Partiledardebatt

Herr talman! Jag älskar Sverige. Det är en ynnest att varje dag få vakna upp och veta att min yttersta uppgift för dagen är att göra det som är bäst för vårt land. Det är att göra det som krävs för att vi ska kunna bevara Sverige unikt, med våra värderingar om frihet, jämlikhet och jämställdhet.

Sedan vi möttes i här partiledardebatt förra gången, i januari, har vår verklighet förändrats. Det pågår ett storskaligt krig i vårt närområde. Därför snabbar vi på den stora upprustningen av försvaret för att bygga ett starkt svenskt folkförsvar - av svenska folket, för svenska folket.

Partiledardebatt

Vi har också beslutat om att ansöka om medlemskap i Nato. Jag har försäkrat mig om att det finns ett brett stöd för det i Sveriges riksdag och att vi kan göra det tillsammans med Finland. Jag har också arbetat väldigt hårt för att vi ska kunna få säkerhetsförsäkringar. I helgen besökte jag tillsammans med Annie Lööf ett amerikanskt örlogsfartyg som låg inte långt härifrån. De nordiska, amerikanska, brittiska, tyska och franska säkerhetsförsäkringarna bidrar till trygghet. Det är viktigt, för vi befinner oss i ett känsligt läge.

Anslutningsprocessen kräver handlingskraft och sammanhållning från både regering och opposition. Högeroppositionens misstroendeförklaring mot regeringen föll i går. Nu måste alla vi som älskar Sverige, inte minst vi som stöder ett svenskt medlemskap i Nato, samarbeta. Vi behöver blicka framåt och samverka för Sveriges bästa; det har svenska folket rätt att förvänta sig av oss.

Herr talman! Snart börjar sommarlovet för tusentals barn med sol, saft och bad. För alla som har tagit studenten de senaste veckorna börjar vuxenlivet. Andra har precis börjat sommarjobba. Några sitter och funderar på vad de ska göra i livet, och andra väntar nervöst på antagningsbeskedet från högskola eller universitet.

För många svenskar börjar snart den efterlängtade sommarledigheten. Grillen åker fram, radion spelar Sommar i P1 och ryggstöden på utemöblerna kan fällas bakåt. Min uppmaning till svenska folket är: Njut, alla som kan! Ta vara på ledigheten, och ta hand om varandra! Jag vill redan nu passa på att önska mina partiledarkollegor, Sveriges riksdagsledamöter och riksdagskansliet, inklusive talmännen, en riktigt skön och glad sommar.

Det är viktigt att vila ut nu, för på andra sidan ledigheten väntar ett val. Den 11 september är det dags för svenska folket att avlägga sin röst. För en levande demokrati är det viktigt att alla i vårt land är engagerade. Argument ska stötas och blötas, och ju fler som är engagerade, debatterar och kommer med förslag, desto bättre blir politiken. Argument ska stötas och blötas, men alltid med en gemensam och grundläggande respekt för varandra, för vårt land och för vårt sätt att leva.

Vi ska ha respekt för vår demokrati, helt enkelt. Det är viktigt, för så ser det inte ut överallt. I många länder, inte bara i Ryssland, utarmas de demokratiska principerna. Respekten för varandra och för framtida generationer förtvinar i samma takt. Sverige är långt ifrån perfekt. Men här lever respekten, även om den har nötts i kanten av ojämlikhet och segregation. Här lever demokratin, trots att den utmanas av krafter som vill slita oss isär. Gemensamt behöver vi varje dag försvara vår demokrati.

Herr talman! Det finns allvarliga problem. Det vi älskar med Sverige hotas. Det ställer krav på mig som svensk och som statsminister och på alla oss i kammaren. Jag vet att vårt Sverige kan bättre. Därför är valet den 11 september avgörande. Vi socialdemokrater har tre tydliga prioriteringar för att lösa samhällsproblemen.

För det första: Våldet, skjutningarna och kriminaliteten, som kryper ned i åldrarna, måste stoppas. Segregationen har lett till parallellsamhällen där alldeles för få pratar svenska, för få går till arbetet och alldeles för många barn går till en skola som inte ger dem de kunskaper som Sverige kräver. Vi har skärpt över 70 straff och utbildar fler poliser. I går började 785 nya polisstudenter sin aspirantutbildning. Men det är uppenbart att det inte räcker. Det är därför vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa gängkriminaliteten.

För det andra: Klimatförändringarna påverkar inte bara vår fantastiska natur, utan de slår mot vanligt folks ekonomi genom Putinpriser på el och Putinpriser på drivmedel. Vi ser också högre matpriser. Det är därför vi ska skapa framtidens jobb genom att ligga längst fram i klimatomställningen. I förra veckan genomförde vi ett klimattoppmöte här i Stockholm tillsammans med FN. FN:s generalsekreterare var också här. Det är ett av många sätt; vi måste gå från ord till handling.

För det tredje: Friskolelobbyister arbetar för att våra gemensamma skattepengar inte ska gå till barnen i skolan utan ned i riskkapitalisternas fickor. Det är därför vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. I dag sker en omröstning här i riksdagen om ökad likvärdighet, och jag hoppas att alla vill komma bort från marknadsflummet och se till att stärka barnens utbildning och få bort stöket i skolan.

Herr talman! Sverige är lagbok, nitiska tjänstemän och en välfungerande ekonomi. Det är att vandra fritt i vår natur, att kunna lämna ungarna på förskolan och gå till jobbet men också att kunna lita på sina grannar. Vi kan bygga ett starkare Sverige när vi arbetar tillsammans, för vårt Sverige kan bättre.

(Applåder)

Herr talman! Om 95 dagar är det val, och ännu en förlorad mandatperiod tar äntligen slut. Gårdagens förtroendeomröstning om Morgan Johansson blev ytterligare ett exempel på det helt uppenbara: Så här kan ett land inte styras i längden, i varje fall inte om landet har problem att lösa.

Vi ser ständiga regeringskriser eller hot om regeringskriser - i ett land som har förlorat kontrollen över den grova kriminaliteten. I går kväll sköts ännu en människa ihjäl, den här gången i Kristianstad. Jag läste nyss att en 16-åring just nu är anhållen.

I ett läge med krig i Europa och med en inflation som för första gången på 40 år hotar vanliga människors hushållsekonomi har vi en regering som inte kan samla majoriteter här i riksdagen och inte ens få igenom sin egen budget.

Sverige hade behövt en regering som vet vad den vill, som kan få stöd för sin politik och få någonting gjort - en regering med ministrar som sköter sitt jobb och inger förtroende utanför partikansliet. Magdalena Anderssons regering gör på varje punkt precis tvärtom.

Hon bygger sin regering på Centern, Vänstern, Miljöpartiet och på en politisk vilde, som är oeniga i alla de stora frågorna. Hon lovar att inte dra in Nato i valrörelsen men gör det ändå så fort Morgan Johanssons förmåga som justitieminister på goda grunder ifrågasätts. Man måste kunna lita på en statsministers ord i mer än två veckor. Jag står fast vid mitt löfte att skilja på Sveriges Natoansökan och vanlig partipolitik i nationens intresse.

Herr talman! Sverige står nu inför en ny ekonomisk situation. För första gången på decennier måste en vanlig löntagare räkna med att få det sämre ställt. Hushållen är i en perfekt storm av höjda matpriser, höjda elräkningar och höjda bolåneräntor. Rysslands förfärliga krig eldar på prisstegringarna, men regeringen lägger sten på börda genom att aktivt höja priset för vanliga människors vardagsliv. Det har blivit dyrt att vara svensk.

Regeringen pratar nu slarvigt om Putinpriser, vilket är rätt hånfullt mot alla de ukrainare som verkligen betalar det riktigt höga mänskliga priset för just Putin. Men begreppet Putinpriser leder fel på fler sätt, för det var inte Putin som lade ned kärnkraften i södra Sverige med skenande elpriser som följd. Det var inte Putin som såg till att Sverige hade världens högsta skatt på diesel redan före invasionen. Det var inte Putin som bildade regering med Miljöpartiet, kohandlade med Centerpartiet och sedan vek ned sig för Vänsterpartiet, utan det var Socialdemokraterna som gjorde allt för att klamra sig fast vid makten.

Herr talman! Regeringen har allt som allt gjort 46 skattehöjningar. Nu vankas önskelistor på nya höjda skatter på sparande, på boende, på resande och, som alltid, på företagande. Trots att Sverige har världens femte högsta skatter anser regeringen att Sverige inte har råd med just försvaret utan att införa ännu en skatt, en särskild beredskapsskatt. Men om inte ens statens absoluta kärnuppgifter kan utföras med de skatter som vi redan betalar är det prioriteringarna som är felaktiga, inte skatterna som är för låga i Sverige.

Hur den skatten ska tas ut och vilka som ska betala den vill regeringen inte berätta. Men eftersom försvaret ska stärkas rejält när det är krig i Europa och Sverige ska in i Nato talar vi om rätt många miljarder. Och vilka skatter kan ge många miljarder? Återinförd fastighetsskatt, höjd bensinskatt och höjd skatt på ISK-sparande. Flera av regeringens stödpartier och regeringens generösa huvudsponsor, LO, är för alla dessa skattehöjningar.

Nu måste regeringen tala ur skägget. Vilka skatter kommer ni att höja om ni sitter kvar efter valet? Den här gången måste väljarna få veta före valet. Inte minst de som överväger att rösta på Centern vill nog veta exakt hur dyrt det blir att stötta ännu en S-regering som samarbetar med Vänstern och Miljöpartiet.

Herr talman! På min sida i politiken är vi överens om att inte höja skatterna när vanligt folk kämpar med elräkningar och bensinpriser och försöker få lönen att räcka till. Vi är överens om att det nu är dags att ge valuta för skattepengarna, inte bara ta in mer skattepengar.

En ny regering efter valet kommer att lägga om den ekonomiska politiken, och principerna är enkla: Det ska alltid löna sig att jobba och försörja sig själv. Den som jobbar och har jobbat ska få mer i plånboken, inte mindre. Det är en fråga om frihet men också om rättvisa. Ingen ska behöva få bidrag för att kunna betala skatten eller ta lån för att betala elräkningen. De höga skatterna på el och drivmedel gör att staten tjänar pengar på de redan höga priserna. Det är orimligt. Och ingen ska riskera att drivas från hus och hem för att den andra sidan vill återinföra fastighetsskatten. Det är ett löfte från min sida.

Herr talman! Efter åtta år av ogenomtänkt ekonomisk politik som har försummat statens allra viktigaste arbetsuppgifter behöver Sverige fokusera och prioritera. För det krävs en regering som klarar den mest grundläggande uppgift som varje regering har, nämligen att kunna samla sitt eget regeringsunderlag, peka ut en gemensam kurs för framtiden, få igenom sin budget och sedan se till att få jobbet gjort. Det kan inte vara för mycket att begära just detta.

Inte fyra år till!

(Applåder)

Herr talman! Vi har facit framför oss. Vi har resultatet av ett åtta år långt socialdemokratiskt maktinnehav, åtta år av fiaskon, åtta förlorade år. Tyvärr finns det inga tecken på att den här regeringen bär några som helst insikter nog för att ta ansvar för sina misslyckanden. I stället vill man ha mer makt, mer möjlighet att göra ännu mer skada. Denna längtan efter makten har gått så långt att ett köpslående med en marxistisk politisk vilde, med helt andra intressen än Sveriges för ögonen, ses som något helt oproblematiskt, som ett naturligt inslag i den parlamentariska processen.

Den parlamentariska processen och frågan om hur långt Socialdemokraterna är beredda att gå för att få makten och behålla makten har därmed besvarats. Man är beredd att gå precis hur långt som helst, till och med så långt att man är beredd att äventyra säkerheten för Sverige och för Sveriges medborgare.

Ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige är den bild som Socialdemokraterna nu försöker förmedla inför valet. Men Sverige har inte blivit tryggare och bättre, utan det här är skamlösa lögner utan förankring i verkligheten. Finns det någon människa i det här landet som på allvar menar att vi har ett starkt samhälle i dag? Finns det någon i Sverige i dag som på allvar menar att Sverige de senaste åtta åren har blivit tryggare?

Regeringen vill att valet i höst ska handla om vad Socialdemokraterna vill göra för att göra Sverige starkare och bättre i framtiden och inte om vad de har åstadkommit hittills. Det som jag menar att valrörelsen borde handla om är vad den här regeringen på åtta år har lyckats åstadkomma så här långt. Det är åtta år av misskötsel, åtta år av nonchalans. Herr talman! Jag hoppas att valet blir en recension av detta.

I grunden kokar egentligen allting ned till vad man vill, hur man väljer att prioritera. Politik handlar om politisk vilja. Det handlar om prioriteringar, och det handlar om ambitioner. Är det positioner eller makten som lockar eller är det att göra Sverige till ett bra land? För mig och för Sverigedemokraterna, herr talman, är svaret på detta helt självklart. Vi har ett överordnat syfte, och det är att se till att Sverige blir ett bra land att leva i igen. Sverige ska vara bra att leva i.

I debatten pratas det mycket om medmänsklighet. Inte sällan används just medmänsklighet som ett tillhygge i debatten mot oss sverigedemokrater. Man säger att vi är elaka, att vi är hårda och att vår politik är inhuman. Men, herr talman, medmänsklighet är för mig och för Sverigedemokraterna att man visar kärlek för och tar hand om de sina. Medmänsklighet är att våra äldre som har byggt det här landet får en trygg och värdig ålderdom. Medmänsklighet är för mig och för Sverigedemokraterna att se till att våra barn ska kunna växa upp i trygghet utan rädsla för att bli utsatta för sexuella övergrepp eller förnedringsrånade när de går ut.

Den politiker som förvägrar en flitig, ansvarstagande, hårt beskattad befolkning en robust fungerande sjukvård, skola, äldreomsorg, trygghet och så vidare är inte en medmänsklig politiker. Det kan inte vara en medmänsklig politiker och kommer aldrig att vara en medmänsklig politiker.

För att förstå det måste man förstå själva utgångspunkten. Svenskar, människor i vårt land, svenska medborgare, har kämpat i hela sina liv för det här landet, och då har de också rätt att prioriteras.

Det är svenska medborgares land. Det är våra skattepengar, och det är vår rättighet. Förstår man inte det kommer det att gå fel. Då kommer man att hamna långt bort från verkligheten, hur mycket man än anstränger sig för att slippa se problemen komma.

Herr talman! Vi står inför ett ödesval. Vi har en gedigen politisk plattform som vi är beredda att sjösätta. Ingen mer ansvarslös invandringspolitik, inga fler straffrabatter och inget mer daltande med kriminella. Ingen mer skolpolitik där lärarna blir av med varje effektivt verktyg som krävs för att skapa en lugn och trevlig studiemiljö i klassrummen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Thomas Morell och Charlotte Quensel (båda SD).

Herr talman! Ledarskap, ansvar, samarbete. Världens blickar riktas nu mot Sverige. Det pågår ett krig två timmar bort från Sveriges gräns. Freden i Europa är krossad. Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och är nu mitt i en historisk och avgörande process med att ta Sverige in i Nato.

Det är på riktigt. Det är allvar nu. Då krävs att såväl regering som oppositionspartier skruvar ned tonläget, är konstruktiva och agerar ansvarsfullt. Då krävs fler vuxna i rummet som har Sveriges bästa främst.

Om knappt hundra dagar är det val. Då har människor i hela landet möjligheten att rösta på de värderingar och de politiker som de tycker förtjänar deras förtroende och i vilken riktning de vill ta Sverige.

Jag tror på samarbete före splittring, politiskt ledarskap före populism och på ett Sverige som blir grönare, friare och starkare.

Inte skräpa ned i naturen, vara snälla mot varandra och bara använda det vi verkligen behöver. Det var slutsatserna som min snart sjuåriga dotter landade i häromdagen när hon pratade om hur vi bäst tar hand om planeten. Banalt, skulle kanske några säga. Klokt, säger jag. Om vi kokar ned samhällsutmaningarna som vårt land står inför handlar det om precis detta.

