Partiledardebatt

Partiledardebatt

Herr talman! När jag presenterade min första regeringsförklaring hade jag ärvt ett budgetunderskott på ca 60 miljarder kronor. Det hade satsats 13 gånger mer på att sänka skatten än på skolan, och Sverige hade till och med fått krisstöd från EU för en alltför hög ungdomsarbetslöshet.

I dag har skolresultaten börjat vända uppåt. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 16 år. Sysselsättningsgraden är den högsta som någonsin har mätts upp i ett EU-land, och underskottet är vänt till ett överskott på nära 50 miljarder.

Detta har inte skapats av någon enskild reform, utan det är resultatet av hårt arbete från det svenska folket.

Men för att låna från en av Allan Edwalls visor: Visst är det bätter, men int' är det bra.

Även om 13 000 personer har anställts inom svensk sjukvård, som rankas som en av de främsta i världen, är det fortfarande för många som får vänta på behandling.

Även om 28 000 har anställts inom skolan är ojämlikheten i utbildningen fortfarande ovärdig Sverige, och bolag kan plocka ut statliga skolsatsningar i rena vinster.

Även om 300 000 fler människor nu har kommit i arbete och etableringen går snabbare är arbetslösheten alldeles för hög, inte minst bland personer med funktionsnedsättning och bland utrikes födda svenskar.

Även om vi genomför den största polissatsningen på 20 år det fortfarande många som tvivlar på att polisen kommer när de behöver den.

Även om pensionerna och bostadstillägget har höjts, äldre har fått fyrdubblat tandvårdsbidrag och avgiftsfri öppenvård och pensionsskatten har monterats ned är det fortfarande alltför många äldre som är oroliga över sin ekonomi.

Även om FN lyfter fram Sveriges klimatarbete och säkerhetsinsatser som ett internationellt föredöme råder det ingen tvekan om att det behövs ännu starkare samlande och pådrivande krafter.

Så visst är det bättre, men int' är det nog.

Nu har landet en stark ekonomi. Det är många i Sverige som arbetar så mycket att andelen som befinner sig i ersättnings- och försäkringssystemen är den minsta sedan 1981. Statsskulden mätt som andel av bnp är den lägsta sedan nämnde Allan Edwall spelade Mattias i Bröderna Lejonhjärta 1977.

Vi har nu råd att bygga ett starkare, mer jämlikt och solidariskt samhälle, som har kraft att ge trygghet till oss alla - ett starkt samhälle som rekryterar 10 000 fler till Polismyndigheten och som visar att staten alltid är starkare än gängen.

Vi har råd att bygga ett samhälle som anställer 14 000 fler inom vården och som gör stora satsningar på cancerbehandling, akutvård och ungas psykiska ohälsa. Det är ett samhälle som sätter stopp för utnyttjandet i arbetslivet, ett utnyttjande som tar sig uttryck i sms-anställningar, hyvling av arbetstid, allmän visstid och delade turer, och som i stället ser till att det faktiskt lönar sig att arbeta.

Vi kan nu bygga ett starkt samhälle som ser till att det finns samhällsservice, fungerande infrastruktur och jobb, så att hela landet inte bara kan leva utan också kan växa.

Detta är ett samhälle som satsar minst 20 miljarder på välfärden varje år och skapar en skola som är präglad av jämlikhet och studiero. Det är ett samhälle som ger äldre som har jobbat ett helt yrkesliv till låg lön upp till 5 000 kronor mer i plånboken varje år. Vårt samhälle ska vara starkt nog att se till att det finns en trygghet för dem som har byggt vårt land.

Här i Sverige finns nu ett ganska brett stöd för att fortsätta med en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Jag vill dock dessutom bygga ett samhälle som är starkt nog att attackera segregationen med full kraft och se till att alla kan göra sin plikt och kräva sin rätt.

Jag vill bygga ett samhälle som investerar i skolor, i svenskundervisning och i gedigna yrkesbildningar, som skapar tryggare bostadsmiljöer och som agerar ögonblickligen om någon riskerar att leva under hedersförtryck eller lockas till kriminalitet.

Jag talar inte om några tillfälliga projekt eller symboliska förändringar utan om ett starkt samhälle som transformerar bostadsområden och sociala strukturer i grunden och som ser till att landet håller ihop.

Nu ser vi andra moln som tornar upp sig på himlen, såsom Storbritanniens utträde ur EU, de nya tullarna och de infekterade handelsbråken. Detta riskerar att skapa en oro i den globala ekonomin som i så fall slår hårdast mot små ekonomier som Sverige, som är fullständigt beroende av exporten.

Vi ska göra allt som står i vår makt för att så inte sker, men om olyckan är framme kommer det att behövas ännu mer av ett starkt samhälle som kan investera, stödja, ställa om och lotsa oss genom oroliga tider.

Vore det då inte lite snöpligt om vi hade skurit ned på vår gemensamma trygghet för att i stället sänka skatten med 55 miljarder kronor och mest för dem som redan tjänar mest, som Moderaterna föreslår?

Och vore det inte snöpligt om vi gjorde som Sverigedemokraterna vill och skar ned på välfärdspengar till kommuner och landsting för att ge Sveriges rikaste tiondel så mycket som 13 gånger mer i skattesänkningar än dem med lägst inkomst? 13 gånger - vad är det som gör att de rika förtjänar så mycket och vår gemensamma välfärd så lite?

Herr talman! Här - precis här - står svenska folkets val, för hur flink man än är med miniräknaren går det inte att anställa de poliser, sjuksköterskor och lärare som Sverige behöver med skattesänkningar för höginkomsttagare. Vi måste välja.

Det val som vi har framför oss blir en folkomröstning om svensk välfärd. Jag väljer inte skattesänkningar som ger mest till några rika få. Jag väljer i stället ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige för oss alla.

(Applåder)

Herr talman! I förrgår var jag i Fittja utanför Stockholm och träffade poliser och lokala handlare.

De vittnar om två saker. De berättar att de allra flesta som bor där är vanliga, hederliga människor: vuxna som går till jobbet varje dag, barn som lyckas bra i skolan och familjer som tror på framtiden. Det är långt ifrån de dramatiska kvällstidningsrubrikerna.

Men de är trötta på gängen som terroriserar och förstör. De tycker att staten måste bli tuffare mot dem som begår brott och ge 13-åriga och 14åriga grabbar hopp om ett bättre liv än det som kriminella gäng kan erbjuda och finansiera.

Det handlar alltså både om att vara stenhård mot brott och om att förebygga dem. Det handlar både om strängare straff och om bättre skola - samtidigt.

Berättelsen från Fittja känns igen. Det handlar om stölder som sker helt öppet och butiker som används som knarklager. Man ringer inte polisen och berättar om man inte vill ha en bil körd rakt in i skyltfönstret. Det rör sig om utpressning och beskyddarverksamhet och om hot och våld mot den som ens pratar med en polis.

Det som berörde mig allra mest var en ung kille som själv ville bli polis men som till slut bestämt sig för att det helt enkelt inte går; de andra grabbarna skulle inte acceptera det. Polisen som jag pratade med hade ändå inte givit upp sin framtida adept.

Vi måste stoppa gängkriminaliteten, annars går samhällskontraktet sönder på riktigt. Då behövs strängare straff, så att fler blir inlåsta längre, fler polisiära verktyg och effektivare samarbete mellan olika myndigheter, som ser och som vet olika saker, och fler poliser som vill vara kvar i yrket.

Polistätheten är nu den lägsta på tio år. Brottsanmälningar läggs på hög. Grova brott prioriteras ned för att ännu grövre brott måste gå före. Och häromdagen kom rapporter om färre kvalificerade sökande än antalet platser på polisutbildningen.

Därför lägger vi nära 6 miljarder mer på polisen under nästa mandatperiod. Hårdare straff för grova brott, mer resurser till polisen, högre lön till poliser och betald polisutbildning - så ser våra konkreta förslag ut.

De här frågorna kommer valet att handla om, vad statsministern än vill: om lag och ordning, om risken med kriminella och parallella rättssystem, om hur de som har kommit till vårt land också ska komma in i vårt samhälle, leva på lön och inte på bidrag och lära sig hygglig svenska så att deras barn kan lära sig riktigt bra svenska. Och så handlar valet om välfärdens kärna, om skolans kvalitet och om sjukvårdens tillgänglighet. Valet kommer att handla om detta, för det är akuta problem som måste lösas - problem, inte spännande utmaningar.

Moderaternas valrörelse kommer dock inte bara att handla om svåra problem utan också om det som verkligen är spännande utmaningar, frågor som avgör Sveriges framgångar på längre sikt, inte bara nästa mandatperiod utan de kommande 10, 20, 30 åren. Vi måste alltså dessutom höja blicken och diskutera framtiden. Låt mig ge fyra korta exempel.

För det första: Hur klarar sig Sverige i en alltmer globaliserad och digitaliserad ekonomi, där gamla svenska företag som erövrar världen måste konkurrera med nya asiatiska företag som erövrar Europa?

För det andra: Hur ska Sverige navigera i ett helt nytt internationellt landskap? Med vilka ska vi bygga europeiska allianser efter brexit för att värna den för oss så fundamentala inre marknaden och värna ett EU som gör rätt saker? Och vad är Sveriges Kinastrategi för att förena en öppen frihandel med svenska krav på rättvisa kommersiella spelregler och respekt för mänskliga rättigheter?

För det tredje: Hur klarar Sverige finansieringen av framtidens välfärd när vi lever allt längre men inte jobbar allt längre? Det handlar om bättre omställning i arbetslivet och om att fler behöver uppmuntras att jobba lite längre. Men det handlar också om att det alltid ska löna sig att ha jobbat. Vi moderater sänker nu skatten för alla Sveriges pensionärer. Pension och lön kommer då att beskattas lika. Så stärker vi arbetslinjen också i pensionssystemet.

För det fjärde: Hur agerar Sverige bäst nationellt och internationellt så att politiken och näringslivet, tekniken och konsumenterna kan gå hand i hand i klimatfrågan? Här kommer vi moderater också att driva vår valrörelse, inte för att söka konflikt utan för att det är frågor som nästa generation behöver bra svar på, för världen står inte stilla medan vi i Sverige löser våra akuta problem.

Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Problem här och nu måste lösas. På goda grunder kräver svenska väljare precis detta. Men de måste också lösas om vi på allvar ska få tid och utrymme att diskutera de långsiktiga utmaningarna.

Jag vill därför med Alliansen leda en regering som stoppar gängen, bekämpar stöldligorna och bestraffar sexualbrotten. Jag vill leda en regering som hjälper fler från bidrag till arbete, som ser till att den som är ny i vårt land snabbt får sitt första jobb och blir en del av vår gemenskap och att den som har fått avslag snabbt lämnar landet - ett Sverige som fungerar. Jag vill leda en regering som tar Sveriges problem på allvar, som inte kapitulerar inför dem men inte heller nöjer sig med att peka finger åt problemen. Jag vill leda en regering som är nyfiken på den framtid som en dag blir våra barns och barnbarns vardag.

Där startar Moderaternas valrörelse för en ny riktning för Sverige och för en ny svensk regering.

(Applåder)

Herr talman! Så här i mandatperiodens allra sista partiledardebatt här i kammaren får man väl ändå ge sig på att summera en historiskt svag och historiskt usel minoritetsregerings kompletta misslyckande.

Tyvärr, herr talman, har jag bara fem minuter på mig, och det räcker inte på långa vägar för att ge en komplett bild av detta kompletta misslyckande. Jag måste därför koka ned Stefan Löfvens tid som statsminister till ett ord: katastrof.

Stefan Löfven har regerat Sverige i fyra år av högkonjunktur. Det har varit en historisk möjlighet för Sverige att utveckla välfärden, ta krafttag mot den grova brottsligheten och bekämpa segregationen. Men vad har den här regeringen framför allt gjort?

Pengar som skulle ha gått till funktionsnedsatta barn har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till att kapa vårdköerna har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till landets fattiga äldre har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till polis och brottsbekämpning har gått till asylinvandring.

Herr talman! Stefan Löfvens regering har under sina fyra år vid makten prioriterat asylinvandring framför det som våra skattemedel rimligen får anses vara avsedda för. Måtte väljarna sätta stopp för detta den 9 september.

Nu återstår knappt tre månader till valdagen. Tre månader har vi partier på oss att presentera vad det är vi vill med Sverige i framtiden.

Jag vet vad jag vill. Vi sverigedemokrater vet vad vi vill, och det har vi vetat länge. Vi vill utveckla välfärden. Vi vill ta krafttag mot brottsligheten. Vi vill bekämpa segregationen. Vi vill återskapa ett tryggt sammanhållet Sverige. Vi vill bygga det moderna folkhemmet.

Herr talman! I vårt moderna folkhem fungerar välfärden. Den är tillgänglig och håller en hög kvalitet och en hög grad av tillgänglighet över hela landet. Att jobba i vården, i skolan och i omsorgen är uppskattat, och det är stimulerande. Läkaren får vara läkare. Läraren får vara lärare. Den som är sjuk får den vård som behövs när den behövs. Den som är sjuk får den vård som behövs oavsett var i landet hon eller han råkar bo. Och ingen, herr talman, lämnas att dö i väntan på vård.

I vårt moderna folkhem bekämpas brottsligheten. Här sätts brottsoffrets intressen före brottslingens. Grovt kriminella sitter inlåsta i fängelse. Polisen är synlig och effektiv. Polisen har de resurser och de befogenheter som krävs. Tryggheten är central. Medborgarna känner trygghet såväl i hemmet som på gator och torg.

I vårt moderna folkhem växer jobben, de riktiga jobben. Flit, utbildning och företagsamhet är sådant som lönar sig.

I vårt moderna folkhem finns inga parallella samhällen och inga no go-zoner. Sammanhållning, pliktkänsla, hemkänsla och stolthet är sådant som präglar människorna som bor här. Här är vi stolta över vilka vi är och över vad vi har åstadkommit trots vår litenhet i den stora världen.

Herr talman! I vårt moderna folkhem hyser vi respekt för de äldre generationer som har byggt upp detta samhälle åt oss. Här finns inga fattigpensionärer - fattigdom bland äldre är utrotat. I vårt moderna folkhem är man välkommen att bo även om man är född någon annanstans i världen, men det är inte kravlöst eller villkorslöst. Här, herr talman, gör man sin plikt innan man kräver sin rätt.

(Applåder)

Herr talman! På min gräsmatta finns inte ett grönt grässtrå längre. På fem veckor har vi knappt haft en droppe regn. Brunnen har börjat sina, och vi är bara i början av juni.

Visst är det härligt med varma kvällar och bad redan i maj, men jag tror att vi är många som går runt med en känsla av att något är fel. Det har varit den överlägset varmaste månaden maj som någonsin uppmätts i Sveriges historia. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kallar läget för extremt. Bevattningsförbud råder på många håll. Risken för skogsbränder är akut. Lantbrukarna är oroliga - miljardbelopp står på spel om skördarna slår fel. Vissa grödor är redan uttorkade, och köttbönderna är oroliga för foderbrist och börjar till och med tala om nödslakt av djur.

Medan extremtorka råder här gäller det omvända på andra sidan Atlanten. För två veckor sedan drabbades delstaten Maryland i USA för andra gången av ett ofattbart våldsamt regn. På två timmar kom över 20 centimeter regn, och den lokala floden höjdes med 5 meter. Detta är något som meteorologerna har sagt bara händer en gång på tusen år. Det är bara det att det nu har hänt två gånger på två år i Maryland.

Förra året beräknades extrema väderhändelser ha kostat USA över 300 miljarder dollar. Det är närmare 2 500 miljarder svenska kronor. Samtidigt finns det de, också här i kammaren, som hävdar att åtgärder för att ställa om samhället till fossilfrihet i Sverige är för dyra. Vilka åtgärder det än må vara - skatter eller subventioner - är de dyra och ineffektiva, säger de.

Men det som är för dyrt, herr talman, är att göra ingenting. Det absolut minst effektiva sättet att få bort utsläppen är att först gasa på med fossila bränslen till sista sekunden och sedan panikbromsa. Sorgligt nog är det uppenbart att det är denna strategi som Moderaterna har valt, när de nu går till val på att sänka skatten på bensin och de mest utsläppande bilarna, liksom samtliga oppositionspartier, som går till val på att avskaffa flygskatten och ta bort mellan var tredje och var fjärde krona från miljö- och klimatbudgeten. Detta skulle stoppa upp omställningen för industrin och satsningen på gröna och hållbara städer. Det är ytterst allvarligt. Bara för att vädret är galet behöver inte politiken vara det. Det som oppositionen tänker göra om de vinner valet är att chansa och gasa på mot bergväggen utan att spänna fast säkerhetsbältet, ens på barnen.

Jag är också beredd att chansa. Jag är beredd att chansa på att svenska folket vill ta ansvar för klimatet, att man ogillar skogsbränder och översvämningar och gillar satsningar på solceller, elbilar, elcyklar och snabbtåg, att man är beredd att göra en omställning, att man vill ha tid för varandra och mindre stress och onödig konsumtion och att man inser att detta gör samhället bättre, inte sämre.

Herr talman! Världsledande forskare larmade i veckan om att antalet spermier hos västerländska män har mer än har halverats sedan 70-talet. Nyss läste vi att Golfströmmen har mattats av. Människan har nu i grunden förändrat sina egna livsvillkor i planetär skala. Jag förstår inte att debatten i denna kammare kan handla om något annat än detta.

Herr talman! Det är dags för oss alla att rensa kalendern och se till att vi löser vår generations största utmaning. För oss i Miljöpartiet är miljöfrågan det som fyller vår kalender. Så har det varit sedan vi bildades för 37 år sedan, och så kommer det att vara efter valet i höst. Vi löser inte klimatet någon annan gång, när vi hittar en lucka i kalendern. Det är nu vi måste göra omställningen. Detta säger jag inte för att vi har läst i en opinionsundersökning att svenska folket tycker så utan för att vi är trygga i våra värderingar.

Det är inte alltid lätt att säga det obekväma, oavsett om det handlar om flygskatten eller asylrätten. Men vi kommer att fortsätta att göra det, för vi är övertygade om att detta krävs både för människor och för planeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Valet i höst närmar sig. Nästa gång vi samlas för partiledardebatt har vi en ny regering och riksdag. Då har svenska folket sagt sitt.

Vi i Centerpartiet går till val på att bilda en ny alliansregering. Vi vill genomföra förändringar som stärker Sverige - framtidsreformer som ser till att Sverige håller ihop, som skapar fler jobb även för dem som står långt utanför arbetsmarknaden, som stärker vår konkurrenskraft, som gör det mer lönsamt att jobba och som skapar långsiktighet och stabilitet i migrationspolitiken. Det är förändringar som för Sverige framåt.

Inom flera områden är förändringar helt nödvändiga. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning är en av de högsta i hela EU. Detta är inte bara ett misslyckande för regeringen, utan det drabbar enskilda människor hårt och förpassar dem till utanförskap och bidragsberoende och till att vara en del av en ny, framväxande underklass. Trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden måste sänkas. Lägre ingångslöner behövs för att människor ska kunna hjälpas till ett första jobb med en högre egen inkomst.

Herr talman! Socialdemokraterna har slösat bort ännu en högkonjunktur. De har inte mäktat med att genomföra de förändringar som arbetsmarknaden behöver för att rusta oss när konjunkturen vänder eller för att förbättra integrationen. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte längre har svaren som löser dagens eller morgondagens problem. Det är nyanlända och unga utan längre utbildning som får betala det högsta priset för att Socialdemokraterna är passiva, men vi drabbas alla när samhället glider isär.

