU:s 27 länder bakom det tionde sanktionspaketet mot Ryssland, och vi förhandlar om det elfte. Vi har enats om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina. Sverige har tagit initiativ till att frysta ryska tillgångar ska finansiera Ukrainas återuppbyggnad, och vi har förhandlat fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsbrott.

Ukraina har vårt och det samlade Europas starka stöd - moraliskt, ekonomiskt, politiskt och militärt.

Herr talman! Sverige lyckades med det många nog trodde var omöjligt. Den historiska uppgörelsen om migrationen blev klar i torsdags. Länge var frågan helt blockerad på grund av djup splittring mellan Europas olika länder. Men med en gemensam yttre gräns behövs en stram, gemensam migrationspolitik, annars faller den inre gränsfriheten, och annars fortsätter samvetslösa människosmugglare att utsätta migranter för livsfara på Medelhavet.

Sveriges andra stora uppgift var att göra Europa grönare med målet att ro i land ett av världens mest ambitiösa klimatpaket, EU:s Fit for 55. Under våren har Sverige slutfört förhandlingarna om laddinfrastruktur i hela EU, förbud mot nybilsförsäljning av fossildrivna bilar från 2035 och mer hållbara bränslen inom sjöfarten och flyget. Nu återstår bara en enda akt till det ursprungliga Fit for 55. Jag hoppas, men kan inte lova, att vi når det målet under det svenska ordförandeskapet.

År 2050 ska EU bli världens första klimatneutrala kontinent. Men alla har nog inte insett hur viktig och dramatisk EU:s nya klimatpolitik faktiskt är. EU sätter nu ett tak för nästan alla koldioxidutsläpp inom unionen. Alla medlemsländer får bindande klimatmål som måste följas. Det här ritar om spelplanen. När EU avgör hur mycket som får släppas ut får marknaden själv anpassa sig. Och Sverige vet att näringslivet har en unik förmåga till anpassning om spelreglerna är långsiktiga.

Vi har också gjort Europa lite friare. Vi tar själva lätt friheten för given, men utvecklingen i världen visar att vi måste slå vakt om rättsstatens principer. Därför har vi hållit trycket uppe i det som kallas artikel 7-processerna, och snart avslutas Sveriges ordförandeskap med ett europeiskt rättsstatssymposium för att bättre skydda demokrati och rättssäkerhet.

Ett friare Europa handlar också om den inre marknaden, och Sverige har för första gången på ett decennium satt EU:s konkurrenskraft på dagordningen. I en högteknologisk värld där den ekonomiska tyngdpunkten snabbt flyttar österut är det en ödesfråga.

Låt mig rikta ett mycket varmt tack till alla skickliga svenska tjänstemän som har jobbat dag och natt i sex månader, inte minst Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Tack till alla statsråd, med EU-minister Jessika Roswall i spetsen, som har enat EU:s länder runt förhandlingsbordet. Tack till alla er här i riksdagen som har stöttat detta tredje svenska framgångsrika ordförandeskap. Tack till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för tätt och gott samarbete.

Herr talman! Det finns två hjältar i berättelsen om den gröna omställningen som borde uppmärksammas ännu mer. Den ena är just EU. Den andra är näringslivet.

Det svenska näringslivet har blivit den nya miljörörelsen. Elektrifieringen pågår för fullt liksom produktionen av hållbara bränslen till det som ännu inte kan elektrifieras. Resan mot fossilfritt stål och mycket, mycket mer har påbörjats.

På fredag bjuder regeringen in till det nationella klimatmötet för att samla ihop de bästa erfarenheterna inför höstens klimathandlingsplan. Politikens uppgift är att underlätta den gröna omställningen, och lyssnar man på vad branscherna behöver mest får man två svar: snabbare tillståndsprocesser och mycket, mycket stora mängder fossilfri el. Precis det tänker min regering åstadkomma.

Nyligen gav regeringen klartecken till två vindkraftsparker till havs utanför Varberg och Falkenberg. Vi fattar också alla de beslut som krävs för att nu bygga ny kärnkraft i Sverige. I måndags presenterade vi också vägen till enklare och snabbare tillståndsprövningar. Det kan inte ta dubbelt så lång tid att bygga elnät i Sverige som i Finland.

I går bad vi alla partier som vill fördubbla den svenska elproduktionen till 2045 att bidra. Målet är klart, men vi lyssnar gärna på fler konkreta förslag som leder till mer av all fossilfri el. Klimatpolitiken behöver mer verkstad och mindre prat. Det här borde inte ens vara partipolitik. Det här borde vara ett nationell svenskt intresse för ekonomin, för klimatet och numera också för säkerheten.

Frågan är nu om vi kan enas om det. I nästa vecka röstar riksdagen om det nya målet för svensk energipolitik: Vi vill byta ut 100 procent förnybart mot 100 procent fossilfritt. Hur man röstar då kommer att bli viktigt.

Den gröna omställningen brådskar. Låt nu inte gamla låsningar stå i vägen för alla nya möjligheter. Låt oss samlas och få någonting gjort!

(Applåder)

Herr talman! Flera av oss ägnade nyligen nationaldagen åt att hylla allt som är fantastiskt med vårt land. Det är de svenska värderingarna, tilliten, demokratin, vår samhällsuppbyggnad och inte minst vår syn på barnen. Barnen är egna individer med rättigheter, manifesterat i att regeringen Löfven gjorde barnkonventionen till svensk lag. Det är en av många saker jag älskar med Sverige.

Herr talman! Ett starkt samhällsbygge börjar alltid med barnen, att vi inte bara bryr oss om våra egna barn utan om allas - varenda tjatting, som Olof Palme uttryckte det. Det här är naturligtvis moraliskt rätt och riktigt, men det är också något som vi alla tjänar på i längden. Om vi inte lyckas med barnen misslyckas vi inte bara här och nu, utan då misslyckas vi också med framtiden.

Herr talman! Det är uppenbart att vårt land har allvarliga problem på den fronten. Helgens våldsdåd är fruktansvärda. Sju personer har skjutits, och en har blivit påkörd. Flera av offren är unga - barn. Det är liv som skulle ha levts. För familjer och vänner blir livet aldrig detsamma.

Men det är inte bara offren som är unga i dagens Sverige utan också förövarna. I vissa fall är de i 20-årsåldern och i andra fall ännu yngre än så. Det är barn som plockar upp vapen, som mördar och mördas. Herr talman! Det är ett fundamentalt misslyckande för vårt samhälle och för Sverige som land.

Herr talman! Tre saker behöver omedelbart göras. För det första måste vi få bort fler vapen från våra gator och torg. Därför föreslår vi socialdemokrater en tillfällig vapenamnesti kompletterat med en tipspeng för illegala vapen. Syftet är att få bort så många vapen som möjligt. Därtill måste straffen skärpas och fler poliser anställas. I regeringsställning skärpte vi socialdemokrater över 80 straffsatser. Vi startade två nya polishögskolor och byggde ut hela rättsväsendet.

Fler gängkriminella sitter nu också bakom lås och bom, och det är bra att den nya regeringen tar vidare våra förslag om preventiv avlyssning och skärpta straff för vapenbrott. Här är vi socialdemokrater och regeringen helt överens. Men det är uppenbart att mer måste till.

Herr talman! För det andra krävs ett tydligare fokus på att bryta nyrekryteringen. Det är bara att lyssna på vad polisen själv säger. Det räcker inte att bura in dem som begår brotten om nya allt yngre killar står redo att ta deras plats. Ska vi stoppa gängkriminaliteten, skjutningarna och våldet måste vi bryta nyrekryteringen. Då måste barnen hamna rätt från början, det vill säga inte i de kriminellas klor.

Herr talman! Den här sommaren riskerar att bli den brutalaste någonsin. Därför föreslår vi socialdemokrater också en akut resursförstärkning för fler fältassistenter och andra trygga vuxna som kan punktmarkera unga i riskzonen - redan den här sommaren.

I det här läget borde Sveriges kommuner fokusera på vilka ytterligare som kan anställas just för att bryta nyrekryteringen. Nu riskerar det att bli precis tvärtom. Runt om i landet sitter rektorer och andra beslutsfattare och planerar för nedskärningar och uppsägningar i skolan och i socialtjänsten. Föräldrar ställer sig frågande till vilka lärare som kommer tillbaka till barnens skolor efter sommarlovet.

Det här duger inte, och därför kräver vi att regeringen före midsommar ger besked till kommunerna om vilka ekonomiska resurser, hur stora ökningar, de kommer att få i höstens budget så att personal inte sägs upp i onödan. Regeringen måste prioritera att bryta nyrekryteringen. Det är bara så vi kan stoppa gängen.

Herr talman! För det tredje handlar det om hushållens ekonomi. Den akuta situationen kommer inte att bli bättre av ett sommarlov där den ekonomiska krisen slår stenhårt mot barnfamiljerna som har de minsta marginalerna. Tvärtom riskerar situationen att eskalera ytterligare. En sak är tydlig. Sänkt skatt för höginkomsttagare kommer inte att hindra en enda ung kille från att plocka upp ett vapen.

Vi socialdemokrater har andra förslag, nämligen höjt barnbidrag, höjt underhållsstöd och sommarlovsaktiviteter med lunch. Den ekonomiska politiken, herr talman, måste riktas om, den måste stötta barnen genom krisen. De kan inte betala priset.

Herr talman! Vi behöver en nationell samling där alla goda krafter drar åt samma håll för att vi ska få bort vapnen från våra gator och torg och för att vi ska bryta nyrekryteringen. Skolan, socialtjänsten, politiker i riksdagen, politiker i kommunerna, hela civilsamhället, våra religiösa församlingar, alla måste komma till en punkt där vartenda barn känner att man behövs, att det finns en annan framtid, att man kan bidra och ha en uppgift i vårt samhälle, veta att vuxenvärlden finns där, sätter gränser, sätter tydliga ramar för rätt och fel samt stöttar när det behövs.

Det finns krafter som vill något annat, nämligen kriminella och extremister som vill utnyttja våra unga. Men de är få. Alla vi andra är så många fler. En förkrossande majoritet av oss som bor i Sverige vill bara leva i trygghet. Vi vill att alla barn ska kunna utvecklas och leva ett gott liv - helt enkelt att Sverige ska bli lite mer som Sverige. Sverige ska vara det land där alla barn ska ta sig genom skolan, lära sig det de behöver, få ett jobb och leva ett gott liv. Sverige börjar och slutar med barnen.

(Applåder)

Herr talman! Åtta år av socialdemokratiskt styre lämnar en hel del i övrigt att önska - för att uttrycka sig milt. Givet de förutsättningar som gällde när nuvarande regeringsunderlaget tog över har vi när mandatperiodens första riksmöte börjar närma sig sitt slut uträttat en hel del redan. Desto mer kvarstår givetvis att göra.

Paradigmskiftet inom kriminalpolitiken har påbörjats och kommer att fortsätta. Tidöavtalet ger en tydlig vink om vart vi är på väg och vart vi ska. Vanliga hederliga människor ska kunna vistas i fred och frihet på gator och torg medan bovar och banditer ska sitta inlåsta.

Vi kommer att dubbla straffsatserna för gängkriminella och livsstilskriminella. Mängdrabatten ska avskaffas, det vill säga döms man för tre olika brott ska man inte undkomma straff för de två "relativt" sett mindre allvarliga brotten. Är man 18 år är man i lagens mening myndig; man får exempelvis rösta i riksdagsval, och det tycker jag att man ska göra. Är man myndig får man också ta konsekvenserna om man väljer att begå ett brott, det vill säga sitta i fängelse. Inom inte alltför lång tid, herr talman, kommer dessa förslag och mycket mer därtill att läggas på riksdagens bord.

Herr talman! Samtliga rättsvårdande instanser har stärkts ekonomiskt. Det gäller inte minst Kriminalvården, som kommer att hysa betydligt fler "hyresgäster" än i dag och dessutom under en betydligt längre tid än förut. 16 helt nya, stora anstalter är behovet för att möta Tidöavtalets brottsbekämpande politik. I de budgetpropositioner som Tidöpartierna har lagt på riksdagens bord, och kommer att lägga på riksdagens bord, nota bene, möjliggörs detta. Dessa byggs inte på en dag, herr talman, men det gjordes inte Rom heller. Ge oss en mandatperiod, och utvärdera oss utifrån den!

Paradigmskiftet inom migrationspolitiken har även det påbörjats och kommer att fortsätta. Det ska erkännas att det här är bitvis komplex lagstiftningsmateria, och det tar lite tid.

Men av alla de initiativ som vi arbetar med för att på riktigt driva igenom EU:s absolut mest restriktiva invandringspolitik finns exempelvis kvalificering in i välfärden, det vill säga man inte ska flytta till Sverige och redan från dag ett förvänta sig fullständig tillgång till den svenska välfärden, till bidrag och till transfereringssystem. Man gör sin plikt innan man kräver sin rätt. Här i Sverige jobbar vi; vi betalar skatt, och vi försörjer oss själva.

Herr talman! I sammanhanget behöver det också poängteras att den villfarelse som har rått i svensk politik under decennier, det vill säga att det skulle gå alldeles utmärkt att kombinera en fullständigt ansvarslös invandringspolitik med en omfattande välfärd för alla, den villfarelsen måste ni göra upp med - förr hellre än senare. Vi i Sverigedemokraterna fattade det här för över 30 år sedan. Nu har verkligheten kommit i kapp ytterligare några partier, vilket gläder mig. Nu väntar vi bara på att verkligheten ska komma i kapp även Socialdemokraterna.

Herr talman! Ytterligare en reform där partierna i regeringsunderlaget nu är överens gäller den så kallade reduktionsplikten, detta ganska extrema experiment där Sverige gick sin egen väg. Vi blandade in en massa saker i vår diesel och i vår bensin, vilket ledde till att Sverige fick högst bränslepriser i hela världen.

Om resten av Europa hade kopierat Sverige hade systemet kollapsat, för det hade helt enkelt inte funnits tillräckligt med biodrivmedel om alla hade gjort som vi har gjort. Det betyder att systemet inte är skalbart. Det hade kollapsat.

Samt en liten detalj: Det här påverkar inte utsläppen av koldioxid över huvud taget. Inte alls. Sätter man sig och kör sin bil, givet att den bilen har en förbränningsmotor i sig, från punkt A till punkt B spelar det alltså ingen som helst roll om reduktionsplikten är 0 procent eller om den är 100 procent. Man släpper ut lika mycket koldioxid ändå. Hör och häpna!

Herr talman! Vi i Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten. Vi har höjt milersättningen. Vi är överens om att kraftigt sänka reduktionsplikten. Och från min och Sverigedemokraternas sida kommer vi inför höstens budgetförhandlingar att prioritera ytterligare skattesänkningar vad gäller just drivmedel.

(Applåder)

Herr talman! Sverige ska ligga långt fram i den tekniska utvecklingen och vara landet som alla andra tittar på för att inspireras av en rättvis och effektiv klimatomställning.

Sverige ska ha världens bästa och mest jämlika skola som gör att alla barn, oavsett vilka föräldrar de har, kan bli det de vill - plattsättare, barnmorska eller framgångsrik företagsledare.

Vårt land ska ha en trygg sjukvård och omsorg när man blir gammal.

Sverige ska vara ett land med små ekonomiska klyftor, en ekonomisk politik för full sysselsättning, jobb som går att leva på och löner som går att försörja en familj på.

För de allra flesta svenskar kanske detta låter som självklarheter. Samtidigt har vi nu en regering som går åt precis motsatt håll, som gör att vi aldrig kan nå dit.

Sverige i dag ser ut så här: Utbildade lärare sägs upp från skolorna och ersätts med outbildade ungdomar. Klasser slås ihop och blir jätteklasser. Elever med särskilt behov av hjälp kommer inte att kunna få den.

Jag träffar ofta föräldrar som inte bara är ledsna och förtvivlade över hur deras barn ska klara skolan utan också förbannade. Hur ska den här generationen elever klara sig i framtiden, när vi är i behov av fler människor än någonsin som kan lägga nya kraftledningar, bygga de fossilfria bilarna, lägga ny räls och få vården, skolan och omsorgen att fungera?

Hur kan man i det läget prioritera skattesänkningar på 1 000 kronor i månaden för riksdagsledamöter i stället för att se till att våra lärare får goda förutsättningar att undervisa?

