EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Den 11 november befriade Ukraina Cherson. På torget vajar nu Ukrainas flagga bredvid den europeiska flaggan. Ukrainska män och kvinnor har meter för meter återtagit sitt land och delar av sin frihet.

I går dödades två människor i Polen, mycket nära den ukrainska gränsen. En undersökning pågår, och Nato och Sverige följer utvecklingen mycket noga. Vi drar inga förhastade slutsatser, men det är en allvarlig situation. I tider av kris måste en regering hålla huvudet kallt men hjärtat varmt.

EU-politisk partiledardebatt

EU föddes i ruinerna av andra världskrigets fasor. Kriserna har format EU och fortsätter att forma EU. Det är finanskrisen, eurokrisen, migrationskrisen, covid-19-pandemin och nu ett nytt blodigt krig i Europa och en europeisk energikris mitt i krigets spår. Krishantering är en nödvändig kärnkompetens, men den långa sikten är lika viktig nu som den var före den ryska invasionen. Vi måste alltså klara av att hålla inte bara två utan flera tankar i huvudet samtidigt.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Jag och den nya regeringen kommer då att leda arbetet med att fördjupa EU:s många styrkor men också stärka Europa där EU i dag är för svagt. I december återkommer jag här inne med de svenska prioriteringarna, men låt mig i dag ta upp fyra samtida europeiska ödesfrågor.

Den första är Europas säkerhet - den inre säkerheten och den yttre. Rysslands invasion av Ukraina påminner oss om att frihet och demokrati aldrig får tas för givna. Makt går inte före rätt. Den ryska invasionen är en attack mot Ukraina men också mot alla de värden som Europa och EU står för. De ukrainska soldaterna i Cherson, Charkiv och Slovjansk försvarar inte bara sitt land och sin frihet, utan de försvarar också Europas frihet.

På Europeiska rådet häromveckan lyssnade jag och mina 26 regeringschefskollegor på Ukrainas president Zelenskyj. Han berättade om hur den ryska terrorn nu fortsätter när Ryssland gör energin till ett dödligt vapen. Elsystem slås sönder i en krigföring som uttryckligen riktar sig mot den ukrainska civilbefolkningen.

I går kväll talade jag i telefon med president Zelenskyj och informerade honom då om innehållet i Sveriges nya stödpaket till Ukraina, som vi precis har presenterat. Det blir det mest omfattande militära stödet hittills, större än alla de tidigare militära stöden sammantaget och i enlighet med både vad Ukraina uttryckligen har uttryckt behov av och vad Sverige tillfälligt kan avstå ifrån. Det blir också den största humanitära hjälpen från Sverige till Ukraina hittills.

EU har som vi vet visat stark enighet efter invasionen. De som sa att EU inte får någonting gjort hade fel. Sverige ska göra allt vi kan för att bevara denna enighet och fortsätta att öka sanktionstrycket mot Putins regim. EU ska fortsätta att stödja Ukraina för att vinna kriget politiskt, ekonomiskt, militärt och humanitärt.

Det som behövs nu är ingenting mindre än en ny Marshallplan. Liksom den lyfte Tyskland ur andra världskrigets ruiner ska vi nu tillsammans med Ukraina lyfta deras land ur rasmassorna, tegelsten för tegelsten. Sverige välkomnar Ukrainas status som kandidatland, och vi tar fasta på de framsteg som Ukraina har gjort i sina tydliga närmanden till Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Kriget leder tyvärr till större geopolitisk realism. Regeringen vill öka Sveriges roll inom EU:s försvars- och säkerhetspolitik. EU:s roll är att komplettera Nato, inte att konkurrera med Nato. Det är min och regeringens mycket bestämda uppfattning att Europa måste ta ett större ansvar för såväl europeisk som transatlantisk säkerhet.

Även för att öka Europas inre säkerhet måste samarbetet förbättras och fördjupas. Utan en hållfast yttre gräns hotas den inre rörligheten. Därför behövs bättre gränsbevakning liksom ökat polissamarbete. Den fria rörligheten inom EU förutsätter att den yttre gränsen respekteras.

Den andra frågan, herr talman, är klimatomställningen. Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform och EU som en av världens viktigaste klimataktörer. Vi blir dagligen påminda om allvaret genom extremväder, översvämningar och temperaturhöjningar. Nyligen visade FN:s meteorologiska organ att temperaturen stiger snabbare i Europa än på någon annan kontinent i världen. Sedan 1991 har den stigit dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Målet att göra EU till världens första koldioxidneutrala kontinent 2050 ligger fast. Då gäller det att se hotet men också se hoppet.