Herr talman! Om företagare i hela landet ska kunna skapa fler jobb till dem som står utanför och om det ska löna sig bättre att jobba och utbilda sig behöver vi förändra skattesystemet. Människor, oavsett om de jobbar eller har jobbat, ska få behålla mer pengar i plånboken, och företagens kostnader för att anställa måste sänkas.

Om Sverige inte ska delas behövs förändringar även på bostadsmarknaden. Byggregler behöver förenklas och hyressättningen bli friare så att fler bostäder kan byggas och rörligheten öka och så att fler människor med låga inkomster kan få någonstans att bo och människor kan flytta för jobb eller studier.

Herr talman! Vi lever i en orolig värld - en tid då vår medmänsklighet har satts på prov. Människor flyr krig och förtryck, och oron i delar av världen är fortsatt stor. Efter valet måste vi därför komma överens inte bara om reformer på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden och i skattesystemet utan också om långsiktiga spelregler i migrationspolitiken. Vi ska säkerställa ordning och reda, men en långsiktig och hållbar migrationspolitik måste också stå upp för asylrätten och människovärdet.

Herr talman! Vi står inför ett avgörande val i Sverige, inte bara när det kommer till hur vi kan rusta oss framåt och forma en effektiv miljö- och klimatpolitik som fokuserar på resultat och ser till att utsläppen minskar utan även när det kommer till värderingar och vilket land vi vill att Sverige ska vara.

Krafter som ställer människor mot varandra växer sig starkare. Krafter som vill backa bandet och ta oss bakåt mot mindre frihet, mindre samarbete, mer misstro och mer slutenhet gör sina röster hörda. Det är en värderingskamp som pågår här, men den är tydlig över hela västvärlden. Människor trakasseras och attackeras på grund av sin religiösa tro. Företrädare för extremistiska organisationer visar öppen rasism. Kvinnor och barn utsätts för trakasserier och kränkningar och ibland rena övergrepp. Människor med utländskt ursprung stämplas kollektivt som potentiellt kriminella.

Sverige är inte en skyddad idyll. Därför måste vi som tror på människors lika rätt och värde stå upp. Vi måste markera att vi inte kompromissar om de grundläggande liberala värderingar som vi tror på när de attackeras.

Med fler jobb och en bättre integration är jag övertygad om att vi kan skapa tilltro i stället för misstro och att oro och rädslor kan vändas till framtidstro och optimism. Att vinna värderingskampen kommer jag att kämpa för hela vägen fram till valdagen och dagarna därefter.

Herr talman! Den 9 september bestämmer svenska folket vilket land Sverige ska vara. Centerpartiet har förslagen som ser till att Sverige inte delas. Vi har förslagen som för Sverige framåt så att vi kan vara ett land fyllt av framtidstro.

(Applåder)

Herr talman, ledamöter och åhörare! Vi lever i en ny politisk tid. Vi lever i osäkerhetens politiska tid. Redan efter att rösterna hade räknats på den förra valdagen stod det klart: Det skulle inte bli så lätt att regera Sverige den här perioden.

På den tiden var det ett av oppositionspartierna som var berett att sätta sig ned och göra en statsbudget och se till att det gick att styra Sverige. Det var Vänsterpartiet, och vi har gjort det hela den här mandatperioden.

Vi har också haft det största politiska inflytande som vi har haft som parti. Vi använde våra 5,7 procent till att arbeta för det som vi tror på, inte bara till att opponera. Vi har styrt Stockholm och Göteborg, och vi har gjort statsbudgeten tillsammans med regeringen.

Om man ska utvärdera valutgången valdagen 2014 var det den väljare som röstade på Vänsterpartiet som fick bäst utdelning för sin röst. Vi har genomfört 90 reformer - reformer som är så bra att många andra gärna tar åt sig äran av dem. Det bjuder vi på.

Vi har förbättrat situationen för ensamstående föräldrar inte en, inte två utan tre gånger med underhållsstödet. Vi har sett till att det har satsats på sjukvård - inte tillräckligt, men vi är de som har sett till att det har hänt. Vi har sett till att det blir en förbättrad tandvård med ett bättre tandvårdsstöd, och nu vill vi gå vidare med ett högkostnadsskydd i tandvården.

Det är vi som har förhandlat fram pengar till kvinnojourerna. Det är vi som har tryckt på för järnvägsunderhållet. Det är vi som har fixat sommarlovskorten, de fria glasögonen och de fria medicinerna för barn. Det tycker vi är bra.

Men vi har också varit oeniga med regeringen i mycket. Vi har varit och vi är oeniga när man inte låter den som behöver personlig assistans få det. Vi är oeniga när det gäller nedskärningarna i sjukförsäkringarna som låter sjuka människor svikas och nekas sjukpenning, fast de behöver det. Vi är oeniga när Sverige splittrar familjer för dem som har fått asyl.

Om vi hade haft mer inflytande hade vi använt det. Vi hade använt det till att lägga ned kolgruvor i stället för att sälja dem. Vi hade använt det till att höja utsläppsmålen, eftersom klimatet kräver det. Vi hade stoppat den svenska vapenexporten till länder i krig och till diktaturer. I dag exporterar Sverige vapen till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, som bombar Jemen. Sverige exporterar vapen till Turkiet vars stridsvagnar rullar in i Afrin.

Vi hade hejdat Natoanpassningen. Sverige hamnar allt närmare Nato. Har man inte tänkt gifta sig ska man inte förlova sig, för det kan lätt missuppfattas. Sverige är på väg att förlova sig med Nato.

Vi hade tagit bort vinsterna i välfärden, och vi hade drivit en fördelningspolitik där de absolut rikaste, Sveriges miljardärer med växande förmögenheter, hade fått bidra mer så att jämlikheten hade ökat i Sverige. För trots alla de reformer som vi tillsammans med regeringen har lagt fram och genomfört har ojämlikheten bitit sig fast, och det präglar vårt samhälle.

I det vi har gjort och i det vi vill göra kan man se vänsterns väg för framtiden, mot ett jämlikare Sverige som faktiskt håller ihop, mot feminism och mot ett land som går före i att ta ansvar för klimatet.

Detta, herr talman, är den totala kontrasten till den rädslans och den ilskans politik som sverigedemokrater och delar av borgerligheten manar fram. De tänker att ju räddare och ju argare väljarna är desto större är sannolikheten för att de ska rösta på dem.

Vänsterns budskap är ett annat. Det är ett budskap av hopp. Sverige var en gång ett av världens mest jämlika länder. Vi kan bli det igen. Vi var det, därför att det fanns en arbetarrörelse som steg för steg tog oss dit. Det är nu vår uppgift. Med detta tänker vi gå till val för att få en vänsterregering efter valet i höst.

(Applåder)

Herr talman! Världen har faktiskt aldrig varit bättre. Aldrig förr har så många barn gått i skolan i världen. Fler barn lägger sig mätta på kvällen. De vaccineras mot svåra sjukdomar. Levnadsstandarden i världen har, hör och häpna, ökat lika mycket de senaste 30 åren som den gjorde de föregående 30 000 åren. Fler människor lever i demokrati än i någon tidigare generation.

Jag lovar er: Det här är ingen slump. Den här utvecklingen beror inte på högerextremism. Den beror inte på vänsterpopulism. Den beror inte på islamism. Den beror inte på socialisternas planekonomi. Den beror inte på ståltullar. Den beror inte på Putins auktoritära styre. Den beror inte på Orbáns inskränkta mänskliga rättigheter, inte på Jimmie Åkessons nationalism och inte på Jonas Sjöstedts EU-motstånd.

Den här utvecklingen beror på att världen de senaste 30 åren har dominerats av liberala värderingar. Utvecklingen beror på att fler länder har valt demokrati och marknadsekonomi, att fler länder har anslutit sig till globalisering och frihandel och att fler länder ger människor mänskliga rättigheter. Denna utveckling beror på internationellt samarbete och på EU-samarbete.

Det finns stora problem, utmaningar och brister i världsbygget. Så är det. Men världen i dag är bättre än någonsin tidigare. Den positiva utvecklingen beror på att det är liberala idéer som har dominerat världens utveckling de senaste 30 åren.

Men nu ser vi mörka makters framfart i hela västvärlden. De vill att vi ska byta kurs och att länderna mer ska se bara till sig själva och vara mer egoistiska. De är emot internationella samarbeten som klimatavtal och frihandelsavtal. De vill öka den politiska styrningen av medier och domstolar. De vill införa tullar och bygga murar. De vill upplösa EU eller åtminstone att det egna landet ska lämna EU.

De kallar sig nationalister, men det som förenar dem är inte att de älskar sitt land. Det som förenar dem är att de avskyr de liberala värderingar som har dominerat världen de senaste 30 åren.

Jag älskar Sverige. Jag älskar vår nation. I min civila yrkeskarriär har jag försvarat vår nation. Men jag är livrädd för nationalismen som politisk rörelse när jag ser vad den har lett till på vår kontinent de senaste 100 åren.

Mitt politiska engagemang har aldrig känts viktigare än i dag. Det handlar om vilka värderingar som ska hålla ihop världen, hålla ihop Europa och hålla upp det Sverige som våra barn växer upp i. Jag kan inte tänka mig något viktigare.

Herr talman! I dag presenterar Alliansen en reformagenda för kunskap och bildning. Det finns inget som är viktigare än kunskap och bildning för att motverka extremism och intolerans. 17 ½ procent av eleverna gick förra året ut årskurs 9 utan att vara godkända. Det är den högsta siffran någonsin. Aldrig förr har så många varit underkända i svensk skola.

Sverige har utmaningar. Vi har hört om dem under debatten, och vi kommer att prata om dem här i dag - jobben, integrationen, jämställdhet och brottslighet. Men den stora framtidsfrågan är skolan, för det finns ingen bättre integrationspolitik än en skola i världsklass. Det finns inget mer brottsförebyggande än en skola i världsklass, och det finns ingen bättre jobbpolitik än en skola i världsklass. Det finns ingen bättre jämställdhetspolitik än en skola i världsklass. Det finns ingen större frihetsreform och inget bättre sätt att hålla ihop Sverige i framtiden än att se till att alla ungar lyckas i skolan. Det är därför vi liberaler sätter skolan först.

Herr talman! Trots brinnande högkonjunktur i hela världen misslyckas den svenska regeringen på punkt efter punkt. Skattehöjningarna skulle fixa allt, sa Löfven. Och skatterna har höjts, men vårdköerna är längre, skolresultaten är sämre och den grova brottsligheten är större. Poliserna är färre, och LSS har skurits ned. Sverige är längre från målet om EU:s lägsta arbetslöshet i dag än vad Sverige var 2014. Men håll ut, medborgare! Det är bara tre månader kvar tills Sverige byter regering.

(Applåder)

Herr talman! Sommaren står för dörren, och för de allra flesta innebär det semester och ledighet. Så ser det dock inte ut för vårdpersonalen. I Växjö begränsas barnmorskornas semester i år igen. I Gällivare talar man om den värsta vårdsommaren någonsin, och i Region Skåne saknas det 400 vårdplatser nu i sommar.

Det behövs mer personal inom alla tio legitimationsyrken, enligt Socialstyrelsen. Vart fjärde dödsfall kopplas till brist på personal eller vårdplatser. Rådet för den som har planerat att vara sjuk i sommar är enkelt: Vänta till hösten! Vad har den här regeringen egentligen åstadkommit på vårdområdet de senaste fyra åren? Överbeläggningarna på sjukhusen har gått upp. Andelen som får operation i tid har gått ned. Väntetiderna på akuten har gått upp, och chansen att få träffa en läkare har gått ned.

Låt mig peka på ett exempel där situationen är helt ohållbar. I Östergötland larmade man i början av året om att patienter med grön starr fick vänta så länge i kön att de hann bli blinda. En ögonläkare sa till Corren: Som läkare är det förstås väldigt frustrerande att veta att den permanenta synförsämring som uppkommit hos många patienter på grund av de långa väntelistorna hade kunnat förhindras eller mildras om de hade fått behandling i tid. Om de hade fått behandling i tid, sa han. Vårdköerna har fördubblats på bara tre år. Vården behöver förändring. Vården behöver en ny regering.

Herr talman! Stefan Löfven har fört sjukvården tillbaka nästan ett helt decennium. Frånvaron av politiskt ledarskap hos Socialdemokraterna är slående. Man gör ingenting för att ta tag i problemen, och jag menar att regeringen Löfvens största misslyckande finns just inom vården.

Vi kristdemokrater går till val på att återta ansvaret. Vi satsar 27 ½ miljard mer på vården fram till 2020, och vi använder pengarna smartare - med strukturreformer - för att få mer vård för pengarna. Vi vågar göra vad som krävs för att få en jämlik sjukvård. Kristdemokraternas besked är tydligt: Avskaffa landstingens ansvar för sjukvården! Denna 1800-talsmodell med landsting är inte anpassad för dagens behov och dagens avancerade sjukvård. Vilket landsting du bor i ska inte avgöra om du får bra vård i tid. Vi sätter patienten före systemen. Vi kristdemokrater rensade upp i Göran Perssons vårdköer, och vi står redo att efter valet rensa upp i Stefan Löfvens vårdköer.

Herr talman! Socialdemokraterna har inte haft kraft att åstadkomma de reformer som behövs. Jag tycker att det är talande att när socialminister Annika Strandhäll fick frågan om hon kunde peka på en enda vårdkö som blivit kortare under den här regeringen blev hon svaret skyldig. Den här regeringen har helt saknat riktning och mål.

Detta har man försökt kompensera med en rad olika utspel på alla möjliga områden. Kommer ni ihåg innovationskatapulterna? Kommer ni ihåg Global Deal, framtidsministern eller industrikanslern? Det är som att det bakom varje ny socialdemokratisk idé står en tombola som liksom lottar fram vad som ska gälla just den dagen. Efter den förra partiledardebatten här i riksdagen öppnade Stefan Löfven för att skicka in militären i förorten. Det ska bli intressant att se vad han plockar fram ur utspelstombolan i dag. Kanske blir det någonting som kastar bort vårdfrågan över valet. Vad sägs om en sjukvårdskatapult - vad vet jag?

Nej, Sverige förtjänar en bättre regering - en regering som ser och erkänner de problem som finns och som pekar ut en riktning för att lösa dem. Vill man ha förändring ska man rösta på Kristdemokraterna. Vi lovar inte allt till alla, men vi håller vad vi lovar. Detta är vårt välfärdslöfte: Du ska kunna lita på vården. Du ska kunna lita på Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för all uppmärksamhet. Det finns en ganska stor enighet om en del av problembeskrivningen i vårt land. Det gäller lag och ordning och vad vi behöver göra för integrationen. Men oppositionens lösningar är inte alltid logiska.

Om nu Sverigedemokraterna vill ha ett Sverige som håller ihop skulle man ju inte ge de rikaste 13 gånger så stora skattesänkningar som man ger dem som har lägst inkomster. Om Moderaterna verkligen brydde sig om att det ska vara lika för alla skulle man ju inte ge så stora skattesänkningar till dem som faktiskt tjänar allra mest samtidigt som man vill lagstifta om låga löner för de yrkesgrupper som redan tjänar minst.

Man skulle inte heller besluta om tydliga steg mot marknadshyror i form av - det beslutade man på sitt senaste landsmöte - en ny och mindre reglerad hyressättning i hela beståndet. Marknadshyror skulle, precis som Hyresgästföreningen har visat i sin utredning, till exempel innebära höjda hyror med 46 procent här i Stockholms län. Det är många tusen kronor per månad för en barnfamilj eller för pensionärer, det.

Jag tror på ett starkt Sverige där vi klarar välfärden, jämlikheten och tryggheten just för att vi anställer de poliser, sjuksköterskor och lärare som krävs för att vi ska göra det möjligt. Då kan vi inte slänga bort landets ekonomiska styrka på stora skattesänkningar för de allra rikaste. Så enkelt är det.

Alltså: Välkommen upp i talarstolen, Ulf Kristersson, och förklara varför du vill använda landets ekonomiska styrka till att sänka skatten mest för dem som tjänar mest medan andra ska nöja sig med lägre löner, högre hyror och en svagare välfärd. Välkommen!

(Applåder)

Herr talman! I oktober förra året sträckte jag ut en hand till Socialdemokraterna i migrationspolitiken. Jag sträckte ut den igen när Stefan Löfven för några veckor sedan ändrade sin egen migrationspolitik och lämnade Miljöpartiets. Jag gör det nu igen. Ingen kan lösa en så svår fråga på egen hand. Vill man leda landet måste man också kunna samla landet och ta ansvar för Sverige i en svår fråga som annars fortsätter att paralysera svensk politik. Därför borde våra två partier vara vuxna den uppgiften.

Låt mig vara konkret: Låt oss förlänga den nuvarande temporära lagen och tillsätta en parlamentarisk utredning som under tiden tar fram en civiliserad men stram flyktingpolitik som Sverige klarar av! Alla som förstår vidden av frågan kan vara med och påverka i de viktiga detaljerna, men låt oss utgöra basen. Min hand förblir utsträckt, Stefan Löfven. Vad är ditt besked?

(Applåder)

Herr talman! Vi har sträckt ut handen. Vi har gjort två breda överenskommelser med anledning av den migrationskris som vi upplevde hösten 2015. Den här regeringen har totalt sett gjort 21 breda överenskommelser. Är det någon regering som har visat att det går att göra breda överenskommelser är det den som jag leder, och det tänker vi fortsätta med.

Migrationsfrågan är dock av den art att vi i Sverige inte ensamt kan sitta och bara bestämma hur det ska vara. Vi är tydliga nu: Det är vi som har lagt om migrationspolitiken. Vi lade om den som ni hade lagt grunden för. Nu har vi lagt om den, och nu säger vi att den ska gälla långsiktigt.

Vi måste nu också avvakta vad EU gör. Sverige är faktiskt en del av en europeisk gemenskap. I EU pågår en diskussion och förhandlingar om sju rättsakter som också kommer att påverka oss. Efter den tillfälliga lagen ska vi fortsätta att ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Den ska också korrelera och harmoniera med EU:s lagstiftning. Det är på det sättet det här ska skötas. Gärna en bred överenskommelse!

(Applåder)

Herr talman! Sverige kan inte vänta på att resten av världen löser våra problem. Det är alldeles uppenbart att Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik, där vi kan förena vårt delansvar för en trasig värld med vårt fulla ansvar för hur det sedan också går i Sverige. Det klarar Sverige just nu inte av.

Ni har just lagt om hela er migrationspolitik. Det finns därmed ett historiskt ansvar för två stora partier som tidigare har sett värdet av blocköverskridande överenskommelser som håller över tid att göra någonting åt frågan.

Låt oss säga som det är: Det är uppenbart att inget traditionellt politiskt block kan hantera denna fråga på ett bra sätt. Ni har bevisat det, och vi medger att vi tycker olika i Alliansen. Då kan man inte låta prestigen gå före resultaten. Om inte vi löser den här frågan nu förblir en av Sveriges allra viktigaste frågor olösta. Den tillfälliga lagen går ut sommaren 2019. Om vi inte löser detta innan dess väntar riktigt allvarliga problem.

(Applåder)

Herr talman! Kristersson har för bråttom att söka strid där ingen strid finns. Jag säger att vi ska ha en bred överenskommelse. Nu har vi infört en tillfällig lag som går ut i juli 2019. Efter den ska vi ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik; om detta är vi uppenbarligen eniga.

Men bortse inte från att EU:s regelverk påverkar och ska påverka! En av poängerna med hela mitt resonemang är att Sverige inte kan ha en migrationspolitik som väsentligt avviker från EU:s. Då måste vi rimligen också veta hur dessa regler ser ut. Annars skulle Kristersson sätta sig nu och formulera en ny migrationspolitik, sedan få reda på att EU tycker något annat och därefter få formulera en ny igen. Det är inte smart.