Samtidigt fortsätter det svenska skolsystemet att slå nya rekord. Thorengruppens skolor har inte gett eleverna den undervisning de har rätt till i nästan något ämne. Det delvis kinesiskägda Academedia gör mångmiljonutdelningar mitt i nedskärningarna.

Trots att matjättarnas kostnader för att producera mat sedan länge har gått tillbaka och sjunkit undan vägrar de nu att sänka sina priser. Det är mycket anmärkningsvärt. Finansministern måste kalla till sig matjättarna för att nå en överenskommelse om att sänka priserna. Vi kan inte fortsätta låtsas att kostnaderna är höga för livsmedelsbranschen och låta priserna ligga kvar på dessa nivåer. Det kan dessutom tvinga fram ännu större räntehöjningar.

Herr talman! På min sida av politiken är vi nu överens om att sänka boräntorna. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet ställer nu krav om att använda det statliga bolåneinstitutet SBAB för att sänka priset på bolån.

Det handlar om tusenlappar för Sveriges hushåll. Ändå valde inte bara regeringen utan även Sverigedemokraterna att ställa sig på bankdirektörernas sida i stället för medborgarnas när frågan togs upp i utskottet i går.

Varför ska svenska banker göra så mycket större vinster än andra europeiska? Varför ska svenska banker göra så mycket djupare hål i folkets plånböcker? Det är anmärkningsvärt.

Att vi svenskar betalar så höga priser för vår billigt producerade el beror på att det svenska elpriset sätts på en dysfunktionell europeisk marknad. Trots att många familjer kan se utanför sitt köksfönster hur mycket billig energi vi producerar i Sverige tvingas de själva betala 20 gånger priset för detta. Det är orimligt.

Vad som gör det ännu konstigare är att energiminister Ebba Busch nu leder arbetet med att ta fram nya regler för den europeiska elmarknaden men inte gör någonting för att sänka svenska medborgares elpriser. Varför gör hon ingenting för att förändra systemet och få ned priserna? Varför kräver hon inte att Sverige ska få sätta sina egna elpriser och inte få in de dyra från kontinenten?

Vi har fått en handlingsförlamad regering som inte förmår göra någonting åt de stora bristerna i sjukvården, situationen i skolan, de höga matpriserna eller de höga räntorna. Svenskt näringsliv undrar vad som egentligen är regeringens jobbpolitik. Industrin underkänner regeringens energipolitik. Vad ska man egentligen ha en regering till som ingenting gör?

(Applåder)

Herr talman! Här finns 349 ledamöter från landets alla hörn, män och kvinnor, äldre och yngre, nyvalda och erfarna. Den här kammaren rymmer 349 olika livsresor - livsresor som började på vitt skilda platser och som sett helt olika ut men som lett oss alla hit till att få bära det finaste förtroendeuppdrag man kan ha.

Vad är det som har tagit oss hit? Vilka förutsättningar, möjligheter och val i livet har gjort att vi är här i dag? Hur kan vi göra mer för att andra också ska lyckas med sin livsresa? Det är frågor som borde vara med oss i kammaren varje dag - inte för att alla människor vill bli riksdagsledamöter, långt därifrån, men för att alla människor strävar efter att få göra just sin bästa livsresa och ge nära och kära möjligheter att göra detsamma.

Det är vår plikt att ge människor den chansen. Då behöver vi göra mer av rätt saker och ibland också se bortom vår egen partibok och i stället se till vad som gör vårt land starkare och öppnar dörrar för fler.

Då krävs det att vi har ett land som håller ihop - att du kan leva, bo och driva företag överallt i Sverige, att ambulansen kommer när du ringer, att tåget går när det ska, att bredbandet funkar och att du har råd att tanka bilen eller traktorn som får din vardag att fungera.

Då krävs det politisk kraft som tar landsbygdens villkor på allvar - även mellan valrörelserna. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

Då krävs det att vi formar en skola som ger våra barn bästa tänkbara start i livet oavsett var man bor, där man lär sig det man ska, där man är glad och trygg både när man går till skolan och när man går hem. Då krävs det att skolan får mer pengar, att behöriga lärare får vara kvar och att vi inför nolltolerans mot kortsiktighet, girighet och kunskapsbrister. Då krävs det politisk kraft som tar såväl skolans problem som skolans framtid på största allvar. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

Vi måste se till att det som bromsar och försvårar livsresor stoppas. Gängen skjuter och spränger helt hänsynslöst på öppen gata och lurar in barn och ungdomar i sitt nät. Det handlar också om mäns och pojkars våld mot tjejer och kvinnor, heder, hot, hat och kränkningar, vardagsbrott och bedrägerier. Otryggheten är ett gift i vårt samhälle och måste brytas. Då krävs politisk kraft som orkar göra både och, som orkar satsa på hårdare tag och fler poliser och lägga lika stora resurser på förebyggande arbete inom socialtjänsten, fältassistenter och fler vägar ut ur kriminalitet. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

Otrygghet och oro kommer också från andra håll. Klimatförändringarna påverkar just nu på liv och död. De får fält och sjöar att torka ut och skogar att brinna. De får alltför många att tvivla på framtiden. Klimatet är en ödesfråga för oss som människor och för vår gemensamma planet. Samtidigt är det en fråga där vi själva fortfarande har möjlighet att förändra till det bättre. Klimatfrågan kräver mod. Den kräver öppenhet mot omvärlden, och den kräver kraft här och nu. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

För oss är det självklart att Sverige ska vara världens bästa land för livsresor. Vi ska vara ett land som håller ihop, ett land där våra barn får den bästa tänkbara starten i en bra och trygg skola, ett land som blir tryggare här och nu men också för framtida generationer och ett land som tar klimatfrågan på största allvar.

Sverige ska vara ett land där öppenhet, tolerans och anständighet är självklara ledord och ett land där varje människa får en chans att nå just sina drömmars slutstation. Centerpartiets gröna, liberala, optimistiska kraft kommer att kämpa för precis det här - varje dag, varje vecka, varje år. Jag vet att förändring är möjlig, och den tanken kommer Centerpartiet aldrig att sluta tro på.

(Applåder)

Herr talman! "Låt barnen komma till mig." Det var orden som Jesus använde och som återgavs i Markusevangeliet för ungefär 2 000 år sedan. Jag tycker att det är ord att inspireras av, oavsett om man är troende kristen, muslim, ateist eller något helt annat, därför att det är ett ledarskap som verkligen sätter det viktiga först. Barnen är det allra, allra viktigaste vi har.

Jag skulle vilja påstå att vårt land länge har betraktat familjen och familjens betydelse - även för allt det vi försöker avhjälpa och lösa genom politik - som en eftertanke, inte som den hörnsten den bör ses som för ett gott samhälle. Det är ett samhälle som håller ihop och ett samhälle som i både goda tider och svåra tider klarar av att prioritera det som är viktigt på riktigt för nästa generation. Det är det ansvar vi har gentemot våra barn.

Nu är vi i en situation - på område efter område: vården, skolan och brottsbekämpningen - där en avsaknad av att börja med grunden genom att satsa på våra barn, på familjerna, är en stor anledning till att vi inte lyckas med det vi ska.

Vi vill börja med brottsbekämpningen. I går nämnde jag att i helgen avlossades 21 skott i ett svep. Fyra personer träffades. Två dödades, varav ett var ett barn. Barn mördas och barn mördar. Vi behöver vända detta. Då behöver vi vända sättet på vilket vi driver politik och prioriterar. Vi behöver prioritera familjen först, även i brottsbekämpningen.

Kumlachefen Jacques Mwepu har sagt att många barn växer upp i splittrade familjer i avsaknad av vägledning och i miljöer där föräldrarna har svårigheter att påverka sina barn i rätt riktning. Han tror att samhället måste stötta familjerna ännu mer och i en tidigare fas.

Hur många är vi inte som har mött polis efter polis, fältarbetare efter fältarbetare, som säger att de inte kan göra sina jobb utan närvarande mammor och pappor som frågar var deras ungar är och som ser till att de kommer hem på kvällen? Det är föräldrar som ser till att barnen inte är i fel område, med fel kompisar med fel påverkan och som tar sitt föräldraansvar. Men vi vet alla att det är svårt att vara förälder.

Den här regeringen gör nu en historisk omläggning av den brottsbekämpande politiken och en historisk prioritering av rättspolitiken. Vi ger polisen och tullen det de har efterfrågat i många års tid. Vi gör en historisk satsning på det brottsförebyggande, och det handlar om socialtjänsten, men det handlar också om familjerna. Det handlar om att se till att få föräldrastödsprogram i hela landet, därför att det är där det börjar på område efter område.

Man försöker lösa mycket av svårigheterna i skolan med en ny debatt om driftsformer, samtidigt som vi har barn i skolan som lider av svåra självmordstankar. Det säger sig självt att det är svårt att klara godkänt i matte om man inte längre vill leva.

Det finns inte en enda region i det här landet, förutom Gotland, som klarar vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin i tid. Vuxenvärlden har svikit det viktigaste vi har: våra barn. Nu lägger regeringen om den politiken. För första gången på generationer får vi en tydlig nationell styrning av vården och en tydlig historisk prioritering av just barn- och ungdomspsykiatrin.

Det blir också en historisk omläggning av styrningen av förlossningsvården. Där kan vi verkligen prata om var det börjar! Det ska inte vara postnumret som avgör vilken barn- och mödrahälsovård man får, utan vi ska orka styra även från det nationella.

Det är på frukten man känner trädet. Vi var med och kriminaliserade innehav av dokumenterade övergrepp på barn - det som slarvigt kallas för barnpornografi. Maria Larsson tillsatte utredningen som ledde till att barnkonventionen kom in i svensk lagstiftning. Det var vi som från socialutskottet också drev igenom lex Lilla hjärtat. Det är att sätta barnen och familjen i centrum och inte behandla dem som en eftertanke.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Brodin, Hans Eklind, Torsten Elofsson, Cecilia Engström, Magnus Jacobsson, Ingemar Kihlström och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).

Herr talman! Det har varit en mörk helg i vårt Sverige. Fyra människor har dött i skjutningar. Tyvärr ser vi inga tecken på att utvecklingen är på väg att vändas. Tvärtom pekar mycket på att situationen är allvarligare än någonsin.

Vi har ett väldigt stort ansvar gentemot offren och deras anhöriga att svara med samhällets samlade kraft på våldet. Det handlar om polisiära metoder och skärpta straff - där verkar vi ha en stor samsyn - men också om förebyggande metoder. Det vi vet från andra länder och från goda exempel i Sverige är att det finns metoder som fungerar. De förhindrar att nya unga pojkar rekryteras in i gängen när andra försvinner. Lyckas vi inte med det har vi inte kommit någonstans.

Herr talman! Det är hög tid att se att vi är inne i flera parallella kriser. Har man inte sett det förrän nu är det hög tid att öppna ögonen, för det ser också ut att vara mörka år som ligger framför oss. Vi är mitt i en pågående och oerhört allvarlig klimatkris.

Varningar kommer så gott som dagligen om att haven är rekordvarma. Isavsmältningen har aldrig varit större. Varje månad är nu bland de varmaste som någonsin har uppmätts.

Redan nu, tidigt i juni, kommer rapporter från hela Sverige om extrem torka - till och med värre än 2018, som då beskrevs som ett extremt år. Bönder planerar redan nu för nödslakt av sina djur, och skogsbränder härjar i Sydeuropa, i Kanada och här i Sverige.

I en kris måste man göra två saker. Man måste ta bort det som orsakar krisen, och man måste minska krisens effekter. Men det vi ser nu är en regering som gör tvärtom. Man lyckas inte ens med att nå de klimatmål som Sveriges riksdag har ställt sig bakom eller EU:s klimatkrav, trots statsministerns ord om EU:s klimatarbete. Man undrar ju vad som skulle krävas för att regeringen och Sverigedemokraterna faktiskt ska börja ta klimatfrågan på det allvar som den förtjänar.

Vi har nu den första regeringen på två årtionden som aktivt ökar utsläppen kraftigt, mitt i en akut kris. Vi har en valrörelse bakom oss där sju av åtta partier drev på för ökade utsläpp, inte minskade.

Klimatkrisen är tyvärr inte heller den enda uppgift som vår regering hanterar under all kritik. För Miljöpartiet är det självklart att klimat, miljö och rättvisa hänger väldigt tätt samman. Vi måste arbeta med flera parallella kriser samtidigt, och det är också det som är innehållet, själva kärnan, i Agenda 2030, som är det globala ramverket med de globala hållbarhetsmål som Sverige och världens länder ställer sig bakom. De antogs 2015 i bred samsyn.

När de antogs sa generalsekreterare Ban Ki Moon från FN att vår generation kan vara den första som gör slut på fattigdomen och den sista som har möjligheten att faktiskt göra någonting åt klimatförändringen innan det är för sent.

Agenda 2030 är den karta och den kompassriktning som Sverige och andra länder har lovat att navigera efter. Nu när vi har kommit halvvägs till 2030 kan man fråga sig hur det går. FN:s nuvarande generalsekreterare konstaterade att det är ett spektakulärt misslyckande på global nivå. Men även i Sverige kan man se att det finns mycket som behöver göras.

Efter åtta månader vid makten har Ulf Kristerssons regering inte gjort mycket för att stärka arbetet när det gäller att nå målen. På punkt efter punkt har man valt att gå åt motsatt håll.

Låt mig ta några exempel: Mål 1 lyder Ingen fattigdom och mål 2 Ingen hunger. I en tid med snabbt stigande matpriser kommer nu varningar från bland annat Stadsmissionen och Röda korset om att helt nya grupper behöver stöd för att ens få mat för dagen. Regeringen väljer i det läget att öka klyftorna och inte öka stödet till de mest utsatta. Miljöpartiet gör tvärtom. Vi föreslår slopad matmoms, gratis skolfrukost, höjt barnbidrag med flera åtgärder för att hjälpa familjerna genom krisen.

När det gäller mål 4, om god utbildning, leder regeringens politik till att vi får nedskärningar i skolan, och marknadstänkandet styr snarare än barnens bästa. Miljöpartiet skjuter i stället till de pengar som SKR säger behövs för att upprätthålla nivån på välfärden, bland annat i skolan.

Vi har mål 12 om hållbar konsumtion. Där gör regeringen det dyrare att reparera och få våra prylar att hålla. Vi har mål 13 om klimat och mål 15 om biologisk mångfald, där regeringens politik nu leder till både ökade utsläpp och att skövlingen av värdefull natur i vårt land ökar.

När det gäller mål 17, Globalt partnerskap, skär regeringen ned på biståndet.

Min fråga till regeringsrepresentanterna här i dag är: Står regeringen egentligen bakom de globala hållbarhetsmålen, som Sverige för bara åtta år sedan utlovade att vi skulle nå? Nu är det sju år kvar.

Kommer regeringen att vara beredd att göra det som krävs för att nå målen, eller är det som Elisabeth Svantesson sa om klimatmålen: Når vi dem inte, så når vi dem inte?

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Annika Hirvonen, Rasmus Ling, Jan Riise och Jacob Risberg (alla MP).

Herr talman! Putins barbari i Ukraina saknar alla gränser. Nu dränker despoten hela ukrainska städer och hem, och terrorbombningarna fortsätter. Men i Ukraina kämpar man vidare med sina liv som pris. Ukrainas modiga folk fortsätter kampen för sina barns frihet.

Sverige har visat att vi står bakom Ukraina. Stödet från riksdagen och regeringen har varit brett för att prioritera blågul solidaritet. Tillsammans med EU och Nato görs stora insatser för att stötta frihetskampen. När Sverige blir medlem i Nato ska vi tillsammans med våra allierade bidra till att göra Norden, Baltikum och Europa ännu säkrare och friare. Friheten måste försvaras, och Ukraina måste försvaras och välkomnas som ny medlem i Europeiska unionen.

Herr talman! Vi tar ansvar för framtiden i en svår tid. Krig i vårt närområde och dyrtider med inflation och stigande räntor äter sig djupt in även i privatpersoners plånböcker och ekonomi.