När jag var på klimattoppmötet COP 27 i Egypten i förra veckan hörde jag samma budskap från klimatforskare som från svenska företag. Omställningen är absolut nödvändig, men den är inte ett hinder utan en stor möjlighet. Därför säger den nya regeringen ja till högt ställda klimatmål för näringslivet men nej till politik som stryper näringslivets innovationsförmåga.

Noggranna avvägningar måste självklart göras när legitima intressen står mot varandra. Ett exempel är skogen, där den nya regeringen kräver att EU fullt ut ska ta hänsyn till den roll som skogen spelar som energikälla, som bas för hållbara produkter och som ekonomisk motor, inte minst för länder som Sverige och Finland, men också som kolsänka och som mylla för biologisk mångfald. Då kan gröna nya jobb växa fram i Europa, och Sverige kan visa vägen.

LKAB, SSAB, Boliden och Northvolt är inte bara svenska gamla och nya pionjärer, utan de är också europeiska giganter i den gröna omställningen. Och nya företag tillkommer hela tiden. Om sex år kan elflyg mellan Stockholm och Visby bli verklighet genom Göteborgsbaserade Heart Aerospace. Att träffa näringslivet på klimattoppmötet var genuint inspirerande. Min regering kommer att samarbeta med denna nya miljörörelse.

Om omställningen ska bli möjlig krävs en ny europeisk energipolitik för klimatet. Det börjar och slutar med energifrågan. Den fossila energin med kol, olja och gas måste in i eller snarare ut ur historieböckerna. Vi säger nej till den av klimatskäl, men numera också av rent säkerhetspolitiska skäl.

Kraftigt utbyggd energiproduktion med kärnkraft, vind, sol och vätgas kan tillsammans med den svenska vattenkraften göra oss helt fossilfria. Sverige har respekt för att varje land väljer sin egen energipolitik. Men Sverige kommer nu att bli en stark röst för att utveckla europeisk kärnkraft. Tillsammans med bland andra Frankrike och Finland kan vi därmed bidra till mer fossilfri el och till en robust energiunion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Den tredje ödesfrågan handlar om Europas konkurrenskraft, själva förutsättningen för tillväxt och välstånd men faktiskt också för klimatomställningen. Det är oroande att EU nu halkar efter Asien och USA på helt centrala ekonomiska områden. Den globala techindustrin drivs i dag fram på den amerikanska västkusten och på den kinesiska östkusten. Därför måste den inre marknaden fördjupas och den digitala inre marknaden förverkligas, och nya frihandelsavtal måste slutas.

Öppenhet är grunden i tillväxtpolitiken. Men EU:s kapacitet måste samtidigt öka på strategiska områden där det finns uppenbara sårbarheter i försörjningskedjorna. Det kan ske genom ökad egen produktion eller ökade handelsmöjligheter. Öppenhet får inte betyda ensidigt beroende, än mindre naivitet. Här finns också möjligheter för svenska företag, från unika mineraler till hållbara skogsprodukter.

Innovation och forskning är ekonomins långsiktiga motor. Några av världens viktigaste uppfinningar är europeiska. Förbluffande många är faktiskt svenska. Men i dag spenderar EU betydligt mindre på forskning och utveckling än USA, Japan och Sydkorea. Att öka dessa investeringar är avgörande för att europeiska företag ska hävda sig i den globala konkurrensen. Europa ska importera talanger till framtidsnäringar, inte exportera dem. Ett första steg är att EU:s medlemsländer når EU:s eget mål att investera i forskning och utveckling motsvarande 3 procent av bnp.

EU är inte bara en politisk union, det är också en värderingsgemenskap som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU förvaltar därmed en del av vårt europeiska idéarv, från upplysningstiden till våra egna dagar. Att vårda detta arv är den fjärde stora uppgiften.

EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer. Medlemsländer som inskränker mediefrihet, domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt svenskt motstånd. Sverige ska fortsatt prioritera EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att man respekterar rättsstatens principer. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU och en stark röst mot antisemitism.

Det är inte bara i EU som grundläggande fri- och rättigheter ifrågasätts. På global nivå ökar auktoritära staters makt och inflytande. Inom internationella organisationer flyttar de fram sina positioner. Vedertagna definitioner av mänskliga rättigheter görs om för att passa diktaturer. Och på den afrikanska kontinenten bedrivs ett cyniskt schackspel för att bromsa demokratisering.