Låt oss nu avvakta detta och se till att vi samarbetar och fortsätter med det så att vi kan leverera det som svenska folket vill ha: en långsiktigt hållbar migrationspolitik!

(Applåder)

Herr talman och statsministern! Vi har stora problem i välfärden i Sverige. Det är ett faktum att människor i Sverige i dag dör i väntan på den vård de behöver. Det är ett faktum att vi behöver fler poliser. Vi behöver egentligen på alla områden tillföra resurser på olika sätt.

Därför blir jag lite förbryllad över regeringens politik. Varför, herr talman, ska 9 000 afghanska män utan skyddsbehov, som bevisligen har fått sin sak prövad och som inte har skäl att stanna i Sverige, ändå tillåtas att stanna här och leva på svenska skattemedel och svensk välfärd när pengarna inte räcker till att laga de hål som finns i den svenska välfärden?

(Applåder)

Herr talman! Den regering jag leder har lagt om migrationspolitiken. Den kommer att vara, och ska vara, långsiktigt hållbar.

Vi har också visat något som kallas humanism; det är ett ord som Åkesson får googla. Vi har att ta hänsyn till att några har fått vänta ovanligt och omänskligt länge på ett besked. Vi vidtar därför en tillfällig och begränsad åtgärd just för dessa människor. Det är humanism.

Kom inte, Åkesson, och prata med mig om svensk välfärd - du som ska låta högern styra, du som sänker skatter, du som ska se till att välfärdsbolagen ska få ta ut så mycket vinster som det någonsin går och du som ger större skattesänkningar till de rika än till låginkomsttagare. Kom inte och prata om välfärd!

Vi har gjort den största satsningen på välfärd i mannaminne. Vi tänker fortsätta med den, men den kommer inte att vara hållbar med dina sänkta skatter. Välfärden går före, Jimmie Åkesson. Du har mycket luft när du pratar, men nu gäller det att komma med substans.

(Applåder)

Herr talman! Faktum är att ni har gjort den största satsningen på asylinvandring i mannaminne. Det är pengar som skulle kunna ha gått till att utveckla välfärden.

Om man lyssnar på Stefan Löfven låter det hela tiden som att välfärden nu är fantastisk efter fyra år med honom som statsminister. Så är det inte. Människor dör fortfarande i vårdköer, och vårdköerna växer. Världens högsta skatter räcker uppenbarligen inte för att klara välfärden. Varför? Jo, därför att den här regeringen har valt att prioritera människor från alla andra delar av världen. Man ger dem bidrag och bostäder i Sverige. Därför klarar vi inte välfärden.

Så jo, herr talman, jag tänker fortsätta att prata med Stefan Löfven om välfärden. Jag kommer att göra det under de tre månader som återstår fram till valdagen, och jag kommer att göra det under de fyra åren under nästa mandatperiod. Stefan Löfven har fullständigt misslyckats med välfärden, för han har prioriterat asylinvandring.

(Applåder)

Herr talman! Vi gör en historiskt stor satsning på välfärden med 35 miljarder kronor. Av de 300 000 fler människor som nu går till jobbet är det 100 000 i svensk välfärd - 28 000 i utbildningen, 5 000 i äldreomsorgen och 13 000 i sjukvården.

Räcker detta? Nej, vi måste ha fler. Men när vi ska ha fler och mer, Jimmie Åkesson, går det inte att sänka skatterna med de fantasibelopp som ni tänker er. Ni, tillsammans med de fyra partierna här, tänker er att sänka skatterna med upp till 100 miljarder kronor. Det är det som era samlade skatteförslag går ut på.

Vad blir det då? Blir det fler sjuksköterskor då, Åkesson? Hur ska du få det att gå ihop? Du får skaka på huvudet hur mycket du vill, men nu är det faktiskt detta det handlar om.

Det är rätt att vi ska fortsätta att diskutera välfärden, för det val vi har i september gäller precis detta. Det är en folkomröstning om den svenska välfärden. Det är en folkomröstning om huruvida man ska sänka skatter mest för de rika, som ni vill, eller om man ska se till att bygga ett tryggare samhälle tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Skogen är ryggraden i den svenska ekonomin. Den är avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen, och den är avgörande för jobben och företagen på landsbygden.

För mig, som har vuxit upp med skogen nära, är det självklart att skogen ska bevaras på grund av höga naturvärden. Men lika självklart för mig är det att äganderätten måste skyddas. Många skogsägare har haft sin skog i generationer. Man har gjort mer än vad lagen kräver. Man har sett skogen växa, vårdat den och sett den som en investering.

Men just på grund av detta målmedvetna arbete och för att man har tagit ansvar och tagit väl hand om sin skog får nu många skogsägare brev från regeringen via dess myndigheter om att deras skog ska göras om till naturreservat. De ställs inför valet att frivilligt skriva under ett avtal om att överlåta skogen till staten eller att låta staten beslagta skogen. Alternativet att fortsätta att vårda och behålla skogen finns inte.

Jag vill därför fråga Stefan Löfven: Tycker han att detta är att stå upp för den enskilda människans äganderätt?

(Applåder)

Herr talman! Skogen i Sverige är en fantastisk tillgång. Jag tror att vi har över 3 miljarder skogskubikmeter, som är det gröna guldet i Sverige. Vi kan utnyttja det mer. Vi kan ta ut mer ur skogen. Vi kan göra fler produkter, och vi kan förädla mer av skogsprodukterna. Vi behöver bygga mer i trä. Därför menar vi att det finns utrymme för att ta ut mer trä.

Samtidigt måste vi naturligtvis se till att vi skyddar de skogar som behöver skyddas. Det har med den biologiska mångfalden att göra, och det är också en viktig framtidsfråga. Denna balans måste vi kunna hantera så att vi både tar ut mer skog och använder skogen - det har vi utrymme för - och ser till att avsätta skog för att kunna hantera och försvara den biologiska mångfalden. I det scenariot måste samhället naturligtvis vara berett att ersätta de skogsägare som inte kan bruka sin skog, och det tycker jag är en bra balans. Vi ska både ta ut och använda det gröna guldet men också skydda skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Just nu pågår en folkrörelse bland frustrerade och irriterade skogsägare över hela landet. Det handlar om människors rätt att få bruka och vårda sin skog - skog som i många generationer har brukats och vårdats men som regeringen nu via sina myndigheter vill ta ifrån dem.

Vi måste få en bättre dialog med skogsägare och se till att de vill fortsätta att avsätta mark men på frivillig väg. På så sätt kan vi värna såväl skyddsvärd skog som äganderätten och skogsägarna. Regeringens agerande här får nämligen också andra konsekvenser. Det är inte bara de skogsägare som får tvingande brev på posten som påverkas, utan andra skogsägare blir rädda för att staten ska vända sig också till dem och beslagta deras skog för att den pekas ut som skyddsvärd. Därför skyndar de sig att avverka, trots att planen egentligen är att låta skogen fortsätta växa. Hur gynnar det den biologiska mångfalden, Stefan Löfven?

(Applåder)

Herr talman! Det handlar, återigen, om balansen mellan att ta ut mer och att se till att skydda skog. Vi avsätter mer pengar för att skydda skog som är skyddsvärd och som ska hantera den biologiska mångfalden. Om detta tror och hoppas jag att det egentligen inte finns någon oenighet. Vi behöver göra både och. Om Centern står för att inte avsätta någon skog och inte bry sig om den biologiska mångfalden har vi skiljaktiga meningar, men jag tror inte att det är så. Vad det handlar om är denna balans och om att se till att markägare, skogsägare, får ersättning om de inte kan bruka sin skog. Där måste vi lägga tyngdpunkten.

När det gäller att ta ut mer skog ska vi ju bygga mer, och det byggs mer i trä. Det är bra. Vi kommer också att behöva mer biokemiska produkter och andra produkter i trä. Låt oss alltså använda det, men låt oss också se till att spara den skog som är skyddsvärd för den biologiska mångfalden. Den balansen hanterar vi.

(Applåder)

Herr talman och statsminister Löfven! Nyligen sparkade regeringen Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Hon hade gjort det jobb som ni ville: Hon hade fått ned sjuktalen. Det var inte hon som var ansvarig för den här inriktningen, utan det var ni som hade bestämt den.

Inifrån Försäkringskassan kommer vittnesmål om högre lön vid fler avslag. Vittnesmålen från de sjuka handlar om dem som inte kan gå till jobbet, vars läkare säger att de inte kan gå till jobbet, men som ändå inte får det stöd de hade räknat med. Andelen som får sin sjukpenning indragen har fyrdubblats på tre år. Den har fyrdubblats. Det är effekterna av regeringens politik. Det är effekterna av niodagarsmålet som ni har satt upp till Försäkringskassan. Varför tar ni inte bort det här kravet på nedskärningar? Varför tar ni inte bort niodagarsmålet?

(Applåder)

Herr talman! Först får jag korrigera Jonas Sjöstedt. Begler har inte fått sparken. Hon är fortfarande generaldirektör och har fått andra erbjudanden. Vad det handlar om är att vi inte var nöjda med den ledning som faktiskt innebar att så många fler fick avslag, att så många färre fick rehabiliteringssamtal och att man till och med uppmuntrade till att höja lönen för dem som gav avslag. Det är liksom inte regeringen som beslutar sådant på sina regeringssammanträden, om nu Sjöstedt trodde det, utan det är faktiskt myndigheten. Det visar att någonting har gått fel. Då är det inte rätt.

Vi har varit tydliga med att vi ska få ned sjukfrånvaron, och jag tycker att alla borde vara överens om att ju fler som kommer tillbaka snabbare till jobbet desto bättre är det. Men det ska ske på ett värdigt sätt och med rehabilitering. Det är därför som vi lägger ut mer ansvar på arbetsgivarna och ber parterna att komma överens om hur rehabiliteringen ska fungera så att det sker på ett värdigt sätt och med den ekonomiska ersättning som man ska ha. Så skedde inte.

Herr talman! Att Ann-Marie Begler inte skulle ha fått sparken är det möjligtvis ett par personer i regeringen som tror på men ingen annan i Sverige, det kan jag lova.

(Applåder)

Hon gjorde det som ni bad om. Ni satte upp ett statiskt mål på 9,0 sjukdagar. Om människor är sjukare än så men talet ändå ska dit ned, som ni begärde, är det några som betalar priset. Det är de som är sjuka och inte kan jobba men ändå inte får sin sjukpenning. De betalar priset för det här.

Jag tycker att det är att inte ta sitt ansvar att peka på en generaldirektör som har gjort det som ni begärde och pressat tillbaka sjuktalen trots att fler var sjuka. Det menar jag inte är att ta ansvar för att ha en mänsklig sjukförsäkring.

Frågan kvarstår därför att politiken kvarstår: När tar ni bort detta statiska mål på 9,0 dagar som drabbar så många sjuka så hårt?

(Applåder)

Herr talman! Vi borde vara överens om att det är bra att sjukfrånvaron sjunker - eller så menar Vänsterpartiet att vi ska ha så hög sjukfrånvaro som möjligt. Jag har arbetat mycket med detta ute i verkligheten och vet att det går att få ned sjuktalen om man har rätt samarbete. Det är därför som Försäkringskassan har det övergripande ansvaret för att koordinera det jobbet tillsammans med sjukvården, tillsammans med arbetsgivarna, tillsammans med arbetsmarknadens parter och tillsammans med Arbetsförmedlingen. Men när samtalen med Arbetsförmedlingen blir färre och det blir så många färre som får sjukersättning och man bara hugger av, ja, då fungerar det inte som det ska.

Det går att ha två tankar i huvudet samtidigt: Det handlar både om att få ned sjukfrånvaron, för det tjänar alla, både individen och samhället, på och om att det ska ske på ett värdigt sätt. Den ersättning som du har rätt till när du blir sjuk ska du ha, och du ska ha världens bästa hjälp tillbaka på ett värdigt sätt. Det är det som ska gälla, och det är därför som vi har gjort som vi har gjort.

(Applåder)

Herr talman! Nationell kris. Det var de orden som Stefan Löfven använde om skolresultaten under alliansregeringens tid. Då var 13 procent underkända i årskurs 9 - nationell kris. Efter Alliansens reformer vände PISA-resultaten uppåt något, men det var en blygsam ökning. Nu sjunker resultaten igen. Nu är 17 ½ procent underkända i årskurs 9. Det har aldrig varit en högre siffra, och bakom procenten döljer sig varje år ungefär 20 000 ungdomar som går ut skolan utan att komma in på gymnasiet och med svåra framtidsutsikter som följd.

Min fråga, Stefan Löfven, är: Om det är nationell kris när det är 13 procent som är underkända, vad är det då när det är 17 ½ procent som är underkända?

Herr talman! Det är ett rejält samhällsbekymmer att så många inte fullföljer en gymnasieutbildning, och det måste vi attackera på riktigt. Då är det mer resurser till skolan som gäller. Skolresultaten har förbättrats. Låt oss ändå se det - vi kan inte hålla på och svartmåla. PISA, Timss och andra mätningar visar att det går åt rätt håll. Men det är för många elever som inte går igenom gymnasieutbildningen. Det är helt uppenbart.

Man måste naturligtvis titta på vad det beror på. Den största delen av de här eleverna har nyss kommit till vårt land. Det säger jag inte som någon bortförklaring, för de ska ha precis samma chans, men vad gör vi då för de människorna? Vad gör ni? Ni tar bort möjligheten att faktiskt läsa en gymnasieutbildning som ger högskolebehörighet och vill begränsa människors frihet. Vi för till mer resurser till skolan och kommer att fortsätta att göra så. Då duger det inte med skattesänkningar, Björklund.

(Applåder)

Herr talman! Stefan Löfven missar något i det här replikskiftet, och det är att Stefan Löfven är ansvarig och har varit det i fyra år. Det har alltså gått utför. Det var 13 procent som var underkända 2014, och nu är det 17 ½ procent. Det är väl inte åt rätt håll? Statsministern säger att utvecklingen går åt rätt håll, men så kan det väl inte vara. Det är ju fler underkända i dag.

Jag var i går på en stor gymnasieskola i en svensk mellanstor stad, Norrköping, där man arbetar med de nyanlända. Jag lovar att ingen av lärarna där tror att högskolebehörighet är målet. De är glada om de här eleverna lär sig svenska över huvud taget. Det här att införa högskolebehörighet på yrkesutbildningen och tro att det ska lösa problemen med utanförskapet är helt absurt. Fler kommer att slås ut.

Svaret från Stefan Löfven är att det är skattehöjningar som behövs. Men ursäkta, ni har ju gjort skattehöjningar år efter år i fyra år, och resultaten bara sjunker. Det enda du säger är att ni ska fortsätta på samma sätt med ännu mer skattehöjningar. Resultaten kommer väl då att fortsätta åt samma håll, för det är inte skatterna det beror på, utan det är skolpolitiken som är fel. Den behöver vara mycket mer kunskapsorienterad, Stefan Löfven. Agendan för det finns på dagens DN Debatt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att det är Björklund som missar något. Jag säger att det är fel att vi har för många som går ut gymnasiet utan att klara det. Det måste man naturligtvis göra någonting åt. Men om vi tittar på resultaten i PISA, Timss och andra mätningar ser vi att det går åt rätt håll.

Vad vi måste göra i stället för gigantiska skattesänkningar är att se till att skolan får de resurser den behöver. Det är därför vi nu bygger ut lärarutbildningen och höjer kvaliteten i lärarutbildningen med fler lärarledda timmar. Det är därför vi höjer lärarlönerna, anställer fler i skolan och ger lärarna mer mandat att hantera sin profession. Den är den typen av åtgärder som måste till så att fler går genom grundskolan och kommer in på gymnasieskolan med rätt ersättningar.

Sedan har vi en grupp nyanlända som har särskilda problem. Låt oss då attackera de problemen så att den gruppen får samma möjligheter. De problemen ska också attackeras, och den gruppen ska ha samma möjligheter. Men gör inte utspel som om hela skolan håller på att gå under, för så är det inte.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är en god princip att hålla vad man lovar.

Inför förra valet lovade statsministern att ta bort köerna till cancervården. Alla skulle få vård i tid. Nu, fyra år senare, kan vi konstatera att Stefan Löfven har brutit det löftet. Men i stället för att erkänna det låtsas han som om ingenting har hänt - och återvinner nu samma vallöfte. Nog för att det är bra med återvinning, men tror statsministern att svenska folket går på det här igen?

Bästföredatumet för din regering, Stefan Löfven, har passerat för länge sedan. Jag vill ställa en fråga. Kan du nämna en enda vårdkö som har blivit kortare under din tid som statsminister?

Herr talman! Ja, principen är viktig, och vårdköerna måste kortas. Vi har för långa vårdköer; det är inget tvivel om det. Men det är här som på skolans område: Det har underinvesterats under många år.

Vårdköerna och andra utmaningar som vi har i vården - för vi har ett antal trots att vår sjukvård är en av världens bästa - har en gemensam lösning: mer personal. Nu är det 13 000 fler anställda i vården. Vi utbildar fler sjuksköterskor, fler specialistsjuksköterskor och fler barnmorskor, och på den vägen måste vi fortsätta. Då går det inte att, som KD och kamraterna i den före detta Alliansen gör, tro att lösningen återigen är stora skattesänkningar. Det var ju ni som var ansvariga för detta, och nu ska ni tillbaka till den politiken. Nu måste vi hålla den här riktningen och se till att anställa fler. Det funkar inte med skattesänkningar, hur mycket Andreas Carlson än vill. Det fungerar inte.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern kan ta bort "före detta" framför Alliansen - vi är redo att ta över och städa upp i de köer som ni har skapat. Men hur vore det om statsministern svarade på frågan?

Tack, Stefan Löfven, för att du nämner Alliansens skattesänkningar! Jag är stolt över dem; de ledde till att en vanlig arbetare fick en hel månadslön extra i plånboken varje år men också till att skatteintäkterna ökade med över 100 miljarder när fler kom i arbete. Du, Stefan Löfven, har höjt skatterna med 60 miljarder i en högkonjunktur, och vi ser att vårdköerna har fördubblats. Det är det väljarna kan räkna med med dig som statsminister: högre skatter och längre köer. Vi kortade Göran Perssons vårdköer, och vi ska se till att korta de vårdköer som din regering har skapat.

Jag ställde en mycket enkel fråga, men jag fick inget svar. Kan du nämna en enda vårdkö som har blivit kortare under din tid som statsminister, Stefan Löfven?

(Applåder)

Herr talman! Det är nog flera som har blivit längre, bland annat i Västra Götaland. Västra Götalands köer har blivit längre. Andra har blivit längre. Vi kan stå här och skylla på varandra när det gäller vilket landsting som har de längsta vårdköerna.

Det är landstingen som styr detta. Statens ansvar, det vi ska diskutera, är att föra till resurser så att landstingen kan hantera detta. Jag tycker att det är viktigt att landstingen får rätt resurser, och det är därför vi har skjutit till så mycket till sjukvården. Det är därför vi har 13 000 fler anställda i sjukvården.

När jag var i Gällivare berättade de detta: Nu har vi tre sjuksköterskor till anställda här. Det innebär att operationerna går mycket smidigare. Fler blir opererade, köerna kortas och vi får fler vårdplatser.

Det är så det måste gå till. Vi måste föra till resurser, och det går inte med er skattesänkarfilosofi. Man kan inte både sänka skatterna och lova bättre pengar till sjukvården. Vi ska se till att ha de skatteintäkter som behövs så att vi kan börja beta av sjukvårdsköerna.