Vi har ett utanförskap som fjättrar människor i maktlöshet, det grova våldet som fortsätter att släcka liv och sprida skräck och en global klimatkris som behöver hanteras här och nu och hanteras långsiktigt. Ja, ni hör ju, vi har många samhällsproblem. Det är därför Liberalerna tar ansvar i regering.

Det är alltid enklare att stå vid sidlinjen eller att sitta på läktaren för att där gapa och gorma. Det är inget som hjälper Sverige.

Vi valde att söka stöd för att ingå i en regering efter att väljarna hade sagt sitt och därmed ta ansvar och fokusera på att genomföra politik som kan bidra till ett tryggare, starkare och grönare Sverige. Det är en förutsättning för frihet. Det är en förutsättning för barns frihet.

För första gången på många år har vi en regering som samlar en majoritet i riksdagen. Vi kan få igenom vår budget och nödvändiga reformförslag i en svår tid, och det ger oss en möjlighet att leverera förändringar som framtiden behöver.

När vi har pressat ned inflationen kan vi genomföra strategiska skattesänkningar för Sveriges hårt arbetande samhällsbyggare - för undersköterskan som ger farmor en god vård, för läraren som lär våra barn grammatik och matematik och för bussföraren som oförtröttligt tar människor till jobb eller till yrkesutbildning. På det sättet kommer också fler människor i arbete och kan bidra till att vi får en starkare välfärd.

Med vår klimatpolitik säkrar vi elektrifieringen och omställningen mot nettonollutsläpp. Regeringen har redan fattat beslut om fler vindkraftsparker ute till havs - fler än vad den förra regeringen beslutade om på åtta år - och vi går nu framåt steg för steg för att möjliggöra utbyggnad av ny kärnkraft.

Vi tar krafttag mot utanförskapet och otryggheten. De kriminella gängen ska mötas av tuffare straff och effektivare verktyg. Men det kommer också att krävas sociala insatser för att så tidigt som möjligt hindra barn från att falla i de kriminella gängens dödsgrepp.

Allting börjar med en återupprättad kunskapsskola. Vi gör därför upp med flumskolan och ser till att böckerna gör sin stora återkomst i klassrummet. Skolan ska vara ett värn mot riskerna med skärmslaveriet. Vi ska ge lärarna mer tid till undervisning. Det ska bli fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper för att man tidigt ska kunna ge eleverna det stöd som de behöver. Administrativa bördor ska lyftas bort, och friskolornas villkorsram ska i grunden reformeras.

Vi tar ansvar för framtiden, för samhällsbyggarna, för barnen, för kunskapsskolan, för klimatet, för Ukraina och för Europa. Vi tar ansvar för frihet och trygghet i hela Sverige. Det är ingen lätt uppgift. Det finns många som står vid sidan och har expertkommentarer och vet vad man ska göra direkt och omedelbart. Men steg för steg genomför vi nu en politik för ett friare, tryggare och grönare Sverige.

(Applåder)

Jag får sänka talarstolen. Johan har längre ben, men jag springer snabbare.

(Applåder)

Herr talman! I lördags sköts fyra personer mitt på dagen i Farsta, utanför Stockholm. En 15-årig pojke och en 43-årig man dog av sina skador. Vi vet ännu inte om de ens var måltavlor. Mitt budskap är detta: Vi får inte trubbas av. Vi måste göra ännu mer, uthålligt och beslutsamt. Därför lägger den nya regeringen om kriminalpolitiken. Det kommer att ta tid. Det kommer att vara svårt, men det kommer att gå. Sverige har löst svåra problem förut.

Det gäller även ekonomiska problem. Just nu är läget tufft, men det finns tre viktiga lärdomar.

Den första är att det ska vara ordning och reda i ekonomin, inga experiment. När den ekonomiska politiken måste vara stram behövs det en regering som orkar vara stram. Nu ska vi bekämpa inflationen, sakta men säkert.

Den andra lärdomen handlar om att prioritera. I svåra tider måste man kunna göra det allra viktigaste och vänta med annat. För mig är ingenting viktigare än att återupprätta tryggheten i Sverige, att värna välfärdens kärna - vården, skolan och omsorgen - och att stötta människor genom svåra tider.

Den tredje lärdomen gäller strukturreformer. Det är ett byråkratiskt namn för långsiktiga men nödvändiga förbättringar, så att företag får bättre villkor så att de kan skapa fler jobb och så att unga och arbetslösa utbildar sig, flyttar och tar de 200 000 jobb som är lediga. Det måste alltid löna sig att jobba. Regeringen gör en stor bidragsreform med bidragstak, successiv kvalificering in i välfärden och krav på heltidsinsats för dem som ändå behöver bidrag. Det är vår tids arbetslinje.

Nu ser jag fram emot en spänstig debatt, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortgår. Förra året lämnade jag, i min roll som statsminister, in Sveriges Natoansökan. Och efter den överenskommelse som Sverige, Turkiet och Finland slöt förra året vid toppmötet i Madrid nådde Sverige status som inbjuden till Nato. 28 länder hade ratificerat vår ansökan när jag lämnade över statsministerrollen till dig.

Under denna process har jag alltid eftersträvat ett nära samarbete över partigränserna.

Nu har det turkiska valet genomförts, och Sverige har levererat på den överenskommelse som slöts. Nu närmar sig också toppmötet i Vilnius. Engagemanget från andra Natoländer har varit stort, och allt pekar på att processen nu kan slutföras. Nu när inga praktiska hinder återstår är min fråga till dig, Ulf Kristersson: Hur ser du på den avgörande roll som USA och andra Natoländer spelar i denna process just nu?

Herr talman! Jag uppskattar frågan. Vi två har diskuterat denna fråga många gånger på tu man hand och tillsammans med andra. Jag tycker att beskrivningen är alldeles korrekt.

Andra länder förväntar sig nu att Turkiet också fattar sitt ratificeringsbeslut. Vi har gjort det vi sa att vi skulle göra. I detta nu, bokstavligt talat medan vi talar här, sitter Oscar Stenström tillsammans med andra chefstjänstemän i Ankara i ytterligare ett möte i det som kallas för Permanent Joint Mechanism, som alltså är det samarbetsformat som finns för att följa upp den överenskommelse som slöts i Madrid. Det är otroligt viktigt, inte minst nu efter ett turkiskt val när det delvis är en ny besättning, bemanning, på den turkiska sidan. Dessbättre är det samma bemanning på den svenska sidan, från den förra regeringen till den nuvarande regeringen.

Allt detta är goda förutsättningar, men alla vet - vi vet det båda två - att det ytterst är Turkiet som fattar turkiska beslut. Det vet också alla de andra Natoländerna, men de understryker vikten av snabbt beslutsfattande.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag uppskattar det samarbete som vi har haft i denna fråga. Det gäller både fram till och med att jag lämnade in ansökan och därefter. Jag kommer naturligtvis att fortsätta att sätta Sverige och svenska folkets bästa i främsta rummet.

Jag har också fortsatt att arbeta för den svenska Natoansökan bland annat genom kontinuerliga kontakter med alla dem som jag har byggt upp relationer med under mina åtta år som finansminister och statsminister.

Det internationella samarbetet med USA och andra länder är centralt här. Deras engagemang är nu helt avgörande, som jag ser det, för att vi inom kort ska bli Natomedlemmar. Jag skulle gärna vilja höra lite mer om hur stor betydelse du anser att det stöd har som USA och andra länder nu ger för att vi ska komma i mål i denna process. Hur tacksamma ska vi vara för det?

Herr talman! Låt mig först kvittera. Jag uppskattar också genuint vårt samarbete i denna fråga, från den 16 maj förra året, om jag minns rätt, när vi hade en gemensam presskonferens. Vi lovade varandra och svenska folket att samarbetet i denna för nationen så viktiga fråga fortsätter hur det än går i valet. Inte minst i en tid när det händer att vi uppfattas ha olika åsikter i andra frågor är det bra att det finns frågor där vi också kan samarbeta. Jag uppskattar det genuint. Sex av åtta partier står nu bakom den svenska Natoansökan.

Så till USA. Vi hade ju Blinken i Luleå häromveckan. Det var mycket bra samtal och extremt tydliga budskap. Även alla andra kontakter med amerikaner, inte minst i Vita huset, har varit av samma slag. De är mycket tydliga både publikt och gentemot oss. De är tydliga i sina kontakter också med Turkiet.

Sedan är det klart att de ytterst vet, liksom vi vet, att Turkiet fattar turkiska beslut. Men vi kunde inte ha ett starkare stöd än vi har just nu från USA och andra tunga Natoländer, tycker jag.

(Applåder)

Jag påminner stillsamt om att vi i kammaren talar via talmannen, det vill säga vi talar om andra debattörer i tredje person.

Herr talman! Politik handlar om att vi ska söka människors förtroende. När det gäller Ulf Kristerssons regering är det många tjänstemän som kommer direkt från olika skolföretag och lobbyorganisationer i samma bransch.

Skolministern i Ulf Kristerssons regering, Lotta Edholm, har själv suttit i styrelsen för en av Sveriges mest skandalomsusade skolkoncerner. Hon har både som lobbyist och som politiker aktivt arbetat för att skapa det kaos som nu råder i skolan. Statsministern själv äger en sommarstuga tillsammans med Göran Thorstenson, som är lobbyist och sitter i styrelsen för en annan skolkoncern, som ägs av en moderat, Anders Hultin, en av arkitekterna bakom skolsystemet som det nu ser ut.

Jag skulle vilja fråga statsministern: Tycker statsministern att detta är ett problem i förhållande till väljarnas förtroende för skolpolitiken?

Herr talman! Jag vet att Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar är lite besatta av idén att lägga ned alla landets friskolor. Det är en legitim politisk ståndpunkt. Då kan man säga som det är: Vi vill ha offentliga monopol. Föräldrarna ska inte bestämma själva. Vi ska inte ha friskolor. Vi ska använda barn som integrationsverktyg och skicka dem dit där vi vill ha dem.

Så kan man tycka. Det finns ingen majoritet för den ståndpunkten, men det finns det sällan för Vänsterpartiets uppfattningar.

(Applåder)

Sedan är det den allmänna kollektiva skuldbeläggningen. Jag tycker inte att man ska diskvalificera människor som har varit lärare i en kommunal skola eller som har varit rektorer i en friskola från jobb med skolpolitik. Vi har formella viktiga regler för jäv och intressekonflikter. De ska alltid respekteras och upprätthållas.

Skuldbelägg inte alla de människor som i många år har gjort allt de kan för att förbättra svensk skola!

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att detta verkar vara en mycket känslig fråga för Ulf Kristersson, som kommer med en mycket stark svada utan att svara på frågan. Är det statsministerns uppfattning att detta kan skada förtroendet för regeringens egen skolpolitik?

Frågan är: Hur ska svenska folket kunna lita på att regeringen har lojalitet med elever och lärare och inte med skolföretag när Ulf Kristerssons skolminister kommer direkt ur ett sådant mycket skandalomsusat företag, som valde att inte ge mat till små barn för att kunna ta ut vinst? Detta måste väl Ulf Kristersson ändå ha tagit intryck av? Han måste väl själv tycka att det kan skada förtroendet för denna skolpolitik?

Hur ska svenska folket vara säkra på att det är just elever och lärare som står främst liksom att eleverna får den bästa tänkbara utbildningen och inte det faktum att både Ulf Kristersson själv och skolministern har mycket nära band till denna bransch?

(Applåder)

Herr talman! Det finns väldigt bra kommunala skolor, och det finns väldigt bra friskolor. Dem ska vi vårda och värna. Det finns dåliga kommunala skolor, och det finns dåliga friskolor. De borde inte få finnas över huvud taget.

Denna regering, med Lotta Edholm i spetsen i denna fråga, gör precis det som Vänsterpartiets kamrater inte lyckades med, nämligen en ordentlig reform av den reform som gör att familjer själva kan välja. Det finns nämligen brister. Ta glädjebetygen i både kommunala skolor och friskolor. Så kan vi inte ha det. Det är djupt stötande och orättvist. Vi snackar inte, vi gör någonting åt sakerna.

(Applåder)

Herr talman! Denna regerings klimatpolitik leder till historiskt stora utsläppshöjningar. Det konstaterar experter, det konstaterar regeringens eget klimatpolitiska råd och det konstaterar till och med regeringen själv i sin egen budget. En av de främsta anledningarna till detta är den slakt av reduktionsplikten som det nu har fattats beslut om.

Reduktionsplikten är en reform som har lett till miljardinvesteringar i de gröna näringarna, just de gröna näringar som statsministern lyfte fram i sitt anförande och sa att han tycker att det är bra att de går före. Nu drar man undan mattan för dessa investeringar och ökar utsläppen i och med 4 miljoner liter diesel extra varje dag.

Det går att värna klimatet och landsbygden samtidigt. Varför spelar då statsministern med i spelet att ställa klimatpolitik och landsbygd mot varandra?

Min fråga är: Kommer det att komma faktiska lösningar för att sänka utsläppen för Sverige under denna mandatperiod?

Herr talman! Låt mig påminna om två saker. Det ena är det som jag hoppas att vi går i mål med under detta halvår med svenskt ordförandeskap, alltså EU:s stora klimatpaket. Det innebär historiska och nya förutsättningar för alla EU:s länder. Ingenting kunde vara viktigare. Det påverkar också svensk klimatpolitik. Och vi återkommer med detta i klimathandlingsplanen. Det är otroligt viktigt.

Det andra är att även den förra regeringen fick kritik av Klimatpolitiska rådet 2019, 2020 och 2021 för att man inte nådde vägtransportmålet till 2030. Först när man införde en drakonisk reduktionsplikt - som innebär 34 kronor per liter diesel och att det blir 900 kronor dyrare att tanka en vanlig Volvo V70 när den är genomförd - kunde man nå precis detta mål. Det är en ohållbar politik.

Det hade varit ärligare om Centern sa att man vill behålla reduktionsplikten och att det ska kosta 34 kronor litern att tanka, och detta i ett sammanhang där vi dammsuger världsmarknaden på biobränsle som borde användas där elektrifiering inte är möjlig. Så ser vår väg framåt ut.

(Applåder)

Herr talman! Jag brukar lägga stor vikt vid att utgå från fakta, och fakta är att riksdagens utredningstjänst har beräknat att regeringens politik just nu kommer att öka utsläppen med 6,3 miljoner ton koldioxid per år. Detta är lika mycket som den svenska stål- och järnindustrin släpper ut under ett helt år. Det är den ökning av utsläppen som regeringens politik medför.

Det går att kombinera en klok politik för svenska biodrivmedel med att samtidigt sänka priserna. Det är inte en motsättning. Centerpartiet kallar det för Tanka svenskt!, och vi har lagt fram ett förslag som regeringen är mer än välkommen att kopiera. Det finns på vår hemsida, och det är bara att tanka ned det.

Men frågan kvarstår, och skiljelinjen är tydlig. Jag undrar: Vad vill Moderaterna och regeringen egentligen här, rädda klimatet eller sänka klimatet?

(Applåder)

Herr talman! Denna regering ändrar på reduktionsplikten eftersom den var en återvändsgränd och ett stickspår. Biobränsle ska användas i de trafikformer där elektrifiering inte är möjlig. Och det kommer att finnas många sådana områden ett tag till innan vi till exempel åker över Atlanten med elflyg. Biobränslen behövs på rätt ställen.

Vi lägger ned kraft på den europeiska klimatpolitiken så att vi får ett gemensamt genomslag i världens största klimathubb. Det är viktigt på riktigt.

Allt detta lägger vi vår energi och vår kraft på. Om Centerpartiet vill vara med på denna resa är ni välkomna. Om ni vill återinföra reduktionsplikten till gamla nivåer, säg då det!

(Applåder)

Herr talman! Jag lyfte i mitt första anförande fram de globala hållbarhetsmålen - Agenda 2030 - som Sverige var pådrivande för att få igenom och som det också fanns väldigt starkt stöd för i Sveriges riksdag.

Det är uppenbart när det gäller miljö och klimat att vi är på väg åt fel håll med regeringens politik.

Men jag vill lyfta fram ett annat mål, ett mål som också är en del av det svenska arbetet för att nå dessa mål, det vill säga Mål 2 om minskad hunger. Tyvärr har vi nu också en ekonomisk situation med snabbt stigande matpriser som gör att detta har blivit ett större problem också i Sverige. Här har vi kommit med en rad förslag från Miljöpartiet om hur man kan sänka kostnaderna för barnfamiljer.