Det handlar om miljön och klimatet, hur vi tar hand om naturen, hur vi förbättrar miljön, hur vi minskar utsläppen och gör våra hav, sjöar och vattendrag friskare och renare. Det handlar om hur vi kommer bort från extremväder, översvämningar och artdöd.

Det handlar om tolerans, trygghet och jämställdhet. Det handlar om rätten att bemötas med samma respekt oavsett om du är pojke eller flicka, man eller kvinna, i skolan eller på jobbet i vardagen.

Det handlar om att slippa leva ett liv i våldets skuggor, att få älska efter eget hjärta och att inte behöva bemötas med rasism och intolerans. Det handlar om att hela landet behövs och att vi nyttjar våra gemensamma resurser på smartast möjliga sätt.

Det handlar om att vi ser hur avgörande våra landsbygder och våra skogar är för jobben och den gröna omställningen, och hur avgörande det är att arbeta cirkulärt med återvinning och återbruk och att fortsätta att utveckla ny grön teknik där vi tar hand om planeten och samtidigt skapar nya gröna jobb.

Ska hela landet komma framåt behövs en politik och ett ledarskap som tar klimatet, jämställdheten, toleransen och våra landsbygder på allvar. Då behövs fler jordnära, gröna, liberala reformer och mer konstruktivt samarbete.

Då behövs för det första fler gröna investeringar i det stora och i det lilla, för klimatet och för jobben, i minusutsläpp, energilagring och i svenska biodrivmedel som måste fördubblas. Det behövs för att få fler att köra grönare och för att skapa tusentals nya jobb på våra landsbygder och för att minska vårt och på sikt andras beroende av Putins blodsbesudlade bränslen.

Då behöver vi för det andra öka takten i jämställdhetsarbetet och en arbetsmarknad och ekonomi som på riktigt är jämställd. Det handlar om att se till att heltid blir norm, att fler kvinnor i offentlig sektor kan vidareutbilda sig, byta arbetsgivare och påverka sin lön. Det ger mer jämställda löner och mer jämställda pensioner.

Då behöver fler utrikes födda kvinnor få chansen att lära sig språket och jobbet på jobbet, och få en egen lön och en egen frihet. Det gäller inte minst med vårt förslag om serviceassistenter. Det kan ge en möjlighet att få in en fot i vård- och omsorgsyrkena. Det är en trippelvinst för jämställdheten, för välfärden och för integrationen med fler kvinnor i jobb.

Då behöver vi se att hedersförtrycket och våld mot kvinnor är ett hot mot vårt demokratiska samhälle och en skamfläck. Då krävs konkret handling och samarbete. Vi har lagt fram skarpa förslag om allt från att kriminalisera kontrollerande beteenden och stärka tjej- och kvinnojourerna till att göra det lättare att värna sin skyddade identitet och hitta en ny bostad om du måste fly.

För det tredje behöver vi bli fler som förstår att hela Sverige behövs. Friheten, tryggheten och framtidstron måste genomsyra såväl Krokom som Kungsbacka, Nässjö och Nynäshamn. Vi behöver fler som gör och inte bara pratar, som står upp för historiska frihetsreformer om strandskyddet och som ser till att vi får konkurrenskraftiga villkor för matproduktion.

Ska Sverige bli starkare, grönare och friare, ett land där vi blir bättre, ska vi, som min dotter sa, ta hand om vår natur, vara snällare mot varandra och använda resurser och människor på rätt sätt. Det handlar om att stå upp för allt det där som kommande generationer ser som självklart.

Då krävs ledarskap för klimatet, för toleransen, för jämställdheten och för landsbygden. Det är inte för att det alltid är lätt utan för att det alltid är rätt. Vi bygger ett land som spirar framtidstro och kraften där alla människor får möjligheten att växa. Det gäller oavsett om du precis ska fylla 7 år eller 70 år. Det är för Sveriges bästa.

(Applåder)

Herr talman! Det svenska pensionssystemet fungerar inte. Trots att vi är bland de länder där man arbetar längst i Europa har vi mycket låga pensionsnivåer. Prognosen blir bara allt sämre. De som går i pension i dag får bara runt 50 procent av sin tidigare lön, och framöver kommer det att bli ännu lägre om inget görs. Vi har flest fattigpensionärer i Norden. I över 25 år har socialdemokrater och framför allt moderater blockerat frågan i den så kallade Pensionsgruppen.

När jag besöker arbetsplatser runt om i Sverige kommer frågan alltid upp. Det är oron över att inte kunna gå i pension därför att kroppen är helt slut. Det är oron för att pensionen är så låg trots ett långt arbetsliv att man inte ens orkar öppna det orangea kuvertet. Det är mitt ansvar att göra någonting åt det.

Vi måste vara ärliga. Vi har för låga pensioner. Vi måste ändra på det. Sveriges löntagare går upp tidiga morgnar, bär tungt, springer allt fortare och har värk i armar och leder för att få det här landet att fungera. De förtjänar bättre.

I ett välfärdsland kan vi inte ha fattigpensionärer. Därför ställde Vänsterpartiet krav på höjda pensioner inför statsministeromröstningen i höstas. Jag vet att de flesta i denna kammare då sa att det var fel. De sa att det inte passade, att det inte gick och att det var alldeles för mycket. Men de hade fel.

Hade garantipensionen följt den allmänna ekonomiska utvecklingen hade vi behövt höja den med 3 000 kronor i månaden. Så mycket har vår grundpension urholkats och släpat efter. Nästa vecka ska denna riksdag ta ställning till inte om pensionen ska höjas utan med hur mycket pensionerna ska höjas. Det är en vänsterpartistisk framgång som jag är stolt över.

Trots all kritik gick Socialdemokraterna till slut med på vårt krav. Det ledde i sin tur till att till och med de högernationalistiska partierna tvingats lägga fram ett förslag på riksdagens bord. Det blev alldeles för pinsamt att låta bli.

Jag är glad över att alla partier nu har ändrat sig och delar Vänsterpartiets uppfattning om att pensionerna är för låga. Många i den här kammaren brukade prata om att förbättra pensionerna. Vänsterpartiet såg till att något faktiskt hände.

Men högern är högern, och de högernationalistiska partierna halverade budet till pensionärerna. Deras förslag innebär knappa 500 kronor mer i plånboken, medan Vänsterpartiets och regeringens förslag innebär 1 000 kronor i höjd pension. Det brådskar att höja pensionerna. Drivmedelspriserna skenar, elpriserna är fortfarande för höga och priserna rusar på tomater, kaffe och andra livsmedel.

Herr talman! Eva mejlade mig häromdagen och frågade om de höjda pensionerna blir av. En vecka innan omröstningen kan jag fortfarande inte svara henne. Vi vet fortfarande inte vilken budget landet kommer att styras med. Vi har en regering som gång på gång förhindras att få igenom sin politik. Så kan vi inte ha det. Medborgarna har rätt att veta vad som ska genomföras och att det regeringen utlovar också blir verklighet. Pensionärerna måste få känna sig trygga med att regeringens besked går att lita på.

Vem ska väljarna utkräva ansvar från när det inte är tydligt vem som styr landet? All denna instabilitet beror i grund och botten på att Centerpartiet vägrar att förhandla, vilket omöjliggör en stabil majoritet. Det är därför pensionärerna i dag, bara en vecka innan omröstningen, fortfarande inte vet hur framtiden kommer att se ut - huruvida Centerpartiet kommer att släppa fram en högernationalistisk politik med en halverad pensionshöjning eller Vänsterpartiets och regeringens politik med 1 000 kronor mer i plånboken. Det är ovärdigt. Pensionärerna behöver 1 000 kronor mer i plånboken. Se till att de äntligen får en rejäl höjning!

(Applåder)

Herr talman! Mitt anförande i dagens partiledardebatt kommer att handla om hela Sverige, om hur vi ska göra det möjligt att leva i hela Sverige och om hur vi ska kunna vara trygga, få vård och färdas i hela Sverige oavsett om man vill leva i en pulserande storstadsdjungel eller i det vibrerande hjärtlandet.

Sedan 2014, när vi lämnade över regeringsmakten, har vårdköerna tredubblats. Vården i sig håller världsklass, men det är en klen tröst för de 140 000 patienter som har väntat olagligt länge på att få behandling eller på att ens undersökas av specialist. Regeringen har kommit på en lösning, inte på vårdköerna men på hur de uppfattas. Statsministern har döpt dem till coronaköer, men låt er inte luras! Köerna var rekordlånga redan före pandemin.

Vi kristdemokrater har en annan lösning, som är en riktig lösning: en nationell vårdreform så att Sverige äntligen får ett nationellt vårdsystem som i Norge och Danmark, som tidigare har haft samma problem som vi men som hade den politiska kraften att ta tag i sina problem.

Varför behöver vi då ett nytt vårdsystem? Jo, för att det vi har inte längre hänger med. Jag skulle vilja illustrera det med följande.

Om man behöver en knäprotesoperation är det mycket bättre att bo i Sörmland än i Västmanland. Om man drabbas av bröstcancer är ens överlevnadschanser högre om man bor i Uppsala än om man bor i Jämtland Härjedalen. Den som behöver bup kommer nästan säkert att få hjälp i tid i Gävleborg men nästan säkert inte i tid i Västernorrland.

Det här är inte rimligt. Det här är inte värdigt. Vården är en rättighet, inte ett postkodlotteri. Sverige behöver århundradets vårdreform, och en regering med kristdemokrater i kommer att genomföra århundradets vårdreform.

Herr talman! Det har blivit dyrt att vara svensk. Det har blivit för dyrt att vara svensk. Vi minns alla vintern och den elprischock som tidvis höjde elpriserna med 1 000 procent jämfört med vintern innan den. Även här börjar regeringen hitta på nya ord, som vi precis har hört här i kammaren: Putinpriser. Nog är Putin ett hot, men det var Magdalena Andersson som höjde drivmedelsskatten sju gånger. Och det är Sveriges regering som vägrar sänka reduktionsplikten som chockhöjer dieselpriserna.

Allt detta märks mest där avstånden är längst. Det skadar familjer, det sänker våra jordbruk och det skadar möjligheterna att jobba, inte minst när cementproduktionen tvingas stänga och gruvorna hindras från att öppna.

Som om inte de dyra transporterna vore nog försvåras de dessutom av regeringens oförmåga att prioritera. Nya Ostkustbanan, som hela landet är beroende av, har skjutits på framtiden för att regeringen letar pengar till sina snabbtåg mellan Göteborg, Stockholm och Malmö. Och nya isbrytare, som är avgörande för stål- och skogsindustrins export, nämns inte med ett ord i regeringens infrastrukturplan - inte ett ord!

Regeringens trafikpolitik har spårat ur. Den är full av potthål, den flyger inte och den har frusit fast. En ny regering där Kristdemokraterna ingår kommer att ersätta den med en trafikplan som både länkar och läker ihop Sverige på nytt.

Herr talman! Den gångna våren har varit den blodigaste i mannaminne. Från januari fram till juni har det skett 169 skjutningar, och 32 människor har dött. Och våldet rör på sig. Vad händer när gängen i likhet med stöldligorna på allvar börjar etablera sig i hjärtlandet, där närmaste polis kan vara flera mil bort? En regering med kristdemokrater i kommer att ge svensk polis de verktyg som behövs för att knäcka gängen så som Danmark gjorde.

Herr talman! Sveriges problem är många, men det finns lösningar. Vi har tänkt ut nya lösningar medan regeringen tycks ha tänkt ut nya ursäkter. Vi är ett av fyra partier som, våra olikheter till trots, ser problemen i stora drag och är överens om lösningarna. Vi har en samlande ledare i Ulf Kristersson som har sett till att vi har kunnat hitta gemensamma punkter på område efter område.

I höst är det färdigtindrat för de rödgröna singelpartierna. I höst har svenska folket chansen att svajpa höger för en ny regering och en ny start för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer från den svenska medelklassen - men jag ser forskningsministern här, och då måste jag väl lägga till att jag är medveten om att jag kommer från min älskade mamma och pappa.

Liberalerna sätter i och för sig inte klasstämplar på människor - vi tror på individens frihet, och vi tror att människor kan göra egna val i livet - men låt mig ändå berätta lite om vad som oroar den svenska medelklassen i dag.

Den ser hur våldet och brottsligheten kommer allt närmare. De som hoppades på att bo tryggt när de flyttade till en lugn stad märker nu att de bor på ett ställe som skakas av skjutningar och mördande. Medelklassen, den som jobbar och betalar in skattepengarna, har svårt att förstå att rättsväsendet inte har större kraft att pressa tillbaka gängkriminalitet, dödsskjutningar och annan brottslighet.

Den breda medelklassen märker hur den valfrihet som har blivit en självklarhet och en rättighet i deras liv - möjligheten att välja vård, hemtjänst och skola - nu hotas av Socialdemokraterna som kallar detta att ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Men, mina vänner, detta betyder i klartext att beslut som i dag fattas vid köksbordet hos en familj i stället ska fattas av byråkrater vid ett sammanträdesbord.

Mina grannar förvånas också över att politiken har varit för flat mot lycksökare och extremister som missbrukat friheten att starta skolor och som låtit vinster de facto gå ut över kvaliteten.

De oroas över bristen på integration, där missriktad välvilja har befäst en kravlöshet, eller att det finns en otydlighet om vilka normer som råder i landet Sverige. De ser hur detta leder till ökat stök i skolorna, växande sociala problem och hur en brutal långtidsarbetslöshet förvärrar problemen för människor som redan lever och har det tufft i utsatta områden.

Herr talman! Liberalerna går till val på en politik som är ett svar på denna oro, en politik som vill värna medelklassens frihet och få den att växa för dem som behöver den som mest.

Vi vill stärka hela rättskedjan. Vi vill stärka grunden i den liberala staten. Men rättsstatens stålhandske måste också pareras med en stark lovikkavante, en vante som tidigare och tydligare sätter stopp för unga människor som annars riskerar att dras in i brottslighet och välja en kriminell bana.

Vi vill ha en ny friskolereform som säkrar både valfriheten för människor, oavsett plånbok, och att ingen aktör någonsin kan sätta vinster före kvaliteten.

Vi vill ha jobbskaparpolitik som inte minst genom flera små företag kan pressa tillbaka långtidsarbetslösheten.

Vi vill se att hedersvåld och separatism möts med kraft och tydlighet. I Sverige gäller svenska lagar och inga andra.

Herr talman! År 1999 konstaterade Liberalerna att i det nya Europa var medlemskap i Nato det som gav Sverige störst säkerhet. Vi fick hård kritik. Ett par år senare - 2001 - gjorde vi liberaler upp med den misslyckade integrationspolitiken och gjorde den till huvudfråga i valet 2002. Vi konstaterade att man var tvungen att ställa krav på människor och krav på ett personligt ansvar. Vi fick hård kritik.

Ungefär samtidigt gjorde vi också situationen i den svenska skolan till en central fråga i svensk politik. Vi fick hård kritik för det som kallades pluggskola och gammaldags disciplin. I dag låter det annorlunda. De som då var hätska kritiker har plötsligt blivit efterkloka.

De förlorade åren har kostat på. Alldeles för lite har gjorts för att ta itu med Sveriges grundläggande problem. Men i september, herr talman, kan Sverige välja väg och gå från förlorade år och efterklokheten som norm till klarspråk och framsynthet med ett rättssamhälle som hävdas med full kraft mot kriminella nätverk, klaner och separatister, en integrationspolitik som vässas och en skolutveckling som vänds. Kärnverksamheter som rättsväsen, försvar och vård ska prioriteras. I en värld där auktoritära regimer bygger nya imperier ska Sverige fortsätta att vara aktivt för globalt samarbete, ett enat Europa och internationell solidaritet.

Medelklassen förväntar sig att vi här gör vårt jobb. Efter åtta år med socialdemokratiska regeringar är det dags för en ny start med en ny liberal regering för frihet och trygghet, för ett möjligheternas Sverige för många fler och för ett mindre efterklokt Sverige.