(Applåder)

Herr talman! Stefan Löfven och jag är oeniga om rätt mycket, men en sak är vi nog överens om: Äntligen är denna mandatperiod över! Det har varit fyra förlorade år för svensk politik. Inte en gång till!

Den här regeringen har höjt skatterna med 60 miljarder och de offentliga utgifterna med 100 miljarder. Ändå brister statens allra mest grundläggande funktioner. I stället för att löften om tillgänglighet i sjukvården uppfyllts har vårdköerna fördubblats. Till barn och ungdomspsykiatrin har de tredubblats. Var sjätte elev lämnar nu nian utan betyg till gymnasiet. Det finns skolor i våra förorter där 60 eller 70 procent inte blir behöriga. Regeringen har blivit en följetong i Lagrådet med kritik som vi inte har sett tidigare i svensk politik. Ta Reepalu! Ta gymnasielagen och nu lagen om 9 000 ensamkommande! Detta är regeringsmaktens förfall.

Regeringens partier har abdikerat ifrån varandra. Vi har fått en expeditionsministär tre månader före ett val.

Som final prickas Stefan Löfven och sju av hans statsråd av ett enigt KU. Den här regeringen har på fyra år fått fler anmärkningar av ett enigt KU än alla regeringar tillsammans under det föregående kvartsseklet.

Det är bra att detta nu tar slut. Vad som händer sedan är bara upp till de svenska väljarna.

Jag är ödmjuk, men jag är också beredd. Jag lovar att göra allt jag kan för att byta regering. Sverige behöver en ny riktning, och en ny riktning kräver en ny regering.

(Applåder)

Herr talman! Det starka samhälle som jag vill bygga är ett samhälle där vi investerar tillsammans i gemensam välfärd. Därför blir jag minst sagt bekymrad när jag lyssnar på Moderaternas olika skattesänkarutspel. Den här valrörelsen har inte ens börjat; ändå är Moderaterna redan uppe i skattesänkningar på 55 miljarder kronor.

Senast i sitt sommartal sa Kristersson att ingen ska behöva betala mer än 50 procent av sin inkomst i skatt. Det innebär rent konkret att 20 miljarder i skattesänkningar ska gå till de allra rikaste. Den som har en inkomst på 120 000 kronor i månaden skulle få en skattesänkning på 9 000 kronor i månaden.

Varför tycker du, Ulf Kristersson, att det är viktigare att sänka skatten för dem som redan har mest än att tänka på vår gemensamma välfärd?

(Applåder)

Herr talman! Jag återkommer gärna till skatterna.

Låt mig bara börja med detta: Begler har inte fått sparken. Nej, och skatterna har inte höjts i Sverige. Det förekommer inga gängskjutningar. Det finns inga vårdköer. Sverige har inga integrationsproblem. Orwell själv kunde inte ha sagt det bättre.

Det här är helt osannolikt. Begler sa i socialförsäkringsutskottet att hon uppfattade att regeringen har gjort valtaktiska överväganden. Antingen ljuger en högt respekterad svensk offentlig tjänsteman eller också ljuger regeringen.

Ni har höjt skatterna med 60 miljarder och de offentliga utgifterna med 100 miljarder. Om skattehöjningar var svaret på de problem vi har, då hade Sverige inte haft några problem.

Vi har lagt fram konkreta skattesänkningsförslag som ger 500 kronor mer i månaden för en bussförare. Människor med din och min inkomst, Stefan Löfven, får 700 kronor mer i månaden. Till detta hyllar vi principen hälften kvar. Det gjorde ni också för 30 år sedan.

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson väljer att lägga två tredjedelar av sitt svar på någonting helt annat. Men det är på riktigt nu. Man ska välja. Kristersson brukar säga att man ska prioritera, och det är helt rätt. Moderaterna prioriterar konsekvent störst skattesänkningar för dem som redan har mest. Det blir mindre pengar till välfärden med stora skattesänkningar.

Då resonerar borgarna ungefär så här: Ja, det går inte för en privatperson att komma hem och säga att han eller hon har sagt upp sig, så det blir nu mindre pengar till hushållskassan. Samtidigt vill personen köpa en ny bil, ett nytt hus och varför inte åka jorden runt.

Så fungerar det inte för en privatfamilj. Så fungerar inte heller staten. Det går inte att säga att man ska göra gigantiska skattesänkningar mest för dem som redan har mest och samtidigt satsa mer på välfärden. Det fungerar inte så, Kristersson.

(Applåder)

Herr talman! Jag är en gammaldags politiker. Jag tycker att man ska förklara sin egen politik, inte förtala motståndarens politik.

Det här är en viktig skillnad. I vår budget ser man exakt vilka skattesänkningar som vi föreslår. Vi föreslår att en person som har en busschaufförsinkomst ska få 500 kronor i lägre skatt. Om man har höga inkomster föreslår vi 700 kronor i lägre skatt. Till detta sänker vi skatten för alla svenska pensionärer.

Vi beskriver en farlig färdriktning med ständigt höjda marginalskatter och säger att principen borde vara hälften kvar. Det kommer att ta tid att komma dit.

Varför säger du saker och ting om vår politik som vi inte har föreslagit? Det är bara att läsa i kolumnerna.

Jag är den första att säga att man inte kan sänka skatten hur mycket som helst utan att det får konsekvenser. Ni borde inse att man inte kan höja skatten hur mycket som helst utan att detta får konsekvenser.

Sluta förtala vår politik och berätta vad ni själva vill!

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson skrev på Facebook den 25 april i år:

"Och av samma skäl som jag och Moderaterna naturligtvis aldrig skulle bilda eller ingå i en regering som inte klarar av uppgiften att föra en vettig ekonomisk politik, så kommer vi naturligtvis inte heller att bilda en regering som inte kan föra en ansvarsfull migrations- och integrationspolitik. Detta är inget hot, det är tvärtom ett löfte."

Herr talman! Det låter jättebra, fantastiskt bra. Ska jag tolka det så att Ulf Kristersson inte tänker ta med Centerpartiet i den alliansregering som han utlovar?

(Applåder)

Herr talman! Man ska inte tolka det så mycket. Det är ett löfte från min sida till de svenska väljarna. Jag står för den politik som jag går till val på.

Jag försökte att förklara för statsministern för en stund sedan att i migrationspolitiska frågor som inget block kan lösa på egen hand har man ett val. Man låter dem förbli olösta i ytterligare ett par decennier. Vi har aldrig tänkt igenom hur vi förenar öppenhet och ansvar i den svenska migrationspolitiken med någonting som också fungerar här i Sverige.

Av den anledningen tycker jag att det är ett osedvanligt gott skäl att söka lösningar över blockgränserna för att skapa en hållbar och långsiktig migrationspolitik. Den går jag till val på, och den kommer jag stå för även efter valet.

(Applåder)

Herr talman! Det som Ulf Kristersson säger nu och det som han för knappt en och en halv månad sedan lovade på Facebook är inte samma sak. Det Ulf Kristersson lovade var ju att inte bilda en regering som inte kan föra en ansvarsfull invandrings- och integrationspolitik.

Nu står Ulf Kristersson här och säger att man visst ska bilda den regeringen för att han ska lösa frågan tillsammans med Stefan Löfven och Socialdemokraterna. Jag får inte ihop det. Det fungerar inte.

Faktum är att man är djupt splittrad inom den så kallade Alliansen när det gäller inte minst migrationspolitiken. Det finns ingen som helst möjlighet att komma överens. Det finns ingen som helst möjlighet att en alliansregering kommer att föra en ansvarsfull migrations- och integrationspolitik och vara överens om den.

Då är min återstående fråga: Kommer Ulf Kristersson att fimpa Centerpartiet i en alliansregering om man inte köper en ansvarsfull migrations- och integrationspolitik?

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår uppriktigt inte vad Jimmie Åkesson inte förstår. Jag påpekade bara det som alla förstår och alla vet. Den rödgröna sidan har ingen gemensam migrationspolitik. Det blev helt uppenbart när Socialdemokraterna bytte migrationspolitik.

Vi har väl kända åsiktsskillnader i Alliansen. Det blev uppenbart när Centern valde att stödja regeringens proposition om ensamkommande. Då konstaterar jag det som de allra flesta förstår: Vi kan inte låta frågan förbli olöst år efter år. Då tycker jag att stora partier som har ungefär samma uppfattning och dessutom - som i Moderaternas och Socialdemokraternas fall - en historisk enighet i dessa frågor har ett lite speciellt ansvar för att söka kompromisser och bilda basen för en överenskommelse som en förkrossande stor majoritet av svenska folket skulle kunna stå bakom.

Jag kräver inga detaljer här, utan jag säger bara att detta är ett ansvar som vi måste ta i Sverige. Vi måste lägga prestigen åt sidan och lösa ett av Sveriges riktigt stora problem. Det var precis det jag menade, varken mer eller mindre. Det menar jag nu, och det kommer jag att mena även efter valet.

(Applåder)

Herr talman! Just nu exploderar solcellsbranschen i Sverige. Installationerna av solceller har ökat med 50 procent på bara ett år. I dag sätts det upp fyra gånger så många solceller som under 2014, vilket är ett direkt resultat av regeringens politik. Dagens solcellsstöd är 20 gånger så stort som det var när vi tog över regeringsmakten från Moderaterna.

Vi är överens om ett mål om 100 procent förnybar energi till 2040. Men för att nå dit måste man ha en verksam politik. Ulf Kristersson uppmanade oss att läsa Moderaternas budgettabeller, då ser jag att ni tar bort 9 av 10 kronor till solcellsstödet.

Ni tar bort flygskatten, och då tar ni bort 1 miljard i skatteintäkter som skulle kunna användas för att stödja en omställning. Ni satsar också på att sänka bensinskatten.

Är detta verkligen en verksam politik, herr Kristersson?

Herr talman! Det är två saker här. Den första är att det inte är vi som påpekar att ni har en ineffektiv miljö- och klimatpolitik. Det påpekar ju externa, oberoende bedömare. Ni vill väl, men ni landar i fel slutsatser. Sju av åtta av era stora verktyg har inte den klimateffekt som ni säger. Då gör man symboliska saker, och det kan man göra av många skäl. Men det är inte det som kommer att rädda klimatet.

Den andra är att Sverige är ett tämligen avlångt land relativt högt uppe i norra Europas utkanter. Att bestraffa och beskatta just avstånd är en osedvanligt dålig idé i just Sverige. Vill man ha med sig svenska folket i en långsiktig klimatomställning, då måste man vara konsekvent. Man kan inte ena året säga vilka som är miljösmarta bilar så att de kan köpas med subvention. Två år senare säger man att samma bilar är så miljöfarliga att vi tänker förbjuda dem i våra städer. Då tappar man folkets stöd på väg mot den gröna omställningen.

Jag tror att ni vill väl, men ni har fel metoder.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ulf Kristersson!

Det är tydligt att ni inte har någon politik för att minska utsläppen. Du kan inte ge några exempel på hur ni ska minska dem. Ni sänker skatten på bensin. Ni vill ta bort flygskatten. Ni slaktar miljö- och klimatbudgeten med var tredje krona. Ni sänker till och med anpassningsbudgeten med 30 procent. Jag talade tidigare om torka, översvämningar och väderkatastrofer. Sverige måste stå rustat mot klimatförändringarna. Här har ni inget svar på hur vi ska göra detta.

Du pekar på utsläppsminskningar, att vi ska minska utsläppen i andra länder, och det pekar också Konjunkturinstitutet på. Men vi lever ju i Sverige. Det är Sverige som kan ta ledarrollen för att visa världen att den teknologiska omställningen är möjlig. Det åstadkoms inte genom att fortsätta att subventionera de fossila bränslena, som du gör genom att sänka skatten på bensin, ta bort flygskatten och inte satsa på höghastighetståg.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror inte att vårt internationella ledarskap stärks av att vi satsar 1 miljard på subvention av elcyklar i ett läge då det finns länder som har en fundamental och brutal miljöförstöring och där internationella klimatinvesteringar skulle göra så mycket större nytta.

Man kan tycka olika i sak, men förvräng inte det vi har sagt. Vi presenterade nyligen en rapport där vi beskrev tre grundläggande principer för en bättre klimatpolitik.

För det första: internationella klimatinvesteringar där vi kan gå före med pengar som gör nytta över hela världen. För det andra: investering i sådana tekniksprång som gör att den svenska basindustrin, som är en viktig del av våra egna utsläpp, kan bidra till mindre klimatpåverkan. För det tredje: en systematisk utbyggnad av laddinfrastruktur så att fler konsumenter som vill bidra kan övergå till elektrifierade fordon.

Det är bara tre exempel på en bättre miljöpolitik.

(Applåder)

Herr talman! I ditt sommartal sa du, Ulf Kristersson: Det är viktigt att se allt det som är värdefullt i vårt land som har byggts upp av generationer före oss och som vi inte har rätt att nu äventyra eller förstöra.

Jag tycker att det var fint sagt.

Men det var inte detta du gjorde när du var socialborgarråd i Stockholm. Då gav du i praktiken bort gemensam egendom som byggts upp under lång tid. Assistansbolaget Freja Assistanstjänst AB är bara ett exempel. I praktiken skänkte du bort detta företag för 3 000 kronor. Ägaren gjorde snabbt miljonvinster, 13 miljoner kronor hamnade i egen ficka, och de assistansbehövande betalade priset.

Är detta att respektera det som andra har byggt upp tillsammans?

Herr talman! När vi började ifrågasätta de offentliga monopolen i Sverige, vilket vi kallade valfrihet och som de som var något mindre åt vänster än du kallade egenmakt, var en grundläggande idé att låta människor fatta egna beslut också inom viktiga välfärdsområden. Denna grundidé står jag fortfarande fast vid.

Då trodde vi att avknoppningar, till personal och människor som drev detta, ut ur kommunala förvaltningar var rätt metod. Jag medger att vi lärde oss den hårda vägen att det var svårare än så. Detta görs inte heller längre. Det var en viktig lärdom. Jag skäms inte ett ögonblick för att jag står för valfrihet, men självklart ska vi se till att offentliga egendomar och resurser inte otillbörligt gynnar enskilda affärsidkare.

Men det du egentligen är ute efter är inte detta, Jonas Sjöstedt. Du är emot valfrihet och att man har privata alternativ i den viktiga välfärden. Det är inte jag.

(Applåder)

Herr talman! Här har jag plusgiroinbetalningen på 3 000 kronor. Av det blev det 13 miljoner kronor i vinst i egen ficka. Du var en av de ansvariga, Ulf Kristersson. Det var inte bara en dålig metod; det var en olaglig metod, sa Statskontoret, och du var med och bidrog till detta när du var i ansvarig ställning.

Jag önskar lite tydligare självkritik och lite tydligare ansvar för hur ni tar hand om det offentligas egendom. Om du mot förmodan och om olyckan skulle vara framme får inflytande efter valet är det nämligen mer av privatiseringspolitik som väntar. Det är fler utsålda företag som har byggts upp under lång tid av det gemensamma. Det är fortsatta utförsäljningar och privatiseringar av skolor, äldreboenden, sjukhus och vårdcentraler.

Vi vet vad detta leder till, för vi har sett vad det har lett till när du har gjort det tidigare - och det är motsatsen till ansvar för det gemensamma.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle ta detta på större allvar om jag trodde att du verkligen värnar människors valfrihet, men det tror jag inte. Jag tror att du söker dessa exempel för att visa att privata aktörer inte ska finnas i den svenska välfärden. Det var därför ni drev fram Reepaluutredningen, och det är därför ni tvingar regeringen att gå fram med ett förslag som regeringen vet är så dåligt att situationen bara räddas av Alliansens nej till förslaget. Jag tycker inte att det är hedervärt.

Jag är den förste att säga att när man gör stora förändringar - dessa gjordes för ett par decennier sedan - görs nybörjarmisstag som man ska rätta till. Låter vi fristående aktörer driva skola ska vi ha kontrollmekanismer som gör att vi inte ens kan misstänka att en skola gör dåliga saker för privat vinnings skull. Like lite ska vi acceptera att en kommun bedriver dålig skola för att spara pengar. Detta är en kollektiv lärdom som jag gärna tar med mig.

Men försök inte få mig att tro att detta handlar om att du är så mån om den svenska valfriheten, Jonas Sjöstedt.

(Applåder)

Herr talman! Stefan Löfven sa nyligen att han inte vill tala mer om asylinvandringen och det där jobbiga, utan nu vill han tala om välfärden i stället. Det har jag inget emot; jag talar gärna om välfärden.

Man kan nämligen inte göra den distinktionen och särskilja en befolkningsökning på 1 miljon människor de senaste tio åren från hur vår välfärd utvecklas. Man kan inte lägga 50 miljarder av statens pengar varje år på invandring och integration och sedan inbilla sig att det inte påverkar våra möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. Man kan inte ge amnesti till 9 000 afghanska män som saknar skyddsbehov i Sverige och samtidigt inbilla sig att det inte påverkar välfärden. Detta påverkar välfärden, herr talman.

Trots att denna regering har regerat Sverige i fyra år av högkonjunktur har man misslyckats kapitalt. Man har inte utvecklat välfärden, tvärtom. Vårdköerna fortsätter att växa, och människor dör i väntan på den vård de behöver. Vården har blivit mer otillgänglig, i synnerhet i de mer glesbefolkade delarna av vårt land. Vi har gigantiska hål i välfärden som måste lagas.

Herr talman! Trots det har Stefan Löfvens regering valt att lägga oerhört stora summor på asylinvandring och verkningslösa integrationsprojekt.

Så ja, herr talman, jag talar gärna om välfärden med både Socialdemokraterna och det blå laget i denna kammare.

(Applåder)

Herr talman! Låt oss då fortsätta att diskutera välfärden och se vad vägvalet är i höst. Det är därför vi har en folkomröstning om den svenska välfärden.

Jimmie Åkesson tror att välfärden ska räddas med gigantiska skattesänkningar med mest för dem som redan har mest. Jag tror inte på det. Vi behöver våra skatteintäkter och att de faktiskt går till det de är avsedda för.

Jag tänker också gå till val på att vi ska tryggare arbetsliv. I dag är det för många arbetstagare som upplever osäkerhet. Ungdomar med sms-anställning står och väntar med mobilen för att se om det blir något jobb eller inte - och allt vad de får stå ut med.

Jimmie Åkesson spelar med och säger att han också vill att fler ska ha heltid. Men det Åkesson aldrig berättar är att Sverigedemokraterna vill förändra lagen om anställningsskydd på ett sådant sätt att allt fler människor får otrygga anställningar. I små företag kommer fler att kunna sägas upp när som helst och hur som helst utan försvar.

Det är ingen bra politik, Åkesson. Varför väljer du den linjen?

(Applåder)

Herr talman! Låt oss en gång för alla reda ut detta med skatterna. Jag är oerhört trött på att höra Stefan Löfvens återkommande lögner i denna kammare om vår politik och andra partiers politik.

Jag har en tabell som visar den fördelningspolitiska effekten av den politik vi lägger fram i kammaren två gånger om året, och det är ett faktum att de som tjänar minst också får tillbaka mest. Vår politik går ut på att vi sänker skatter för dem som tjänar minst, vi sänker skatter för de äldre och vi sänker skatter för små och medelstora företag så att de ska kunna anställa fler. Vidare tar vi bort flygskatten och en rad andra skadliga skatter som regeringen infört.