Den liberala debattören Lena Andersson skrev nyligen en uppmärksammad text på Svenska Dagbladets ledarsida om just detta där hon ifrågasätter de larm som organisationer i vårt land vittnar om. Hon menar att om barn är hungriga är det föräldrarnas fel.

Här skulle jag vilja få ett tydligt svar från statsministern: Delar Ulf Kristersson denna analys, och anser statsministern att de larm som kommer om hungriga barn är felaktiga och att det i så fall är föräldrarna som är skyldiga om barn i Sverige går hungriga?

Herr talman! Låt mig vara noga i en sådan fråga som är rätt allvarlig. Föräldrar bär ansvaret för sina barn tills motsatsen bevisas. Det är ingen liten fråga. Jag har själv jobbat med precis detta. När ska staten gripa in och ta över ansvaret? När ska vi lita på att föräldrar, trots en del brister - ekonomiska eller andra - ytterst är fullt kapabla men att vi hjälper till? Det är ett av många skäl till att vi nu inför systematiska föräldrastödsprogram för att uppmärksamma att det finns föräldrar som i grund och botten är kapabla men att de behöver hjälp, råd och stöd.

Det är sådant som vi gjorde i Sverige under 1900-talets första hälft - lita på föräldrarna men hjälpa dem så att de kan fullgöra sin viktiga uppgift. Det är inga små saker. Då griper man in ganska handfast och hjälper föräldrar med mycket handfasta saker. Det kan vara pengar, det kan vara mycket goda råd och det kan vara krav. Man äter alltså frukost före skolan, och man prioriterar rätt saker. Man kan också få pengar för precis detta.

Jag litar på föräldrar. Men ytterst är alla barn allas barn.

(Applåder)

Herr talman! Det sista håller jag med om, att vi som samhälle har ett ansvar för barnen och barnens bästa. Det är därför som vi är så oroliga över att så mycket pekar i fel riktning när det gäller barnens situation i Sverige. Jag nämnde flera exempel i mitt anförande. Det handlar om utbildningen, där klyftorna ökar. Splittringen blir större och större mellan skolor och mellan elever. Det handlar också om familjernas ekonomi.

Detta lyfter fram frågan om hela det globala ramverket och målen i Agenda 2030 som har varit en kompass och en karta för länder som Sverige när det gäller att jobba gemensamt för social och miljömässig hållbarhet för att se till att vi når bredden av dessa mål. Här är det oroande att regeringens politik nu pekar i fel riktning i så många av dessa mål.

Jag måste därför tyvärr ställa en fråga till Ulf Kristersson som regeringsbildare: Har regeringen fortfarande ambitionen att nå de globala hållbarhetsmålen? Ska Sverige ha ledartröjan som vi har haft tidigare? Och kommer man i så fall att sluta med en politik som leder Sverige i motsatt riktning?

Herr talman! Självklart har vi det, men vi arbetar i första hand genom det kraftfulla verktyg som EU har för att nå dessa mål. Det är där Sverige gör störst nytta.

Jag delar i grund och botten Per Bolunds beskrivning och oro. Men jag vill understryka en mycket viktig orsak till detta, nämligen integrationsproblem. Trångboddhet är i mycket hög grad ett integrationsproblem. Läsokunnighet är i mycket hög grad ett integrationsproblem. Fattigdom är i mycket hög grad ett integrationsproblem. På område efter område har Sverige inte förberett sig för konsekvenserna av stor invandring och dålig integration. Det är mycket hög tid att vi gör det nu.

Det gäller även språket. Ingenting grundlägger barns förutsättningar i skola och arbetsliv så som språket gör - och ingenting ödelägger barns skolgång så mycket som att inte kunna språket. Vi kan inte ha funktionella analfabeter i svensk skola. Detta är ett integrationsproblem, och vi tar det på mycket stort allvar.

(Applåder)

Herr talman! Barnen drabbas hårt av inflationen - men också av SD-regeringens ekonomiska prioriteringar, där höginkomsttagare prioriteras framför barnfamiljerna.

Ulf Kristerssons budskap till barnfamiljerna är att bara bita ihop. Johan Pehrson twittrar om att det är för fett att vara arbetslös. Ebba Busch har slutat vifta med falukorven. Andra högerdebattörer säger att barnen till dem med de tuffaste ekonomiska förutsättningarna ska leva på gröt och ris.

Så lät det inte före valet. Då lovade högerpartierna allt åt alla: högkostnadsskydd för el den 1 november, sänkning av bensin- och dieselpriserna med 10 kronor, pausat amorteringskrav, stopp för höjda skatter och rivstart mot gängkriminaliteten. Nu bryts löfte efter löfte.

Herr talman! Den ekonomiska krisen slår också hårt mot skolan. Sverigedemokraternas högerregering utsätter just nu våra skolor för en svältkur. I budgeten valde man att minska anslagen till skolan med 2 miljarder i fasta priser. Man är inte ens i närheten av att kompensera för kostnadschocken. Vi socialdemokrater gjorde en annan prioritering i vårt budgetalternativ. Vi visar att det går att prioritera annat.

Nu kräver vi att regeringen återkommer med besked till kommunerna och regionerna före midsommar. De ska veta vilka resurser de får 2024 så att inga lärare nu sägs upp i onödan. Vi kräver också att man tydligt redovisar hur våra skattepengar används i friskolorna, så att de stannar där de ska vara, nämligen hos eleverna. Barnens bästa måste gå före höginkomsttagarnas skattesänkningar och riskkapitalisternas vinstjakt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror inte att jag är ensam i Sverige om att vara lite förvirrad gällande Socialdemokraternas syn på kärnkraft som källa till energiproduktion i Sverige. Vi hör nämligen vissa saker i ord och ser andra saker i handling.

I ord hör vi ibland att kärnkraften ska läggas ned, och ibland hör vi att man kan tänka sig att ha den kvar. Jag tycker att det är lite oklart. När det gäller handling vet vi att det var Socialdemokraterna som införde den så kallade effektskatten, som riktade in sig just på kärnkraften just i syfte att göra den olönsam. Vi vet också att Socialdemokraternas riksdagsgrupp röstade för en förtida nedläggning av fullt fungerande reaktorer - Ringhals 1 och 2 - så sent som förra mandatperioden. Vi vet att elprisområde 3 och 4, det vill säga mellersta och södra Sverige, hade haft nästan hälften så stora elräkningar om Socialdemokraterna inte hade gjort som de gjorde.

Min fråga är därför ganska enkel, herr talman: Tycker Socialdemokraterna att kärnkraften har en framtid i Sverige, eller tycker de inte det?

(Applåder)

Herr talman! Självklart är svaret ja. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av den svenska energimixen under lång tid framöver. Det är bra om vi kan använda de kärnkraftverk vi redan har fullt ut, alltså höja effekten i dem, och det är naturligtvis bra om det finns möjlighet att förlänga deras livstid.

Därutöver behöver vi dock se till att bygga ut alla kraftslag om vi ska ha låga elpriser. Här är jag väldigt bekymrad över att Oscar Sjöstedt vill montera ned fullt fungerande elproduktion i Sverige genom att montera ned de vindkraftverk som ger oss billig el här och nu. Man är också mycket negativ till det som kan lösa energikrisen här och nu, nämligen att snabbt och kraftfullt bygga ut vindkraften.

(Applåder)

Herr talman! Att vindkraften är både miljöskadlig, oplanerbar och väderberoende står jag såklart fast vid.

Ord och handling går inte riktigt ihop här. I nästa vecka kommer vi att hantera betänkandet om vårbudgeten, och där har Socialdemokraterna en massa reservationer där man ifrågasätter begreppet fossilfritt. Jag undrar varför. Man vill ta bort begreppet fossilfritt och i stället använda begreppet förnybart. Man riktar alltså in sig direkt på kärnkraften. Vi är också inne på det som skedde under förra mandatperioden, alltså att man röstade för en förtida nedläggning av reaktorerna i Ringhals - Ringhals 1 och Ringhals 2. Det trissade upp elpriserna något enormt, primärt i södra Sverige men även i mellersta Sverige, det vill säga elprisområdena 3 och 4.

Ord och handling hänger alltså inte ihop här. Det är det som bekymrar mig, herr talman. Det kan också påverka investeringsviljan i och investeringsklimatet för kärnkraften.

(Applåder)

Herr talman! Låt oss föra till protokollet att det var vi socialdemokrater som byggde kärnkraften i Sverige. Sedan energiöverenskommelsen 2016 har vi också varit tydliga med att det är fullt tillåtet att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Däremot har vi röstat nej till helt orealistiska förslag som har lagts fram i Sveriges riksdag. Jag vill också få fört till protokollet att det senaste beslutet att stänga kärnkraftsreaktorer togs på helt kommersiella grunder. Det är vad de som fattade beslutet själva har sagt. Om Oscar Sjöstedt vill vara sjyst och ärlig mot dem kanske det är dumt av honom att stå i riksdagens kammare och hävda någonting annat.

Sanningen är att vi måste bygga ut vindkraften om vi ska klara att ha låga elpriser de närmaste åren, när elbehovet ökar i takt med elektrifieringen. Oscar Sjöstedt vill i stället montera ned vindkraften.

(Applåder)

Herr talman! Efter många års oenighet kunde vi enas om Nato. Låt oss pröva en fråga till!

Häromveckan fattade regeringen beslut om tillstånd för ny havsbaserad vindkraft. I januari startade vi processen för att göra det möjligt att bygga fler kärnkraftverk på fler platser i Sverige. Nästa vecka kommer riksdagen - denna kammare - att ta ställning till vårt förslag om ett helt nytt mål för elproduktionen till 2040, nämligen att den då ska vara 100 procent fossilfri.

Ska vi klara av den omställningen krävs det mer av all fossilfri energi, och nu är det många som väntar på Socialdemokraternas besked om de på allvar förstår kärnkraftens roll för att nå vägen till noll - i handling och inte bara i ord. Min fråga är därför, Magdalena Andersson: Kommer ni nästa vecka att rösta för det nya energipolitiska målet, eller kommer ni att rösta emot?

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater ser ett behov av att bygga ut elproduktionen betydligt snabbare än så. Därför har vi förslag om ett helt annat mål för att se till att snabbt bygga den elproduktion vi behöver.

Just nu är Sverige Europas största elexportör, och förra året hade vi de lägsta elpriserna i hela EU. Det vi ser framöver är dock att det svenska elbehovet kommer att öka i takt med elektrifieringen och att det kommer att ske snabbt. För att få alla de investeringar som nu planeras i Sverige måste vi därför bygga ut den svenska elproduktionen betydligt snabbare än så. Då handlar det om att snabbt kunna bygga vindkraften både på land och till havs. Därför har vi ett annat mål.

Det hindrar dock inte att vi socialdemokrater inte bara byggde kärnkraften i Sverige utan också sedan 2016 har sagt ja till nya kärnkraftverk.

(Applåder)

Herr talman! Först byggde Socialdemokraterna ut kärnkraften. Sedan lade Socialdemokraterna ned kärnkraften.

På åtta år fattade ni i den förra regeringen ett beslut om havsvindkraft. På åtta månader har vi fattat två beslut. Det är högre hastighet, helt enkelt.

I dag är målet för den svenska energiproduktionen 100 procent förnybart. Det betyder uttryckligen "utan kärnkraft". Denna kammare kommer att ta ställning till ett mål om 100 procent fossilfritt som uttryckligen inkluderar kärnkraft. Ganska många vill veta: Har vi en tydlig - men liten - majoritet för detta, eller har vi en massiv majoritet för detta, precis som i andra långsiktiga frågor som Natofrågan?

(Applåder)

Herr talman! Vill Ulf Kristersson ha långsiktiga och tydliga spelregler, precis som i Natofrågan, rekommenderar jag honom att arbeta på motsvarande sätt som jag gjorde och bjuda in till samtal så att vi kan komma överens. Men det vägrar Ulf Kristersson att göra, trots att det är detta som ett enigt näringsliv efterfrågar eftersom man vill ha långsiktiga spelregler.

Tvärtom har ju Moderaterna efter att vi slöt energiöverenskommelsen ensidigt hoppat av den. I stället för att komma tillbaka och säga att de tror att det behöver göras några ändringar höll de en presskonferens där de hoppade av. Det handlade om politiskt spel snarare än om att säkra Sveriges långsiktiga energiförsörjning, och det verkar vara samma visa nu. Det är dåligt för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Arbetskraftsinvandringen är en grundbult i att få Sverige att fungera. Det handlar om människor som har flyttat till vårt land för att bidra till välfärden och till näringslivet i turistnäringen, vården och de gröna näringarna. De söker sig till många branscher men ofta till bristyrken där det behövs väldigt specifik kompetens.

Socialdemokraterna har länge drivit på för att minska arbetskraftsinvandringen, bland annat genom att lägga grunden för det förslag som regeringen nu lägger fram om lönegolv motsvarande medianlönen. Jag tycker att detta är en lite märklig logik. Det är som att insatserna bara värderas om människor har en viss lön, men även undersköterskor och djurskötare får Sverige att rulla.

Min fråga är: Hur ser Socialdemokraterna att vi ska lösa bristen på arbetskraft inom äldreomsorgen och de gröna näringarna?

Herr talman! Jag tycker inte heller att lönegolvet är ett perfekt system. Socialdemokraternas inställning är att vi ska välkomna människor att komma hit och ta arbete på områden där det råder brist på arbetskraft, så att vi kan ha den vård och den industritillväxt som vi behöver i vårt land.

Däremot ser vi i Socialdemokraterna inte poängen med att människor ska komma hit från andra kontinenter för att jobba när det redan finns människor i Sverige som är arbetslösa och som skulle kunna ta dessa jobb. Det ser vi inte poängen med, eftersom det riskerar att permanenta arbetslösheten i Sverige.

Därför föredrar vi en modell med arbetsmarknadsprövning, men vi tycker ändå att lönegolvet är bättre än ingenting. Det går också ganska snabbt att genomföra.

(Applåder)

Herr talman! Lönegolv är inte lösningen - om vi kan vara överens om detta har vi kommit en bra bit på vägen. Det har ju gjorts en utredning i vilken det påpekas just att lönegolv inte är en lösning. Men inte heller systemet med arbetsmarknadsprövning, som innebär att en myndighet och inte arbetsgivaren ska bestämma vem som har rätt att komma hit, är rätt väg att gå.

Det går att göra förändringar utan att riva upp hela systemet för arbetskraftsinvandringen och förlora viktiga medarbetare inom sjukvården och de gröna näringarna. Dessutom bidrar arbetskraftsinvandringen med 45 miljarder till Sveriges bnp.

Jag återkommer till frågan: Hur ska vi klara bristen på arbetskraft inom äldreomsorgen och inom de gröna näringarna?

Herr talman! Jag delar helt Muharrem Demiroks uppfattning att det självklart är viktigt att vi kan se till att alla de jobb som behöver utföras och som vi inte har rätt kompetens för i Sverige ändå ska kunna utföras med hjälp av arbetskraftsinvandring. Detta är en ambition som jag fullt ut delar med Muharrem Demirok.

Därför ser jag arbetsmarknadsprövning som det rätta verktyget framöver. Då kan man få hit människor som kan arbeta i hemtjänsten - om de kan tala svenska, naturligtvis, för det är ju en förutsättning - eller jobba i den nya gröna industrin eller i andra delar av näringslivet och det offentliga där man behöver denna arbetskraft.

En arbetsmarknadsprövning skulle vara ett sätt att lösa problemet samtidigt som vi slipper de risker vi i dag ser för att människor utnyttjas med det väldigt slappa system som vi har.

(Applåder)

Herr talman! Jag är trött på tjafset. Jag är trött på samtalen. Vi har samtalat, samtalat, samtalat och tjafsat om svensk kärnkraft i 43 år - egentligen sedan folkomröstningen 1980.

Det som svenskt näringsliv efterfrågar - och det som det svenska folket förtjänar - är ett politiskt ledarskap från höger till vänster som går från ord till handling. Alla goda krafter behövs i detta läge.

Den politik som Socialdemokraterna har drivit när det gäller kärnkraften har signalerat "Vi tolererar er".