(Applåder)

Herr talman! "Det var den allra bästa av tider, och det var den allra värsta. Det var visdomens tid, det var oförnuftets tid. Det var både trons och vantrons epok." Det här är inledningen till Charles Dickens roman Två städer från 1859. Trots att denna berömda inledning skrevs för över 160 år sedan är den lika aktuell i dag. För aldrig någonsin har det varit tydligare att vi står inför ett val av två alternativa framtider: en hoppets vår eller en förtvivlans vinter, som Charles Dickens fortsätter.

Det har aldrig varit tydligare att vi har möjligheten att välja en ljus framtid. Det är en framtid där vi har svarat upp mot vår tids ödesfrågor, klimathotet och naturkrisen. Det är en framtid där vi har vågat kasta av oss det fossila ok som vi så länge har släpat på och i stället väljer en förnybar framtid.

Under de två gångna mandatperioderna har Miljöpartiet kunnat visa att en annan värld inte bara är möjlig utan också attraktiv. Genom den politik som vi har lyckats genomföra säljs nu fler elbilar i Sverige än bensin- eller dieselbilar. Vi vet nu att en framtida trafik utan några utsläpp alls är möjlig att uppnå.

Genom den politik som vi har genomfört, med en stark klimatlag och gröna investeringsstöd, planerar svensk industri nu för att investera 1 000 miljarder kronor i omställningen till fossilfrihet genom stål utan kol, förnybara bränslen och elbilsbatterier.

Vi har möjlighet att välja en framtid där människor går till de tiotusentals, ja hundratusentals gröna jobb som redan nu börjar växa fram som ett resultat av den politik som Miljöpartiet har genomfört i regeringsställning.

Herr talman! Den framtid som Miljöpartiet arbetar för är en framtid där vi har brutit beroendet av fossila bränslen, de som finansierar kriget i Ukraina men också kriget i Jemen. I denna framtid produceras den förnybara energin i Sverige, som bidrar till en fredligare och tryggare värld än den vi ser omkring oss i dag. Där kan alla, oavsett om vi bor i villa eller hyreslägenhet, i storstad eller på landsbygd, producera egen billig el i stället för att vara beroende av de dyra fossila bränslena. Jag är stolt över att grunden är lagd och att en hållbar framtid är möjlig att välja.

Samtidigt har det aldrig varit tydligare att vi i stället kan möta en mörkare framtid. Det är den framtid som visas i klimatforskarnas alltmer alarmerande varningar. Där går dödliga värmeböljor som dem vi ser i Indien eller översvämningarna i Tyskland förra sommaren från att vara extremväder i dag till att bli vardag. Det är en framtid där dagens 100 miljoner flyktingar globalt ökar till 1 miljard människor som, enligt FN:s uppskattningar, kan tvingas fly från sina hem på grund av det förstörda klimatet.

I denna framtid har politiken låst fast samhället i smutsiga tekniker och förlegade samhällsstrukturer i en fossil ekonomi där mänskligheten bedriver det som FN:s generalsekreterare António Guterres kallade ett sanslöst självmordskrig mot naturen under miljömötet Stockholm + 50 här i Stockholm för bara några dagar sedan.

Herr talman! Beskrivningen av två framtidsalternativ kan låta ödesmättad, men den har ett enormt starkt stöd i forskningen. Jag vill tvärtom visa att det finns ett hopp och en möjlighet. Vi har fortfarande valet i våra egna händer att välja framtid. Men vetenskapen varnar oss också väldigt tydligt för att tiden håller på att rinna ut.

Nästa mandatperiod kommer att bli avgörande för vilket av dessa framtidsalternativ vi väljer. Vi har lagt grunden för ett Sverige som kan bli världens första fossilfria välfärdsland. Men det är bara grunden som är lagd. Det är under de kommande fyra åren som vi måste accelerera klimatinvesteringarna och mycket snabbt minska våra utsläpp. Det säger både FN:s klimatpanel och experterna i det svenska klimatpolitiska rådet.

Herr talman! Till den framtid som Miljöpartiet vill se ska alla med. Där ska vi bygga det nya gröna folkhemmet som vilar på ett starkt socialt golv som gör att ingen faller igenom. Det ska vara ett grönt folkhem som vilar på en världsledande skola fri från vinstutdelande aktiebolag och på en allmän sjukvård med fler anställda med rimliga villkor. Och där ska våra äldre få en god pension att leva på.

Jag är övertygad om att en hållbar framtid är möjlig, annars skulle jag inte stå här i dag. Men då måste också klimat- och miljöarbetet fortsätta i ökad takt. Det får inte avstanna och stoppas, vilket vi kan se i arbetet hos övriga sju partier. En hållbar framtid bygger inte sig själv. För det krävs att åtminstone ett parti prioriterar klimatet. Det är Miljöpartiet de gröna.

(Applåder)

Herr talman! Stökiga klassrum drabbar alla. Barn kommer hem efter skoldagen med ont i huvudet. Föräldrar är med rätta oroliga. Hårt arbetande lärare riskerar att gå in i väggen. Så ser det ut i alldeles för många skolor i Sverige i dag. Så kan vi inte ha det. Man behöver lugn och ro för att kunna plugga glosor, tystnad för att förstå matte och ordning för att reda ut naturvetenskapliga formler.

Det är därför vi har gjort det enklare för lärare att få bort stök och störande mobiltelefoner från klassrummen. Det är därför vi har sett till att 38 000 fler anställda jobbar i skolan sedan 2014. Vi ser också att kunskapsresultaten har vänt uppåt, men det är uppenbart att det inte räcker. I grunden är nämligen systemet trasigt.

Vi måste tala klarspråk om vinsterna. Våra skattepengar behöver gå till mer personal, till skrivböcker och till skolkuratorer, inte till utländska riskkapitalister, lyxvillor på Floridas östkust eller nya lyxbilar.

Samhället måste vara starkare än marknaden. Det är därför vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Vi ska ha en skola med kunskap i fokus och med ordning och reda. Jag kommer att göra det jag kan för fler lärare, ordning och studiero så att barn och elever lär sig det man behöver. Men det kräver ett stopp för marknadsflummet.

Senare i dag är det omröstning i riksdagen. Det är inte rimligt att friskolor, som i dag, får betalt för uppgifter de inte har. Inte ens för den som vill ha en marknadsskola kan det vara rimligt, för så fungerar det inte på en marknad.

Så jag uppmanar alla: Släpp prestigen! Gör upp med den gamla politiken! Se till att vi kan få en rimligare ordning!

(Applåder)

Herr talman! Den här regeringen vilar på Miljöpartiet, som fram till för några år sedan var emot det militära försvaret, på Vänsterpartiet, som inte ville hjälpa Ukraina med svenska vapen, och på Centerpartiet, som i sin allt smalare mitt vill öka invandringen och kämpar med sitt kärnkraftsmotstånd. Det är den laguppställning som den här regeringen vill luta sig mot i tuffa och dyra tider.

Socialdemokraterna förhandlar utrikespolitik med en politisk vilde i den farligaste tiden sedan andra världskriget. Och statsministern stod nyss på ett amerikanskt stridsfartyg och talade illa om den opposition som har sett till att regeringen över huvud taget har stöd för Sveriges Natoansökan eftersom halva regeringens eget underlag är emot Nato.

Svagt ledarskap, Magdalena Andersson!

(Applåder)

Herr talman! Sedan kriget utbröt i Ukraina har jag jobbat oerhört hårt för att säkra Sveriges och svenska folkets säkerhet. Vi kunde snabbt och i bred enighet här i riksdagen besluta att vi skulle påskynda den stora utbyggnad av försvaret som den här regeringen har inlett med stöd av Miljöpartiet. Vi har sagt att vi ska gå upp till 2 procent. Vi har också försäkrat oss om ett brett stöd i riksdagen för att kunna göra en Natoansökan tillsammans med Finland och haft en mycket nära dialog med Finland.

Jag har arbetat hårt och rest runt i världen för att vi under den känsliga period som sedan följer ska kunna ha säkerhetsförsäkringar som gör att vi kan vara trygga. Det har varit viktigt för mig, därför att jag bedömer att det är bäst för Sverige. Jag har också försäkrat mig om att vi ska kunna ha ett brett stöd i parlamentet för detta. Nu behöver vi ha samarbete och samförstånd i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! "Samarbete" betyder på socialdemokratiska att alla ska samarbeta på socialdemokratins villkor och inte ifrågasätta Socialdemokraternas politik.

Jag kallas ibland för oppositionsledare. Det har jag inget emot. Men med all respekt: Jag leder oftare än bara oppositionen riksdagsmajoriteterna. Det var vår budget som vann, inte regeringens. Det var vi som ville kalla in Försvarsberedningen. Regeringen sa nej. Vi vann. Det var vi som ville hjälpa Ukraina med vapen. Regeringen sa att det var olagligt. Vi vann. Det var vi som ville gå med i Nato. Ni sa att det var destabiliserande och desinformation. Vi fick rätt då också.

Det vore bättre att leda Sverige från förarsätet än att försöka korrigera misstagen från baksätet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Sverige i det här känsliga läget tjänar på att vi nu blickar framåt, lägger gårdagen bakom oss och försöker samarbeta och samverka för Sveriges bästa. Vi är i ett känsligt läge. Vi jobbar hårt för att vi ska kunna vara trygga i den här osäkra världen. Då är det viktigt att vi kan visa världen att vi samverkar och samarbetar och tillsammans försöker leda Sverige genom detta känsliga läge.

(Applåder)

Herr talman och statsministern! Magdalena Andersson står här i dag som statsminister men också som tidigare finansminister under sju år i en socialdemokratisk regering. Det är resultatet av Magdalena Anderssons prioriteringar och ambitioner, herr talman, som vi ser i dag - skenande kriminalitet, kravaller, bilbränder, upplopp, stenkastning, grova brottslingar som går fria på våra gator, sossepriser på el och drivmedel, sossepriser på mat, pensionärer som tvingas flytta för att de inte klarar räkningarna och människor som dör i väntan på den vård de behöver.

Detta är alltså resultatet av åtta år med Magdalena Andersson vid den yttersta makten. Är Magdalena Andersson nöjd med detta?

Herr talman! Kriget i Ukraina påverkar hela Europa, ja, faktiskt hela världen. Vi ser hur svårt det är för lastbilschaufförerna i Spanien med de höga priserna på bensin och diesel. Vi ser hur tufft det är för barnfamiljerna i Tyskland med de höga gaspriserna, som ju är avgörande för de tyska elpriserna. Vi ser i utvecklingsländer, inte minst i Afrika, hur de allt högre matpriserna riskerar att leda till fattigdom. Vi ser hur det också påverkar oss i Sverige med högre matpriser, högre bensin- och dieselpriser och högre elpriser. Det är tufft för många svenska familjer, och det är någonting som de delar med andra familjer runt om i världen och som har sitt ursprung i Putins krig mot Ukraina.

(Applåder)

Herr talman! Då kan man fråga sig varför just lilla Sverige här uppe i norra utkanten av Europa har de högsta dieselpriserna i världen. Om det beror på Putin eller på att Magdalena Andersson har suttit vid den yttersta makten i åtta år får väl väljarna avgöra om några månader när det är dags för val.

Jag frågade egentligen om Magdalena Andersson var nöjd med utfallet av sina åtta år i de båda positioner hon haft. Hon svarade inte på det, men jag tolkar det som att hon kanske inte är helt nöjd just eftersom hon inte svarar.

Då är frågan: Vad talar för att någonting skulle bli bättre med ytterligare fyra år, när man har haft åtta år på sig? Vad talar för att samma Magdalena Andersson som har skapat alla dessa problem som vi ser i det svenska samhället i dag också är rätt person att lösa alla dessa problem? När, herr talman, blev det en god idé att sätta räven till att vakta hönshuset?

Herr talman! Ja, ibland kan oppositionen låta som ett hönshus, det stämmer.

Med det sagt: Det finns så mycket som jag skulle vilja göra. Vi har lagt fram så många förslag i riksdagen som hade kunnat skapa ett bättre och mer sammanhållet samhälle och ta itu med problem men som har stoppats av en nejsägarriksdag.

Vi hade kunnat ha mindre klyftor i Sverige. De allra rikaste hade kunnat bidra mer för att hjälpa pensionärerna, de funktionsnedsatta och barnfamiljerna i det här läget. Men det har Jimmie Åkesson och de andra oppositionspartierna stoppat.

Det finns dock en möjlighet den 11 september att ge ett större stöd till regeringen och till Socialdemokraterna. Vill man att vi ska kunna ta itu med Sveriges problem med ett brett stöd i Sveriges riksdag ska man rösta på Socialdemokraterna. Möjligheten finns.

(Applåder)

Herr talman! Uppskattningsvis 70 000 i Sverige, främst tjejer och kvinnor, får inte välja vem de ska gifta sig med, och de tvingas leva med psykiskt och fysiskt våld - allt för att hålla den så kallade hedern intakt.

Regeringens åtgärdspaket mot mäns våld mot kvinnor är bra, och det är det gedigna arbete som gjorts inom ramen för januariavtalet för att stoppa hedersvåldet likaså. Men fortfarande finns det mycket mer att göra, och på riksdagens bord ligger nu 150 centermärkta förslag i kampen mot heder, mäns våld mot kvinnor och barns utsatthet. Däribland finns ett förslag om att kriminalisera kontrollerande beteende, vilket är ett förslag som regeringen och Socialdemokraterna har sagt nej till.

Min fråga är om statsministern är beredd att ompröva detta. Är Socialdemokraterna beredda att ställa sig bakom Centerpartiets förslag om att kriminalisera kontrollerande beteende?

Herr talman! Jag uppskattar verkligen Centerpartiets arbete i de här frågorna. Det är viktiga frågor, och vi vet att Centerpartiet har drivit dem under lång tid.

Från regeringens sida har vi också kunnat arbeta med och lägga fram en lång rad förslag på det här området. Det gäller bland annat heder, där vi har gjort en ändring i lagstiftningen som träder i kraft nu i juni. Det handlar också om mäns våld mot kvinnor, där vi kommer med ytterligare åtgärder. Vi har i brett samarbete kunnat se till att kvinnojourerna nu får pengar som är långsiktiga så att de inte behöver oroa sig för sin finansiering. Detta har varit viktiga åtgärder, och vi har också arbetat med en lång punktlista med olika åtgärder.

Vi är naturligtvis alltid beredda att titta på förslag så länge man bedömer att de är effektiva och leder rätt. Just detta förslag behöver vi nog fundera över och diskutera ytterligare.

Herr talman! Storbritannien har en liknande lagstiftning kring kontrollerande beteende på plats sedan några år, och där har flera tusen åtal gällande kontrollerande beteende väckts på bara ett år. Det visar att det går att göra även i Sverige.

Att unga tjejer ska kunna leva sina liv som de vill och bestämma över sin egen framtid är viktigt. Vi kommer aldrig att nöja oss med mindre än att inte en enda flicka gifts bort mot sin vilja, stympas eller stängs in i normer och klankulturer, och detta börjar med kontrollen - de små, kontrollerande stegen.

Min fråga är därför återigen: Är Socialdemokraterna beredda att göra mer för att stoppa det hedersrelaterade våldet och förtrycket och få fler personer fällda för den kontroll som de steg för steg inför, som hela tiden eskalerar och som sedan leder till ett omfattande hedersförtryck och hedersvåld?

Herr talman! Är regeringen beredd att göra mer? Svar: Ja, absolut - gärna i samarbete med Centerpartiet och andra partier här i riksdagen. En sak är nämligen glasklar: Svensk jämställdhet gäller alla flickor och kvinnor i Sverige. Här finns inget utrymme för kompromiss.

(Applåder)

Herr talman! I går hade vi en misstroendeomröstning där hela regeringen riskerade att falla. Det är stökiga dagar i svensk politik. Men det är det inte bara nu, utan så har det varit gång på gång under denna mandatperiod.

Nästa vecka vet vi inte om förslaget till statsbudget faller eller går igenom. Flera av de budgetar som Magdalena Andersson har lagt fram, som statsminister men framför allt som finansminister, har fallit i riksdagen under denna mandatperiod. Det har inneburit att regeringen under stora delar av mandatperioden har regerat på högernationalistiska budgetar. Det borde finnas gränser för vad en statsminister kan acceptera i detta avseende.