Men däremot, herr talman, satsar vi åtskilligt mer på välfärden än vad regeringen gör, och det är för att vi prioriterar välfärden när regeringen prioriterar asylinvandring.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna vill sänka skatterna med 35 miljarder och låta välfärdsbolagen ta ut hur mycket som helst i vinst i stället för att låta pengarna gå till välfärden. Man drar bort 12 miljarder från kommuner och landsting. Det är ingen bra politik. Där skiljer vi oss åt, och där ska vi ta fajten.

Men hur var det med arbetsmarknaden, Jimmie Åkesson? Varför ska ni försämra lagen om anställningsskydd på ett sådant sätt att så många anställda på små företag i praktiken kommer att vara utan anställningsskydd? Är det så ni ska behandla svenska löntagare? Ja, då hör ni uppenbarligen hemma i högerlägret.

Sverigedemokraterna är ett högerparti. Jag tänker se till att slåss för löntagarnas villkor. Vi ska ha en tryggare arbetsmarknad, inte en otryggare arbetsmarknad.

(Applåder)

Herr talman! Det är uppenbart att den här regeringen under dessa fyra år har lagt fram en lång rad förslag som egentligen försvårar och på många sätt hämmar utvecklingen för små och medelstora företag. Man har lagt på skatter, och man har velat förändra sjuklöneansvaret till det sämre och så vidare.

Vi behöver inte mer av sådant för Sveriges småföretagare. Det vi behöver är förenklingar. Vi behöver göra det billigare att anställa och driva företag, och vi behöver göra det enklare och mindre riskfyllt att driva företag. Vi behöver mer flexibilitet på arbetsmarknaden, inte mindre. Jag står för det i kombination med ett generöst och tryggt trygghetssystem som fångar upp dem som hamnar mellan olika arbetstillfällen.

Jag är alldeles övertygad om, herr talman, att små och medelstora företag som ska kunna växa, och våga växa, också måste ha en ökad möjlighet att bestämma över sin egen verksamhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att moderatledaren inte tar replik på Jimmie Åkesson. Det är också den statsministerkandidat som du tänker stödja efter valet, har vi förstått.

Jag tänkte tala om klimatet. Nu är det många som frågar sig vad som håller på att hända. När gräsmattorna är gula och böndernas grödor torkar bort redan i maj är det något som är fel.

IPCC:s prognos visar att om vi fortsätter - business as usual - kommer Sverige att bli 5-6 grader varmare till 2100. Många här i kammaren har barn eller barnbarn som kommer att leva då. Vi talar om 5-6 grader varmare.

Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna vill skära nästan 15 miljarder på miljöbudgeten i Sverige de närmaste tre åren. Ni vill ta bort SMHI:s klimatforskning, och ni vill ta bort pengar till anpassning, jordskredssäkring och annat. Varför vill inte Sverigedemokraterna ta ansvar för klimatet?

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att för andra valet i rad lovar Miljöpartiet bättre väder om man röstar på dem. Det är jätteskoj!

Man kan ta ansvar för vår planet på olika sätt. Miljöpartiet är oerhört intresserat av hur mycket pengar man stoppar in i olika system och i olika reformer, hur mycket skatter man kan lägga på människor som bor utanför Stockholms tullar.

Men det är inte skatter som kommer att förändra klimatet globalt. De kommer inte att påverka någonting. Hur mycket påverkar 1 miljard i subventioner till elcyklar det globala klimatet? Ingenting! Inte ens på marginalen påverkar de någonting. Det är symbolpolitik. Man är bara intresserad av hur mycket pengar man stoppar in.

Vår klimatpolitik går ut på att också få ut effekt av de pengar man stoppar in i systemen. Det handlar om satsningar i forskning och utveckling samt satsningar i de delar av världen där klimatutsläppen kan minskas mest effektivt och billigast.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Jimmie Åkesson blir svaret skyldig. Ni har inga satsningar som inte regeringen har, men ni vill ta bort flygskatten - vilket enligt opinionsundersökningar är närmast en folkkär skatt. Människor förstår att det inte är rimligt att det trafikslag som ökar mest ska vara helt befriat från energi- eller miljöskatter.

Tar du bilen mellan Stockholm och Göteborg betalar du 200 kronor i energi- och miljöskatter på bensinen. Men innan vi införde flygskatten betalade du 0 kronor för att flyga.

Vi har en skatt inom Europa och inom Sverige på 60 kronor per resa. Det är ingenting att bråka om när vi ser de enorma kostnader det kommer att bli om vi inte ställer om.

Elcykelpremien är en otroligt liten del i att få mänskligare städer där biltrafiken tas bort, men du vill satsa miljarder på att gynna flyget genom att ta bort flygskatten.

Herr talman! Det är alltid en fråga om perspektiv.

Jag tror på idén om att hela Sverige ska kunna leva. Isabella Lövin har tittat på en karta och sett hur avlångt Sverige är. Vi behöver kunna transportera oss. Ibland funkar det att transportera sig med tåg, men tyvärr inte tillräckligt ofta. Ibland vill man transportera sig med bil. Ibland kanske man kan ta sin cykel, beroende på vart man ska åka och hur lång tid man har. Och ibland behöver man ta flyget. Bor man jättelångt norrut och ska åka hem till mig i Sölvesborg kan man inte cykla. Då kan man kanske inte ta bilen, utan man måste flyga.

Varför är det mer rimlig politik att straffa människor som har dessa behov när effekten på det globala klimatet inte ens är på marginalen? Den politiken är fullständigt ineffektiv. Regeringen är inte ett dugg intresserad av att förbättra klimatet, utan man är intresserad av att visa symboler. Det är inte bra politik.

(Applåder)

Herr talman! I en intervju för någon vecka sedan fick Jimmie Åkesson frågan från sjuåriga Lucy om han har någon kompis som är rasist. Då svarade han: "Nej, jag tror faktiskt inte det."

Jag skulle vilja påminna Jimmie Åkesson om ett par saker. Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen har lagt upp en bild på Facebook där ungdomar förutsattes vara potentiella terrorister bara utifrån hans uppfattning om ungdomarnas etnicitet. Samma gruppledare har i Aktuellt sagt att flyktingar är "tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister" utan id-handling. Sverigedemokraternas partisekreterare har jämfört religionen islam med en trojansk häst i krig mot västvärlden. Sverigedemokraternas representant i talmanskollegiet har uttryckt tvivel på att judar och samer kan vara svenskar.

För mig låter det här onekligen som uppdelning av människors rättigheter och värde baserat på religion och etnicitet. Jag vill därför fråga Jimmie Åkesson: Hur definierar du rasism?

(Applåder)

Herr talman! Jag definierar rasism på det sätt som de allra flesta gör det, men inte på det sätt Annie Lööf gör det.

Annie Lööf menar att rasism är att kritisera invandringspolitiken. Rasism är att kritisera andra religioner. Rasism är att kritisera människor som kräver särskilda rättigheter för att de tillhör en viss etnisk grupp.

Det är inte rasism! Sluta kalla sund vanlig fullt legitim kritik mot invandringspolitiken och det kaossamhälle ni har skapat för rasism. Det är inte rasism. Det är ett direkt hån mot alla de människor i historien och världen över som har utsatts för riktig rasism. Det är direkt kränkande.

Min övertygelse är att det finns rasister i Sverige, men de är försvinnande få. De som Annie Lööf kallar rasister är bekymrade oroliga människor som ser sin välfärd gå åt pipan och som ser det svenska samhället slitas sönder. De är inte rasister.

(Applåder)

Herr talman! Jag tog inte upp att det handlade om kritik. Jag tog inte upp några vanliga medborgare. Jag lyfte upp vad de högsta företrädarna för Sverigedemokraterna har sagt om andra människor som är baserat på religion eller etnicitet. Är det inte rasism att hetsa mot personer med annan etnicitet, att särbehandla människor utifrån ursprung och religion?

Sverigedemokraterna säger att man har gjort upp med sitt mörka förflutna. Men det finns fortfarande högt uppsatta företrädare som kallar barn med utländskt utseende för potentiella terrorister, flyktingar för sexualförbrytare och som inte tycker att judar och samer kan vara svenskar.

Ni är obehagligt besatta av nationens gemenskap, och ni vill själva ha patent på vad som definierar nationen. Ni vill inte låta människor själva bestämma var de känner samhörighet.

Jimmie Åkesson, är det inte rasism att hetsa mot personer med annan etnicitet och att särbehandla människor utifrån ursprung och religion? Detta är inte kritik, utan det är särbehandling, Jimmie Åkesson.

(Applåder)

Herr talman! Är det särbehandling, ja, då är det ju rasism. Men det är inte så.

Problemet, Annie Lööf, är att Centerpartiet nu under flera decennier, tillsammans med ytterligare sex partier i denna församling, har drivit en politik som har slitit isär det svenska samhället och skapat segregation, utanförskap, gigantiska klyftor, parallella samhällen, som fortfarande växer fram och stärks, och organiserad brottslighet, som flyttar fram sina positioner och dominerar hela stadsdelar. Detta är ett gigantiskt problem. Vi har enorma problem kopplade till den ansvarslösa invandringspolitiken.

Att det trots detta fortfarande finns människor som står i denna kammare och säger att kritik mot invandringspolitiken, mot andra folkgrupper eller mot enskilda är rasism övergår mitt förstånd. Detta är inte rasism; det är legitim kritik.

(Applåder)

Herr talman! Jimmie Åkesson, en röst på dig är en röst på Ulf Kristersson. En röst på Ulf Kristersson är en röst på Sverigedemokraterna. Ni är överens om att vinstjakten i välfärden ska fortsätta. Sverigedemokraterna är öppna för att sänka löner genom lagstiftning. Ni är överens om hårdare tag mot dem som är sjuka - att stupstocken ska återinföras.

Men det räcker inte med detta. Ni vill ge er på de sjuka på fler sätt. Ta den person som har slitit i vården så att ryggen har tagit slut. Eller, ännu värre, ta cancerdiagnosen. Med detta kommer oro, otrygghet och lägre inkomster. Men ni vill dessutom att den som är sjuk ska ha högre skatt, bara för att man är sjuk. Varför är det så viktigt för dig, Jimmie Åkesson, att straffa sjuka med högre skatt?

Herr talman! Det är faktiskt inte på något sätt viktigt för mig att straffa sjuka - tvärtom. Däremot kan man ha olika vägar för att nå fram till ett samhälle som är bra för dem som är svaga och utsatta, till exempel sjuka, funktionsnedsatta, äldre och fattiga.

Jonas Sjöstedts svar på detta är att ta in så mycket skatt som möjligt för att kunna driva så mycket offentlig verksamhet som möjligt, så att alla blir glada och nöjda. Men det har visat sig att detta inte fungerar. Sverige har i dag världens högsta skatter, och ändå har vi gigantiska problem i välfärden.

Då tänker jag så här: Ska man inte testa ett annat sätt att hantera detta på? Ska man inte bygga landet på principen om att det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och vara flitig, så att vi tillsammans kan skapa den här kakan som sedan kan hjälpa dem som har behov av den? Det är mitt Sverige och den modell för samhällsbygget som jag vill se.

(Applåder)

Herr talman! Det märks så väl att Jimmie Åkesson är en slipad representant för den politiska eliten. När du inte har något svar - tala om något helt annat och hoppas att åhörarna inte hör. Men du, jag tror att de hörde.

Vänsterpartiet vill sänka skatten för dem som är sjuka, för de ska inte straffbeskattas för att de hade oturen att få den brutna ryggen eller cancerdiagnosen. Sverigedemokraterna vill inte göra detta. Ni vill att sjuka ska ha högre skatt, just för att de är sjuka. Och ni vill öka skillnaden mellan den som har turen att vara frisk och den som har oturen att vara sjuk.

Många av dem som har jobbat länge, slitit och byggt upp detta land och haft oturen att bli sjuka ska, tycker Sverigedemokraterna, som sten på börda också betala högre skatt. Du har inte gett något svar. Varför, Jimmie Åkesson, är det så viktigt för dig att straffa sjukdom med högre skatt?

(Applåder)

Herr talman! När jag var sjuk och var borta härifrån i ungefär ett halvår betalade jag högre skatt än vad jag gör i dag. Man kan diskutera om detta är rimligt eller inte. Men min utgångspunkt är att om det lönar sig att arbeta, gå till jobbet och anstränga sig och utbilda sig så att man kan få ett bättre jobb och kanske ännu högre lön så att man kan bidra ännu mer till den gemensamma kakan, då blir det bättre för alla.

Detta är den principiella utgångspunkten, som Jonas Sjöstedt inte förstår. Han tillhör nämligen ett socialistiskt parti, som vill ha planekonomi och som vill att det svenska samhället ska se helt annorlunda ut än det gör i dag. Där skiljer vi oss åt någonting oerhört, skulle jag säga.

För mig är arbete och företagsamhet någonting bra. För Jonas Sjöstedt är arbete och flit något som ska bestraffas. Jag tycker att det är fel.

(Applåder)

Herr talman! Det finns en risk för att debatter med Jimmie Åkesson alltid bara handlar om migration och integration, vilket i och för sig är viktiga frågor. Men jag skulle vilja borra lite i Sverigedemokraternas djupare ideologi.

I sin bok skriver Jimmie Åkesson att hans huvuduppgift är att bekämpa det själlösa socialliberala samhället. Han säger att han i stället är nationalist. Det socialliberala samhället är inte vilket som helst. Det är de idéer som har byggt upp de mest framgångsrika länderna i världen - i Västeuropa, i Nordamerika och de anglosaxiskt inspirerade länderna i Asien, i Australien och så vidare.

Nationalismen har vi också många exempel på i historien. Jag skulle vilja be Jimmie Åkesson nämna ett enda exempel på en epok i Europas historia när nationalismen har varit mer framgångsrik i att bygga fred, frihet och välstånd åt sina medborgare än vad socialliberalismen har varit.

(Applåder)

Herr talman! Det enkla svaret är det svenska folkhemmet. Det bygger i högsta grad på nationalism och socialkonservatism. Det är också den mest framgångsrika perioden i Sveriges historia. Det var en period då vi kunde genomföra gigantiska sociala reformer och då klyftorna minskade men då det också fanns en förståelse för behovet av livskraftiga företag samt en utbredd tillit i samhället. Den segregation som vi ser i dag och den typ av kriminalitet och de parallellsamhällen som växer fram i dag existerade inte över huvud taget.

Detta byggde på nationalism, Jan Björklund. Jag är ledsen att du inte förstår det, men utan nationalismen och dess syn på nationen och staten hade folkhemmet Sverige aldrig uppstått. Det är den bästa modell som jag känner till, och den vill jag återskapa.

(Applåder)

Herr talman! Jag frågade Jimmie Åkesson om en epok i Europas historia där nationalismen var överlägsen socialliberalismen, och Jimmie Åkesson säger 30-talet. Det är ofattbart! Folkhemmet var på 30-talet; det myntades av Per Albin i slutet av 20-talet. Du börjar prata om socialkonservatism och hur vi ordnar våra socialförsäkringssystem. Det var inte det jag diskuterade, utan nationalism - att vi inte samarbetar med andra.

Parallellt med den utvecklingen, när vi byggde upp den svenska välfärdsstaten, var Sverige oerhört pådrivande för internationellt samarbete. Sverige var med i Nationernas förbund, samtidigt som de nationalistiska staterna i Europa gick ur Nationernas förbund. Jag behöver inte nämna vad detta slutade i, för det vet vi alla.

Jag talar inte om hur man bygger socialförsäkringssystem, Jimmie Åkesson. Jag talar om synen på hur man bygger ett fungerande Europa och en fungerande värld. Vi har i Västeuropa den mest framgångsrika samhällsmodell som världen har skådat. Den är inte problemfri. Men att gå tillbaka till nationalismen och vad den skapade är det värsta Europa skulle kunna göra.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att Jan Björklund tycker att folkhemsepoken i Sveriges historia är den värsta epoken i världshistorien. Det får man tycka, särskilt om man tillhör det vänsterliberala etablissemanget, som driver på och i decennier har drivit på för att splittra det svenska samhället, skapa de parallella samhällen vi ser i dag och slå sönder samhällsgemenskap. Detta har man lyckats väldigt bra med.

Det är detta som är Jan Björklunds socialliberalism och som har skapat det samhälle vi ser i dag, med gängskjutningar och gängkriminalitet, där tilliten, gemenskapen och hemkänslan minskar.

Jag vill inte ha det samhället. Jag vill återskapa det som jag kallar för folkhemmet, där vi har en hög grad av samhörighet och gemenskap och där vi gemensamt, över klassgränserna, strävar mot samma mål: det gemensamma bästa. Det är mitt samhälle, Jan Björklund. Vi har gjort det förr, och vi tänker göra det igen.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna säger sig vilja bli det nya sjukvårdspartiet. Jag vill ställa en fråga med anledning av det. Ni vill också att vårdköerna ska försvinna helt till 2021. Det är en vällovlig ambition. Kristdemokraterna delar också uppfattningen att vi måste kapa vårdköerna. Vi vet också vad som krävs. Vi har gjort det tidigare. Det krävs kraftfulla reformer för att lyckas med det.

Men när jag tittar på Sverigedemokraternas förslag undrar jag hur detta ska gå till. Ni föreslår en patienträttsgaranti. Till denna patienträttsgaranti avsätter ni 1 miljard kronor. Det kan låta mycket, men 1 miljard till 83 000 människor i vårdkö - hur långt tror Jimmie Åkesson att det räcker?

Herr talman! Nu satsar vi åtskilligt mer än just den miljarden för att stärka sjukvården. Det är många miljarder vi satsar. Vi satsar dem inte bara på det här förslaget. Vi satsar dem till exempel på bättre samordning över landet. Vi har tittat mycket på hur Danmark arbetar. Vi vill ta över en idé om till exempel ett nationellt vårdkansli som bättre kan koordinera den befintliga kapaciteten i den svenska sjukvården, så att man vet var det finns ledig kapacitet.

På kort sikt vill vi stärka personalen genom att ge fler möjlighet att jobba heltid. Det finns i dag tusentals människor som jobbar i vården och som vill jobba mer men inte får det. Det anslår vi pengar till, så att vi får fler händer i vården. Jag vill påstå att om alla de som finns i offentlig sektor och som vill jobba heltid skulle få möjlighet att göra det handlar det om 20 000-25 000 årsarbetskrafter. Det blir alltså 40 000-50 000 fler händer i vården med vår politik. Det tycker jag är bra politik.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa står över 80 000 personer i vårdkö i Sverige. Det är en fördubbling från när Kristdemokraterna hade ansvar. Men om de som står i vårdkö skulle få dela på den miljard som Sverigedemokraterna har i sin patienträttsgaranti skulle det, generöst räknat, bli 12 000 kronor per person. En höftledsoperation kostar ungefär 75 000 kronor. Pengarna räcker alltså inte. Den stora satsning ni gör i er budget räcker inte.

Vi spelar i olika divisioner i vårdfrågan, Jimmie Åkesson. Vi satsar 27 miljarder mer än regeringen på svensk sjukvård de närmaste tre åren. Vi ser också till att ha strukturellt riktiga reformer för att få mer vård för pengarna.

Du talar om ett kansli för nationell styrning. Vi vill avskaffa landstingens sjukhusansvar och se till att vi får en vård som funkar i hela landet. Vi behöver satsa på vårdcentraler och på fler vårdplatser. Detta har Jimmie Åkesson inga förslag för att lösa. Ni har stora visioner, men er politik matchar dem inte.

(Applåder)

Herr talman! För det första: De vårdköer som vi ser i dag började växa redan under KD:s ledning. Det är ett allmänt känt faktum.