Det vi gör nu är att säga att vi kommer att bygga svenskt välstånd, svenska arbetstillfällen och svensk grön omställning på en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Det är skillnad.

Min fråga till dig, Magdalena Andersson, är: Kommer ni att rösta för målet om 100 procent fossilfritt och aktivt bana väg för ny kärnkraft i Sverige?

Herr talman! Som Ebba Busch vet har vi socialdemokrater lagt fram en annan målstruktur med andra förslag till mål. För att Sverige ska klara den elektrifiering som nu sker och alla de nya investeringar som görs i landet behöver elproduktionen i Sverige byggas ut väldigt snabbt. Det är därför vi har lagt fram en annan målstruktur med andra årtal.

Här handlar det om att snabbt skapa goda förutsättningar för att vi ska få mer havsbaserad och landbaserad vindkraft. Jag beklagar verkligen att regeringen ändrade direktiven till den utredning som tittade på hur vi skulle få fler kommuner att säga ja till vindkraft. Man ändrade direktiven på ett sådant sätt att utredaren själv säger att hennes förslag är meningslöst.

Detta är dåligt, för landbaserad vindkraft är det som snabbt kan ge oss i Sverige mer billig el.

(Applåder)

Herr talman! Kom igen nu, Socialdemokraterna! Ni byggde kärnkraften - jag ger er det! Men det var också ni som avvecklade kärnkraften på grund av politiska incitament - kanske inte med aktiva beslut, men med aktiva incitament.

Vi får, återigen, inte svar på frågan. Kommer ni att rösta för detta nästa vecka eller inte?

Det stämmer inte att vi inte har bjudit in till samtal. Nu har vi, till i höst, bjudit in både branschen och politiken att komma med goda förslag på hur vi ska nå 100 procent fossilfritt.

När Magdalena Andersson talar om nya mål för 2030 är det ungefär som att säga att man är för världsfred utan att säga hur det ska gå till. Jag pratar gärna om tuffare mål, men det är ju vägen dit - vägen från ord till handling - som är det viktiga.

Det är därför vi har levererat mer havsbaserad vindkraft på åtta månader än vad ni gjorde på åtta år. Nu vill vi göra samma sak för kärnkraften. Det är viktigt för att svenska mammor och pappor ska ha ett jobb att gå till. Det är viktigt för klimatomställningen. Det är viktigt för att pressa ned priserna. Kommer ni att säga ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Vi kommer att säga ja till de förslag vi har lagt fram och som snabbt skulle kunna skapa mer el i Sverige. Hur ska det gå till? Vi har två konkreta förslag. Stoppa de försämringar för den havsbaserade vindkraften som var något av det första ni beslutade, och tillsätt en utredning som kan komma med verkningsfulla förslag för att få fler kommuner att säga ja till landbaserad vindkraft. Kom igen, Ebba Busch, en förslagslåda på Näringsdepartementet är inte det näringslivet efterfrågar för att få långsiktiga villkor för kärnkraftsutbyggnad i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har en trygghetskris som gör att människor känner skräck och oro, och friheten pressas tillbaka. Magdalena Andersson vet att här är skolan och första linjens socialtjänst centrala. Det är även centralt att kommunerna tar ett stort ansvar. Jag noterade att Magdalena Andersson nattvandrade i Farsta i går. Jag har varit där många gånger och ska dit i eftermiddag och träffa socialtjänsten.

Vad kan vi göra mer? Det talas hela tiden om att öka resurserna. Den tidigare S-ministern Morgan Johansson sa så här: Jag kan konstatera att kommunerna fick 52 miljarder i överskott, och då kan jag tycka att en del av de pengarna borde ha satsats på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Morgan Johansson för ett år sedan. Använd de 52 miljarderna i överskott!

Vad tyckte Magdalena Andersson var fel med det uttalandet?

Herr talman! Jag vet inte om Johan Pehrson föreslår att kommunalråd runt om i landet ska bryta mot lagen. Det finns nämligen lagar om hur kommuner får använda överskott och underskott mellan åren. Sanningen är att kommunpolitiker runt om i landet funderar på hur de ska klara ekonomin. Ska de skära i skola eller i socialtjänst? Det är den verklighet som inte bara socialdemokratiska utan även liberala kommunalråd över hela landet sitter med.

Socialdemokraterna har kommit med ett konkret förslag på detta område: Ge kommunerna besked redan nu om att det kommer pengar i höständringsbudgeten så att de i sommar kan anställa fältassistenter och andra trygga vuxna som kan punktmarkera varenda kille i riskzonen.

Kommer ni att säga ja till vårt förslag? Det vore en lättnad för alla kommuner i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad att det råder allt bredare enighet om att det behövs tidigare och tydligare insatser för att se till att inte minst unga killar kommer ur de riskmiljöer där de befinner sig och de facto får någon att hålla i handen så att de går till skolan.

Inom svensk välfärd jobbar 1,2 miljoner människor, och de gör oftast ett fantastiskt jobb. Men de behöver bli fler. Vi arbetar med att ta fram en budget för nästa år, och vi hör att kommuner och regioner har det svårt liksom organisationer, företag och människor i denna kristid. Men vi kan inte kompensera för allt; det är omöjligt. Vi satsade mer pengar innevarande år för att kommuner och regioner skulle klara sig bättre, och vi kommer att göra det nästa år också. Men de måste också prioritera.

Låt mig understryka att kommunerna tidigare hade ett överskott på 52 miljarder som sosseregeringen tyckte skulle användas, men nu är tonen en annan.

Herr talman! Ja, för nu är läget ett annat. Kommunerna går med underskott i år för att ni inte har prioriterat skola och socialtjänst i er budget.

Det är helt rätt att man i ett sådant här ekonomiskt läge inte kan kompensera alla för allt. Man måste prioritera. Men ni gav dubbelt så mycket i skattesänkning till höginkomsttagare som vad ni hjälpte kommunerna med för att de skulle klara kostnadskrisen. Det var er prioritering i årets budget. Nästa år blir det ännu värre. Då ska du, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson få en skattesänkning på 50 000 kronor när regeringen gör en specifik, riktad skattesänkning till personer med miljoninkomster.

Ja, det handlar om att prioritera, och det är tydligt att ni prioriterar höginkomsttagarna före barn som behöver stöd av socialtjänsten i skolan.

(Applåder)

Herr talman! Vi ska inte skönmåla situationen på något sätt. Det ekonomiska läget i Sverige är allvarligt, inte minst med tanke på inflationen. Vi ska inte underdriva, men vi ska inte heller överdriva.

I detta sammanhang vill jag dock att vi lyfter blicken lite och riktar den i sydostlig riktning. Mellan kammaren och Ukraina är det inte mycket mer än 100 mil. I förra veckan fick vi ta del av ännu ett ryskt krigsbrott i och med sprängningen av dammen i Nova Kachovka. Det är kanske det värsta krigsbrottet sedan andra världskriget, med extrema humanitära, ekologiska och inte minst ekonomiska konsekvenser. Utöver detta är det givetvis ett flagrant brott mot Genèvekonventionen. Ryssland är en terroriststat.

Men vi fick också ta del av hur ukrainska soldater och befäl varit på utbildning i Sverige för att lära sig operera världens bästa stridsfordon, CV 90. Nu är de operativa med svenskutbildad ukrainsk besättning på slagfältet i Ukraina, redo att leverera stora mängder "bonk". Detta tycker jag att vi ska vara stolta över.

Herr talman! För Sveriges del gäller att säkra Sveriges medlemskap i Nato men framför allt att fortsätta rusta vår krigsmakt, för oavsett om vi är allierade eller inte börjar försvaret av Sverige i Sverige. Vi behöver rusta upp för att kunna freda vår mark och värna det svenska rikets territoriella integritet.

(Applåder)

Herr talman! I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson att förbättra skolan, vården och omsorgen. De tittade väljarna djupt i ögonen och lovade att detta skulle ske vid ett maktskifte. Men det visade sig vara ren lögn. Nu går det nämligen en våg av nedskärningar över hela Sverige, och kommun efter kommun måste dra ned. I Åstorp sparar man in 15 miljoner på skolan och i Varberg ännu mer på barnomsorg och skola. Karlskrona drar ned med 72 miljoner kronor, vilket i hög utsträckning drabbar funktionshindrade.

Varför var det viktigare för Oscar Sjöstedt att sänka sin egen skatt med 1 000 kronor i månaden än att se till att funktionshindrade i Karlskrona klarar vardagen?

(Applåder)

Herr talman! Det har ju hänt en del med inflationen, som Nooshi Dadgostar förhoppningsvis också har lagt märke till. Den innebär givetvis fördyringar för hushållen och företagen men också för den offentliga verksamheten, för kommunsektorn, så klart.

Vi har skjutit till 12 miljarder kronor till kommunsektorn. Det är inga småpengar. Just nu pekar mycket på att vi kommer att behöva skjuta till mer pengar i höstens budget, herr talman. Där är vi inte än, men i de prognoser som ligger just nu pekar mycket på att vi kommer att behöva skjuta till mer pengar till kommunsektorn.

Sedan ska man inte glömma att det finns det som på kommunalspråk kallas RUR - resultatutvecklingsreserven. Där ligger det mycket pengar som många kommuner och regioner kan disponera med anledning av det ekonomiska läget.

Vi har gjort mycket för välfärden, och vi är beredda att göra mer. Sedan måste även kommuner och regioner prioritera tufft på utgiftssidan, så är det.

(Applåder)

Herr talman! Det var alltså viktigare för Oscar Sjöstedt att garantera att höginkomsttagarna i Sverige inte drabbades av inflationen, att de fick värdesäkra sina tillgångar och att det blev stora skattesänkningar för alla som tjänar över 50 000 - för det lägger ni 13 miljarder kronor på, medan ni lägger 6 miljarder på kommunerna. Men det var inte lika viktigt att se till att de funktionshindrade i Karlskrona eller barnen i Åstorp fick de resurser som de behövde.

Är detta en prioritering som Sverigedemokraterna är stolta över? Har ni informerat barnfamiljerna, pensionärerna och barnen om denna prioritering? Var detta i enlighet med det vallöfte som Sverigedemokraterna gav till väljarna i höstas?

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa i min förra replik sköt vi till 12 miljarder kronor till kommunsektorn, och vi är beredda att göra mer till hösten om prognoserna ligger fast som de ligger.

Sedan är det flera saker som indexeras upp per automatik i statsbudgeten. Nooshi Dadgostar tar sikte på just skiktgränserna för när man betalar statlig skatt. Det är ju bara en sak som indexeras upp per automatik. Garantipensionen till de fattigaste äldre indexeras också upp per automatik. Är Vänsterpartiet kritiska mot den uppindexeringen? Sjukpenningen, sjukersättningen och föräldrapenningen indexeras upp per automatik. Är Vänsterpartiet kritiska mot alla dessa indexeringar också?

(Applåder)

Herr talman! Nästan varje dag har vi nu vaknat till nyheter om nya skjutningar, sprängningar och vansinnesdåd. Den organiserade brottsligheten och gängen har ätit sig in i vår vardag bit för bit.

För att mota bort gängen har regeringen presenterat flera repressiva åtgärder, och många av dem har också tidigare lagts. Många av dessa är bra. Men det som saknas i regeringens satsningar, som Sverigedemokraterna står bakom och har stöttat, är de förebyggande insatserna - det som är tydligt och ger effekt och som skapar en väg ut ur gängen och en dörr till ett annat liv: skola, socialtjänst och fältassistenter.

Min direkta fråga till Sverigedemokraterna och Oscar Sjöstedt är: Var är satsningarna i budgeten på de förebyggande insatserna? Var är de förebyggande insatsernas prioritering i Tidöavtalet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och för beskedet att Centerpartiet delar vissa eller kanske stora delar av regeringsunderlagets brottsbekämpande politik.

Jag tycker inte heller att man ska nonchalera de förebyggande åtgärderna, men jag delar inte bilden av att de inte finns. De finns absolut där. Det finns stora satsningar på förebyggande åtgärder i exempelvis budgetpropositionen, som Muharrem Demirok nämner. Den bilden delar jag alltså absolut inte.

Sedan kan man diskutera det som Muharrem Demirok kallar repressiva åtgärder. Jag vet inte om jag vill skriva under på det. Det är möjligt att det är repressivt att sätta folk i fängelse när de begår brott, men vilken av de här åtgärderna ska väga tyngst? Jag tror att vi behöver få lite ordning och reda först och främst. Jag tror att den linje som Tidöpartierna har lagt fast är tydlig och ger en tydlig vink, och jag tror att den är rätt och riktig.

Herr talman! Det som nu behövs innehåller två ord: både och - både repressiva åtgärder och hårdare straff och väldigt tydliga satsningar på det som är grunden i det förebyggande arbetet. Det gäller framför allt skolan. Nu ser vi att en våg av skolnedläggningar går över Sverige. Lärare sägs upp. Lärare vet inte om de har ett jobb att komma tillbaka till efter sommaren. Lärare demonstrerar på gator och torg just nu. Kommunerna aviserar nedskärningar. Kommunerna aviserar att de behöver ytterligare tillskott, inte till nästa år, utan redan det här året.

Min fråga kvarstår: Var finns satsningarna på det som är välfärdens kärna, de grundläggande förebyggande insatserna i regeringens budget? Var är Sverigedemokraternas prioriteringar av skolan?

Herr talman! De förhandlingar vi hade kring budgetpropositionen förra året ledde till satsningar på 12 miljarder kronor på det som Muharrem Demirok beskriver som välfärdens kärna, vilket är en bra beskrivning. 12 miljarder kronor - det är absolut inga småpengar.

Så här är det: Hushållen behöver prioritera tuffare på utgiftssidan nu och vrida och vända på varenda krona. Företagen prioriterar tuffare på utgiftssidan. Den offentliga sektorn behöver också prioritera tuffare på utgiftssidan. Det ser dock väldigt olika ut i olika kommuner, så det är svårt att tala om kommunsektorn som om det vore en enhet. Men det ska i sammanhanget inte glömmas bort att vi har skjutit till mycket pengar till kommunsektorn, och som läget är nu tror jag att vi behöver skjuta till mer. Men vi ska inte glömma bort att det finns gott om exempel i kommunernas verksamhet på prioriteringar som jag inte hade skrivit under på om jag satt i kommunfullmäktige i den kommunen. Prioritera ordentligt på utgiftssidan! Det gäller alla.

(Applåder)

Herr talman! Jag har någonting så ovanligt i de här debatterna som en matematikfråga till Oscar Sjöstedt: Är fem myror fler än fyra elefanter?

Det är en kunskap som mina barn kunde ta till sig redan i treårsåldern ungefär. Jag tror att de allra flesta svenska barn har fått den förståelsen med sig väldigt tidigt i livet. Men Sverigedemokraterna verkar vara faktaresistenta i den frågan. För med samma logik som att fem myror är fler än fyra elefanter är det väldigt lätt att komma fram till att alla länder som har ungefär motsvarande Sveriges utsläpp tillsammans står för en större klimatpåverkan än vad Kina, Indien, USA och Brasilien gör.

Trots det fortsätter Sverigedemokraterna, så sent som i inlägget nyss eller i partiledardebatten i går, att säga att Sveriges utsläpp inte spelar någon roll. Det spelar ingen roll hur mycket vi släpper ut eller om vi har någon klimatpolitik, säger Sverigedemokraterna. Det är precis tvärtemot det som klimatvetenskapen säger.

Min fråga är alltså: Är fem myror fler än fyra elefanter?

(Applåder)

Herr talman! Ja, i antal men förmodligen inte i vikt eller volym.

Det kanske låter lite smått nihilistiskt, men nej - det spelar ingen roll vad Sverige gör, om andra länder fortsätter att göra som de gör. Det är helt sant.

Sverige kan däremot göra annat i stället för en massa meningslösa saker. Reduktionsplikten var jag inne på i mitt anförande, herr talman. Den är som sagt komplett meningslös, det vill säga den påverkar inte utsläppen av koldioxid över huvud taget. Du kan ha 0 procent eller 100 procent reduktionsplikt - det påverkar inte utsläppen över huvud taget. I stället för att syssla med sådana saker kanske vi ska ta fasta på sådant vi är duktiga på. Vi har väldigt många duktiga ingenjörer, vi är innovativa och vi kan exportera teknologi och hitta lösningar där vi ligger i framkant så att andra länder kan ta efter. Där kan vi spela någon roll. I praktiken skriver jag alltså under på påståendet.