Min fråga är: Var går statsministerns gränser? Är hon villig att regera under dessa villkor en gång till?

Herr talman! Vi fick ett extremt komplicerat valresultat efter förra valet. Det parlamentariska läget var ursvårt, och det tog månader innan vi kunde få en regering på plats. Men det är klart: Svenska folket röstar, och sedan har vi folkvalda ett ansvar att förvalta det valresultatet på bästa sätt utifrån de förutsättningar vi har.

Vi socialdemokrater har under den här mandatperioden tagit ansvar för att Sverige ska kunna regeras, och det har vi gjort i olika konstellationer och på olika sätt. En sak är tydlig, och det är att vi socialdemokrater alltid tar ansvar för Sverige och för svenska folket. Nu är det val den 11 september, och då finns det en ny möjlighet för svenska folket att lägga sin röst. Jag hoppas såklart och kommer att arbeta för att fler ska lägga den på Socialdemokraterna så att jag kan fortsätta att vara statsminister och leda landet i den här turbulenta tiden.

(Applåder)

Herr talman! Detta är ju någonting som statsministern kan påverka själv. Det är djupt olyckligt att de partier som röstar fram en statsminister sedan inte är villiga att samarbeta med varandra för att få igenom regeringens beslut. Det skapar mycket otydlighet kring vem som styr landet, vilket väljarna rimligtvis måste veta för att kunna avgöra vilket parti de vill rösta på.

Jag ställer därför frågan: Betyder statsministerns svar att hon återigen kan tänka sig att bli statsminister utan att få igenom sin politik, det vill säga kräva att hennes budget också kan gå igenom i riksdagen?

Herr talman! Det är klart att Sverige hade varit ett bättre land om regeringens budgetar hade gått igenom i riksdagen. Då hade vi till exempel inte haft en funkisskatt kvar, vilket vi har nu. Den innebär att personer som är födda med en funktionsnedsättning betalar högre skatt än en löntagare. Det är en skatteklyfta som infördes under alliansregeringen och som vi ville ta bort i samverkan med bland annat Vänsterpartiet men som Sverigedemokraterna, Moderaterna och de andra såg till fick bli kvar. Det är bara ett exempel på att vi hade kunnat ha ett bättre Sverige om regeringens budget hade gått igenom.

Med det sagt kommer jag att arbeta stenhårt för att vi ska ha tydligare och bättre förutsättningar att bilda regering efter valet i höst. Den ordning som har gällt det senaste året kan vi konstatera inte är en bra ordning, och därför behöver fler rösta på Socialdemokraterna. Gör gärna det!

(Applåder)

Herr talman! Höstens val står mellan å ena sidan fyra nystartspartier som är överens om vad som är Sveriges viktigaste problem och de huvudsakliga lösningarna och å andra sidan fyra andra partier som inte bara är oense utan dessutom verkar ovilliga att bli ense.

Vår sida är överens om Nato; statsministerns sida har två för och två emot. När det gäller brottsligheten är vår sida överens om de viktigaste lösningarna; de rödgröna har varit oense i flera år. När det gäller migrationen är vår sida överens om inriktningen; den andra sidan rymmer alla möjliga och omöjliga åsikter samtidigt. När det gäller kärnkraften är vår sida överens; den andra sidan har två som är emot och två som är både för och emot.

Så här fortsätter det på punkt efter punkt. Vi är överens eller kommer att komma överens, och den andra sidan är inte överens. De kan inte ens sitta vid ett fikabord och förhandla alla fyra. Min fråga lyder: Är alla dessa fyra partier på statsministerns sida välkomna i hennes regering?

Herr talman! Jag tror att vi ska ha ett val innan vi börjar bilda regeringar. Vi såg för fyra år sedan hur komplicerat det blev att alltför starkt låsa sig före valet.

Vi socialdemokrater har kommit fram till bedömningen att det är bäst att vi går till val som enskilt parti. Vi kommer att försöka värva så många röster som möjligt till Socialdemokraterna, och sedan kommer vi att förvalta valresultatet på bästa sätt för att ta ansvar för Sverige och svenska folket.

Jag kan påminna Ebba Busch om att det finns en lång rad frågor där de högerkonservativa partierna har olika ingångar. Det finns frågor där man är överens, men det finns många frågor där skiljelinjen är djup - inte minst vad gäller socialförsäkringarna.

Herr talman! Nu var frågan: Är Vänsterpartiet välkommet i Magdalena Anderssons regering, eller är det uteslutet? Är Centerpartiet välkommet i en regering som Magdalena Andersson leder, eller är det uteslutet? Är Miljöpartiet välkommet i en regering som Magdalena Andersson leder, eller inte? Det är frågor som jag önskar få svar på.

Vi har redogjort för vårt alternativ. Vi har visat på punkt efter punkt i för Sverige avgörande frågor att vi har kommit överens under den här mandatperioden. Vi kan komma överens igen. Vi lyckas alltså få igenom vår budget i den här kammaren, trots att vi sitter i opposition, medan Magdalena Andersson inte lyckas med detta. Det skadar Sverige. Det gör Sverige svagare. Därför är detta viktiga frågor att få svar på.

Är C, V och MP i någon konstellation välkomna i en regering som S leder?

Herr talman! Jag har varit tydlig med att vi kommer att gå till val som enskilt parti. Sedan kommer vi att på bästa sätt med ansvar för Sverige och svenska folket förvalta valresultatet.

Men nu låter det på Ebba Busch som att alla de fyra partierna är överens om att Jimmie Åkesson ska sitta i regeringen. Det är något som jag har uppfattat att det finns en oerhört djup splittring kring bland de högerkonservativa. Min bild är inte att alla partierna vill se Jimmie Åkesson som justitieminister. Eller var det vad gårdagen handlade om?

Jag bedömer som sagt att det bästa är att vi efter valet tar ansvar för Sverige och förvaltar resultatet på allra bästa sätt. Vi socialdemokrater har många gånger visat att vi förmår att ta det ansvaret. Sverige kommer att behöva regeras fram till valet men också efter valet.

(Applåder)

Herr talman! Skolan är kanske valets viktigaste fråga. Vi vet att den framtid som väntar i morgon finns i våra klassrum i dag. Jag ser att en hel del elever finns på läktaren här i salen. Varmt välkomna till Sveriges riksdag!

Lyckas man i skolan, lyckas också Sverige. Vi vet vilka de stora utmaningarna är. Det behöver bli bättre ordning och reda i klassrummen. Det behövs fler behöriga lärare, och det behövs fler skolböcker. Det behövs sociala team som kan hjälpa till när unga av olika skäl har det jobbigt hemma eller i skolan och som griper in och tar tag i detta så att lärarna får vara just lärare.

Regeringen har inte riktigt lyckats med skolan. Det skulle bli fler behöriga lärare. Det blev underkänt. Fler elever skulle få tidigt stöd. Det blev underkänt. Det skulle bli fler speciallärare. Det blev underkänt. Klassrummen skulle bli tryggare. Det blev underkänt.

Är allt detta friskolornas fel?

Herr talman! Det finns många saker som behöver ordnas i svensk skola. Det är för stökigt i klassrummen, det behövs fler lärare, det behövs fler elevassistenter, det behövs fler skolkuratorer och det behövs en bättre elevhälsa. Det finns en lång rad saker som behöver förändras i den svenska skolan.

Jag tror också att vi på olika sätt behöver se till att styra skolan på ett tydligare sätt än i dag.

Men det finns en väldigt låg hängande frukt när det gäller att ta itu med en del av problemen. Det är att se till att de pengar som vi betalar i skatt - alla vi svenskar betalar skatt för att den ska gå till skolan - stannar där och inte försvinner ut. Jag säger inte att det löser alla problem. Men det är i alla fall ett sätt att se till att skolan får mer resurser utan att vi för den skull behöver höja skatten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det verkar annars vara ett stort intresse för regeringen att höja alla möjliga skatter.

Jag gillar statsministerns angreppssätt, att man ska ta tillbaka kontrollen. Jag tänker omedelbart på de rapporter som kommer om välfärdsbedrägerier i Sverige, kriminella bedrägerier, på 25-30 miljarder per år. Man skulle kunna börja med att ta tillbaka kontrollen där. Vi kan läsa om människor som i 15 år har haft pension från en död förälder. Det måste till kontroller. Det måste skärpas.

Det tycker jag att man ska göra också när det gäller friskolorna. Om Liberalerna fick bestämma, vilket vore utmärkt av många skäl, inte minst för Sveriges skull, skulle vi ha en ny friskolereform. Vi skulle ha en friskolelag för att reglera detta och se till att det vore en helt annan syn. Vi skulle se till att de företag som bedriver viktig skolverksamhet har en annan lagstiftning.

Jag vill skicka med att vi ska komma ihåg att de flesta skolhuvudmän bara har en skola. Fyra av tio friskolor drivs av stiftelser och föreningar som gör en enorm insats för att det ska finnas skolor nära människor i hela landet och med lite olika pedagogisk inriktning.

Herr talman! Det finns fantastiska friskolor som drivs av stiftelser som verkligen har som syfte med sin verksamhet att det ska vara för barnens bästa. Men det skiljer dem från de friskolor som drivs i aktiebolagsform. I aktiebolagslagen står det nämligen ingenting om att barn ska lära sig det de behöver, att man måste följa läroplanen eller att man ska arbeta kompenserande.

Det som står i aktiebolagslagen är att man ska göra vinst. Det är syftet med verksamheten. Och det är grundfelet med den marknadsskola som vi har i Sverige. Inget annat land i världen har valt att ta efter vårt exempel. Det beror inte på att de inte vet hur det fungerar. De har varit här på studiebesök, har sett hur det fungerar, har sedan satt sig på planet hem, skakat på huvudet och konstaterat att så där kan man inte ha det. Det kan inte vi heller. Det måste bli en ändring.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Varje gång statsministern eller ministrarna i regeringen lyfter upp den gröna industrisatsningen, som nu i anförandet, blir jag väldigt stolt. Jag hör också i undertonerna ett stort tack till Miljöpartiet för de reformer som vi drev igenom och som har lett fram till den fantastiska investeringsvågen.

Men jag vill påminna statsministern om att jobbet långt ifrån är klart. Vi kan inte nöja oss och vila på gamla lagrar. Det är ett arbete som ständigt behöver drivas vidare. När jag träffar företrädare för industrin och näringslivet ser jag att det finns en stark oro över att det behövs ytterligare reformer för att snabba på processer och för att se till att man får ansökningar godkända snabbare och el till de industrisatsningar som behövs.

Miljöpartiet har sett till att Klimaträttsutredningens betänkande ligger redo. Det är remissat och klart. Där finns förslag på just hur man kan få igenom ansökningar, lägga in klimatnytta och se till att prioritera upp just de investeringar som leder till att utsläppen minskar.

Miljöpartiet väntar. Industrin väntar. Klimatet väntar. När kommer förslagen?

Herr talman! Vi ser nu den våg av investeringar som sköljer över Sverige med batterifabriker i norr men också i Västsverige, fossilfri stålproduktion och grön gruvverksamhet. Det är helt fantastiskt.

Det hade inte sett ut så här om inte Miljöpartiet hade funnits i Sveriges riksdag och i Sveriges regering och drivit på. Det ska vi alla komma ihåg.

Näringslivet ser det här. Det är den kombination av piska och morötter som Miljöpartiet har drivit på med under alla de år som Miljöpartiet har suttit i Sveriges riksdag som gör att vi nu ser den här vågen av investeringar runt om i hela Sverige. För det får inte Miljöpartiet det välförtjänta tack som de är värda.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsministern! Jag uppskattar det verkligen.

Samtidigt är det nu en avgörande tid, vilket jag lyfte upp i mitt anförande. Jag oroas lite över att takten i omställningen riskerar att gå ned. Min efterträdare på miljöministerposten har sagt att Sverige inte kommer att klara att nå de mål som vi har förbundit oss till i Parisavtalet. När regeringen nu sänker priset på utsläpp och försenar till exempel införandet av reduktionsplikten ser vi hur elbilsförsäljningen för första gången börjar gå ned i stället för att, som tidigare, fortsätta gå uppåt.

Vi väntar fortfarande på förslag som ska leda fram till kortare och snabbare processer för att det ska bli ytterligare fart i omställningen. Om det är så att regeringen har gett upp de åtaganden som Sverige har åtagit sig i Parisavtalet, har regeringen nya målsättningar? Vilka är de i så fall?

Herr talman! Självklart ska vi stå bakom de åtaganden vi har gjort och också arbeta stenhårt i den riktningen.

Per Bolund tar upp tillståndsprocesser. Det är ett stort problem att vi har alldeles för långa ledtider i Sverige från att företagen vill göra en investering till att det blir verklighet. Se bara hur det är nu med vindkraftsutbyggnaden långt ute till havs! Den är inte synlig från land, och där står investerare efter investerare i kö för att få genomföra dessa för landet viktiga investeringarna. Det skulle öka elförsörjningen, något som också skapar billig el.

Här behöver vi jobba och samverka i riksdagen för att kunna snabba på tillståndsprocesserna. Svenska folket behöver billig el, och där är vindkraften vägen framåt.

Herr talman! Som några gånger förut efter alltför långa socialdemokratiska maktinnehav står nu Sverige inför ett vägval. På min sida i politiken står fyra partier som naturligtvis tycker olika i flera frågor men som har samsyn i de riktigt stora frågorna och därför kan samarbeta om det som är viktigt och lägga annat åt sidan.

Vi är fyra partier som är eniga om att göra det som krävs för att krossa den grova kriminaliteten.

Vi är eniga om att behålla den kärnkraft vi har kvar i Sverige och bygga ny så att vi klarar både klimatomställningen och elräkningen.

Vi är eniga om att det alltid ska löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag.

Vi är eniga om att Sverige behöver minska invandringen om vi ska ha en chans att klara integrationen.

Vi är eniga om att skydda familjernas rätt att själva välja skola till sina barn, och vi är eniga om att stoppa varje försök till sortering och kvotering av skolbarn.

Vi är eniga om att Sverige hör hemma i Nato och eniga om att rusta försvaret till Natostandard till 2025. Dessutom är vi helt eniga om att vi står på Ukrainas sida även med svenska vapen.

På min sida är vi alltså inte eniga om allt men om väldigt mycket. När vi tycker olika säger vi det. Men när vi tycker lika gör vi lika så att det också blir politisk verkstad i verkligheten.

På den andra sidan samlas fyra partier och en vilde som tycker olika i alla dessa frågor. Om 95 dagar byter vi ut den här regeringen!

(Applåder)

Herr talman! I Sverige bygger vi samhället på plikt och rätt. Man arbetar, betalar skatt, gör värnplikten, går med i hemvärnet och engagerar sig i barnens idrottsföreningar. Å andra sidan har man då rätt till trygghet när man hamnar i en situation där man behöver hjälp.

Under lång tid har dock a-kassan halkat efter, urholkats och försämrats. Det var uppenbart under pandemin, och då höjde vi också taket i a-kassan. Vi socialdemokrater ser ingen anledning att sänka taket i a-kassan igen och kommer därför att gå till val på att det ska ligga kvar.

Min fråga till Ulf Kristersson är: Delar Ulf Kristersson min bild av att det inte finns någon anledning att i det här läget sänka taket i a-kassan så att färre hårt arbetande svenskar ska ha den tryggheten?

Herr talman! Gör din plikt och kräv din rätt. Det är väldigt många svenskar just nu som tycker att de väldigt mycket gör sin plikt men att de inte får sin rätt.

Alla de föräldrar som har rånade ungdomar hemma gjorde sin plikt men fick inte sin rätt. Vi har alla de kvinnor som utsätts för brutala sexualbrott och som trodde att staten skulle finnas vid deras sida när det händer något. De som utsätts för ett brott av någon som är dömd till fängelse men som ännu inte har satts i fängelse tycker att de har gjort sin del av samhällskontraktet och att staten bryter sin del av samhällskontraktet.