För det andra: Ja, vi spelar i olika divisioner. Kristdemokraterna har haft chansen att styra svensk sjukvård men har inte lyckats. Nu säger man att den fantastiska och enda lösningen är ett förstatligande av sjukvården. Jag köper det - inte att det är den enda lösningen, men det är den riktning som vi måste gå i. Men det blir ju inte gjort i morgon. Det blir inte ens gjort under nästa mandatperiod. Det kommer att ta tid, och hur i hela friden ska vårdköerna kunna minskas om vi måste vänta i år efter år på att ni ska avskaffa landstingen och förstatliga vården? Det säger sig självt att det inte fungerar.

Herr talman! Politik går ju inte ut på att vi anslår pengar i budgeten och sedan delar ut dem till fysiska personer, så att de kan gå och söka välfärd. Det hoppas jag att Andreas Carlson har förstått efter alla år i den här kammaren.

(Applåder)

Herr talman! Nu har vi hört alla partier tala. De har mest talat om allt annat än det som oroar människor allra mest: klimatförändringarna och planetens framtid. Det är helt tydligt att klimatpolitiken är den stora skiljelinjen i höstens val. Väljarna kan välja mellan handling eller passivitet. De kan välja mellan oss som ser satsningar på solceller som en investering och dem som ser det som en möjlighet till besparing. De kan välja mellan oss som vill satsa på höghastighetståg och dem som säger nej till det och i stället satsar på att avskaffa flygskatten. De kan välja mellan olika partier i en allians, där den enda skillnaden i klimatpolitiken handlar om hur mycket man ska skära ned.

En spade är en spade. En nedskärning är en nedskärning. Det går inte att få mer klimatpolitik med mindre pengar.

Med Miljöpartiet i regering har vi gjort Sverige till världsledande givare av klimatbistånd samtidigt som vi också har blivit ett internationellt föredöme och en ledare genom vår ambitiösa nationella klimatpolitik. Vi behöver göra båda delarna, och vi kan göra det. Klimatet väntar inte. Det går inte att debattera med isarna i Arktis eller orkanerna i Karibien. Vi människor måste ta ansvar. Vi måste hitta fullt möjliga lösningar här och nu. Det enda vi behöver för att göra det är att känna framtidstro.

Framtidstro är ingenting man får efter att man har lyckats med någonting. Det är något man har innan man lyckas. Om man inte tror att det går är loppet redan kört. Därför går Miljöpartiet till val på framtidstro. Vi ska vara den modiga generationen. Om vi vågar vinner vi. Bara på det sättet kan vi klara vår generations största utmaning.

(Applåder)

Herr talman! Det är i de små och medelstora företagen som de nya jobben skapas. Det är de små och medelstora företagens anställda som i många kommuner bidrar till den största delen av skatteintäkterna. Ekvationen är egentligen väldigt enkel. Fler jobb och företag innebär fler som betalar skatt och ger pengar till den gemensamma välfärden, till fler sjuksköterskor, läkare, lärare och poliser - människor som varje dag gör insatser för att öka vår trygghet men också för en bättre miljö och ett bättre klimat.

Företagen är en avgörande motor i den gröna omställningen. Det är något som Miljöpartiet verkar ha glömt efter snart fyra år i Regeringskansliet. Trots sin uttalade vilja att stötta och hjälpa småföretagen verkar man ha glömt bort den politiken. Skatten på jobb och företag har ökat med 30 miljarder under denna mandatperiod.

Jag vill därför fråga Isabella Lövin: På vilket sätt bidrar ökade kostnader och ökat regelkrångel till att förbättra villkoren för landets småföretagare?

Herr talman! Tack, Annie Lööf, för frågan! Jag vill börja med att påminna om att Sveriges ekonomi går väldigt bra. Vi har gjort satsningar med 40 miljarder i årets budget samtidigt som vi betalar av 40 miljarder på statsskulden. Ni lämnade efter er 60 miljarder i statsskuld. Ni lånade till ofinansierade skattesänkningar. Det är knappast att ta ansvar.

Jag har själv varit småföretagare i 25 år, så jag vet verkligen hurdana villkoren är för småföretagare. Vi har infört det vi kallar för växa-stödet. Vi tar bort eller halverar arbetsgivaravgifter och sociala avgifter för dem som anställer sin första medarbetare och har handelsbolag, enskild firma eller aktiebolag. Detta är något som verkligen kan gynna småföretag i hela landet.

Vi behöver skatteintäkter för att kunna satsa på välfärd som sjukvård, polis och försvar och göra alla nödvändiga satsningar. Vi klarar båda delarna. Det visar den här mandatperioden.

(Applåder)

Herr talman! Sysselsättningen är hög, och det går bra för Sverige. Men det är snarare trots än tack vare regeringens politik. Vi lyfts av en god världsekonomi - knappast av Miljöpartiets insatser i regeringen.

Listan på företagsfientliga förslag kan göras lång. Det handlar om begränsningar av företag inom välfärdssektorn, om byråkrati, krångel och en iver att sätta käppar i hjulen för företagen. Man gör intrång i äganderätten för skogsägare. Man använder företagen som en kassako för att finansiera allt annat.

Den gigantiska kostnadsbördan på över 30 miljarder i höjda skatter på jobb och företag läggs på småföretagarnas axlar.

Detta handlar inte bara om de få saker som ni har gjort, utan det handlar om helheten. Därför vill jag ställa min fråga igen: Isabella Lövin, är ökade kostnader ett sätt att visa landets jobbskapare den uppskattning som de förtjänar?

(Applåder)

Herr talman! När man lyssnar på debatten i den här kammaren hör man att det finns mycket stora behov i den svenska välfärden. Dessa behov kommer vi knappast att kunna tillgodose bara genom att sänka skatterna eller genom att, som Annie Lööf gjorde under sin tid i regeringen, låna pengar till stora ofinansierade skattesänkningar. Vi behöver bygga Sverige starkt för framtiden.

Jag kan konstatera att när tidningen Forbes eller World Economic Forum tittar på Sverige kommer vi i topp som det mest innovativa landet i världen. Vi är bästa land för startup-företag och it-företag. Näringslivet går oerhört bra, och exportindustrin går bra. Det beror bland annat mycket på den framtidstro som vi visar med en klimatinvestering som är historisk. Näringslivet välkomnar den mest ambitiösa klimatlagen i världen, som möjliggör för tekniksprång och export och som gör att Sverige kan ligga i framkant. Det gäller även skogsindustrin med bränslebytereformen som ger den långsiktiga förutsättningar.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Miljöpartiet nästan aldrig numera i större debatter representeras av utbildningsministern, som är det andra språkröret. Vad det är för taktik som ligger bakom det vet jag inte. Men skolan kan man inte gömma undan.

Resultaten har sjunkit oavbrutet sedan 2014 när det gäller antalet elever som är underkända i svensk skola. Det var 13 procent 2014, och då skulle Fridolin fixa skolan på 100 dagar. Nu är det 17 ½ procent som är underkända.

Min kritik mot Miljöpartiet gäller inte i första hand det som ni har gjort. Problemet är att det inte görs någonting. Det borde sättas in fullt med åtgärder.

Det finns en agenda på DN Debatt i dag som Alliansen har enats om. Ni kan gärna ha en annan agenda, men ha någon agenda! Gör någonting, för det kan inte bara fortsätta så här!

Ni har faktiskt gjort en sak, och det var att regeringen i januari beslutade att avskaffa hälften av de nationella proven i gymnasieskolan. Då måste jag ändå fråga: På vilket sätt blir svensk skola bättre av att man avskaffar nationella prov i skolan?

Herr talman! Jag vill klargöra att Gustav Fridolin och jag tar varannan debatt både i tv och i riksdagen. Det är lätt att kontrollera.

Du sa, Jan Björklund, att Fridolin skulle fixa skolan på 100 dagar. Du har haft tusentals dagar på dig att fixa skolan. Vi ser nu att skolresultaten, tvärtemot vad du säger, vänder uppåt. Timss- och PISA-undersökningarna visar att det faktiskt sker en ändring.

Den stora kritiken mot Sverige handlar om den stora ojämlikheten i skolan och om segregationen. Med ert mycket okritiska hyllande av vinstuttag i skolan stärks denna ojämlikhet.

Regeringen satsar nu 6 miljarder som ska fördelas till de skolor som behöver denna hjälp mest. Det säger ni nej till.

Lärarförbundets ordförande säger att det är häpnadsväckande att Alliansens förslag går ut på betyg tidigare under skolåren och ordningsomdömen snarare än att ge resurser till lärarna och dem i professionen som behöver stöd i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Isabella Lövin inte svarade på frågan om de nationella proven.

Regeringen har något nyspråk. Jag har nu hört regeringens två talare här säga att skolresultaten ökar i Sverige. Ursäkta, men det var 13 procent som var underkända i årskurs 9 för fyra år sedan. Nu är det 17 ½ procent. Det är en högre siffra, men resultaten går ju nedåt eftersom eleverna är underkända. Det är en förödande utveckling. Det är 20 000 ungdomar som nu inte kommer in på gymnasiet. Då står du, Isabella Lövin, och säger att det handlar om våra skattesänkningar. Det kan det väl inte vara? Det är ju ni som styr Sverige.

Det är sant att resultaten i PISA-undersökningen vände uppåt. PISA-undersökningen gjordes omedelbart efter regeringsskiftet 2014, och det var naturligtvis en effekt av Alliansens reformer med betyg från årskurs 6. Att Lärarförbundets ledning - det av de två fackförbunden som står regeringens utbildningspolitik närmast - är emot betyg vet vi. De var emot betyg från årskurs 6 också. Att vi genomförde det gjorde att det vände uppåt lite grann i PISA-undersökningen. Men ni gör ju ingenting.

Jag ställer frågan en gång till: Varför avskaffar ni nationella prov och tror att det ska lyfta resultaten?

Herr talman! Du har rätt i, Jan Björklund, att det absolut är en utmaning och ett problem att färre elever får godkänt. Det visar att vi måste ha mer resurser till skolan. Under denna mandatperiod har vi faktiskt fått många fler vuxna och anställda i skolan. Under er tid försvann det faktiskt anställda.

En av de absolut största utmaningarna för oss nu är att utbilda nya lärare och se till att vi har vuxna i skolan som hjälper eleverna.

När det gäller de nationella proven har vi tillsatt en skolkommission som har kommit med sina absolut professionella omdömen om hur vi faktiskt ska kunna förbättra resultaten i skolan. Det som de främst pekar på är att vi måste ge ett extra statligt stöd till de mest utsatta skolorna där man har problem med skolresultaten, inte att man ska ha betyg från första klass eller ha ännu fler prov. Man behöver fler vuxna och lärare och mer stöd tidigt till de mest behövande eleverna.

(Applåder)

Herr talman! Att Miljöpartiet vill beskatta allt som rör på sig - kanske inte cyklar - är väl känt. Men jag undrar hur mycket bensinen kan kosta innan gränsen är nådd för en barnfamilj som har långt till jobbet, livsmedelsbutiken och barnens fritidsaktiviteter. Var går gränsen för Miljöpartiet?

Herr talman! Jag tackar Andreas Carlson för frågan. Jag vet inte om Kristdemokraterna förstår att vi står inför vår generations största utmaning. Vi måste ställa om hela samhället. Vi måste bort från beroendet av fossila bränslen och bort från beroendet av import av olja från Mellanöstern eller gas från Ryssland. Vi behöver satsa på förnybar energi. Vi måste ställa om så att den vanliga familjen kan köpa en elbil, en laddhybrid eller en biogasbil nästa gång, så att man slipper vara beroende av världskonjunkturen eller krigen i Mellanöstern som också påverkar bensin- och dieselpriserna.

Därför har vi gjort en satsning med Klimatklivet. Det är ett stöd som ni vill ta bort. Vi har nu 17 000 fler laddpunkter för elbilar i hela landet, inte bara i storstäderna. Jämtland och Halland är bland de elbilstätaste länen nu. Där köper man flest elbilar därför att det finns laddstolpar. Varför vill ni ta bort detta stöd?

(Applåder)

Herr talman! Jag fick inget svar på min fråga. Vi är överens. Självklart ska vi minska utsläppen, Isabella Lövin. Där håller jag med dig. Men utsläppen från biltrafiken på vägarna minskar varje år. Elbilar är på frammarsch. Det är bilar som vi kristdemokrater vill gynna. Men Miljöpartiet verkar inte ens vilja ha elbilar, trots det som Isabella Lövin står och säger i kammaren. I er tågvision från 2016 skriver ni nämligen: Elektrifiering av vägar är inte en önskvärd utveckling.

Det är så jag tolkar Miljöpartiets ideologiska motstånd mot biltrafiken. Inte ens när den är miljövänlig är den önskvärd. Ni brandskattar svenska barnfamiljer på landsbygden som är beroende av bilen för att kanske subventionera elcyklande managementkonsulter här i Stockholm. Det är inte en seriös politik.

Regeringens satsningar döms också ut av Konjunkturinstitutet som ineffektiva. Jag är trött på att höra Miljöpartiets tal om att låta Sveriges barnfamiljer betala för er ineffektiva miljöpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Detta ger mig ett tillfälle att påpeka att Kristdemokraterna faktiskt är det borgerliga parti som skär ned mest på miljö- och klimatbudgeten, vilket är något uppseendeväckande om man ska ta ansvar för planeten och skapelsen.

Vi har satsat på laddinfrastruktur i hela landet. Från och med den 1 juli ger vi 60 000 kronor i bonus till den som köper en elbil. Det som du refererar till när det gäller elektrifiering av vägar handlar om elektrifiering i vägbanan för tunga långtradare.

Det är riktigt att vi behöver satsa mest av allt på godstrafik på järnväg snarare än att på ett väldigt kostsamt sätt bygga om våra landsvägar och motorvägar.

Detta är teknikaliteter, men som sagt: En spade är en spade, och en nedskärning är en nedskärning.

Ni kommer inte att vara bidragande till att Sverige ställer om till fossilfrihet genom att skära ned var tredje krona på klimatbudgeten.

(Applåder)

Herr talman! Stefan Löfven vill se valet i höst som en folkomröstning om välfärd. Det är välkommet, för det är på detta område som Sverige verkligen behöver ett nytt ledarskap.

När sjukdomar slår till, när olyckan är framme eller när du själv eller någon närstående drabbas gör maktlösheten sig påmind. Då gnager oron obarmhärtigt i magen. Då finns det inget viktigare än en nära och tillgänglig vård och omsorg.

Men i Socialdemokraternas Sverige har vårdköerna vuxit. Allt fler får vänta längre på att träffa en specialist och på att få en livsviktig operation.

Skillnaden mellan landstingen har också ökat: I alliansstyrda Halland får nio av tio träffa en specialist inom vårdgarantins gräns på 90 dagar, men i socialdemokratiskt styrda Norrbotten är det bara sex av tio.

Otryggheten delar Sverige. Det ska inte spela någon roll var man bor - om man bor i Halmstad eller i Haparanda - för ens chans att bli frisk och för ens möjlighet att få hjälp när man behöver den.

Herr talman! När det handlar om människors liv och trygghet kan vi inte sitta still och se på när vårdköerna växer. Då måste vi öka tillgängligheten i vården och belöna de landsting som prioriterar att korta köerna med en ny tillgänglighetsmiljard. Vi måste också säkerställa att de som arbetar i vården och som varje dag gör underverk för sjuka och skadade får fler kollegor och bättre villkor.

Därför vill vi nästa mandatperiod se ett nationellt sjuksköterskelyft på 4 miljarder kronor, där den som utbildar sig till och jobbar som sjuksköterska ska få en examensbonus på 60 000, där den sjuksköterska som utbildar sig till specialist ska få göra det med lön och där vi inför 5 000 karriärtjänster med 5 000 kronor i höjd månadslön.

Herr talman! I Centerpartiets Sverige ska man kunna lita på sjukvården och på att den finns där när man behöver den. Jag ser gärna en sorts folkomröstning i valet, för Sverige behöver ett nytt ledarskap som stoppar de växande köerna, som skapar bättre villkor för vårdpersonalen och som ser till att tryggheten finns i hela landet.

(Applåder)

Herr talman! Miljön och klimatet är en ödesfråga för vår planet, och därför har regeringen gjort historiska satsningar på just detta.

Även Centerpartiet är ett parti som med rätta profilerar sig i gröna frågor. I detta parti finns också ett stort och äkta engagemang. Problemet är bara att man har hamnat i dåligt sällskap. När nu Centerpartiet binder sig så hårt till det forna allianssamarbetet riskerar en röst på Centerpartiet att bli allt annat än grön.

Moderaterna har en väldigt svag miljöpolitik och vill skära ned 3,3 miljarder kronor på miljö- och klimatpolitiken, medan Sverigedemokraterna vill skära ned 3,4 miljarder. Vi talar om var tredje krona ur miljöbudgeten.

Kristersson ger besked om att försöka bilda regering även om de rödgröna blir större, med hjälp av Sverigedemokraterna. Man kan inte tolka det på något annat sätt; han begärde inte ens replik mot Sverigedemokraterna här.

Hur ska du få igenom vallöftena, Annie Lööf, med en moderatledd regering som är beroende av Sverigedemokraterna?

Herr talman! Vi söker tydligt stöd för ett starkare centerparti, för att byta ut Stefan Löfven som statsminister och för att forma en alliansregering med en ny statsminister. Detta är någonting som vi kommer att köra ända in i kaklet fram till valdagen.

Det kommer att vara ett komplicerat läge efter nästa val. Vi vill hålla ihop Alliansen, vi vill byta ut Stefan Löfven som statsminister och vi vill söka väljarnas förtroende att bilda en ny, handelskraftig regering.

Om man tittar på samarbetsklimatet mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna kan man väl säga att Miljöpartiet inte har trivts i detta sällskap de senaste åren, inte minst med tanke på den miljö- och klimatpolitik som de verkligen har fått kämpa för att få igenom mot ett ganska grått och betongbetonat socialdemokratiskt parti i miljö- och klimatfrågor.

Från Alliansens sida har vi en gemensam miljö- och klimatpolitik. Vi har drivit den i åtta år. Den ledde till sänkta utsläpp, mer förnybar energi, mer vindkraft och solenergi och fler miljöbilar. Det kommer vi fortsätta att arbeta för.

Herr talman! Nu är det så att det föreslås rejäla nedskärningar i miljöpolitiken. Här kom det inga besked, vare sig om hur Annie Lööf ska undvika dessa nedskärningar i miljöpolitiken eller om hur hon ska undvika att rösta fram en regering som är beroende av Sverigedemokraterna.

Nu är det inga spelteoretiska frågor vi talar om, utan nu är det allvar. Det krävs ett riktigt svar, och vi bör få det under valrörelsen. Jag är säker på att väljarna vill att Annie Lööf och Centern lämnar tydliga besked.

Hur ska man kunna genomföra sina ambitioner med så kraftiga nedskärningar i miljöpolitiken? Hur ska man undvika att ge Sverigedemokraterna inflytande över Sveriges regering?

Herr talman! Med tanke på Socialdemokraternas senaste opinionssiffror bör Stefan Löfven kanske ställa den frågan också till sig själv.

För Centerpartiet handlar det inte om att vinna kampen om vem som satsar mest pengar på miljö och klimat, utan det handlar om vad vi får för de pengar som vi satsar. Det handlar om att det leder till sänkta utsläpp. Utsläppen står ju still nu; de sjunker inte. Det handlar om att det leder till mer förnybar energi.

Här är det viktigt att lägga pengar på till exempel det som Centerpartiet gör. Vi lägger 1 miljard på skydd av värdefull miljö. Vi säkrar tillgången till dricksvatten och havsmiljö mer än vad regeringen gör. Vi satsar mer på en giftfri vardag och kemikaliekontroll. Vi vill fasa ut engångsartiklar av plast. Vi vill ge människor som kör miljöbil 100 000 i bonus, till skillnad från regeringens 60 000.