EU måste därför bli en starkare global aktör. Det kommer att märkas i ett mycket större fokus på EU i den svenska utrikespolitiken. Det är ofta genom EU som vi kan värna svenska kärnintressen och svenska värderingar och gemensamt agera till exempel mot orsakerna till migration.

En gemensam europeisk röst är nödvändig i relationen till Kina. Varje enskilt lands röst är svag. Men Kina lyssnar när EU talar med gemensam stämma. Därför behövs den gemensamma Kinastrategin, verktyg för att begränsa kinesiskt inflytande i känslig teknologi och ett gemensamt agerande när Kina kränker mänskliga rättigheter. I relation till Kina ska Sverige verka för en ökad samsyn mellan Europa och USA. Samtidigt behövs dialog med Kina, inte minst för klimatets skull. Klimatfrågan börjar och slutar, som jag sa, med energifrågan. Men klimatet börjar och slutar också i Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

EU bevisar gång på gång sin förmåga att hantera kriser. Men uppgiften är nu större än permanent krishantering. Det är politiska värderingar och politisk vilja som långsiktigt definierar våra framgångar. EU är fred. EU är försoning på en kontinent präglad av krig. EU är handel, fri rörlighet och ekonomiskt samarbete. EU är mänskliga möten, studenter på internationella utbyten och turister som reser fritt. EU är mobiltelefoner utan roamingavgifter. EU är kulturell gemenskap och mångfald, från antikens myter till gotiska katedraler och nordiska folksagor. EU är en organisation men också en kontinent. Sverige har en särskild uppgift att värna samarbetet med Storbritannien efter brexit.

I min regering ser vi alla möjligheter med ett starkare EU som gör rätt saker. Vi vill möta otillräckligheten, splittringen och oförmågan med samling och handlingskraft. Sverige har lite för ofta varit i utkanten av förhandlingsbordet i Bryssel, kommit in lite för sent och med lite för bristande engagemang. Resultatet är alltför många lagförslag som är dåligt anpassade till svenska förhållanden. Frågan om lönebildning är ett exempel. Felbedömningen om EU:s sociala pelare är ett annat. Den nya regeringen kommer att se EU-politiken från ax till limpa, inte för att göra all politik till EU-politik utan för att göra EU bra där EU behövs och lämna den nationella och lokala politiken i fred. Vi kommer att bygga starka allianser med länder som delar den visionen. Norden och Baltikum är en självklar plattform.

Herr talman! Europa befinner sig i en mörk tid. Historien kastar sin skugga över oss. Ryska granater regnar över ukrainska städer. Men Europa har klarat detta förut. Vår resa från skyttegravar till ekonomiskt och politiskt samarbete är ett föredöme i världen. I det befriade Cherson vajar nu EU-flaggan bredvid den blågula ukrainska flaggan. Därför måste den europeiska resan fortsätta för fredens skull, för frihetens skull och för Ukrainas skull.

(Applåder)

Herr talman! I går tvingades Ukrainas folk ännu en gång söka sig till skyddsrummen. Återigen har bomber fallit. Infrastruktur har återigen slagits ut, och miljontals ukrainare förlorade inte bara elförsörjning och värme till sina hus utan mötte ytterligare död och förstörelse. Gårdagens omfattande bombningar runt om i Ukraina visar Rysslands hänsynslöshet.

I går kom också kriget närmare EU:s gräns. Två personer i Polen omkom av vad som förefaller ha varit raketer. Det är en oroande händelse även om läget är oklart när det gäller exakt vad som ligger bakom, och vi behöver följa utvecklingen noga. Men jag och Socialdemokraterna står självklart redo att bistå regeringen och stötta på alla sätt vi kan.

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina har enorma konsekvenser för EU-arbetet. Ett folkrättsvidrigt krig precis vid EU:s gräns ritar om EU:s säkerhetspolitiska roll för oöverskådlig framtid. Därför måste vi stärka vårt samarbete, och vi måste fortsätta med stödet till det ukrainska motståndet. Sanktionerna behöver utvidgas och den ryska regimen ställas till svars för sina krigsbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Jag vill passa på att välkomna det besked som den nya regeringen har kommit med om att fortsätta stödja Ukraina militärt - den stora omläggningen som vi gjorde i våras med ytterligare stöd till Ukraina. Ukrainas folk ska veta att det finns en väldigt bred samsyn i Sveriges riksdag om att fortsätta stötta militärt, finansiellt och humanitärt.