Gör din plikt och kräv din rätt betyder också att staten ska göra sin plikt. Det gör inte staten i dag.

Vi står för arbetslinjen. Det ska alltid löna sig bättre att jobba än att inte jobba. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig del mellan två jobb. Men den kan aldrig ersätta långsiktig försörjning.

(Applåder)

Herr talman! Plikt och rätt gäller naturligtvis också staten, och vi behöver stärka vårt samhälle. Det gäller inte bara staten utan även kommuner och regioner. Det ska finnas en välfungerande förskola och skola till barnen. Det ska finnas äldreomsorg och en sjukvård när man är sjuk. Självklart är det också väldigt bra att det i dag börjar 785 nya aspiranter på polisutbildningen.

Vi behöver arbeta för att stärka Sverige i alla dimensioner. Men jag hörde inte riktigt svaret på min fråga som rör en dimension av detta. Alla som arbetar och sliter, går upp tidigt på morgonen och gör sin plikt men sedan blir av med jobbet kanske för att fabriken brinner ned - ska de inte ha rätt till trygghet, inte permanent men under en övergångsperiod? Vill Ulf Kristersson försämra a-kassan och sänka taket så att färre får ut 80 procent av sin lön om de blir av med jobbet?

Herr talman! Vi står för arbetslinjen, och det betyder att det alltid ska löna sig bättre att jobba. Dagens stora arbetslöshetsproblem handlar om de människor som aldrig kommer in på arbetsmarknaden över huvud taget, de som inte talar svenska, de som inte har någon utbildning, de som aldrig har jobbat i Sverige.

Där har vi dagens stora problem. Vad gör ni åt det? Jo, ni låter människor stapla bidrag på varandra. Vi tvingar inte människor att lära sig svenska på ett seriöst sätt, utan människor kan ha tolk hur länge som helst. Barn som är födda i Sverige kommer till skolan utan nog med kunskaper i svenska språket för att kunna klara resten av utbildningen.

Där sviker ni inte bara samhällskontraktet utan också arbetslinjen.

Jag tror fortfarande att brottsbekämpning, energiförsörjning och det grundläggande försvaret av våra gränser är statens kärnuppgifter. Om inte människor i vårt land upplever att staten står för sin absoluta grunduppgift, då kommer många människor att undra vad vi egentligen har staten till.

(Applåder)

Herr talman! Den 1 juli hade kunnat vara den dag då många familjer runt om i landet skulle ha kunnat förverkliga drömmen om en utbyggnad eller båtbrygga, och en glasstillverkare hade kunnat bygga en sommarkiosk vid badplatsen.

Nu blir inget av detta verklighet på grund av M, KD, L, SD och V. Resultatet av Moderaternas agerande blir status quo. De nuvarande strandskyddsreglerna kommer att gälla under många år framåt. Moderaterna säger nämligen nej men har samtidigt inget samlat alternativ för någon förändring. Det är bara ett blankt nej och stopp för frihetsreformer på landsbygden.

Det finns inget gemensamt förslag på riksdagens bord. Inte heller har Moderaterna orkat samla en majoritet för ett tillkännagivande i utskottet om en ny utredning, eftersom SD, L, M och KD röstar nej av helt olika anledningar.

Jag måste därför fråga Ulf Kristersson: Är maktdemonstrationen med V och SD viktigare än att göra de mest långtgående och omfattande lättnaderna av strandskyddet på svensk landsbygd någonsin?

Herr talman! Min bild är att Centerpartiet lät sig luras av Socialdemokraterna och hittade ett svepskäl för att än en gång stödja en socialdemokratisk regering. Det är min absoluta bild. Det finns ingenting som talar för att de små förändringar som ni ville göra skulle få någon effekt i praktiken.

Vad vi ville göra var att radikalt liberalisera strandskyddet. Hade Centerpartiet sett till sakfrågorna i stället för till vilka som ligger bakom förslagen, då hade Centerpartiet anslutit sig till vår ståndpunkt och liberaliserat strandskyddsreglerna på riktigt. Det hade många människor runt om i Sverige haft stor nytta av.

Ni letade som vanligt efter ett skäl att än en gång stötta en socialdemokratisk regering.

(Applåder)

Herr talman! Vilka svepskäl? Nu har vi hört moderatledaren under många år säga att man sätter sakpolitiken i centrum. Men så konstaterar vi att partierna tycker olika på den så kallade egna sidan av politiken. M och KD röstar nej av en anledning, men L och SD röstar nej av en helt annan anledning till den strandskyddsproposition som lades fram för riksdagen. Det finns ingen samsyn eller majoritet där.

Vi har velat upphäva strandskyddet helt och hållet. Det är ingen hemlighet för Moderaterna, eftersom det var Moderaterna som stoppade den möjligheten när vi satt i alliansregering. Till skillnad från M hade vi konkreta förslag som kunde ha gjort skillnad redan nu i sommar. Men de stoppades av en samlad majoritet i riksdagen.

Jag frågar igen: Varför väljer Ulf Kristersson inte sakpolitiken utan i stället spel för gallerierna? Varför är han inte med och förändrar livet för tusentals på den svenska gles- och landsbygden genom att införa de mest långtgående förändringarna och lättnaderna av svensk strandskyddslagstiftning någonsin?

(Applåder)

Herr talman! Om Centerpartiet på allvar är intresserat av att hjälpa människor på Sveriges landsbygd att få ett enklare liv, att skydda skog och mark och äganderättsfrågor, att liberalisera strandskyddet och se till att det inte är storstadens perspektiv som präglar all politik, då är Centerpartiet välkommet att efter nästa val stötta en regering som genomför sådana saker i verkligheten.

Ni tror att ni kan tvinga en socialdemokrat, en vänsterpartist och en miljöpartist att inte vara socialdemokrat, vänsterpartist och miljöpartist. Det går helt enkelt inte. Ni är i fel lag. Så länge ni stöttar den sortens politik kommer ni att stå där med era önskelistor och aldrig få någonting gjort.

(Applåder)

Herr talman! Det har hänt något mycket sorgligt i svensk skola. Sverige har gått från att ha världens kanske bästa och mest jämlika skola till att få en skola med kraftigt försämrade skolresultat, även om betygen går upp. Det råder en stor ojämlikhet mellan skolorna där föräldrarnas bakgrund spelar en allt större roll. Så ska inte svensk skola se ut. Kommunala skolmedel pumpas ut ur landet via riskkapitalbolag. Där har Moderaterna varit mycket aktiva i att se till att pengarna försvinner från svensk skola.

Moderaterna röstade nej till offentlighetsprincip i svensk skola, och man kommer nu att rösta nej till att ta bort det kösystem som sorterar elever i olika skolor och som innebär att vi inte har ett riktigt skolval i Sverige där alla får välja på lika grund. Varför ska Moderaterna göra detta?

Herr talman! Låt mig först säga att jag instämmer i en del av Nooshi Dadgostars beskrivning. Vi har fått en ojämlik skola. Vi har fått en skola som är segregerad. Vi har fått en skola där föräldrarnas bakgrund spelar en alldeles för stor roll. Det beror i allt väsentligt på att människor som har kommit till Sverige bor i segregerade områden, inte väljer skola i lika hög grad, inte får hjälp att välja skola i lika hög grad. Det är den grundläggande orsaken.

Andelen elever i högstadiet med utländsk bakgrund har fördubblats. Fråga valfri lärare om det är ett problem att elever inte klarar undervisningen för att de inte klarar svenska språket. Allt detta göder en etnisk uppdelning av skolan i Sverige. Det är riktigt allvarligt.

Ert svar på detta är att börja sortera och kvotera in elever från välfungerande skolor in till skolor som inte fungerar. Alla som tittar noga på svensk skola ser två problem. Det är grundläggande oordning. Hälften av lärarna är utsatta för våld. Vidare är det kunskapsbrister.

Herr talman! Det finns ett parti som har arbetat allra mest på att sortera i skolan, att göra den ojämlik och att få pengar att försvinna från skolan. Det är ju Moderaterna.

97 procent av lärarna vill inte ha Moderaternas marknadsskola. Moderaternas egna väljare, Ulf Kristersson, vill inte ha Moderaternas marknadsskola.

Varför ska inte svenska elever få ha en gemensam antagning så att alla på lika villkor kan välja skola? Varför ska vi ha kösystem över huvud taget? Varför vill Moderaterna skapa ett kösamhälle?

Vi vill inte sortera barnen på det sättet. Ska inte alla få ha ett fritt skolval? Varför ska Moderaterna skydda kösystemet i svensk skola?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill gärna att fler föräldrar väljer skola till sina barn. Jag vill gärna ha gemensamma system så att man får överblick över alla skolor som finns att välja.

Vad ni vill är att sortera in elever från en skola till en annan skola. Ni vill bli av med friskolorna, och ni vill sortera själva. Ta tillbaka kontrollen, som det brukar heta.

Säg som det är i stället. Ni ogillar att 400 000 elevers föräldrar har valt en friskola till sina barn. Ni ogillar att några av landets mest eftertraktade skolor drivs av människor som har valt aktiebolagsformen för att det är en praktisk form för en skola. Ni ogillar detta därför att ni har varit emot valfriheten sedan den infördes och varje dag sedan dess. Tala klarspråk i stället!

(Applåder)

Herr talman! Det borde stå bortom allt rimligt tvivel att det viktigaste vi kan göra för att stoppa klimatförändringarna är att sluta använda fossila bränslen. Glädjande nog pågår en fantastisk utveckling i Sverige. Industrin planerar att investera 1 000 miljarder i att gå från kol, gas och olja till att bygga på förnybar el och vätgas.

Det är också tydligt att de investeringar som näringslivet planerar är inom den förnybara produktionen. Det är framför allt mycket ny vindkraft som planeras runt om Sveriges kust, inte minst i södra delen av Sverige där elpriserna är som högst.

Runt om i landet har däremot Moderaterna sagt nej till 100 terawattimmar vindkraft. Det är dubbelt så mycket som all svensk kärnkraft producerar varje år och ungefär två tredjedelar av all den el som Sverige använder varje år.

Kommer Moderaterna någon gång att göra en omprövning, det vill säga att sluta stoppa omställningen till fossilfri el?

Herr talman! Låt mig börja vid slutet. Alla partiers lokala företrädare på olika ställen i landet har då och då sagt nej till placeringar av vindkraftverk. Det är inte konstigare än att man säger nej till andra saker som man i lokalsamhället tycker är dåliga.

Vill ni förbjuda människor att ha uppfattningar om vad som får byggas i deras eget närområde, så säg det i klartext. Jag står upp för människors rätt att ha åsikter om sådana saker.

Du har helt rätt att vi behöver mer fossilfri energi, Per Bolund. Kärnkraft är svaret på den frågan tillsammans med mer vindkraft. Vi behöver nämligen väderoberoende kraft i Sverige för att garantera el hela tiden, även när det inte blåser.

Så länge er politik står i vägen för ny kärnkraft kommer ingen att våga investera i ny kärnkraft. När vi tillträder kommer vi att välkomna ny kärnkraft, och då finns också investeringsvilja i detta.

(Applåder)

Herr talman! Att säga en sak och göra en annan inger inte förtroende, Ulf Kristersson. Du säger att ni är för förnybar el, men i praktiken är det precis motsatsen ni gör.

Om Ulf Kristersson kan räkna ihop miljöpartister som har sagt nej till 100 terawattimmar vindkraft runt om i Sverige vore det intressant att se den listan. Det är det vi har gjort med Moderaternas politik. Sanningen är att Ulf Kristersson och Moderaterna är som en modern version av Don Quijote, som slåss mot väderkvarnar runt om i vårt land på ett otroligt omoget sätt.

Jag pratar med näringslivet. Jag pratar med industrin och frågar: Vad är det för investeringar ni vill se? Vad behöver ni för att göra de investeringar på 1 000 miljarder som ni vill göra? Då säger de: Vi behöver mer el och vi behöver den nu, inte långt i framtiden.

Moderaterna ägnar sig i stället åt att sprida blå dunster om kärnkraften medan Energimyndighetens generaldirektör säger som sanningen är: Ny kärnkraft, om det någonsin skulle vara någon som vill investera i det, kommer inte att komma förrän 2040.

Industrin säger att de vill ha förnybar el, för det är det deras kunder efterfrågar. Varför stoppar Moderaterna det som industrin kräver?

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Herr talman! Det går tyvärr ganska fort att nedmontera ett av världens bästa energisystem. Bara genom att uttala att man inte vill ha någon kärnkraft kan man vara säker på att den kommer att självdö, för till slut kommer ingen att vilja investera i den.

Det har ni åstadkommit. Ni har tagit bort hälften av landets kärnkraft, hälften av den energi som bredvid vattenkraften är planerbar året runt och dygnet runt, till och med när det är kallt och inte blåser. Det har ni åstadkommit. Det tar tid att bygga upp det igen. Men det tar också tid att bygga stora vindkraftsparker. Det tar ungefär lika lång tid att göra båda sakerna.

Jag sa inte att Miljöpartiet har sagt nej till flest vindkraftverk. Det vore antagligen osant. På listan över dem som sagt nej är det socialdemokratiska kommuner som sagt nej till flest. Men ni är ju helt besatta i ert motstånd till kärnkraften.

Vad Sverige behöver för att klara omställningen är fossilfri, planerbar kraft som ger lägre elpriser och som människor vågar lita på. Det står min sida för. Det står inte er sida för.

(Applåder)

Herr talman! Mitt replikskifte med statsministern alldeles nyss fick mig faktiskt att häpna. Det är alltså oppositionens fel, allt som är dåligt. Det är inte regeringens fel, utan det är oppositionens fel.

Det är oppositionens fel att Magdalena Andersson har sänkt skatten för dem som tjänar mest.

Det är oppositionens fel att man under åtta år har vägrat ta tag i gängkriminaliteten.

Det är oppositionens fel att man har rivit ned ett väl fungerande, kanske världens bästa, system för fossilfri elproduktion.

Det är oppositionens fel att man har lagt straffskatter och straffavgifter på bensin och diesel.

Det är oppositionens fel att man har delat ut nästan 1 miljon nya uppehållstillstånd under sina åtta år vid makten.

Det är oppositionens fel att vi har 800 000 invandrare i Sverige som inte kan försörja sig själva.

Det är alltså oppositionens fel, herr talman. Det är inte regeringens fel. Man häpnar över denna arrogans, denna totala brist på självkritik och verklighetsförankring.

Magdalena Andersson inledde den här debatten med att säga att hon älskar Sverige. Hon sa också att det vi älskar med Sverige är hotat.

Jag håller med om det. Åtminstone det som jag älskar med Sverige är hotat. Men varför är det hotat? Jo, det är hotat därför att vi i åtta år har haft ansvarslös politik - ansvarslös invandringspolitik, kravlös integrationspolitik, vek kriminalpolitik, absurd energipolitik - och brist på politisk vilja, brist på verklighetsförankring och brist på förmåga att ta de beslut som måste tas.

Det är därför det vi älskar med Sverige är hotat, herr talman, och det är därför vi behöver en ny regering efter valet den 11 september.

(Applåder)

I detta anförande instämde Angelica Lundberg, Thomas Morell och Charlotte Quensel (alla SD).

Herr talman! Den svenska arbetsmarknadsmodellen är kanske världens bästa. Vi har fler, sett till andel av befolkningen, som jobbar i Sverige än i de allra flesta länder.

Den bygger på möjligheten att arbeta också när man är förälder.

Den bygger på att det finns ett utbildningssystem som gör att människor får de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad.

Den bygger på starka parter på arbetsmarknaden som kan förhandla om löner och villkor.

Den skapar en flexibilitet som är viktig för Sverige och svensk ekonomi.

Den bygger också på en stark a-kassa som skapar trygghet för vanliga löntagare.

Vi höjde taket i a-kassan under pandemin. Om inget görs kommer det att sänkas den 1 januari nästa år. Jag tycker att det är dåligt och kommer att kämpa för att det ska vara kvar så att fler löntagare får ut 80 procent.