På punkt efter punkt har vi en mycket ambitiös miljö- och klimatpolitik. Vi lägger till exempel mer än regeringen på drift och underhåll av järnväg.

Jag är stolt över att leda ett parti som sätter grön omställning i förarsätet. Det är detta som är framtidstro, och det är detta som är hoppfullhet.

(Applåder)

Herr talman! Annie Lööf brukar säga att Centerns klimatpolitik är på riktigt och att man till skillnad från regeringen verkligen har minskat utsläppen. Jag skulle vilja syna detta påstående.

Annie Lööf: När Sverige och svenska folket minskade utsläppen under er regering sålde ni 1,5 miljoner ton utsläppsrätter som blev över tack vara detta till Bank of America Merrill Lynch. Ni sålde dem väldigt billigt, för 3 öre kilot. Det var rena vrakpriset för kolindustrin att köpa upp för att fortsätta spy ut utsläpp.

Ni kunde ha valt att skrota utsläppsrätterna, vilket denna regering har gjort varje år sedan vi tillträdde. Nu har vi skrotat motsvarande nästan två års svenska utsläpp.

Nu vill jag veta: På vilket sätt tycker du, Annie Lööf, att utsläppen minskar på riktigt när överblivna svenska utsläppsrätter har sålts till vrakpriser till utländsk industri? Och kommer en eventuell regering med Annie Lööf att fortsätta göra så efter nästa val?

(Applåder)

Herr talman! Nej. Anledningen till det är att Centerpartiet under tiden som detta beslut fattades förhandlade på europeisk och internationell nivå om hur det ska se ut i framtiden vad gäller just handel med utsläppsrätter. Där är det jättetydligt: Man ska inte sälja på detta sätt, utan man kan göra på andra sätt för att arbeta europeiskt och internationellt.

Jag förstår att Isabella Lövin är lite stressad i miljö- och klimatfrågor när hon behöver ifrågasätta statistik. Det är ju ganska tydligt hur det ser ut med utsläppen. Titta på SCB:s mätningar som görs varje år! Vi följer dem; de kommer med jämna mellanrum. Där ser vi att utsläppen minskade under alliansregeringens tid och att de ökar eller står still under den innevarande mandatperioden.

Jag vill dock inte fastna där. För miljöns och klimatets skull måste vi göra offensiva satsningar på reformer som sänker utsläppen.

Därför lägger vi fram förslag om ett grönt avdrag för att se till att premiera miljöinvesteringar i hemmet, likt ett grönt ROT-avdrag, och därför har vi miljöbilsbonusar.

Därför ser vi också till att ställa om transportsektorn, som är det svarta fåret när det gäller miljö- och klimatutsläppen.

Herr talman! Enligt SCB står utsläppen nu still. Det som ökar är utländska transporter, bland annat flyget. Ni säger nej till en flygskatt, vilket är väldigt egendomligt om ni verkligen vill göra någonting åt utsläppen.

Du säger ju också här, Annie Lööf, att utsläppen inte minskade på riktigt, eftersom ni sålde utsläppsrätterna någon annanstans. Det var bra med ett klargörande.

Ni vill inte fortsätta att göra så; det är också väldigt bra. Ni kanske tycker att ni har gjort ett misstag. Då undrar jag vad ni om några år kommer att tycka om andra satsningar eller nedskärningar som ni nu har i budgeten.

Kommer ni att tycka att nedskärningen på 1,34 miljarder till lokalt klimatarbete var fel liksom slopandet av miljöövervakningen på 82 miljoner, nedskärningen på Kemikalieinspektionen på 40 miljoner, nedskärningen på 100 miljoner till gröna städer, nedskärningen på 155 miljoner till grön marksanering eller på de 180 miljonerna till Naturvårdsverket? Kommer ni om några år att säga att detta också var ett misstag?

Det är klädsamt att man kan erkänna sina misstag, men jag tycker att man ska ta bättre ansvar för framtiden än vad Centern gör just nu.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Isabella Lövin tillåter sig själv att vara självkritisk. Det finns ju ett antal beslut under den här mandatperioden som även miljöpartister bör vara självkritiska till. Migrationspolitiken är en sådan, kolgruvorna en annan sådan. Jag förstår att man lyfter fram de här delarna.

Jag är väldigt trygg i Centerpartiets miljö- och klimatpolitik. För oss är resultaten i fokus. Och vi stöder alla förslag som regeringen har lagt fram som sänker utsläppen och ökar det förnybara. Men vi stöder inte förslag som till exempel Konjunkturinstitutet har dömt ut som tom symbolpolitik.

Vi lägger mer pengarna än vad regeringen gör på havsmiljö och mer pengar på kemikaliepolitiken. Vi har en mer offensiv politik för att sänka utsläppen inom vägsektorn, till exempel med en grön bilbonus. Vi har lagt fram förslag om ett grönt avdrag för miljöinvesteringar och ROT-avdrag för laddstolpar och solceller hemma.

På punkt efter punkt har vi en modern, framtidsinriktad miljö- och klimatpolitik som funkar i människors vardag, som minskar utsläppen och ställer om Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Annie Lööf, du talade i din inledning om när olyckan är framme, och för en del människor är det verkligen så. Förra året dog 44 personer i olyckor på sin arbetsplats. I år är det hittills 16 personer som gick till jobbet men inte kom hem därför att olyckan var där.

Vänsterpartiet har under mandatperioden fått igenom flera satsningar för att motverka detta - pengar till bättre arbetsmiljö i vården, fler arbetsmiljöinspektörer och mer forskning om arbetsmiljön.

Vi har också fått en ny myndighet som ska arbeta med att motverka detta. Myndigheten för arbetsmiljökunskap inrättades den 1 juni, väldigt nystartad. Men den hann knappt börja arbeta förrän du och de andra alliansledarna var ute och sa att ni kommer att lägga ned myndigheten så fort ni bara har möjligheten.

Är det inte dags att ta olyckan på jobbet på större allvar? Vi kan ju inte vara nöjda förrän den dag då inte någon går till jobbet och sedan inte kommer hem därför att man dog på sin arbetsplats.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar helt Jonas Sjöstedts ambition och intention vad gäller trygga arbetsplatser. Det är oerhört viktigt, inte minst inom vården och inte minst inom industrin, den tunga industrin som har ett oerhört utsatt läge vad gäller just arbetsmiljön.

Jag tycker att det är viktigt med ökad tillsyn och skärpta straff för arbetsmiljöbrott och att arbetsgivarna tar ett väldigt stort ansvar för att arbetsplatserna är trygga. Men vi skiljer oss kanske på en punkt, för jag tror inte att det är en ny myndighet till som kommer att förbättra arbetsmiljön, utan jag tror snarare på skärpta straff, ökad tillsyn och ett tydligare regelverk kring detta. Jag tror på uppföljning för att se till att arbetsolyckor inte förekommer.

Det är också viktigt att säkerställa att det är trygga anställningar, till exempel att det inte är svartkontrakt, som ibland är avgörande för att det faller mellan stolarna. Därför är det viktigt att ha en sund och säker arbetsmarknad.

Herr talman! Uppföljning, att lära av det fruktansvärda när det har skett och få en större kunskap är det som den här myndigheten handlar om. Det är det som är den här myndighetens uppgift för att kunna få ned dödstalen. Då säger ni att ni ska lägga ned myndigheten det första ni gör, precis som ni lade ned det fantastiska Arbetslivsinstitutet förra gången ni tog makten. Jag tycker att ni gör motsatsen till det ni säger att ni vill göra.

Vad gäller trygga jobb är det ju ni som står för att man ska ha otrygga anställningar och vi som står för att otrygga jobb ska omvandlas till fasta anställningar, för vi vet att när de otrygga jobben blir fler blir också olyckorna, de allvarliga olyckorna, fler.

För mig är det fortfarande obegripligt att människor går till jobbet, säger hej då till sin familj och sedan aldrig kommer tillbaka. Vi borde väl göra allt vi kan. Varför ska man då lägga ned den myndighet som ser till att man ska komma hem till sin familj på kvällen?

(Applåder)

Herr talman! Ja, vi borde göra allt vi kan på politisk nivå, men också på arbetsgivarnivå, för att säkerställa att det är trygga arbetsplatser, att inte olyckor förekommer och att inte dödsfall sker, självklart. Varje gång det sker är det en förlust för dem som drabbas, men det är också en förlust för svensk arbetsmiljö och den trygga arbetsmarknaden. Där tror jag inte att vi är oense.

Vi definierar däremot trygghet på lite olika sätt. För mig handlar trygghet på arbetsmarknaden också om att ha en flexibel arbetsmarknad så att fler släpps in. I dag stängs väldigt många grupper ute från den svenska arbetsmarknaden. Och, Jonas Sjöstedt, det är ju inte huset, myndigheten, korridorerna eller arbetsplatsen som skapar en god arbetsmiljö och trygghet, utan det är faktiskt de uppgifter myndigheten utför, och de kan befintliga strukturer ta hand om.

Herr talman! Varje val är naturligtvis ett allvarligt vägval, men det är något särskilt med det val som väntar oss om mindre än tre månader.

För första gången kan vi i praktiken få en allians av ett högerparti med privatiseringar och ökade klassklyftor som kärna i politiken och ett rasistiskt parti som alltid pekar ut de andra som orsaken till alla problem. Det har vi hört många exempel på här i dag. Jag vill inte att detta ska ske i Sverige. Jag vill inte att det ska ske med det land som jag i grunden tycker så bra om och där så mycket fint har skapats, därför att jag vet hur människor kommer att drabbas.

Vad händer när inkomstklyftorna ökar och när skolorna är sämst i de områden där bra skolor behövs som allra mest? Vad händer när man inte får en bostad, när välfärden inte går att lita på? Samhället slits isär.

Vad händer om man samtidigt pekar ut några som syndabockar? Ja, vi har sett det där extremhögern tar makten. Människor märker det i sin vardag. Och jag hör redan människor med bakgrund i andra länder vittna om ett hårdare klimat och fler rasistiska angrepp.

Därför är det så viktigt att vi vinner det här valet. Det finns nämligen en annan väg. Det finns en väg som bygger ett starkt, jämlikt samhälle. Det finns en väg som gör att människor möts i Sverige. Det finns en väg som innebär att vi är bäst på att ha jämställdhet mellan män och kvinnor - sådant som verkligen gör människor fria - och att vi har en klimatpolitik som vi kan vara stolta över.

Inget av detta kommer att ske om vi får denna allians av sverigedemokrater och moderater. Men allt detta är möjligt med en vänsterseger i valet. Det är därför som vi går till val på en politik för jämlikhet. Det är därför som vi går till val på att få en vänsterregering i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jonas Sjöstedt talar gärna om klyftor. Att människor med låga inkomster behöver en bättre inkomst och mer pengar kvar i plånboken håller jag med om. Men den största skillnaden på arbetsmarknaden i dag är inte mellan dem som har hög lön eller låg lön, utan det är mellan dem som har ett jobb och dem som inte har ett jobb. Och tyvärr saknar Jonas Sjöstedt förslag för dem som är arbetslösa.

I stället för att sänka trösklarna på arbetsmarknaden och göra det billigare att anställa straffar han jobbskapare med höga skatter och avgifter. Vänsterns politik låser fast människor i utanförskap.

När Sjöstedt nu under sommaren och valrörelsen vänder hemåt till Umeå och Västerbotten kan han konstatera att mer än var femte utrikes född saknar ett jobb. Det kan jämföras med 5 procent för inrikes födda.

Jag vill därför fråga Jonas Sjöstedt varför han fortsätter att lägga sten för sten på en allt högre mur runt arbetsmarknaden för dem som i dag står utanför i kylan. Varför vill han inte ge alla dem som står utanför en chans att komma in i värmen?

Herr talman! Nu kommer jag att låta som en socialdemokrat. Jag ber om ursäkt för det.

Sverige har den högsta sysselsättningsnivå som har uppmätts i Europeiska unionen - helt unikt! Arbetslösheten minskar och andelen sysselsatta ökar, och den ökar särskilt mycket bland unga människor och bland utrikes födda. Gläd er åt detta! Det är någonting bra som sker.

Nyckeln till att gå vidare på den vägen är att ge människor utbildning, så att de faktiskt kan ta de jobb som finns i dag. Många arbetsgivare ropar efter utbildad arbetskraft.

Hur får man utbildad arbetskraft? Låt oss fundera två sekunder. Är det genom sänkt skatt? Är det genom sänkta arbetsgivaravgifter? Eller kan det vara genom utbildning? Kan det vara genom yrkesutbildning? Kan det vara genom yrkesvux, yrkeshögskola, tidiga studier i svenska, kanske till och med genom etableringsjobb?

Vi gör detta. Till skillnad från att införa sänkta arbetsgivaravgifter, som ni gjorde och vilket ledde till hög arbetslöshet bland ungdomar, fungerar detta. Men vi vill göra mer.

(Applåder)

Herr talman! Jag ger Jonas Sjöstedt MVG i betyg för att låta som en riktig gråsosse. Då ska jag svara som jag gör när jag svarar en socialdemokrat.

Jag vet att Jonas Sjöstedt menar väl, och att utbildning är helt avgörande. Det är viktigt, och det finns ingen politisk konflikt när det gäller det. Vi vill också satsa på yrkesutbildning och yrkeshögskola och se till att människor kan ställa om högre upp i arbetslivet. Men det är inte hela svaret på den gigantiska utmaning vad gäller integration som Sverige står inför.

Vi har stora utmaningar. Utanförskapet är stort, inte minst bland nyanlända. Och jag vill ge de människorna möjligheten och chansen att komma in, även de som inte har med sig en skolbakgrund när de kommer till Sverige. Det finns nämligen de som kommer hit och som inte har någon erfarenhet av att läsa och av att skriva eller som inte har gått motsvarande den skola som vi har med högstadium och gymnasium. Jag vill ge dem chansen att börja jobba, i stället för att de ska sätta sig nio år i skolbänken.

Det här är skillnaden mellan Vänsterns politik och Alliansens politik. Vi vill ge alla människor chansen.

Jag frågar igen: Hur ska man ge dessa människor som saknar skolbakgrund en chans att komma in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Nu kommer jag att låta som en riktig vänsterpartist. Jag ber inte om ursäkt för det.

Man ger dem möjligheten att få såväl utbildning som praktik och studier samtidigt. Det är det som är det viktiga. Svenskan ska man få från början och såväl praktikplatser som arbete och studier under tiden. Det är där vi skiljer oss åt, Annie Lööf.

Det ni fyra föreslår är att de ska ha lägre lön. Ni ställer inga utbildningskrav på de låglönejobb som ni vill skapa för de nyanlända och för de unga. Ni säger: "Ni behöver inte lära er något. Ni behöver inte studera. Ni behöver bara lägre lön."

Det man gör då är att man ställer människor mot varandra. Jag tror att det är väldigt dålig politik att använda nyanlända som ett redskap för att på sikt pressa ned även andras löner. Det är nämligen det som sker. När man sänker lönen för några sänker man den på sikt för många.

Jag vill att människor ska kunna försörja sig och att de ska få en utbildning, inte att de ska bli en bricka i högerpolitiken.

(Applåder)

Herr talman! Under den tid som de rödgröna partierna har styrt har skolresultaten sjunkit kraftigt i Sverige. Det är nu 17 ½ procent som är underkända i årskurs 9 - 20 000 ungdomar. Det har aldrig varit fler underkända.

Efter Alliansens reformer steg PISA-resultaten något. En viktig orsak till det var att betygen tidigarelades till årskurs 6. När ungdomarna som gick i sexan fick de här nya betygen fick frågan i Skolverkets stora enkät vad det kunde bero på svarade 80 procent av dem: "När vi får betyg anstränger vi oss mer i skolan. Vi jobbar hårdare." Kunskap får man genom att anstränga sig, inte på något annat sätt.

Vänsterpartiet röstade emot den reformen, Jonas Sjöstedt. Men ni går också emot de förslag som vi nu lägger fram om att flytta ned betygen till årskurs 4. Man kan diskutera exakt vilken årskurs det ska gälla. Men min fråga till Jonas Sjöstedt är: Varför är Vänsterpartiet så starka ideologiska motståndare till betyg i skolan?

Herr talman! Vänsterpartiet är ett oppositionsparti. Det är regeringen som ansvarar för regeringens politik. Vi har en annan politik än regeringen.

Jag tycker att man ska ta forskningen seriöst när den talar om vad som är svensk skolas stora problem. Och det är bristen på likvärdighet. Det är att skolorna inte längre erbjuder våra barn en likvärdig utbildning. Vilken skola du går i och vilken skola dina föräldrar har satt dig i kö till är det som avgör om du får en bra chans jämfört med andra barn. Det är det som är huvudorsaken till de skrala resultaten i den svenska skolan.

Det har vi en politik för att göra något åt. Det handlar om ett förstatligande av skolan och en avkommersialisering av skolan med borttaget vinstintresse och borttagna marknadssystem. Om man gör något åt likvärdigheten löser man problemet på riktigt.

Betyg i ordning och uppförande i årskurs 3 är symbolpolitik, Jan Björklund. Du är jättebra på symbolpolitik. Men det fungerar inte.

(Applåder)

Herr talman! Det är ändå höjden av hyckleri. Jonas Sjöstedts hela inledningsanförande handlade om hur mycket av den här regeringens politik som har genomförts på grund av Vänsterpartiet. Men sedan är det några saker som går åt fel håll, och då är Vänsterpartiet helt utan ansvar. Det är att sitta på alla stolar samtidigt. Ta ansvar! Du är en del i det här och hade kunnat kräva reformer i budgetförhandlingen om du hade velat. Men det har du inte gjort, Jonas Sjöstedt.

Resultaten sjunker nu när ni styr över skolan. De gick upp i PISA när vi styrde, som ett resultat av våra reformer. Det berodde alltså inte på vänsterpolitiken, för nu sjunker det.

Du talar om forskningen. Sanningen är att det finns en enorm beprövad erfarenhet av betyg. Hela världen har betyg. Alla länder som ligger högt i PISA börjar med betyg i årskurs 1 i princip. De flesta länder i Europa börjar med betyg i ettan, trean eller fyran - långt mycket tidigare än i Sverige.

Sedan man började trixa med att ta bort betygen i Sverige - det började på 80-talet och har fortsatt - vilket ledde till att vi i princip inte har några betyg på mellanstadiet, har resultaten bara sjunkit. Det är en avgörande faktor.

Om vi lyfter antalet underkända elever till godkänt minskar också segregationen. Det är det som är hela idén.

Herr talman! Jan Björklund säger: Se dig om i världen! Man har betyg i tidigare ålder. Det går bra, och därför ska vi göra likadant.

Mitt svar till Jan Björklund är: Se dig om i världen! Inget annat land tillåter fria vinstuttag ur skolan. Bara Sverige gör det. Det hänger intimt samman med att resurserna blir för små till skolan, eftersom de går till privata vinster i stället för fler lärare och mindre klasser. Det bidrar till segregationen, och det bidrar till de fallande resultaten i den svenska skolan.

Om du talar om kunskap - och det gör du ofta - är en viktig kunskap att ha som partiledare att veta att Vänsterpartiet inte sitter i regeringen. Vänsterpartiet är ett oppositionsparti. Vi har en annan skolpolitik än regeringen. Vi har en skolpolitik som skulle innebära att vi faktiskt skulle få en likvärdig skola i Sverige, där alla barn som travar iväg till förskoleklass skulle få samma chans. Det är där det brister i dag. En av flera orsaker till det är vinstjakten i skolan, som du släppte loss och är ansvarig för.