(Applåder)

Herr talman! Där gav Oscar Sjöstedt återigen utlopp för den faktaresistens som präglar Sverigedemokraterna. Han säger precis tvärtemot det som alla experter och expertmyndigheter säger gemensamt, det vill säga att reduktionsplikten var ett otroligt viktigt verktyg för att nå Sveriges klimatmål.

Men det som Oscar Sjöstedt också säger då är att Sverigedemokraterna ställer krav på att Danmark, Finland, Norge, Rwanda, Colombia och alla andra länder som har utsläpp som ungefär motsvarar Sveriges ska göra jobbet men att Sverige inte ska göra det. Detta är häpnadsväckande förmätet till och med för att komma från Sverigedemokraterna.

Om nu Oscar Sjöstedt och Sverigedemokraterna inte vill lyssna på mig eller på experter och klimatforskare kan de åtminstone lyssna på Sveriges största företag, som nu på DI Debatt och många andra ställen säger att klimatomställningen är en gigantisk möjlighet för svenska företag. Men då krävs det att politiken är med och matchar företagens ambitioner och behov av skyndsamma åtgärder. Annars kommer Sverige att halka efter i omställningen, och investeringarna riskerar att hamna utomlands.

Kan ni åtminstone lyssna på Sveriges företag, Oscar Sjöstedt, när de säger att de vill ha en mer aktiv klimatpolitik?

(Applåder)

Herr talman! Per Bolund läser in lite hej vilt i det jag säger och lägger ord i munnen på mig på ett sätt som är lite småirriterande.

Jag har inte sagt att vi inte ska göra någonting. Jag har sagt att vi ska sluta med kontraproduktiva, ineffektiva och dyra åtgärder som bara gör svenska skattebetalare fattiga. Gör smarta saker i stället!

Här kommer vi tillbaka till vad vi har hört i tidigare anföranden och replikskiften: Om vi inte löser tillgången till stabil och billig energi fixar vi det inte oavsett. Och då är vi tillbaka vid kärnkraften. Vi måste vi bygga ut den, för lösningen är givetvis att elektrifiera det som elektrifieras kan. Då måste vi ha tillgång till både stabil och billig energi, inte väderberoende, ineffektiv och oplanerbar energiproduktion.

(Applåder)

Herr talman! Det är välkommet att fler och fler politiker säger sig se problemen med marknadsskolan. Välkomna till verkligheten!

Samtidigt som alla andra partier i denna kammare på olika sätt har understött en utveckling där vi ger bort skattepengar till vinster i välfärdsföretag har mitt parti - vi vänsterpartister - i 15 års tid påtalat vilka ödesdigra konsekvenser det får när verksamheter som vi gemensamt ansvarar för drivs med vinstintresse i stället för att man ser till behovet.

Resultatet ser vi nu i läsförståelsen hos våra barn, i tågen som inte går, i urspårade tåg på trasiga spår, i höga elpriser och i frånvaron på apoteket av medicin som vi behöver. Många har varit alldeles för naiva. Ni har varit fega och ansvarslösa.

Marknadsexperimentens tid är förbi. Många länder går nu ifrån det. Runt om i världen kan vi se hur regeringar lämnar politik som visar sig vara ineffektiv, totalt marknadsorienterad och dålig för tillväxten och för ekonomin. Det är bara Sveriges ideologiskt förblindade regering som krampaktigt håller fast vid ett system som behöver omdanas i grunden.

Vinsterna måste bort för att våra barn och barnbarn ska få den utbildning de behöver och har rätt till, för att föräldrar ska få den omsorg de förtjänar och för att arbetarna som bär upp detta land ska få en arbetsmiljö som är hållbar. Vi måste, herr talman, ta tillbaka kontrollen över vår välfärd.

(Applåder)

Herr talman! Man vill inte att Nooshi Dadgostar ska få stå alltför oemotsagd.

Vi har ett enormt utanförskap i Sverige som präglas av otrygghet, ofrihet och bristande skolresultat. Liberalernas svar är tydligt: Det handlar om en stark integrationspolitik. Vi tror på skolans kraft.

När man tar ansvar i ett land måste man förhålla sig till några realiteter. Då kan man inte bara säga att inflation och prisekonomi inte finns och att vi har en annan ekonomi på en annan planet där vi bara kan blåsa på.

Tror Nooshi Dadgostar att hennes kraftfulla skattehöjningar på något sätt kan leda till att färre människor kommer i arbete och att det därmed blir färre skattebetalare? Och tror Nooshi Dadgostar att det faktiskt är svensk företagsamhet som ser till att vi kan betala för alla välfärdens hjältar?

Herr talman! Det har visat sig att Johan Pehrsons politik är skadlig för svensk företagsamhet. Han lägger ned investeringar i järnväg som industrin efterfrågar. Han investerar inte i ny vindkraft som industrin efterfrågar. Och han investerar framför allt inte i arbetsförmedling och utbildning som industrin efterfrågar. Johan Pehrsons parti är mycket skadligt för svensk tillväxt och svenska näringar.

Vänsterpartiet tycker inte att det i ett läge där vi måste prioritera är en god prioritering att ge skattesänkningar på 13 miljarder kronor till alla som har ett inkomstläge likt det som Johan Pehrson och jag har. Det var mer prioriterat än att se till att barnens, de funktionshindrades och de äldres verksamhet var intakt.

Det är ingen prioritet att sänka skatten för riksdagsledamöter med 50 000 kronor nästa år. Lägg det på välfärden!

(Applåder)

Herr talman! Vägen ut ur en svår ekonomisk situation med en krigsekonomi på grund av krig i vår närhet och en inflationsekonomi där räntorna går upp och gör människor fattigare går via återhållsamhet och svåra prioriteringar och att se till att det lönar sig med arbete och utbildning.

Jag är väldigt glad över att vi får rapporter om att färre skrivs in som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det betyder att tusentals människor går till ett jobb i stället för att få a-kassa. Det är så vi får resurser till välfärden så att vi kan göra de investeringar i till exempel infrastruktur som vi behöver på sikt.

Men det enda svar som finns från vänsterpartierna och Nooshi Dadgostars så kallade sida i politiken är kraftigt höjda skatter. Detta kommer att driva välstånd och välfärd ut ur vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Det är precis tvärtom. Det är Johan Pehrson som håller på att driva arbetstillfällen ut ur landet därför att vi inte snabbt får på plats ny vindkraft. Han ser inte till att det finns ett investeringsstöd så att kommuner som Gällivare, Mariestad och Skellefteå kan få bostäder på plats så att människor kan flytta till de nya fossilfria fabrikerna.

Det behövs ny järnväg. Malmbanan måste byggas ut för att industrin ska kunna skeppa sitt gods, men det har inte Johan Pehrson tänkt göra. Han är skadlig för svensk industri och för svensk tillväxt. Det är detta som är problemet.

Det var en svår prioritering, säger Johan Pehrson, att ge sig själv en tusenlapp extra och låta de funktionshindrade i Karlskrona betala. Vi noterar den prioriteringen. Det är den prioritering som regeringen gör, men detta kommer vi aldrig att ställa upp på.

(Applåder)

Herr talman! Var börjar resan mot ett bra liv? Jag tror att svaret på den frågan för väldigt många av oss skulle vara: i skolan. En bra och trygg skola, där man lär sig det man ska och får vara en del av en gemenskap, hitta vänner och utmanas är grunden för ett bra liv.

Tyvärr har svensk skola i dag blivit något annat. Vi ser hur små skolor på landsbygden slås ut av ett orättvist skolpengssystem. Vi ser hur behöriga lärare sägs upp och skolor läggs ned. Vi ser hur oseriösa aktörer äter sig in i skolans värld, där snabba cash är viktigare än kunskap och kontinuitet. Vi ser hur universitet och högskolor larmar om allvarliga effekter av betygsinflation. Så kan vi inte ha det. Svensk skola förtjänar bättre.

För Centerpartiet är det helt uppenbart att skolan behöver mer pengar nu. Kommunerna måste få mer pengar nu, för att rädda både skolor och behöriga lärare. Den ekonomiska krisen får aldrig tillåtas bli en skolkris. Och vi måste våga säga som det är: Vi har för många oseriösa krafter i skolans värld.

För några år sedan var vi två liberala partier som hade stått upp för allt detta. Men nu är verkligheten en annan. Jan Björklunds tidigare engagemang för skolan, för ordning och reda, är som bortblåst. Nu ser vi i stället ett liberalt parti som sitter längst bak i klassrummet och tittar ned i golvet för att slippa få frågan när man inte har gjort sin hemläxa.

Det här håller inte. Det måste till besked här och nu. När får kommunerna mer pengar? När läggs skarpa förslag fram om att förändra skolpengen så att små, ansvarstagande skolor på landsbygden kan överleva? Skolans framtid är också Sveriges framtid. När kommer besked om mer pengar till skolan?

(Applåder)

Herr talman! En sak som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna har drivit igenom är en sänkning, eller i praktiken ett slopande, av skatten på så kallad jordbruksdiesel. Något vi också har drivit igenom och är i färd med att driva igenom är sänkt bränsleskatt och en kraftigt sänkt nivå för reduktionsplikten.

Båda dessa reformer har Centerpartiet vänt sig kraftigt emot. Man ville höja skatten på drivmedel med 1 krona per liter. Och man vill fortsätta höja, inte sänka, nivån för reduktionsplikten. Denna höjning av nivån för reduktionsplikten hade gett 9 kronor högre dieselpris per liter med Centerpartiets politik. Detta hade riskerat att slå ut åkerinäringen och stora delar av det svenska lantbruket.

Min fråga är helt enkelt: Varför driver Centerpartiet den här politiken? Nu finns det i och för sig inte så många centerväljare kvar på landsbygden, men ändå.

Herr talman! I går visade jag upp ett förslag, Tanka svenskt!, som vi har presenterat. Det ligger på vår hemsida - det är bara för Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraterna och alla andra som är intresserade att ladda ned det. Det handlar om hur man ökar produktionen av svenska biodrivmedel och sänker priset vid pump med 4 kronor - inte 14 öre, som regeringens politik har lett till. Löftet som i valrörelsen kostade 12 kronor var alltså värt 14 öre. Man sänker klimatet, men man sänker inte priserna. Man räddar inte alla de investeringar som har gjorts inom den gröna näringen.

Och när vi ändå talar om lantbruket - just nu genomgår lantbruket en oerhört tuff period. Det är torka, och det är väldigt svåra förutsättningar. Lantbrukare undrar om de kommer att få ihop foder till sina djur.

Vad är svaret till lantbrukarna, alla dem som ni lovade att stå bakom i valrörelsen och som Sverigedemokraterna sedan glömde så fort valrörelsen var över?

Herr talman! Hade jag styrt vädret hade jag kommenderat regn, men tyvärr gör jag inte det. Det har inte regnat på ett tag; det är helt korrekt. Oavsett vilka beslut vi fattar här i riksdagen tror jag inte att vi kan påverka det.

Reduktionsplikten har ingen bäring alls på utsläppen. När du sätter dig och kör din bil spelar det ingen roll alls om reduktionsplikten är 0 eller 100 procent.

När Centerpartiet lade fram sin budgetmotion i höstas sa man nej till regeringsunderlagets skattesänkning på bränsle. Vi hade en skattesänkning på bensin och diesel motsvarande 6,7 miljarder kronor - den ville Centerpartiet riva upp. Varför?

Herr talman! Det spelar ingen roll vad man kör bilen på, sägs det här i talarstolen. Då undrar jag varför vi över huvud taget ska elektrifiera eller göra något annat. Då kan vi väl fortsätta köra på fossila bränslen.

Sanningen är den att regeringens politik när det gäller reduktionsplikten ökar förbränningen av fossil diesel med 4 miljoner liter varje dag. Utsläppen ökar lika mycket under ett år som för hela den svenska järn- och stålindustrin. Detta är fakta; det är inget som går att ifrågasätta. Det går inte att säga: Nej, det där stämmer inte. Fakta är och kommer alltid att vara fakta.

Men sanningen är att det går att både rädda klimatet och sänka priset, samtidigt som vi ökar produktionen av svenska biodrivmedel. Frågan är varför Sverigedemokraterna och regeringen egentligen är emot detta. Varför är man så emot att stötta produktion av svenska biodrivmedel?

Herr talman! Hör ni hur tyst det är? Det är tyst när pandemins tackapplåder till vårdpersonalen tystnat. När de slutat är det inte så många partier som lyfter vården i denna kammare, men det gör KD. Vården kan lita på KD, och nu genomför vi de reformer som behövs för att Sverige ska kunna lita på vården igen.

Under lång tid med socialdemokratiska sjukvårdsministrar byggdes det upp en rejäl vårdskuld som gjorde att Sverige var väldigt sårbart när pandemin slog till. När vi hade ansvaret för vårdfrågorna senast halverades vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret gick man in med nästan kirurgisk precision och tog bort kömiljard och annat. Vårdköerna skenade. I höstas när vi tog över hade 163 000 patienter väntat olagligt länge på att få den vård de behöver.

Svensk sjukvård är bra. Men styrningen och grundorganisationen är alldeles för dålig. Den är från 1860-talet - en tid då vi höll på med åderlåtning och koppning. Väldigt mycket har hänt med vården sedan dess, men inte med grundorganisationen.

Nu tar vi de första stegen mot det som kan bli århundradets vårdreform, för att öka den nationella styrningen så att var i landet du bor, ditt postnummer, inte ska avgöra vilken vård du får. Men vi väntar inte på utredningen, utan redan nu avsätter vi 2 miljarder extra för fler vårdplatser runt om på landets sjukhus. Vi förbättrar arbetsmiljön för vårdpersonalen och ger dem tryggare anställningar. Och vi gör en historisk satsning på kvinnors hälsa, det som den så kallade feministiska regeringen aldrig mäktade med - skärpt tillsyn av mödravården och nationell förlossningsplan.

Vi går från ord till handling för vården.

(Applåder)

Herr talman! Ebba Busch talade om barnen i sitt anförande. Många barnfamiljer kämpar nu under den ekonomiska krisen. Läget har försämrats sedan valet och riskerar att ytterligare försämras nu när vi går mot sommarlov.

Nyligen presenterade Sverigedemokraternas regering ett förslag om bidragstak. Alla som kan jobba ska jobba, Ebba Busch. Hela Socialdemokraternas politiska projekt bygger på detta; det är fundamentalt i vårt samhälle. Jag diskuterar gärna hur olika bidragssystem utformas. Vi vet dock samtidigt att med mycket små ekonomiska medel, som ett par nya fotbollsskor, lockas unga barn in i kriminalitet.

Frågan är hur Ebba Busch tänker säkerställa att bidragstaket inte ökar barnfattigdomen ytterligare och därigenom underlättar för rekryteringen till de kriminella gängen.

Svara gärna ja på frågan, Ebba Busch: Kan du lova att ert bidragstak inte ökar barnfattigdomen?

(Applåder)

Herr talman! Jag har själv varit ett av de barn som har vuxit upp i en familj där välfärdssystemen inte alltid räckte till. Både barn och vuxna fick hjälpas åt för att få ekonomin att gå ihop. Trygghetsnäten fungerade ibland, men ibland nollades de. Det gällde både med en blå regering och en röd regering.

Många barn har haft det betydligt värre än jag själv, och jag är glad att Magdalena Andersson lyfter upp den här frågan.

Det viktigaste vi kan göra för att bryta barnfattigdom är att se till att mammor och pappor har ett jobb att gå till. Därför är det så viktigt att vi genomför reformen om bidragstak som ska se till att det alltid lönar sig att arbeta framför att gå på bidrag.

Vi kombinerar det med ett kraftigt förstärkt och förlängt bostadsbidrag för de allra mest utsatta, vilket når inte minst och framför allt barnfamiljer, och med ett fritidskort så att det alltid ska finnas täckning för de där fotbollsskorna, även om mamma och pappa inte har ett jobb.