Moderatledaren är emot det. Min fråga är vad Jimmie Åkesson säger. Vill han sänka taket i a-kassan vid årsskiftet?

Herr talman! Nej, och jag pratar gärna med Magdalena Andersson om hur vi ska kunna undvika det.

Herr talman! Vi har ju hört fyra partier säga att de är väldigt eniga, men det här är uppenbarligen en fråga där Moderaternas ledare Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson inte är lika eniga.

Vad innebär det inför det kommande budgetsamarbete som man väl kommer att försöka ha efter valet? Innebär det att a-kassan kommer att sänkas eller inte? Man har ju redan före valet enats om att man ska lägga fram gemensamma förslag efter valet.

Herr talman! Jag lyssnade på ett replikskifte som Magdalena Andersson hade tidigare, där hon sa att vi först ska låta väljarna säga sitt och sedan utse regering och så vidare.

Det är samma sak här. Röstar man på Sverigedemokraterna, om tillräckligt många gör det, kommer det inte att bli en försämrad a-kassa. Det är det jag kan säga.

Sedan är, som jag sa, Magdalena Andersson såklart jättevälkommen att kontakta mig eller någon annan i mitt parti som jobbar med de här frågorna så att vi kan se hur vi kan undvika att a-kassan försämras den 1 januari 2023, för jag vill undvika det. Om du också vill undvika det, Magdalena Andersson, hör av dig!

Herr talman! Europa och världen står inför en av vår tids största kriser, och vi måste ta hotet om rysk påverkan på våra politiska beslut och vår demokrati på största allvar.

Samtidigt har vi ett parti, Sverigedemokraterna, som sedan man kom in i riksdagen haft Putinvurmande partiföreträdare i försvarsutskottet under tio års tid - personer som hyllat invasionen av Ukraina och som genom sina utskottsposter haft tillgång till säkerhetsklassade försvarsuppgifter.

Åkesson har själv konstaterat att "det har varit upprepade klavertramp", men han tycker ändå att de som företrätt partiet i försvarsfrågor har "gjort det på ett bra sätt". Åkesson kan av de uttalandena att döma inte förstå allvaret i den situation som vårt land och världen befinner sig i.

Kan svenska folket lita på att Jimmie Åkesson kommer att agera för att få slut på Kremlvänligheten i sitt parti? Går det att lita på att det efter valet i september inte finns proryska sverigedemokrater på höga positioner i Regeringskansliet?

Herr talman! Annie Lööf talar sig ju varm för politisk enighet och stabilitet. Det har hon gjort även i dag - vid flera tillfällen, tror jag.

Nu har vi en riksdag som till 100 procent har ställt sig bakom dels sanktionerna mot Ryssland och dels, åtminstone så småningom, stödet till Ukraina. Sex av åtta partier i riksdagen står bakom den svenska Natomedlemskapsansökan. Vi vill också ha säkerhetsgarantier från Nato.

Varför, om det nu är så viktigt med politisk enighet och att visa på stabilitet, ska Annie Lööf skapa en konflikt som inte finns?

Jag vänder mig också mot verklighetsbeskrivningen här. Annie Lööf sa alltså att Sverigedemokraterna har "Putinvurmande" företrädare som har "hyllat invasionen av Ukraina". Vem har hyllat invasionen av Ukraina, Annie Lööf?

(Applåder)

Herr talman! Roger Richthoff delade en film som handlade om hur man hyllade invasionen av Ukraina.

Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har partiet nästan rakt igenom valt att placera män i försvarsutskottet som senare visat sig vurma för och inspireras av Putins styre - i tio års tid. Det rör sig om proryska politiker som dagen efter att de lämnat Sverigedemokraterna har gått till ett ännu radikalare parti - som, i ett fall, dagen efter åkte till Ryssland, till Moskva, och var med på samma konferens som Rysslands utrikesminister. Detta är en aningslöshet som riskerar att sätta vårt lands säkerhet i fara.

Jag tycker att det är bra att det finns en bred samsyn om Nato och om att stärka försvaret. Men det här handlar om rysk påverkan och information om säkerhetsklassade försvarsuppgifter.

Så jag frågar igen: Kan svenska folket lita på att det kommer att bli ett slut på Kremlvänligheten inom partiet och att det inte efter höstens val sitter proryska sverigedemokrater i Regeringskansliet?

(Applåder)

Herr talman! Ja. Och Annie Lööf - snälla, höj nivån i debatten! När vi nu har lyckats få denna enighet i Sveriges riksdag och det är uppenbart att hela Sverige står bakom Ukraina och är starkt motståndare till det som sker från Rysslands sida och till den aggressivitet man visar, varför inte bara bejaka det i stället för att börja peka på konflikter och ytterligare polarisera Sverige?

Vi behöver inte mer av polarisering. Vi behöver mer av sansade samtal, stabilitet och politisk enighet. Jag tycker inte att Annie Lööf bidrar till det i det här sammanhanget.

(Applåder)

Herr talman! Någon rejäl pensionshöjning har inte genomförts i Sverige i modern tid. Därför ställde Vänsterpartiet kravet om att höja pensionerna i samband med statsministeromröstningen i höstas. Nu ligger ett förslag om 1 000 kronor i plånboken till gruppen garantipensionärer. Det är ungefär en halv miljon som får tusenlappen.

Vad var då Sverigedemokraternas reaktion? Jo, de kommer inte att rösta på förslaget utan har nu medverkat till att halvera en sådan höjning till knappt 500 kronor. Det är vad vi ska fatta beslut om nästa vecka: antingen 1 000 kronor i höjd pension eller Sverigedemokraternas 500. Övriga frågor, såsom skattesänkningen, kommer efter valet och är inte uppe för beslut nu. Varför har man medverkat till att halvera höjningen, Jimmie Åkesson?

Herr talman! Fakta: Vi ger 1 000 kronor mer till garantipensionärerna. Vi ger 500 kronor mer till den genomsnittliga pensionären. Vi satsar nästan 15 miljarder. Regeringen och Vänsterpartiet satsar 10 miljarder, avrundat. Vi satsar alltså 5 miljarder mer på att förstärka pensionerna och de äldres ekonomi. Vi ger till alla pensionärer. Regeringen och Vänsterpartiet ger inte ens till hälften.

Detta är fakta. Vårt förslag är i alla upptänkliga sammanhang bättre än det förslag som Nooshi Dadgostar lyckades kohandla sig fram till tillsammans med regeringen i höstas. Vårt förslag är bättre. Vi ger mer pengar, och vi ger pengar till alla. Det är fakta.

(Applåder)

Herr talman! Det var precis detta jag sa. Ni föreslår en skattesänkning efter valet på 200 kronor. Vi föreslår en höjd inkomstpension på 2 000 kronor. Det kommer att kosta betydligt mer.

Vi diskuterar nu det som det kommer att fattas beslut om i år. Där föreslår högeroppositionen 600 kronor i höjd garantipension. Bostadstillägg och bostadsbidrag är inte höjd pension. Det är bidrag för dem med höga kostnader för sitt boende.

Det står mellan 1 000 kronor i handen till pensionärerna och knappt 500 kronor, för det som Jimmie Åkesson ska ge till pensionärerna ska det också skattas för. Vi tänker alltså inte på era vallöften; ni föreslår 200 kronor i sänkt skatt, och vi föreslår 2 000 kronor. Vi återkommer till det. Men när det handlar om garantipensionen, garantitillägget, varför medverkade Sverigedemokraterna till att halvera höjningen för Sveriges fattigpensionärer?

(Applåder)

Herr talman! Vad detta egentligen handlar om är inte de äldres levnadsvillkor och ekonomi. Vad det egentligen handlar om är att den vänstra sidan av politiken är oerhört bedrövad över att man inte, två och en halv eller tre veckor före valdagen, kan ge ett antal hundra tusen pensionärer en extra tusenlapp i lönekuvertet. Det är detta det handlar om. Jag har aldrig hört maken till valfläsk någonsin i hela mitt liv. Regeringen ska alltså dela ut pengar några veckor före valet för att de hoppas att människor ska rösta på dem.

Det är ett uselt förslag som ni har presenterat. Vi lägger 5 miljarder mer än ni gör i ert förslag. Vi ger alla pensionärer en förbättrad ekonomi. På vilket sätt kan det vara ett dåligt förslag i jämförelse med det som regeringen lägger fram? Jag begriper inte det, och jag tror inte att väljarna begriper det heller. Jag tror inte att väljarna går på den valfläskmetod som ni ägnar er åt.

(Applåder)

Herr talman! Jag blev lite rörd över Jimmie Åkessons vilja att göra upp med Socialdemokraterna. Det verkar vara möjligt att diskutera lite sakpolitik här.

Ett stort samhällsproblem som vi har är det som vi i Liberalerna kallar den tilltagande separatismen, det vill säga att det inte bara är brist på integration, ekonomisk fattigdom, utanförskap och dåliga språkkunskaper - en mental istid i utsatta områden, som vi liberaler brukar peka på - som vi måste bryta utan att det också finns krafter som vill något annat.

En viktig del för att bryta detta i dessa sociala filterbubblor där människor lever i egna små kosmos, inte sällan digitalt, är public service. Tanken är att vi med en gemensam public service kan förmedla kunskap och basala fakta om hur Sverige ser ut. Public service skäller på Sverigedemokraterna och Liberalerna. De skäller på alla här inne till och från, rejält. Det är deras roll. Men man försöker hålla en linje baserad på fakta.

Kan Sverigedemokraterna tänka sig att ändra sig i sin negativa syn på public service?

Herr talman! Jag vet inte vad Johan Pehrson menar. Jag har ingen negativ syn på public service, tvärtom. Jag tycker att public service fyller ett oerhört viktigt syfte och har ett oerhört viktigt demokratiskt uppdrag, inte minst när det gäller att tillgängliggöra debatt lokalt och regionalt i landet - ett demokratiskt uppdrag när det gäller att tillgängliggöra sådant som marknaden, som Johan Pehrson ju hyllar i alla sammanhang och på alla tänkbara sätt, inte kan garantera och ge medborgarna. Det är det public service ska göra. Jag kan inte, herr talman, minnas att jag någonsin har gett uttryck för någon annan uppfattning.

Däremot har vi varit motståndare till den finansieringsmodell som beslutades för några år sedan i den här kammaren, inte nödvändigtvis för att den i grunden är dålig utan för att man borde ha börjat med idén om vad public service ska vara till innan man pratar om hur det ska finansieras.

Men jag gillar public service. Jag har till och med sagt att jag älskar public service - kanske inte den public service vi har i dag men det som public service skulle kunna bli och den idé som finns bakom.

Herr talman! Det låter ju bra. Tack, Jimmie Åkesson - jag är glad att du älskar public service. Men man kan titta lite mer noga. Det var inte så länge sedan du ville lägga ned P3, eller vad det var. Du har en tanke om att det ska styras på ett helt annat sätt. Du vill smalna av och spetsa till. Jag hörde nyligen att Sverigedemokraterna vill lägga ned vissa sändningar på andra språk, sändningar som är väldigt viktiga för att kunna nå ut till människor, kanske till exempel i utsatta områden, som springer runt och på fullt allvar tror att socialtjänsten i Sverige ska tvångsomhänderta barn mot betalning och skicka dem någonstans i USA eller vart det är - totalt verklighetsförvridna bilder. Ni har ju visst synpunkter och är väldigt kritiska till att vi ska ha public service.

Jag tycker att det är bra med public service. Jag tycker också att marknads-tv är lite fattigt. Jag tycker att bredden i public service är värd att försvara. Jag tänker till exempel på sändningen från Skansen när vi firade vår nationaldag tillsammans med kungafamiljen. Tyvärr var inte Jimmie Åkesson där, tror jag. Men det var en bra sändning. Public service ger människor bredd och trovärdighet i ett land där medierna är viktiga.

(Applåder)

Fru talman! Den sändningen var säkert jättebra. Jag var inte där. Jag har inte varit där på tio år. Jag såg den inte heller. Jag firar hellre nationaldagen tillsammans med familjen än frotterar mig med kungligheter och annat.

Det jag egentligen ville ha sagt här är: Visst måste man kunna ha synpunkter på enskilda delar i det som public service gör? Public services uppdrag är ju ett politiskt beslut, och det är politiskt styrt. Jag har stora synpunkter på att public service till exempel i slutdebatten inför förra valet tog avstånd från en enskild partiledare och vad han sa. Det får inte ske i public service. Jag menar att det är ett otillbörligt sätt att påverka valet på, och det måste jag ju kunna säga.

Däremot har jag aldrig sagt att jag vill lägga ned P3. Jag har sagt: Om jag vore chef på public service skulle jag lägga ned P3. Nu är jag inte chef på public service, tack och lov, utan jag är politiker. Då ska man heller inte vara chef på public service.

Varför ska vi ha nyhetssändningar på arabiska och kurdiska? Ja, jag ifrågasätter värdet av det.

(Applåder)

Fru talman! Det är en väldig tur för Sverige att svensk politik under många år har sett Sverigedemokraterna för precis vad de är, ett parti vars hela existens bygger på att skapa splittring i samhället och ett vi mot dom och inte minst att motarbeta det som kan skapa en trygg framtid för oss alla, det vill säga att på allvar möta klimathotet.

Om Sverigedemokraterna hade fått bestämma skulle vi ha legat långt efter resten av världen när det gäller att ställa om. Sverigedemokraterna var mot klimatlagen. De var mot Industriklivet och Klimatklivet, det vill säga de stöd som nu gör att industrin investerar stort. De var mot elbilsbonusen, som gör att det finns efterfrågan på bilbatterier och leder till att man nu investerar i batterifabriker runt om i Sverige - det vill säga det som har byggt fundamentet, grunden, för de tiotusentals gröna jobb som nu skapas.

Jag är inte förvånad över att Sverigedemokraterna inte lägger två strån i kors för att stoppa klimathotet. Men varför måste ni stoppa de gröna industrijobben, Jimmie Åkesson?

Fru talman! Här handlar det om något mer grundläggande. Det handlar om huruvida Sverige ska vara ett land som går före. Precis som vi alltid ska vara en humanitär stormakt och rädda världen ska vi också rädda världen på klimatområdet.

Problemet med de idéer som Per Bolund, och tyvärr också en majoritet i den här församlingen, har är att de inte räddar världen. Vi räddar inte världen ens på marginalen med alla de straffskatter, straffavgifter och allt annat bök som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har skapat för vanligt hederligt folk med helt vanliga inkomster i det här landet - inte på något sätt! Det enda som händer är att det blir sämre för människor att leva i Sverige.

Och man räddar inte världen för att vi får det sämre. Det är så enkelt. Om Per Bolund tycker något annat får han gärna gå ut på gator och torg i valrörelsen och säga: Plåga er själva, svenska folk, för vi ska rädda världen! Får han 4 procent genom att göra det är jag den förste att gratulera, men jag hoppas verkligen att vi inte behöver se Miljöpartiet i regering igen.

(Applåder)

Fru talman! Känslan är ömsesidig, kan jag garantera. Vi vill verkligen inte se Sverigedemokraterna i regering heller. Men nu är ju risken ändå hyfsat stor eftersom Moderaterna har släppt in Sverigedemokraterna i värmen, som konservativa krafter har gjort i många andra länder tidigare.

Jag tror att alla som hörde Jimmie Åkessons svar här vet vad det finns för begrepp som beskriver det. Det är klimatförnekelse som Jimmie Åkesson ägnar sig åt. Det är klimatförnekelse att säga att det inte spelar någon roll vad Sverige gör när sanningen är - vilken klimatforskare som helst skulle kunna upplysa Jimmie Åkesson om det - att varje kilo koldioxid som släpps ut förvärrar klimatkrisen. Det gäller även svenska utsläpp.

Det är också en vanbeskrivning att säga att klimatpolitik skulle göra Sverige sämre eller att vi skulle plågas av det. Nu ser vi de investeringar som görs - industrin planerar för 1 000 miljarder, med tiotusentals gröna jobb som kommer - just för att Sverige har vågat visa vägen och gå före.