(Applåder)

Herr talman! Ett av de brott som allra flest människor i Sverige oroar sig för är att få inbrott i sitt eget hem. Många äldre som har råkat ut för det känner sig så otrygga att de känner sig tvingade att flytta från sina bostäder, eftersom hemmet inte längre är deras trygga plats.

Sommaren innebär högsäsong för inbrottstjuvar. Antalet inbrott har de senaste åren ökat med 9 procent. År 2016 uppgav 20 procent fler att de råkat ut för inbrott än tio år tidigare.

Det här är inte bara siffror. Det handlar om mannen i Ljusdal som ser att det pågår ett inbrott i sommarhuset eller hos grannen. Det handlar om byggarbetsplatserna i Kalmar där tjuvar tagits på bar gärning och fastnat på bild när de stjäl. Och det gemensamma för berättelserna är att polisen inte hade tid att komma fram. Och polisen löser bara 3 procent av alla inbrott.

Trots att det behövs krafttag mot inbrotten och stölderna har Vänsterpartiet här i riksdagen röstat emot straffskärpningar vid systematiska stölder och inbrott. Varför då, Jonas Sjöstedt?

Herr talman! Jag tror att Andreas Carlson gav oss svaret i sin egen fråga. Problemet i dag är att det är få som grips och att det är få som fälls för inbrotten. Det är därför vi i Vänsterpartiet tillsammans med regeringen gör en historisk satsning på att Polismyndigheten ska få mer resurser. Det ska bli fler poliser som arbetar ute i fält och fler som arbetar för Polismyndigheten.

Man kan jämföra det med vad som skedde under den tid då Kristdemokraterna hade inflytande i regeringen. Under några år sjönk antalet antagna till polisutbildningen med 90 procent. Det är fullständigt häpnadsväckande!

Det är den misskötseln, som ni stod för, som gör att vi fortfarande har ett arbete för att komma i kapp med de här sakerna, Andreas Carlson. Det som spelar roll är att man kan beivra brott och att man kan döma dem som begår brotten.

Om man tycker att det är bra med någon som talar tufft i ett replikskifte och vill få kredd för det, som Andreas Carlson gör, kan man rösta på Kristdemokraterna. Om man vill ha någon som fixar fler poliser så att mer blir gjort kan man rösta på Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jonas Sjöstedt är inte dålig på att tala tufft han heller, eller på att undvika att svara på frågan. Det såg vi ett klockrent exempel på här och nu.

Om man pratar med de poliser som arbetar i yttre tjänst får man höra att de efterlyser straffskärpningar. De här brotten behöver prioriteras, och det görs genom att ge polisen bättre befogenheter och skärpa straffen. Vänsterpartiet borde förstå att det också behövs förändringar i svensk kriminalpolitik för att komma åt brottsligheten.

Hälften av inbrott begås av internationella, kringresande organiserade stöldligor. I Finland klaras 25 procent av villa- och bostadsinbrotten upp. Det som polisen pekar på att de har gjort där, till skillnad från i Sverige, är att ha kvar en bättre gränskontroll.

Vi kristdemokrater vill förstärka tullen med en halv miljard och ge ett uppdrag att också kontrollera utgående gods från landet, inte bara det som kommer in. Om nu Jonas Sjöstedt inte bara vill snacka tufft utan också lyfta fram förslag som skulle funka: Skulle du vilja stödja ett sådant förslag, Jonas Sjöstedt?

Herr talman! För mig är det inte fråga om att vilja stödja detta, utan för mig är det fråga om att göra det. Det anslås mer pengar till tullen. Det införs kontroller vid utresa så att kriminella gäng inte kan föra ut stöldgods, till exempel. Det som ni pratar om men aldrig gjorde sker ju nu. Det är samma sak med antalet poliser. Det ökas nu, vilket ni aldrig gjorde. Ni pratar i opposition men gör ingenting när ni är i regeringsställning, och sedan står ni efteråt och har en katalog med olika saker ni vill göra.

Vi kanske inte snackar lika mycket som ni om att verkligen få till fler poliser och mer resurser till tullmyndigheten, men vi gör det när vi får chansen. Jag är hellre med och företräder ett sådant parti.

(Applåder)

Herr talman! I dag presenterar Alliansen en reformagenda för svensk skola. Om skolan misslyckas kommer Sverige att misslyckas, men om skolan lyckas kommer Sverige att lyckas.

I PISA-mätningen 2015 vände det uppåt något. Det var efter Alliansens stora utbildningsreformer, där särskilt viktiga reformer var nationella prov tidigt i skolan och betyg från sexan. Men det räcker inte, för resultaten är fortfarande på en låg nivå. Och nu sjunker resultaten på nytt. Antalet underkända har aldrig varit så högt som nu.

Vår reformagenda handlar om en tioårig skola, som de flesta andra länder har och där man börjar vid sex års ålder i stället för sju, om tidigare betyg från årskurs 4 så att de som halkar efter upptäcks tidigare och så att elever känner sig sporrade att arbeta och anstränga sig mer och om en förändrad läroplan som går bort från den konstruktivistiska kunskapssyn som nu finns och som leder till minskat fokus på basfakta.

Vi vill ha mer fokus på ämneskunskaper, faktakunskaper och baskunskaper i grundskolan och förlängd skolplikt efter 16 år för dem som behöver detta. Det handlar om ordning och reda och arbetsro i skolan så att de svagaste eleverna får en chans att lyckas. Det handlar om lärarreformer där vi skärper antagningskraven och där vi har mindre flum i lärarutbildningen. Vi gjorde en reform 2011; det var ett steg i rätt riktning, men vi behöver förändra den ytterligare.

Alliansen har en färdplan för kunskapsskolan för att fler elever ska lyckas. Jag har inte hört något om vad som är de rödgrönas alternativ, antagligen därför att det inte finns något. De rödgröna får gärna ta sommarlov, men kunskapsskolan kan inte vänta.

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen tvekan om att barnen ska lära sig så mycket det går i skolan. Det är kunskap som är nummer ett. Det är bara det att varken forskning eller profession tror på en hel del av de recept som nu föreläggs här. Björklund blir allt ensammare i sin politik - han har med sig de borgerliga kamraterna.

En ny forskningsrapport visar att vinstdrivande skolor genomgående ger högre betyg än kommunala skolor jämfört med resultaten på de nationella proven. Vi håller på att få ett korrumperat skolsystem i Sverige. Dessutom skulle en stor del av de vinster som skolorna gör ha kunnat användas till barnens kunskap i stället.

För mig är det en principfråga: Ska skattepengarna gå till barnen och deras utbildning och till de äldre och deras omsorg, eller ska de gå till riskkapitalbolagen? Jag vill begränsa vinsterna, men Jan Björklund slåss med näbbar och klor för att dessa bolag ska kunna ta ut så mycket som möjligt från skolan i vinst. Varför, Jan Björklund?

Herr talman! Jag börjar med frågan till Stefan Löfven, och så svarar jag sedan. Säg gärna varför är ni emot betyg i skolan - berätta det i nästa inlägg! Det var ändå det som mitt anförande handlade om, som du tog replik på.

Ja, det förekommer glädjebetygsättning och betygsinflation i svensk skola. Skolinspektionen, som har granskat detta, konstaterar att det finns i både kommunala och fristående skolor. De nationella proven rättas alltför generöst i en del skolor, både i kommunala skolor och i friskolor. Skolinspektionen ser ingen skillnad mellan friskolor och kommunala skolor, men jag tycker att det är lika upprörande vilket det än är. Därför föreslår vi central rättning av nationella prov och skarpare muskler för Skolinspektionen för att dra in tillstånd när det förekommer betygsinflation, både i friskolor och i kommunala skolor.

Stefan Löfven är däremot bara intresserad av frågan om betygsinflation när det visar sig att friskolor har det. De kommunala skolorna - den kommunaliserade skola som Socialdemokraterna införde - har haft betygsinflation sedan 90-talet, och Stefan Löfvens parti har aldrig brytt sig. Men nu plötsligt, när det visar sig att även friskolor har det, blir man kritisk.

Herr talman! Vi är för betyg i skolan. Vi har gjort upp en gång om att vi ska ha betyg från sexan. Att vi inte skulle vilja ha betyg i skolan är direkt fel, Björklund, men vi ska ha det från årskurs 6. Från årskurs 4 är det ingen som tror på - du har ingen med dig.

Forskningsrapporten visar att skolor som drivs i vinstsyfte ger glädjebetyg. Det är inte en så konstig logik: Man vill ju ha så många elever och så mycket skolpengar som möjligt, och då är det lätt att sätta ett högre betyg. Nu hör vi vittnesmål om att de ungdomar som har gått i dessa skolor och tror att de har en högre kunskap än vad de de facto har får problem i högskolan och på universitet.

Vi lurar ungdomarna och låter dessutom bolagen ta ut stora vinster som skulle ha gått till barnens och ungdomarnas utbildning. Varför, Björklund, är det så viktigt för dig att inte begränsa vinsterna och att bolagen ska kunna ta ut så mycket vinst det någonsin går?

Herr talman! Det är jag inte för, utan jag är för valfrihet. 200 000 barn står i kö till Engelska Skolan. Det är ingen slump, utan det beror på att deras föräldrar - ungefär 400 000 - tycker att den är bra. Skälet är ofta att man väljer bort den kommunala skolan med svag studiedisciplin.

Det är inte så att någon väljer skolor utifrån hur betygen ser ut, men det finns betygsinflation i svensk skola, både i friskolor och i kommunala skolor. Det är den som jag upprörs över. Stefan Löfven upprörs över detta nu bara för att han kan komma åt friskolor, men kommunala skolor har det också. Skolinspektionen ser ingen skillnad.

Stefan Löfven! 80 procent av eleverna sa själva att när de fick betyg i sexan jobbade de och ansträngde sig mer. Det var en viktig del i att PISA-resultaten lyfte. Låt oss nu gå vidare till fyran. När du säger att jag inte har någon med mig kan jag bara säga: Hela världen har betyg från fyran. De flesta har betyg ännu tidigare.

Det är riktigt att det finns ett pedagogiskt etablissemang i Sverige och att Skolverket, när Anna Ekström var generaldirektör, var emot tidigare betyg, men de flesta i världen tror på det. De som har det har också högre resultat än vi.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Jan Björklund och Liberalerna till att ha blivit utsedda till Alliansens gröna röst av Naturskyddsföreningen. Det var naturligtvis ingen överraskning för oss som följer med i miljöpolitiken. Vi vet att ni har en betydligt bättre miljöpolitik än Centern på många områden, Jan Björklund, men jag tror att det var en nyhet för väljarna eftersom ni sällan pratar om miljö och klimat i debatten.

Den enda gång på senare år som du riktigt har reagerat i frågan var när du tillsammans med de andra alliansledarna hotade med att avsätta en minister om vi införde flygskatten. Och häromveckan tog du till stora ord på Twitter när ett lågprisbolag lade ned en direktlinje till Las Vegas och anklagade regeringen och flygskatten för detta.

Jan Björklund! Som Alliansens gröna röst, varför ska du gå till försvar för lågprischarter till Las Vegas och inte för våra barns och barnbarns framtid?

Herr talman! Jag tror att vi ska beskatta koldioxidutsläpp. Det är inte rörelser och resor i sig som vi ska beskatta.

Jag är inte emot att människor reser. Det är fantastiskt att vi kan resa. Las Vegas var en flyglinje, men det lades ned till Norrland när Nextjet gick i konkurs och många andra linjer också. Det är vad som händer när flygskatt införs. Nu berodde inte dessa nedläggningar på flygskatten, men det är detta ni är ute efter när ni inför den, Isabella Lövin: att flyglinjer ska bli olönsamma så att det flygs mindre. Det måste ju vara hela idén.

Jag säger: Beskatta utsläppen! En del flygplan släpper ut lite koldioxid medan andra släpper ut mycket. Ni tar ju inte hänsyn till det. Om det kommer eldrivna flygplan har ni samma skatt på dem. Det är inte utsläppen ni beskattar utan resor. Om man hårdbeskattar utsläpp får man ett samhälle med mindre utsläpp. Om man hårdbeskattar allt som rör sig får man ett samhälle som står still.

(Applåder)

Herr talman! Utsläppen av klimatgaser sker nu. Det är nu vi måste agera. Jag är väldigt förvånad över att Alliansens gröna röst Liberalerna vill utreda hur man ska kunna införa en differentierad flygskatt - om det är det Jan Björklund vill - och att ni vill ha internationella överenskommelser. Vi har ju hållit på med detta i årtionden, sedan Chicagokonventionen på 50-talet.

Flyget är helt befriat från miljö- och energiskatter. Vi måste ta ledarskap för att ge neutrala konkurrensförhållanden mellan de klimatsmarta sätten att transportera sig och de sätt som är beroende av fossila bränslen.

Det här är skiljelinjen i svensk politik nu. Det är vi som vill göra saker nu och inte vänta på någon annan lösning någon annan gång, någon annanstans. Det är här och nu vi kan komma med de riktiga reformerna och satsningarna som faktiskt styr om till höghastighetståg - som ni säger nej till. Varför gör ni det?

Herr talman! Som jag sa är vi alltså för en utsläppsavgift på flyg, fast den ska vara konstruerad efter utsläpp och inte en beskattning på hur man reser.

Det finns här och nu förslag på bordet som verkligen skulle effekt. Macron lägger fram ett förslag på europeisk koldioxidskatt på EU-nivå. EU-kommissionen föreslår avgifter på plast och föreslår ett nytt system för utsläppsrätter som blir skarpare.

Då åker regeringens ministrar ned och säger nej, inte för att man är för utsläpp och plast utan för att man är skeptisk till EU. Men det är ju mer europeiskt samarbete som skulle kunna ge effekt.

Isabella Lövin kommer att höra mig tala om mer europeiskt samarbete hela valrörelsen, både mot nationalisterna som är emot det och för att detta är ett viktigt sätt att lösa klimatproblemen. Då får inte den rödgröna EU-skepsisen dominera, för då vidtar vi ju inte de åtgärder som behövs.

Vi har ganska lite utsläpp i Sverige. Problemet är att många länder i Europa släpper ut väldigt mycket koldioxid, och ett europeiskt system är mycket mer effektivt än ett nationellt. Det säger vi ja till. Alla andra partier säger nej.

(Applåder)

Herr talman! Jan Björklund har blivit känd för att byta åsikt väldigt ofta i frågor, fram och tillbaka så att man inte riktigt vet vad han tycker. Ibland tycker jag att du var bättre förr, Jan Björklund.

Här kommer ett exempel. För mindre än ett år sedan, den 20 juni 2017, skrev Jan Björklund följande i Aftonbladet: "Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats påtagligt under våren och försommaren. Det har lett till att Tyskland beslutat att stoppa alla avvisningar. Sverige borde fatta samma beslut. Det är för farligt där."

Nu har det gått ett år. Vi har sett rapporterna om eskalerande våld och nya bombdåd, men nu är det viktigt för Jan Björklund att unga människor skickas tillbaka till Afghanistan. Vad är det som har blivit bättre när det gäller säkerhetsläget i Afghanistan det senaste året, Jan Björklund?

Herr talman! Den frågan har jag svarat Jonas Sjöstedt på flera gånger. Den ordning som Sveriges riksdag har bestämt, nämligen att det är våra myndigheter som utvärderar vart utvisningar kan ske, den ska vi ha. Det är därför jag vänder mig emot att ni nu kör över beslut om att utvisning ska ske som har fattats av myndigheter och av domstolar.

Detta är en säkerhetsbedömning som görs hela tiden av Migrationsverket. Sådana görs även i resten av Europas länder, och förra sommaren ställde tyska myndigheter tillfälligt in avvisningarna på grund av ett bombdåd i Kabul för att göra en ny säkerhetsprövning. Då sa jag samma sak. Jonas Sjöstedt läste naturligtvis bara upp en del av den där artikeln, men det handlade om ett tillfälligt stopp för att kunna göra en ny utvärdering.

Den utvärderingen gjordes av Migrationsverket, och man landade i att avvisningarna kunde fortsätta. Det var vad jag ansåg, men när bedömningen pågår ska man ju inte göra avvisningar. Men nu är den gjord.

Vill Jonas Sjöstedt ändra ordningen så att regering och riksdag tar över säkerhetsbedömningen av olika länder, eller ska den ligga kvar på Migrationsverket?

Herr talman! Jan Björklunds svar är både oriktigt och ologiskt. Det var precis likadant för ett år sedan - att det fanns en ordning med myndigheter som prövade. Det fick Jan Björklund kritik för den gången, för han uttalade en politisk, humanistisk uppfattning om att det började blir för farligt och att vi nog borde göra på ett annat sätt. Det kunde han göra då. Nu säger han att det är fel att göra det som han gjorde då.

Det som ändå slår mig allra mest är att det har blivit värre. Det är ju farligare nu. Röda Korset drar tillbaka personal från Afghanistan. Andra internationella organisationer gör likadant, eftersom våldet eskalerar så oerhört.

Jan Björklund har alltså ändrat sig igen. Min fråga hänger i luften, och Jan Björklund måste svara på den: Vad är det som har blivit bättre i Afghanistan som gör att man nu kan skicka tillbaka unga människor dit, vilket Jan Björklund inte tyckte att man kunde göra för ett år sedan?

Herr talman! Det är trams, det här. Jag sa för ett år sedan att det handlade om en tillfällig paus i avvaktan på en ny säkerhetsbedömning. Eftersom tyska myndigheter gjorde detta tyckte jag att Sverige skulle göra det också.

Det betyder inte att man ska ge amnesti. Ibland kan det vara så att man kommer fram till att personer inte har asylskäl, och sedan går det ändå inte att verkställa avvisningar. Men det ni gör nu är att köra över beslut som är fattade enligt svensk lagstiftning, av myndigheter och av domstolar, och i efterhand ge amnesti till en viss grupp.

Jag ser inte fram emot när ni ska förklara för somaliska kvinnor varför de avvisas och ni ska säga till dem att om de hade varit män från Afghanistan så hade de fått vara kvar. Det ni gör nu är att ge godtycklig amnesti åt en viss grupp, och det ska inte riksdagen göra. Det är Migrationsverket och domstolar som ska avgöra detta i ett rättssamhälle. Alla ska vara lika inför lagen.

Herr talman! Under den här partiledardebatten har Löfvens bristande ledarskap blivit tydligt. Det verkar inte finnas någon linje i regeringens politik. Det tycks bara finnas en dagens åsikt, en utspelstombola som snurrar.

Nu fick vi höra att det ska vara fokus på välfärden igen. Statsministern beskrev valet om några månader som en folkomröstning om svensk välfärd.

Statsministerns två huvudfiender i en sådan valrörelse är för det första frånvaron av egna politiska förslag för att vända krisen i vården och för det andra verkligheten. Trots skattehöjningar på 60 miljarder i brinnande högkonjunktur har vårdköerna fördubblats på bara tre år.

Regeringen står för ett välfärdssvek som vi kristdemokrater möter med vårt välfärdslöfte. Vi rensade upp i Göran Perssons vårdköer, och vi är redo att städa upp i Stefan Löfvens vårdköer efter valet.

Sverige förtjänar bättre än den rödgröna regeringen. Sverige förtjänar en alliansregering. Jag tycker att dagens debatt tydligt har pekat på det. Sverige behöver en regering som ser problemen och pekar ut en riktning för att lösa dem.

Det är det Alliansen gör. Det är det Kristdemokraterna går till val på för att du ska kunna lita på Sverige. Rösta på Kristdemokraterna i september för en ny regering och för förändring!

(Applåder)

Partiledardebatten var härmed avslutad.