Herr talman! Förstår jag dig rätt, Ebba Busch, att ni ska införa ett bidragstak och sedan kompensera det med ett nytt bidrag för att på så sätt inte öka barnfattigdomen?

Enligt de ministrar som presenterat det här har själva poängen varit att man inte skulle kunna stapla bidrag ovanpå varandra. Det kan man för övrigt inte göra när man har underhållsstöd, så det var en konstig argumentation.

Jag ger Ebba Busch, som nu är minister och sitter i regeringen och som är ansvarig för detta, ytterligare en chans att svara på frågan om vi ska få fler fattiga barn i Sverige eller inte. Vi socialdemokrater har föreslagit höjda barnbidrag, höjt underhållsstöd och sommarlovsaktiviteter med lunch, för att bara nämna några saker. Kanske kan vi få ett lite tydligare svar från Ebba Busch: Kan du lova att ert bidragstak inte ökar barnfattigdomen, också om det tar tid för föräldrarna att komma i arbete? Annars finns en risk att vi får tusentals fler fattiga barn i Sverige.

Herr talman! Svaret är ja. Om vi ska bryta barnfattigdomen i vårt land behöver det löna sig för mammor och pappor att gå till ett arbete. Fler av de barn som i dag växer upp i hem som precis har planterat om sina rötter i Sverige och som saknar förankring i det svenska majoritetssamhället ska få en chans. Det får man genom att se sin mamma ha ett arbete att gå till och att det hjälper familjen att gå runt.

Om man av någon anledning under en period står utanför arbetsmarknaden behöver dock stöden räcka till. Vi ska på kort sikt kombinera vårt förslag med upp till 2 100 kronor för ensamstående mammor som inte får ihop ekonomin utan behöver bostadsbidrag.

Jag är förvånad över att Socialdemokraterna säger nej till fritidskort, något som är avgörande för att barn ska kunna fortsätta med sina fritidsaktiviteter även när föräldrarna har blivit av med sina jobb.

Nu inför vi också gåvoskatteavdraget på nytt så att de ideella föreningarna kan göra sitt.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har varit ordförandeland i EU under detta halvår. För oss vänsterpartister är det viktigt att en svensk regering står upp för Sveriges intressen, även i ett EU-sammanhang, och inte låter sig köras över av andra intressen. Även vi måste fajtas för att det ska bli bra för våra medborgare.

Ebba Busch har nu suttit i förhandlingar om att förändra den dysfunktionella EU-marknaden för el. Vi har ju väldigt mycket billig elproduktion i Sverige och exporterar mycket, men vi betalar ett väldigt högt pris för detta ändå, för att priset inte sätts i Sverige utan på kontinenten.

I Tidöavtalet har Ebba Busch själv fört in att man ska pausa exporterande elkablar mellan Sverige och Tyskland då prisdifferensen mellan prisområdena måste minska betydligt. Bedömer Ebba Busch utifrån detta att det är ett problem att det förs in dyra priser från Tyskland?

Herr talman! Man behöver ställa sig en fråga. Den största delen av den el vi exporterar går till Finland. Ska vi sluta med det?

Just nu har vi för mycket elnät och för lite elproduktion sedan kärnkraft lagts ned. Utan de kablar vi har i vårt land skulle överföringskapaciteten minska ännu mer från norra till södra Sverige. Vi importerar reserver och vi exporterar el för att hålla vårt elsystem stabilt.

Vänstern behöver lära sig hur man kör ett elsystem. Det är helt uppenbart, herr talman, att de fortfarande inte begriper detta. Vem vågar investera i ny elproduktion i Sverige om Nooshis förslag om klippta kablar till kontinenten genomförs?

Vi kan diskutera prissättning. Det görs nu inom ramen för EU-diskussioner. De är dock inte i hamn än. Vi behöver ha mer elproduktion. Det är grunden.

Herr talman! Nu blev jag mycket förvånad. Det är ju Ebba Busch som har pausat utbyggnaden av kablarna. Det är inte jag som föreslagit det. Det är något som Ebba Busch mycket aktivt gör. Hon bygger inte ut elkablar, eftersom hon anser att det förs in dyra priser från kontinenten. Om det sista är vi överens.

Vad vi i Vänsterpartiet undrar är varför Sverige inte prissätter här. Varför ändrar vi inte dessa algoritmer? Sverige kan exportera och importera precis som vanligt; det finns ingen diskussion om det. Men priset måste sättas i vårt land, i likhet med vad som görs i Spanien, Portugal och andra länder. Vi i Sverige har ju gett upp så mycket mark för att bygga elproduktion här. Då kan vi inte bara exportera den och betala ett väldigt högt pris.

Varför står regeringen inte upp för Sveriges elkunder i EU och kämpar för att vi ska kunna sätta priset i Sverige och inte smittas av det som Ebba Busch själv skriver om i Tidöavtalet?

Herr talman! Jag känner att vi kanske pratar förbi varandra.

Det stämmer att vi har pausat utbyggnaden av Hansa Powerbridge till Tyskland för att vi behöver öka vår egen elproduktion kraftigt och för att inte bli lika påverkade av andra. Men att ha en annan modell för prissättningen i EU eller bara för Sverige hjälper inte om vi inte har tillräckligt med effekt.

Anledningen till att vi exporterar så mycket är att vi producerar väldigt mycket el när det blåser och när solen skiner. Men det finns inget sätt att lagra eller spara den elen för att den ska finnas när och där den behövs.

Jag är öppen för att diskutera hur prissättningen går till. Vi gör det inom ramen för EU-samarbetet, även om det inte är i hamn än. Det Vänsterpartiet säger om Portugal och Spanien stämmer inte. Det har Svenska kraftnät bestämt slagit fast.

Vi i Sverige behöver öka vår egen produktion så att det får effekt på effekten och inte bara på elproduktionen när det blåser. Då kan vi få ned priset.

Herr talman! Just nu fylls Sveriges gator av vita mössor på glada studenter. För några dagar sedan gick jag förbi ett studentflak där det stod "Fullt ös arbetslös". Man skulle nästan kunna tro att de har läst regeringens budgetproposition, för i år har regeringen gjort det dyrare att anställa just dessa unga. Det blir en dubbel smäll mot de studenter som nu ska ta nästa steg på sin livsresa: ett ansträngt ekonomiskt läge i kombination med regeringens höjning av arbetsgivaravgiften för unga.

Det första jobbet är vad som ger en ung människa erfarenhet, en första rad på cv:t och inte minst självförtroende och framtidstro. Därför är regeringens avsaknad av jobbagenda väldigt oroande.

Vad vill Ebba Busch säga till de studenter som på grund av regeringens politik nu får det svårare att få ett första jobb?

Herr talman! Det är verkligen svåra tider, och det är det många studenter som är medvetna om. Det är också många föräldrar som undrar: Kommer min nybakade student, mitt barn som nu tar klivet in i vuxenvärlden, att ha en plats på den svenska arbetsmarknaden?

Det är tuffa tider nu, men vi behöver se till att utbildningsrusta Sverige rätt för de gröna jobben på andra sidan den ekonomiska vintern. Det ser väldigt ljust ut för Sverige på lite längre sikt. Vi behöver se till att de som tar studenten nu skaffar sig en yrkesutbildning, en universitetsexamen eller en annan högskoleutbildning, så att de har den kompetens som behövs för de enormt många arbetstillfällen som kommer med den gröna omställningen. Det gör vi nu genom bidragstak, genom att peka på var vi har bristyrken, genom omställningsstöd mitt i livet och genom utbyggnad där arbetstillfällena finns.

Herr talman! Det är tydligt att Centerpartiet är det enda parti i den här kammaren som prioriterar jobben, företagen och de ungas livschanser. Det är helt uppenbart efter det svar jag precis har fått. Det räcker inte att bara säga att det kommer att komma lite längre fram. Det vi just nu ser är att företag pausar sina nyanställningar därför att kostnaderna för att nyanställa just unga kommer att vara oerhört höga. Det vi ser just nu är att unga springer ut ur skolan och sjunger "den ljusnande framtid är vår" men att den framtiden kommer att dröja oerhört mycket längre med regeringens brist på jobbpolitik.

Jag frågar därför Ebba Busch igen: Varför är det just de ungas livschanser som ni här och nu vill spara in på?

Herr talman! Vi gör inte det. Vi river hinder, förenklar och underlättar för Sveriges jobbskapare, oavsett om det är enmansföretag, små företag, medelstora företag eller de stora tunga industriföretagen, som kan vara nystartade eller ha funnits i Sverige i hundra år. Det handlar om sådana saker som regelförenklingar för tillstånd till tunga investeringar. Detta presenterade vi så sent som den här veckan. Målkonflikten mellan MP och S gjorde att allt sådant gick i stå under de gångna två mandatperioderna. Detta gäller bland annat gruvnäringen i Sverige och byggbranschens möjligheter att bygga fler bostäder. Men det handlar också om saker som vi vet betyder mycket för Sveriges mindre företag, såsom Verksamt.se samt införandet av ett förenklingsråd och ett implementeringsråd som ska förhindra gold-plating av EU-regler. Allt detta gör vi för att bana väg för jobbskaparna. Det är så studenterna kan få jobb.

Herr talman! Jag tror att det var få som missade Ebba Buschs prat i valrörelsen om att det är dyrt att vara svensk. Det symboliserades av ett väldigt ivrigt viftande med en falukorv. Men jag tror att det är ganska få av dem som lyssnar på den här debatten som upplever att det har blivit billigare att vara svensk sedan Ebba Busch tillsammans med Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tog över makten. Särskilt gäller det de barnfamiljer i Sverige som redan hade det tuffast. I stället har regeringen valt att lägga miljarder på elstöd till miljonärer och miljardärer och på skattesänkningar för dem som har det bäst ställt i Sverige.

Jag har pratat om Agenda 2030 här i dag. Det är bara sju år kvar tills de målen ska vara uppfyllda. Mål nummer 10 handlar om minskad ojämlikhet. Det stod Kristdemokraterna bakom när man röstade om det i riksdagen. Vad ska Ebba Busch göra för att vi ska närma oss målet att öka jämlikheten i Sverige?

Herr talman! Grunden är näringslivspolitiken. Vi banar väg för fler företag i Sverige. Det är därför vi gör en särskild satsning på kvinnors företagande. Bara ungefär en tredjedel av alla företag startas och drivs av kvinnor. Vi tror att det skulle kunna bli mycket mer.

Jag talade tidigare om regelförenklingarna, som ska möjliggöra för fler att anställa och låta företagen växa. Det är så fler kan få ett arbete att gå till. Vi förändrar bidragsreglerna, vilket ska göra att det alltid lönar sig att arbeta jämfört med att gå på bidrag. Men om man under en tid står utanför arbetsmarknaden för att man är sjuk, utbränd eller något annat ska man kunna leva på det; det ska vara ett stöd för att kunna komma tillbaka. Återigen: Jag tycker att det är talande att den största satsning vi gjorde i vårändringsbudgeten gick till förhöjt och förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta barnfamiljerna.

Herr talman! Den satsningen, som vi såklart stöder, var en av få ljusglimtar i regeringens budget. Vi gjorde också en förstärkning av bostadsbidraget när vi satt i regeringsställning. Men vi tycker inte att det är nog. Jag är bekymrad. Vi möts av andra åtgärder som tvärtom gör det svårare för de barnfamiljer som har det allra tuffast, till exempel det bidragstak som Magdalena Andersson tog upp i ett tidigare replikskifte. Det är där vi blir bekymrade från Miljöpartiets sida.

När det är som tuffast för många människor behövs också den mest aktiva politiken. Vi har föreslagit slopad moms på basvaror för att det ska bli billigare att gå och handla för dem som har det tuffast. Vi har föreslagit att alla skolor ska erbjuda frukost till de barn som behöver det allra mest, så att de inte börjar dagen på tom mage. Vi vill också till exempel höja barnbidrag och underhållsstöd. Det är åtgärder som verkligen skulle göra skillnad här och nu för de barnfamiljer som lyssnade på Ebba Busch när hon i valrörelsen sa att det var dyrt att vara svensk och som trodde att falukorven skulle bli billigare. Nu har ju falukorven tvärtom blivit dyrare, som det mesta av maten i Sverige.

Herr talman! Det är alldeles för dyrt att vara svensk, och det drabbar väldigt många barnfamiljer. Jag kommer att fortsätta att hålla mina löften och leverera på det, även om det inte går i en handvändning. Falukorven kommer till exempel att bli billigare om vi ser till att komma åt de grunder som i dag driver upp priset på maten.

Då är det märkligt att Miljöpartiet säger nej till ytterligare stor och tung kraftproduktion i form av kärnkraft. Mer kärnkraft skulle kunna pressa ned elpriset och därigenom matkostnaderna. Det är även märkligt att Miljöpartiet säger nej till att sänka reduktionsplikten. En sänkning av reduktionsplikten sänker priset på att producera och transportera maten men också kostnaden för att till exempel hämta och lämna ungarna.

Det är också märkligt att man återigen säger nej till gåvoskatteavdraget. Inte ens när 140 frivilligorganisationer vädjade till Miljöpartiet och Socialdemokraterna ändrade man sig i den frågan. Men nu levererar vi, för det är de som hjälper de allra mest utsatta i denna tid, och regeringen står bakom dem.

(Applåder)

Herr talman! När man nu ser hur så många kriser sammanfaller samtidigt och hör hur debattörer pratar om att vi kanske har en polykris eller en permakris, det vill säga många kriser som riskerar att bita sig fast i Sverige och i världen, skulle man ju kunna förvänta sig en regering som visade krafttag och visade att man är beredd och mogen att möta den uppgiften.

Vi har nu i decennier hört hur forskare höjt varningsnivån för klimathotet. De senaste åren har de närmast skrikit sig hesa. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att tiden för att agera håller på att rinna ut. Det har varit ett allvarligt läge länge. Vi har lyssnat till forskarna och kommit med svaren. Men nu borde det vara uppenbart för alla att läget är akut. Vi har extrema värmerekord, som slås med bred marginal runt om i världen, extrem torka och skogsbränder, både i vårt land och i andra länder.

Utmaningen för Sverige och världen är stor: att bara på några årtionden bryta med århundraden av fossilberoende, byta energisystem, få ett fossilfritt transportsystem och bygga en hållbar framtid. Man kan i det sammanhanget förstå att många har tvekat - är det möjligt att i en demokrati med demokratiskt fattade beslut nå så höga ambitioner och göra det som krävs?

Jag är stolt över att vi från den rödgröna sidan har visat att det faktiskt går. Med de beslut som redan var fattade var Sverige på väg att nå klimatmålen, som regeringen själv skriver i sin budget. Dessa klimatmål hörde till världens mest ambitiösa. Innan vi började det arbetet var det många som sa att det skulle gå ut över ekonomin, investeringarna, välfärden och jobben. Men det vi såg var tvärtom att det gav en investeringsboom. Det kom 1 000 miljarder i investeringar i den gröna industrin i Sverige tack vare den ambitiösa klimatpolitik vi hade.

Nu skriver tvärtom storföretagen på debattsidorna att de saknar regeringens svar. Varför hjälper regeringen inte utvecklingen framåt? Jag vill ställa frågan till statsministern. Vad kommer regeringen att göra för att svara på deras frågor?

(Applåder)

Herr talman! Jag lade lite böcker här på podiet. Jag har med mig några presenter till mina partiledarkollegor. Ni kämpar på och tar ett politiskt ansvar för det ni tror på och pekar på den väg ni vill gå. Det är sju exemplar av Lasse-Majas detektivbyrå. Nooshi Dadgostar kommer att få Mumiemysteriet.

Nu undrar ni kanske varför. Det är inte så att jag misstror er förmåga att klara lite tyngre grejer, och då menar jag tyngre böcker, i sommar. Det hoppas jag i varje fall. Jag har med mig böckerna för att vi alla har en viktig uppgift i sommar. Det är att få barn att läsa mer och att läsa böcker.

Det kan inte fortsätta som det gör nu där vi befinner oss i en läskris. Rapporterna är tyvärr tydliga. Svenska grundskolelever läser allt sämre. Vi riskerar att få en helt ny generation av funktionella analfabeter.

Fastklistrade framför skärmarna läser barnen allt mindre. Trots att forskningen är glasklar med att skärmar i tidig ålder inte är ett effektivt undervisningsverktyg är de svenska klassrummen fyllda med skärmar och mobiler.