Men jag förvånas inte när miljörörelsen beskriver Jimmie Åkessons politik som att man ligger nere i skumrasket och inte ens förstår klimathotet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tar tacksamt emot kritik från Per Bolunds och Miljöpartiets bästa kompisar. Vi lever helt enkelt inte på samma planet. Jag har inga problem med det.

Visst, det spelar roll vad man gör. Det spelar roll för klimatet att man gör rätt saker. Att människor i Sverige inte har råd att köra till jobbet spelar ingen roll för klimatet. Det hjälper inte klimatet ett dugg. Däremot spelar det en roll för de individer och familjer det handlar om på riktigt.

Att industrier inte kan expandera eller etablera sig i Sverige för att det inte finns tillräckligt mycket el spelar roll. Det spelar ingen roll för klimatet, men det spelar en roll för industrierna och för de jobb som de kunde skapa.

Att vi har extrema bränslepriser och energipriser på grund av Miljöpartiets politik spelar roll. Men det spelar ingen roll för det globala klimatet; det spelar roll för de människor som drabbas i Sverige.

Där har vi Miljöpartiets politik, och den tänker jag aldrig någonsin ställa mig bakom.

(Applåder)

I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).

Fru talman! Ska hela Sverige komma framåt behövs en politik och ett ledarskap som tar klimatet, jämställdheten, toleransen och landsbygden på allvar. Då behövs fler jordnära, gröna liberala reformer och ett mer konstruktivt samarbete.

Då måste vi växla upp klimatarbetet med fler gröna investeringar, få fler företag att ställa om, skapa nya jobb och underlätta för människor att göra klimatsmarta val, samtidigt som vi stänger kranarna till Putins gas och olja.

Då måste vi slå ned på hedersförtrycket och stoppa mäns våld mot kvinnor. Normer, värderingar och attityder måste in tidigt. Kontrollerande beteende behöver kriminaliseras. Finansieringen av tjej- och kvinnojourer måste bli långsiktig och stabil. Och för den som ska starta om sitt liv igen och stå på egna ben måste det vara lättare att hitta en trygg bostad och skydda både kvinnans och hennes barns skyddade identitet genom byte av efternamn.

Då måste vi orka stå upp mot rasism och främlingsfientlighet. Vi måste vägra låta rasismen få ett fotfäste i maktens korridorer.

Då måste vi se till att hela Sverige behövs och kan bidra. Ett viktigt steg för fler jobb, särskilt för dem som står långt från arbetsmarknaden, är den historiska överenskommelse på arbetsmarknadens områden som ska klubbas här i riksdagen i dag, om LAS och omställning. Den ger flexibilitet, trygghet och omställning under hela arbetslivet, och den är bra både för anställda och för företagare. Det är en reform som aldrig hade kommit till utan Centerpartiet och januariavtalet.

Ska Sverige bli ett friare och mer tryggt land - ett hoppfullt land som ser människors potential och kraft oavsett vem du är och var du kommer ifrån - behöver vi fortsätta att samla oss över partigränserna, som vi har kunnat göra när det gäller ett starkare försvar, stöd till Ukraina och ansökan till Nato. Det visar att vi kan agera tillsammans på fler områden - tillsammans för Sveriges bästa.

(Applåder)

Fru talman! Centerpartiet talar gärna om breda samarbeten, men de vägrar att förhandla med det parti som de har släppt fram den nuvarande statsministern tillsammans med. Och inte nog med det: Centerpartiet har redan ett flertal gånger under mandatperioden sett till att den statsminister som de själva har släppt fram förlorat budgetomröstningar mot det högernationalistiska blocket.

Jag har aldrig varit med om ett parti som så konsekvent släppt fram en statsminister för att sedan hindra henne att bedriva sin egen politik. Så här kan vi inte ha det! Det kan inte vara rimligt. Politik är att förhandla med andra partier som inte tycker likadant. Det är helt nödvändigt för att vi ska ha en fungerande demokrati.

Min fråga till Annie Lööf är om hon återigen kommer att medverka till att en högernationalistisk politik, en högernationalistisk budget, går igenom i Sveriges riksdag.

Fru talman! Så här kan vi inte ha det, säger Nooshi Dadgostar. Men låt oss backa bandet ett år. Då fällde Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet Stefan Löfven och en socialdemokratisk regering i en misstroendeförklaring som Sverigedemokraterna hade väckt. Det var det som satte hela bollen i rullning.

Sedan ett år tillbaka har vi inte det januariavtal med ett stabilt budgetsamarbete som mödosamt arbetades fram under fyra månaders tid för att vi skulle kunna få en regering och ett stabilt budgetunderlag. Det fällde Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna för ett år sedan.

För Centerpartiets del räcker inte 174 mandat, som är majoritet enligt Nooshi Dadgostar, till en majoritet. Det finns en politisk vilde däremellan som hör till Vänsterpartiet och som sitter som tungan på vågen. Så kan vi inte styra Sverige. Sverige behöver bredare samarbeten, inte 174-majoriteter, och en politik som är förankrad i mitten av svensk politik så att vi kan få stabila, trygga samarbeten och en regering som får en budget igenom riksdagen.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att Annie Lööf inte svarar på frågan. Ska hon se till och medverka till att högernationalistisk politik går igenom riksdagen nästa vecka? Det är ja eller nej på den frågan. Det är bara Centerpartiet i denna kammare som har röstat fram en statsminister men röstat emot henne i budgetomröstningar så att hon sitter som statsminister men inte kan genomföra sin egen politik utan ska genomföra Sverigedemokraternas politik.

Det är en mycket enkel fråga, Annie Lööf. Kommer Annie Lööf att medverka till att det är den högernationalistiska budgeten som går igenom Sveriges riksdag nästa vecka? Det krävs majoritet i riksdagen för att få igenom saker och ting. Då måste man tala med varandra, Annie Lööf, även om man inte tycker lika.

(Applåder)

Fru talman! Det där låter väldigt vackert, och jag instämmer i att det krävs breda samarbeten i svensk politik. Fast de senaste dagarna har vi sett att 174 mandat inte är en majoritet. Det spelar ingen roll hur mycket Nooshi Dadgostar och jag förhandlar och samarbetar. Det blir ändå inte en majoritet, utan nästa vecka är det en politisk vilde som sitter på det avgörande mandatet för hur det ska gå i budgetomröstningen, om det skulle vara så att jag lyssnar på Nooshi Dadgostar i detta läge.

För Centerpartiet är det viktigt att få igenom en politik som står för gröna, liberala reformer. Vi kommer givetvis att rösta på vår budget.

Nu pågår ett viktigt arbete i Pensionsgruppen. Hur det landar kommer att vara helt avgörande för Centerpartiet i den fortsatta processen. Vi vill värna det svenska pensionssystemet, som ger höjda pensioner till dagens pensionärer men också till framtidens pensionärer. Nu är det upp till bevis för moderater och socialdemokrater att hålla ihop i Pensionsgruppen och lägga fram ett förslag som säkrar stabilitet och trygghet.

(Applåder)

Fru talman! Jag gläds när jag hör Annie Lööf prata om att vi behöver växla upp klimatarbetet. Det är ljuv musik i mina öron, men alla som någon gång har sysslat med musik och sång vet att för ljuv musik behövs komp. Ett bra komp är att kombinera ord med handling och faktiskt genomföra det som gör att vi kan få en grön omställning och växla upp klimatarbetet. För några veckor sedan valde Centerpartiet att i stället rösta emot ett förslag som skulle göra att utbyggnaden av vindkraft blir mer förutsägbar och effektiv. Det är något som inte minst investerare som vill bygga ny vindkraft har efterfrågat men som också kommunerna har ställt sig bakom. Nu har vi i stället en situation där åtta av tio vindkraftsprojekt stoppas samtidigt som ett stort nationellt problem skapas, eftersom vi behöver mycket mer förnybar och grön el.

Centerpartiet pratar mycket om att reducera regelkrångel, göra det enklare att få tillstånd och skapa förutsägbarhet för företag. Jag undrar därför: Varför röstade Centerpartiet emot förslaget i stället för att bejaka denna möjlighet?

Fru talman! Det är väldigt enkelt: Regeringen hade inte gjort jobbet.

I våras presenterade jag en stor rapport för att få en fördubblad elproduktion till 2030, där vi vrider upp kranarna för alla kraftslag. Vi behöver mer grön, klimatsmart el för att klara klimatet, sänka utsläppen och få fler jobb och företag men också minska vårt och norra Europas beroende av ryska bränslen.

Det förslag om vindkraft som låg på riksdagens bord var inte helt. Det innebar något bara när det gäller det kommunala vetot, och det innehöll ingenting om ekonomiska incitament för kommuner, markägare eller närboende, enligt den finländska modellen. Centerpartiet vill göra detta på riktigt. Vi vill införa ekonomiska incitament för kommuner, närboende och markägare. Då kommer vi att få fler ja till landbaserad och havsbaserad vindkraft. Det skulle vi inte ha fått med det förslag som låg på bordet.

(Applåder)

Fru talman! Det är detta bemötande, där man låter det bästa bli det godas fiende, som gör att vi tyvärr ofta inte kommer tillräckligt snabbt framåt i att ställa om samhället.

Vi står för ännu mer ambitiösa förslag när det gäller att stötta de kommuner som säger ja till vindkraft och de markägare och intressenter som påverkas. Där skulle vi ha kunnat kroka arm. I stället, genom Centerpartiets nej, gäller fortfarande samma regelverk som nu leder fram till att åtta av tio vindkraftsprojekt stoppas.

Detta var detta som gjorde att det, när miljörörelsen granskade Centerpartiets politik på miljö- och klimatområdet, än en gång blev tydligt att det till slut ofta är andra intressen som får gå före när det gäller att fatta skarpa, nödvändiga beslut för klimatet.

Jag vill se en regering efter valet som kan få mycket att hända. Miljöpartiet har genomfört mycket av det som Centern planerade för men inte lyckades med i regeringsställning, såsom bonus malus och bränslebyte, som nu leder till en snabb omställning i Sverige. Detta är jag stolt över.

Men jag vill sträcka ut en hand till Centerpartiet. Är ni beredda att tillsammans med oss verka för att verkligen få fart på den gröna omställningen under nästa mandatperiod?

Fru talman! Fast det bästa saknades ju i propositionen - det som vi har lyft fram under många år och som handlar om att se till att få fart på vindkraftsutbyggnaden, genom bygdepeng och ersättning till såväl kommuner som regioner. Vi vill också regionalisera skattebasen, till exempel. Ersättning till närboende och markägare fanns ju inte med i det förslag som låg på riksdagens bord. Det var ofullständigt och skulle inte ha lett till fler ja utan bara till att vetot kommer in tidigare i processen, vilket vi står bakom. För att få fler ja krävs omfattande ekonomisk stimulans, och där vet jag att jag har miljörörelsen bakom mig.

Vi behöver se till att det blir fart på den gröna omställningen, och då måste vi lägga fram förslag som gör skillnad på riktigt, för klimatet, fler gröna jobb och landsbygdsutveckling och för att fasa ut den ryska oljan, kolet och gasen. Då krävs ett politiskt ledarskap som lägger fram förslag som gör skillnad på riktigt.

(Applåder)

Fru talman! Det är bara en vecka kvar tills vi här inne ska besluta om budgeten för vårt land. Det är fortfarande oklart om det blir regeringens budget eller inte. Vi hade aldrig behövt vara i denna situation.

Annie Lööf och Centerpartiet vägrar acceptera att de behöver förhandla med det som är regeringens underlag. I går fick vi återigen bevis på hur skakig situationen är. Detta sker samtidigt som vi snabbt måste ställa om Sverige för klimatet. Det skulle skapa enorma mängder jobb om det gjordes rätt. Vi har en skola och en sjukvård som är utlämnad till marknadskrafterna. Där måste samhället ta tillbaka kontrollen. Men att lösa sådana problem kräver en stabil majoritet som kan få igenom sin politik.

På grund av den framstressade Natoprocessen är Sverige utsatt för utpressning från en auktoritär turkisk despot. Nu mer än någonsin behöver vi ha ordning på styret av landet. Vi vänsterpartister är beredda att sätta oss ned och förhandla. Det har vi varit under hela mandatperioden. Det skulle skapa lugn, ro och stabilitet och göra Sverige bättre.

När man samarbetar får man ge och ta. Alla kan inte få allt. Det är så demokratin fungerar. Det är så vi visar respekt för väljarna. Den röst som de har lagt i valurnorna ska spela roll. Man måste kunna förhandla med varandra om Sverige ska kunna styras. Politik är att kompromissa. Sverige behöver en handlingskraftig majoritetsregering som bygger Sverige starkt igen.

(Applåder)

Fru talman! Jag måste inledningsvis ändå korrigera Nooshi Dadgostar. Hon måste ändå kunna räkna. 174 mandat är ingen majoritet.

Nu till frågan. Mycket har hänt sedan Vänsterpartiet stod här i januari och sa att de ville stoppa planerna på byggandet av elkablar till Europa och hindra svensk export av ren el utan klimatutsläpp till våra grannländer för att hjälpa dem bli kvitt sitt beroende av gas och kol, bli kvitt den gas som varje dag pumpas in i Europa och som bekostar Putins folkrättsvidriga krig mot Ukraina.

Att kranarna från Ryssland stängs av är bland det mest effektiva vi kan göra för att få stopp på det urskillningslösa dödandet av oskyldiga människor. Men då krävs ökad export av svensk klimatsmart grön el.

Frågan är om Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet är beredda att omvärdera och hörsamma våra europeiska vänners behov av ren el. Står Vänsterpartiet fast vid sin protektionistiska linje att klippa elkablar när mer grön el nu är helt nödvändig för att fasa ut Putins blodbesudlade olja och gas?

Fru talman! Det har aldrig varit en enskild vilde som har röstat ned regeringens budget. Det är Centerpartiet som har gjort detta om och om igen på ett sätt som har gjort att regeringen inte kan få igenom sin politik. Centerpartiet har medverkat till att genomföra sverigedemokratisk politik i svensk riksdag. Det är inte en vilde som har gjort det, utan det är Centerpartiet.

Det som är viktigt för Vänsterpartiet är att vi får ned elpriserna. Det är det absolut viktigaste för att kunna ställa om Sverige och svensk industri och få bort det fossila och ersätta det med förnybar elproduktion.

För att vi ska få ned priserna framför allt i södra Sverige måste vi se till att kunna reglera när exporten ska ske. Vi kan nämligen inte fortsätta att exportera billig svensk el samtidigt som priserna sticker iväg i södra Sverige. Nu har vi tyska priser som importeras därför att Putin stänger av gasen. Det är inte acceptabelt. Vi måste kunna omreglera vår export.

(Applåder)

Fru talman! 174 mandat är, som sagt, ingen stabil majoritet. Det är inte ens en majoritet. Vänsterpartiet har aldrig varit förtjusta i internationell handel eller marknadsekonomi. Och det är anmärkningsvärt att de verkar strunta i att det är genom export av grön el till våra grannländer som vi tillsammans i Europa kan bidra till att minska klimatutsläppen men också se till att Putins krigskassa sinar.

Fortsätter vi att exportera lika mycket el som vi har gjort de senaste åren minskar vi klimatpåverkan motsvarande utsläppen från all lastbilstrafik i Sverige under ett år samtidigt som vi stöttar våra europeiska grannar att stå upp mot Putin för det ukrainska folket.

Så varför säger Nooshi Dadgostar nej till en effektiv klimatpolitik som hela Europa och hela världen behöver? Och varför visar inte Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar solidaritet med våra europeiska grannar?

Fru talman! Det är den mest ineffektiva klimatpolitik som man kan genomföra som Annie Lööf nu förordar. Det är inte export av el som är svensk expertis. Det är genom att exportera fossilfria lastbilar, genom att göra järnsvamp i stället för järnmalm, genom att producera fossilfritt stål och genom förädlingen som svensk industri är så stor. Det är så vi skapar sysselsättning i svensk ekonomi.

Annie Lööf har inte talat med svensk industri. De vill inte ha Annie Lööfs politik. De vill ha låga elpriser. Då kan vi inte importera Putins höga elpriser till Sverige. Vi ska inte kapa några kablar. Vi ska omreglera vår elexport som gör att priserna i södra Sverige sticker iväg på vintrarna. Det ska de inte göra. Vi måste se till att få ned svenska elpriser därför att elen är billigare att producera i Sverige. Därför ska våra konsumenter inte betala höga elpriser.

(Applåder)

Fru talman! Det blir inte alltid som man tänkt sig. Annie Lööf tog min idé om att gå på Vänsterpartiet lite grann, kabelklipparna som vill isolera Sverige när vi har möjligheter att bygga ut energi från sol, vind och kärnkraft. Hör och häpna, om vi exporterar fossilfri el till hela världen är det jättebra. Det är inte sämre att vi exporterar det än någonting annat.

Fru talman! Men då ska jag ställa en annan fråga. Separatismen i Sverige är en kraft oavsett vad vi gör för att integrera människor och hjälpa människor som har långtidsarbetslöshet som ett ok, som inte kan prata riktigt bra svenska, som har barn som inte kommer in i skolan eller som har barn som sugs upp av de kriminella gängen och blir kanonmat.

Min fråga till Nooshi Dadgostar är: Erkänner ni att det finns en separatistisk rörelse i Sverige som vill ha en annan rättsordning än den svenska, och framför allt, vad vill Vänsterpartiet göra åt detta?

Fru talman! Vi tycker att alla i Sverige ska vara lika inför lagen. Jag kommer från en familj med föräldrar som har flytt från islamister. De kunde göra en klassresa på grund av en stark svensk välfärdspolitik, en stark arbetsmarknad och stora investeringar i svensk ekonomi. De kunde snabbt komma in och få ett arbete. Det fanns en arbetsförmedling med en öppen dörr, inte som dagens svenska arbetsförmedling. Det fanns en skola som var jämlik. Där kunde barn från olika bakgrunder sitta bredvid varandra i klassrummen.

Allt detta har nyliberal och konservativ politik slagit sönder. I dag sorteras barnen i skolan. Vi har en arbetslöshet på nästan 8 procent. Man får inte erbjudande om vare sig utbildning eller praktik. Arbetsförmedlingens dörr är stängd. Jag kommer att göra vad jag kan för att se till att Sverige byggs starkt igen.

(Applåder)

Fru talman! Det vore bra om vänsterpartiledaren kunde vända sig om. Det är i så fall de högerkonservativa krafterna bakom dig, bland annat utbildningsministern och statsministern, som har styrt det här landet under åtta år. Det verkar ju jättekonstigt. Jag känner dem, och jag har mycket kritik mot dem men inte just när det gäller detta.

Jag träffar många poliser, socialarbetare och lärare i de utsatta områdena. De berättar för mig att det inte hjälper om vi fördubblar socialbidragen eller tar bort all skatt på låga inkomster. De berättar för mig att det finns krafter som styrs och utgörs av klanledare, av gängledare och av islamister som inte vill att människor ska delta fullt ut i det svenska samhället. Det är krafter som vill skära ned på den svenska yttrandefriheten, och det är krafter som kandiderar till riksdagen i valet i höst. Vad vill ni göra åt detta? Är ni beredda att sätta ned foten mot dessa krafter och se till att de aldrig kan äta sig in i den svenska samhällskroppen?

Fru talman! Sänkta skatter kommer aldrig att leda till att fler kommer i arbete. Där är vi helt överens. Självklart har inte heller Socialdemokraterna, visserligen styrande med din budget, lyckats genomföra de stora förbättringar av svensk ekonomi och skola som hade behövts. Jag tycker att man behöver förbättra skolan. Men där är till exempel Liberalerna en bromskloss.

Vi ska inte ha några stockkonservativa personer som tar sig in i vårt samhälle. Alla som begår brott ska ställas inför rätta och ta sitt straff. Det tycker jag är oerhört viktigt. Men det är väl någonting som Liberalerna får ta med sitt samarbetsparti Sverigedemokraterna, som är det mest konservativa nationalistiska parti vi har i Sverige och som kan påverka svensk demokrati.

(Applåder)

Fru talman! Det har varit en svängig mandatperiod, en mandatperiod då Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat upp för ett fullt samarbete med Sverigedemokraterna.

Men jag måste erkänna att Vänsterpartiets svängning under våren kanske är det som har förvånat mig allra mest. De flesta av oss har nog fått vänja oss vid ett högerkonservativt block som bedriver en politik som gör att Sverige inte klarar av klimatet och inte hedrar Parisavtalet. Men Vänsterpartiet väljer i detta läge med en galopperande klimatkris att rösta på samma sak som Sverigedemokraterna och de övriga borgerliga partierna för att driva igenom en fossilpolitik som faktiskt rear ut Putins fossila bränslen till svenska folket och som stoppar en klimatpolitik som skulle fasa ut det fossila och faktiskt minska utsläppen här och nu.

Jag vill fråga Nooshi Dadgostar: Hur menar Nooshi Dadgostar att Vänsterpartiets politik faktiskt gör att Sverige hedrar Parisavtalet?

Fru talman! Jag är säker på att Per Bolund och jag är överens om att vi måste göra stora investeringar i svensk elproduktion, i svensk infrastruktur och i att bygga om våra flerfamiljsbostäder för att ställa om ekonomin för klimatet. Vänsterpartiet har ju föreslagit ett av svensk politiks största paket, som skulle skapa 80 000 nya arbetstillfällen, för att genomföra allt detta.

Det är väldigt viktigt att vi får med oss hela den svenska befolkningen på denna stora omställning. Det kommer att skapa jobb. Det kommer att kräva stora statliga investeringar, men det ska inte förenas med stora prischocker för vanliga löntagare. De ska inte behöva betala stora delar av sin inkomst för drivmedel som har priser som är alldeles för höga.

Prischocker kommer inte att leda till ett bra samhälle. Stora investeringar kommer att göra det.

Fru talman! Det är viktigt att ord och handling hänger ihop och att det man säger förenas med det man gör.

Vänsterpartiet säger sig vilja minska utsläppen men agerar i praktiken tvärtom för politik som ökar utsläppen i Sverige ganska kraftigt.

Vänsterpartiet säger sig vilja sänka priset för till exempel den som är bilberoende i landsbygd, men både jag och Nooshi Dadgostar vet ju att det är oljechockerna på världsmarknaden som gör att svenska bilister får betala alldeles för höga priser.

Vi skulle behöva mindre av tomma ord i svensk politik och mer av gemensam handling. Jag ser att miljörörelsen ser den här förändringen och är kritisk. Det finns också intern kritik i Vänsterpartiet.

Jag hoppas att Vänsterpartiet kan inse att det här inte är vägen framåt och att man är beredd att om inte driva på miljöpolitiken - det brukar vi i Miljöpartiet få göra i våra samarbeten - så åtminstone komma tillbaka till en miljöpolitik som faktiskt minskar utsläppen här och nu.

(Applåder)

Fru talman! Miljöpartiets problem är att man inte förstår människor. Man förstår inte verkligheten. Människor måste ta sig till jobbet. De måste få en inkomst. Vi måste skydda befolkningen; det är vårt uppdrag som politiker.

Vi ska ställa om, och vi ska göra det på ett gemensamt sätt. Men det måste också ske på ett jämlikt och rättvist sätt. Vanliga löntagare ska inte bli fattiga därför att vi ställer om.

Vi vet att många av Sveriges löntagare tar bussen, spårvagnen eller tunnelbanan till jobbet. Vänsterpartiet föreslog tillsammans med ett antal andra partier en mycket stor satsning på att sänka priserna i kollektivtrafiken. Tyvärr såg Miljöpartiet till att det förslaget föll och inte gick igenom. Det beklagar jag.

(Applåder)

Fru talman! Det är något mättad entusiasm i den här kammaren. Till våra åhörare och till dem som tittar på detta på tv vill jag säga att det beror på att vi har jobbat nonstop sedan årsskiftet med politik.

Nu ska vi göra det lite till. Vi ska prata om sakfrågor. Det är detta som svensk politik borde handla om, särskilt när det bara är tre månader kvar till ett val och vi befinner oss i det mest känsliga säkerhetspolitiska läget under en mansålder.

I stället har vi i dagarna behövt hantera ännu en misstroendeomröstning på grund av misskötsel i ämbetet från en justitieminister och på grund av att vi i grunden har en regering som stöds av partier som inte talar med varandra och av en partilös vilde på den yttersta vänsterkanten. Det är inte värdigt denna kammare eller detta land. Det gamla uttrycket polsk riksdag kan snart komma att ersättas med uttrycket svensk riksdag.

Valet om tre månader står mellan detta gungande vasaskepp, som har många färger men ingen köl, och vårt alternativ. Kristdemokraterna är ett av fyra partier som, sina skillnader till trots, ser landets problem och har gemensamma konkreta lösningar.

Vi ser de 140 000 som köar i väntan på vård. Vi ser de chockhöjda drivmedelspriserna. Vi ser de rekorddyra elräkningarna, som beror på att regeringen har lagt ned fungerande och planerbar elproduktion och gjort Sverige helt beroende av vädergudar. Vi ser den otrygghet som gjort gårdagens amerikanska actionfilmer till dagens svenska verklighet. Vi ser hjärtlandets problem med bortprioriterade vägar och järnvägar och med ett lantbruk som går i konkurs och ger skyhöga matpriser. Vi har flera gemensamma svar.

Vi utlovar inte några utopier. Samhället blir aldrig färdigt, men den här regeringen är det. Den har prövats. Den har fått sin tid, och den har misslyckats. Det är vi som erbjuder en nystart för Sverige. I höst, hoppas jag, är det vi som tar över.

(Applåder)

Fru talman! För några år sedan - det var väl ungefär vid det förra valet - talade Ebba Busch i en frikyrka. Det finns ett klipp på detta. Hon talade om hbtq-familjer. Detta är ju en sida som Kristdemokraterna inte pratar om, så jag vill ge Ebba Busch tillfälle att göra det.

Hon sa att Kristdemokraternas utgångspunkt är att alla barn har en mamma och en pappa, att deras utgångspunkt därför fortfarande är familjen - mamma, pappa, barn - och att det bästa för ett barn är att växa upp med sin mamma och sin pappa.

Hur tror Ebba Busch att barn som växer upp i en kärleksfull familj med två mammor eller två pappor känner? Hur tror hon att det känns när de får höra en partiledare säga på det här sättet?

Fru talman! Jag minns inte kontexten eller i vilket sammanhang den här frågan ställdes, men jag kan redogöra för var man har oss.

Kristdemokraterna är ett familjeparti, och vi är ett familjeparti för alla som lever i en kärnfamilj. Vi är ett familjeparti för alla som lever i en stjärnfamilj. Vi är ett familjeparti för alla som lever i den typ av familj som jag själv har - en familj men i två olika hushåll.

Oavsett vem mamma eller pappa älskar, och oavsett om man har två pappor, två mammor, en mamma eller en pappa, är föräldrarna precis lika bra. Det viktigaste för våra barn är trygghet, kärlek, sunda och hållbara relationer - så länge det bara går - och en familj som ser till barnens bästa.

Fru talman! Jag ska ge Ebba Busch en ny chans att förklara detta uttalande. Det var, om jag inte minns fel, 2018 hos tidningen Dagen, som är en frikyrklig församling. Det är väl där Kristdemokraterna ofta håller till.

Jag vill återigen höra den förklaring som Ebba Busch har till att hon kom med detta uttalande. Vi vet att många barn växer upp med mammor och pappor eller ensamstående mammor. Vad tror Ebba Busch att dessa barn känner när de får höra en partiledare säga att det för henne är bäst att inte växa upp på det sätt som de växer upp utan med en mamma och en pappa?

Fru talman! Det har jag aldrig sagt.

Vi har tyvärr barn som blir av med en mamma eller en pappa. Vi har alldeles för många barn som växer upp med frånvarande fäder. Vi har till och med sett det tydligt uttryckt i en förvaltningsrättsdom i ett fall där en ung kille hamnat helt snett just på grund av att, som det uttrycktes, fadern var frånvarande och modern brast i att sätta gränser. Det är klart att det hade varit mycket bättre för den pojken om både pappan och mamman hade varit närvarande.

Om man har en mamma och en pappa är det bättre att båda är närvarande. Men det är många familjer där det inte ser ut så. Man kan vara en ensamstående mamma som jag. Jag har en föräldrapartner i mina barns pappa, men vi delar inte livet på samma sätt som tidigare. Det kan också vara två mammor eller två pappor. Vi kommer att slåss för alla familjer och alla barns rätt till en trygg uppväxt.

Fru talman! Sommaren närmar sig med stormsteg, hoppas jag. Det är en tid när många unga människor får sitt första sommarjobb, kanske möter sin första kärlek, har ett fantastiskt härligt sommarlov och kommer fullt laddade tillbaka till skolan. Men vi vet att det inte ser ut så för alla.

Liberalerna går till val på att vi inte ska ha några utsatta områden i Sverige. Vi ska se till att fler människor får uppleva frihet och trygghet och slippa segregation. Det gör man genom en bättre integration och framför allt genom en bättre skola.

Vi har i dag ett läge där alldeles för många människor lever en vardag med våld och skjutningar, som dessutom slår rekord. Drömmar krossas. Ännu värre är att liv släcks. Familjer lever i evig sorg. Som jag har varit inne på några gånger får separatister härja. Vi kan inte stoppa dessa vanföreställningar om att en annan ordning ska vara överordnad den svenska grundlagen. Vi vet också att de gäng som agerar, och klanledarna, drar in unga människor i detta maskineri av död, hat och brist på respekt för andra. Empatilösheten är total.

Vi vill ändra på det här. Liberalerna går till val med en stark social reformagenda för våra utsatta områden. Vi vet att fler människor måste få chans att bli en del av medelklassen. Vi vet att fler människor måste få uppleva den riktiga frihet det innebär att man har ett jobb, att ungarna klarar skolan och att man har en liten egen inkomst som man kan bestämma över själv och som vi politiker kanske låter vara i fred. Det är så, med investeringar i dessa områden, som vi skapar möjligheternas Sverige för alla och ett mer eftertänksamt Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Den senaste veckans politiska cirkus har nog gjort att många med mig längtar efter lite stabilitet och en politik som bygger upp och förenar men inte förorenar. Sverige behöver läka från den destruktiva politiska kraft som bygger hela sin idé på att splittra och riva ned.

Vi i Miljöpartiet ser våra naturliga samarbetspartner i Socialdemokraterna, som vi har regerat med i sju år, men också Centerpartiet och Vänsterpartiet. Min och Miljöpartiets förhoppning är att vi tillsammans kan vara den konstruktiva kraften i svensk politik, den som efter höstens val kan samlas för att börja bygga nytt och hållbart för framtiden och för kommande generationer.

Miljöpartiet kommer att gå in i ett sådant samarbete som den gröna motorn för omställning. Vi har redan visat att vi får mer att hända i miljöarbetet än vad som har hänt på många årtionden med många tidigare regeringar. Nu föreslår vi vår generations stora satsning på miljö- och klimatinvesteringar med 100 miljarder kronor om året de kommande tio åren.

Vi kommer att prioritera att Sverige fullföljer den gröna industrirevolutionen, som tack vare vår politik redan har börjat. Vi ska fullfölja den elektrifiering som vår politik har banat väg för. Vi vill röja undan de hinder som fortfarande finns för att omställningen till en helt förnybar elproduktion ska bli verklighet. Vi kommer att satsa på en rättvis grön omställning.

Men vi behöver också satsa på att hantera den naturkris vi är inne i. Vi behöver många fler reformer för levande hav och för friska och gröna skogar i vårt land. Här finns det väldigt mycket mer att göra. Vi vet att naturen kan rädda oss, men först behöver vi rädda naturen, som Inger Andersen, chef för FN:s miljöorgan, sa.

För att det här ska bli verklighet behövs det ett starkt grönt parti. Det finns bara ett miljöparti i svensk politik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Hansén och Annika Hirvonen (båda MP).

Partiledardebatten var härmed avslutad.