Ett roligt Tiktokklipp kan aldrig ersätta en läsupplevelse av en bra bok. Vi måste vända utvecklingen och se till att vi också för in papper och penna tillsammans med böcker i de svenska klassrummen.

Vi måste göra mer. Jag vill uppmana er: Om ni inte vill läsa boken själv, så läs den för något barn. Eller be något barn att läsa högt för er och dem som finns i er närhet. Vi måste väcka läsintresset tillsammans igen om vi ska klara de utmaningar som vi har talat om i dag.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraternas högerregering har valt väg. Där är skattesänkningar för höginkomsttagare viktigare än vanligt folk som kämpar med vardagsekonomin. Det hänger ihop med hela projektet.

Syftet är att montera ned sammanhållningen, öka motsättningarna, ställa svensk mot svensk, och grupp mot grupp. Vi ser det i hatet, pådrivet av Sverigedemokraternas svans.

Det är näthat mot oliktänkande, hot, glåpord som kastas efter människor på tunnelbanan eller på bussen. Man ger sig till och med på barn för att de säljer majblommor.

Vi ser också ledande sverigedemokrater sprida grumliga konspirationsteorier om folkutbyte, utan att Liberalerna säger ett knyst. I stället låter man Sverigedemokraterna få reell politisk makt.

Min fråga är, Johan Pehrson: Finns det inga som helst gränser för dig och ditt parti? Var det rätt att välja Sverigedemokraterna före mig?

(Applåder)

Herr talman! Det här är inte Gifta på låtsas eller Random Tinder Date. När man går till val ska man ge besked om vad man vill göra för Sverige. Vad ser man för stora problem med migration, integration, brottsbekämpning, långa köer i vården eller skolresultat som man inte har gjort någonting åt på åtta år?

Jag uppskattar Magdalena Andersson på många sätt. Men om man ska få någonting gjort måste man ha en majoritet som angriper rätt saker och ser till att vi löser de stora strukturella problem vi har.

Det har talats en del om energipolitiken. Det är nu vi ser att det fortsätter att investeras i Sverige. Man vill investera i Karlskrona och Ludvika, och man talar om Timrå. Överallt söker sig investeringar till Sverige för att vi lägger om energipolitiken för att se till att Sverige fortsätter att vara mer attraktivt.

Herr talman! Det planerades investeringar på 1 000 miljarder efter en kombination av socialdemokratisk industripolitik och miljöpartistisk klimatpolitik - till skillnad från sist vi hade en borgerlig regering, där statsministern talade om att industrin var basically gone. Det sagt bara så att historien blir rätt.

Nu sitter Sverigedemokraterna med den avgörande makten över högerregeringen, och förflyttningen går snabbt och sker över många områden. Civilsamhällets finansiering hotas. Journalister hotas. Man ger sig på kulturen och opolitiska myndighetschefer.

Det är hat och hot mot oppositionspolitiker, och ni vill till och med strypa oppositionens finansiering. När jag berättar det för människor utomlands blir de chockade.

Samtidigt bäddar Sverigedemokraterna för en svexitdebatt, och man monterar ned klimatpolitiken. Riktningen är glasklar. För varje dag SD-regeringen styr Sverige blir vi ett mindre fritt land.

Jag ställer återigen frågan, Johan Pehrson: Finns det några gränser för dig och ditt parti? Hur långt ska vi gå i den här riktningen?

(Applåder)

Herr talman! Det är självklart att det finns gränser. Vi har noga sett till att samarbetspartierna har en inriktning som löser de svåra problem vi ser. En hel del är inte idéer som Liberalerna skulle ha ställt fram. Men vi måste se till att vi löser de stora problemen.

Ett liberalt parti som inte tar energiutmaningen, integrationsutmaningen, migrationsutmaningen, den ekonomiska utvecklingen och människors vardag på allvar behöver inte göra sig besvär.

Magdalena Andersson har som jag säger stora förtjänster till och från. Men du har ett sällskap som innebär att vi ska gå bakåt in i framtiden. De vill inte göra någonting åt detta. Det löser inte de stora strukturella problem som är så viktiga för friheten och tryggheten.

Det vore bra med ett lite lägre tonläge. Jag mötte SSU:are på vägen hit. De stod utklädda till människor med yxor som högg huvudet av folk. Det är den bild som sprids av en demokratiskt vald regering som svenska folket har röstat fram.

Jag erbjuder Fängelsemysteriet i sommarpresent. Tack, Magdalena Andersson!

Herr talman! Klimatfrågan är akut. Vi kan redan i sommar se hur de höga temperaturerna hotar matproduktion. Det skapar stora svårigheter för lantbrukarna.

Jag tänkte ta upp frågan om kollektivtrafiken. Det är en av de viktigaste klimatinsatser vi kan göra. Om fler åker buss, tunnelbana, spårvagn eller tåg får vi ned utsläppen.

Nu har vi en stor kris i kollektivtrafiken på grund av att regeringen prioriterade skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för att lägga pengar på regioner och kommuner som ansvarar för kollektivtrafiken.

Vi ser nu ett underskott på 3 miljarder kronor. Det kan innebära mycket höga avgiftshöjningar och att vi inte kan bygga ut kollektivtrafiken.

Vi föreslår en halvering av priserna och en högre utbyggnadstakt. Vad är Johan Pehrsons svar nu till regionerna som kan tvingas dra ned på kollektivtrafiken?

Herr talman! Det vi försöker att hantera är en av de svåraste ekonomiska kriserna på länge. Vi har en hög inflation och höga räntor. Vi har de facto en krigsekonomi, eftersom det är ett krig i vårt närområde. Allt det måste hanteras varsamt.

Vi lade därför fram en budget där vi såg till att återföra stöd som människor hade betalt för mycket för elöverföringar, och till företag och för gaskunder. Vi har höjt bostadstilläggen och förlängt dem för människor som har behov av detta. Vi ska se till att vi fortsätter att förstärka våra regioner och kommuner så att de kan fortsätta att bära välfärden.

Men alla måste hantera inflationsbekämpningen. Nu ser vi att inflationen fortsätter att falla. Det är bra. Vi lovade före valet att vi skulle bekämpa inflationen, för den gör oss alla fattigare. Men Vänsterpartiet har ju inga gränser; ni ska halvera priset på allt, och gärna med statliga inslag.

Herr talman! Vi ska inte halvera priset på allt. Det jag undrar - för det är svårt att förstå vad Johan Pehrson menar - är varför höginkomsttagare inte behövde bidra i detta.

Ni lägger fyra gånger så mycket på att sänka skatten som på att rädda kollektivtrafiken. Det kan leda till att avgifterna höjs. Det leder till att vi får en ökad inflation och att vi inte kan bygga ut kollektivtrafiken. Sverige är ett avlångt land, och vi behöver väldigt mycket infrastruktur och transporter.

Hur kan det vara mer prioriterat att sänka skatten på det här sättet än att göra de viktiga klimatinvesteringarna? Vore det inte mycket bättre att vi hade modern, billig och ren kollektivtrafik i Sverige än att Johan Pehrson får en tusenlapp extra? Det märker väl knappt Johan Pehrson själv. Hur är detta möjligt? Hur kan det vara så att denna prioritering var bättre än att satsa på klimatinvesteringar?

Herr talman! Jag förstår att det är svårt för Vänsterpartiet att ta till sig att höga skatter kan skada ekonomin. Annars skulle de ha haft en helt annan politik.

Vi har med de indexuppräkningar som vi använder oss av i Sverige försökt skydda människor som har behov av viktigt samhälleligt stöd. Det är garantipensioner, studiestöd, graviditetspeng - en lång lista. Vi har sagt att det inte ska vara fler som betalar statlig skatt och inte heller färre, utan det ska vara samma nivå.

Vi tror att höga skatter på arbete leder till att färre människor utbildar sig. Det leder till att färre människor söker sig till Sverige för att investera. Man vet redan att man får betalt i kronor och inte i euro. Man vet att man får betala höga skatter på de arbeten man utför. Det är ingen som vill att fler, men inte heller färre, ska betala statlig skatt. Det är därför vi håller på med index för gravida och för marginalskatterna när det gäller statsskatt.

Du ska få en bok också, Nooshi Dadgostar!

Herr talman! Jag begärde egentligen replik för att visa att vi två liberala partier nog i grunden tycker ganska lika. Det ser man inte minst på vårt klädval i dag; vi har likadana kostymer. Vi verkar handla i samma butik.

Men jag ville också tacka för att du lyfte fram böckerna och Martin Widmarks Lasse-Maja. Varför skulle jag inte bli glad när du lyfter fram en Linköpingsbördig författare som har gjort underverk för Sverige och för läsning bland svenska barn?

Jag vill återkomma till frågan om skolan. Jag tror verkligen att vi skulle kunna hitta varandra där framöver. Du lyfte att det var 52 miljarder i överskott för kommunerna förra året, Johan Pehrson. Det stämmer; många kommuner har ett överskott att fördela.

Jag är beredd att åka land och rike runt tillsammans med dig och tala med de kommuner som inte klarar av att prioritera. Men då vill jag alltså att du följer med mig och svarar på en fråga: Vad är ditt svar, Johan Pehrson, till de kommuner som inte har ett överskott att distribuera och de kommuner som måste fördela neddragningar? Varifrån ska de få pengarna till skolan?

Herr talman! Vi hanterar nu inflationen, och vi hoppas att den är på rätt väg. Men Riksbanken måste göra en stor del av detta. Det har vi inga synpunkter på i den här kammaren, och vi brukar inte ha några synpunkter på ränteläget. Jag hörde dock några sådana inlägg här nyss, och jag vet inte om Muharrem Demirok ingår i det gänget.

Vi ser kommunerna, och vi ser regionerna. Det var därför vi förde till över 10 miljarder i år. Vi kommer att ge besked i budgeten om hur många miljarder det blir nästa år.

Jag vill bara understryka att det vore skönt om Muharrem Demirok kunde inse och hålla med om att välstånd skapas genom att människor arbetar och att vi inte kan ha hur höga skatter som helst på allting. Om vi ska ha råd att ha 1,2 miljoner fantastiska hjältar i välfärden, som vi har i dag, måste det betalas med skatteinkomster från människor som jobbar och från företag som investerar och har investerat i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Återigen: Jag tror att vi är överens om att det är människor som jobbar och betalar skatt och företag som anställer de här människorna som är grunden för att vi ska kunna växla upp vår välfärd och för att det ska finnas fler lärare i skolan. Men just nu står vi inför en situation där lärare sägs upp. Behöriga lärare vet inte om de har jobbet kvar efter sommarlovet. Det är den verklighet vi står inför.

Vi har en ekonomisk kris. Det är vi helt överens om. Men vi kan inte låta den ekonomiska krisen bli en skolkris. Vi kan inte se på när skolor läggs ned i den våg av skolnedläggningar som vi just nu ser fortsätta. Lärare blir av med jobbet. Det är det som är den stora frågan.

Ni ska ge besked till nästa år, säger Johan Pehrson. Men behovet är akut redan nu - redan under det här året. Kommunerna signalerar att de behöver ett tillskott på minst 3 miljarder i år. Vad är svaret till dessa kommuner i år? Blir det mer pengar, eller måste de dra ned på skolan och avskeda lärare?

Herr talman! Långsiktighet är ganska relevant. Om Centerpartiet i sin budget i höstas hade haft mer resurser till skolan för innevarande år skulle den här argumentationen ha kunnat vinna viss respekt. Men ni hade ju lägre anslag än vad regeringen hade trots inflationsekonomin och reala penningars värde. Ni hade alltså ett lägre anslag; det är viktigt att ha med sig.

Mycket i skolan handlar också om reformer. Jag är väldigt glad att man har vaknat till från Centerpartiet och nu vill vara med och reformera och omreglera friskolorna så att vi driver ut charlatanerna från friskolesystemet. Det är väldigt viktigt.

Jag skulle önska att jag fick fullt stöd av Centerpartiet också för att stötta läsningen och driva ut skärmslaveriet ur den svenska skolan. Vi ska få tillbaka läsningen och användandet av papper och penna och öka kunskaperna och unga människors livschanser tillsammans med engagerade lärare.

Du får Diamantmysteriet - varsågod!

Herr talman! Johan Pehrson sa i ett tidigare replikskifte med Magdalena Andersson att när man går till val ska man säga vad man tänker göra. Det är ju bra, men det är bra om man också gör detta när man sedan har vunnit valet. Det är inte det som Johan Pehrson har gjort sig känd för i citat eller handling.

Det är också detta vi ser nu på miljöområdet från Liberalernas sida. Det man har sagt i valrörelsen verkar gå om intet. På affischer kallade man sig för högerns gröna röst. Man slog på stora trumman för att man i Naturskyddsföreningens och Världsnaturfondens enkäter bland annat ville skydda mer skog och hav och öka hållbarheten inom skogsbruket. Det är förslag som också Miljöpartiet stod bakom. Vi menade vad vi sa och har också följt upp det med politik. Men Liberalerna gör precis tvärtom.

Man blir lite nyfiken med tanke på att Johan Pehrson har sagt att man gör en sak före ett val och en sak efter: Hur går arbetet med miljöskydd när man har dragit ned på pengarna med 70 procent till skydd av värdefull natur? Ska de sista resterna av gammelskog här i landet huggas ned eller inte, Johan Pehrson?

Herr talman! Vi har lagt den näst mest omfattande miljöbudgeten sedan demokratin infördes i det här landet. Jag förstår att det finns ännu högre ambitioner att enkom prioritera detta från Miljöpartiet. Det har jag full respekt för, men jag vill bara understryka att det här är bättre än många av de budgetar som Miljöpartiet har lagt på riksdagens bord genom åren.

Vi måste möta det globala klimathotet. Det är här och nu. Jag stöder den verklighetsbeskrivning som Per Bolund har gett uttryck för i flera av sina inlägg, och jag ser ingenting annat. Men vi måste göra det tillsammans inom ramen för EU - världens bästa miljöorganisation. Att vi får mekanismerna i det stora klimatpaketet på plats är det största som har skett för att vi ska kunna nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045. Det finns ingen genväg. Vi måste jobba ihop. Ensam är inte stark. EU är starkt.

Herr talman! En mer korrekt beskrivning av regeringens budget är att det är den största neddragningen på miljöområdet från ett år till ett annat någonsin. Det visar väl också hur låga ambitioner Liberalerna och regeringen har - efter valet.

Det är också ganska häpnadsväckande att man nu hänvisar till EU, när vi vet att Johan Pehrsons regering har motarbetat just de initiativ som EU har tagit kring att få ett mer naturnära skogsbruk och värna den biologiska mångfalden, friluftslivet, naturturismen och liknande i de svenska skogarna.

Det är inte heller bara Miljöpartiet som undrar vad regeringen och Liberalerna egentligen står för. Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist vände sig direkt till regeringen häromsistens och bad den förtydliga: Ska värdefulla skogar huggas ned, eller ska de bevaras för framtiden? Myndigheten säger själv att regeringen är "orimligt otydlig" i den frågan.

Nu har Johan Pehrson en chans att vara tydlig: Ska de sista naturskogarna i Sverige skyddas och bevaras, eller ska de huggas ned?

Herr talman! Jag vill bara slå fast: Kan Per Bolund någon gång medge att vi lägger fram den näst mest omfattande miljöbudgeten sedan demokratin infördes? Jämfört med en miljöpartistisk eller socialdemokratisk uppblåst valbudget ser det förstås annorlunda ut, det är helt riktigt.

Vi har också tider som gör att man måste spara på alla områden. Om vi till exempel vill skydda våra skogar behöver vi också bygga ut den civilberedskap som nu står på tårna och är redo, timme för timme, att rycka ut ifall det, gud förbjude, skulle starta en ny skogsbrand lik den vi hade 2018. Det är också ett sätt att ta ansvar. Men pengarna kan inte hela tiden räcka till allt. Det gör de ofta i opposition men inte när man ska ta ett fullständigt ansvar.

Vi gör stora insatser för att skydda skyddsvärd skog. Det fortsätter vi med. Jag har dock stor respekt för att Miljöpartiet vill göra ännu mer.

Partiledardebatten var härmed avslutad.