Herr talman! Vi lever i krisernas tid - pandemikris, kris i Europa och krig i Europa med inflation och höga energipriser i dess spår. Pessimismen och osäkerheten är större än på mycket länge.

Runt om i Sverige oroar sig människor för hur mycket hyran kommer att höjas, hur dyrt lånet kommer att bli och om de kommer att ha råd med elräkningen i vinter. I vårt land sitter mammor och pappor runt köksborden och funderar på vad som väntar runt hörnet. Hur kommer kriget att påverka familjen? I vilken värld kommer barnen att växa upp?

Den oro som människor känner här i Sverige delas av medborgare runt om i hela Europa. Våra ekonomier är sammanlänkade och beroende av varandra. Säkerhetsläget och klimatförändringarna påverkar oss alla.

Dagens utmaningar är gränslösa, och vi som sitter här i kammaren behöver ha svar på både ett nationellt och ett internationellt plan. Det gäller pandemin, det gäller klimatkrisen och det gäller kriget i Ukraina och dess följdverkningar.

Europasamarbetet har fått utstå många prövningar de senaste åren, men vi har visat att vi både kan och vill agera tillsammans och att vi blir starka när vi gör det. Vaccinupphandlingen under pandemin, det militära, finansiella och humanitära stödet till Ukraina samt EU-ländernas isolering och enstämmiga fördömande av Ryssland är exempel på att våra länder är starkare tillsammans än vart och ett för sig.

Sveriges medlemskap i EU har ett starkt stöd hos svenska folket. Jag tror att det beror på att vi ser att det europeiska samarbetet ger oss möjligheter att tillsammans med andra EU-länder möta vår tids utmaningar.

Herr talman! Det som är viktigt för oss socialdemokrater här hemma är också det som är viktigt för oss i Bryssel. Det handlar om att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten, att öka takten i klimatomställningen och att värna den svenska välfärdsmodellen.

Herr talman! Det första handlar om att EU-samarbetet ger oss bättre möjligheter att bekämpa de kriminella gängen. Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur, och då krävs också gränsöverskridande lösningar. Genom samarbete på EU-nivå kan de kriminella gängen bekämpas med större kraft.

Under vår regeringstid togs viktiga steg för att fördjupa polissamarbeten och göra det lättare att arbeta över gränser. Detta är ett arbete som behöver fortsätta.

Herr talman! Det andra handlar om klimatomställningen. Vi i Sverige tar snart över ordförandeklubban i EU, och förväntningarna är höga på att vi under vårt ordförandeskap ska landa flera viktiga förhandlingar, inte minst på klimat- och miljöområdet.

Det är tydligt för alla att EU behöver minska sina utsläpp. Vi socialdemokrater har länge drivit kravet att utsläppsminskningar ska vara en prioriterad åtgärd för att nå klimatmålen. Utsläppshandeln är viktig för att få en snabbare utfasning av fossila bränslen. Detta behöver byggas ut och skärpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Sveriges roll som föregångsland har varit viktig och ska inte underskattas. Det är ju genom att Sverige ligger i framkant av utvecklingen som tusentals nya jobb nu skapas i den gröna industriella omställningen här i Sverige. Det ger oss en trovärdighet.

Men med vilken trovärdighet kommer den nya regeringen nu att kunna leda förhandlingarna för att få ned utsläppen i EU när man nationellt för en politik som kommer att öka de svenska utsläppen? "Gör vi det inte så gör vi det inte", var finansministerns svar på frågan vad som händer om vi inte når våra klimatmål.

"Gör vi det inte så gör vi det inte" - är det så regeringen ser på klimatlagen och det beslut som fattats av sju av åtta partier i vår riksdag? Hur ska Kristersson få regeringar i andra länder att leva upp till sina mål när man helt släpper taget om vårt eget mål? Vilken trovärdighet kommer vi att ha?

Här har den högerkonservativa regeringen i sin budget visat riktningen: Klimatpolitiken är inte viktig. Man har slarvat bort de mål som vi har satt upp, och jag är uppriktigt oroad över att man slarvar bort klimatfrågan även i EU.

(Applåder)

Herr talman! Vi har, som det konstaterats många gånger i den här talarstolen, en ny regering på plats. Det är en regering som Sverigedemokraterna samarbetar tätt med. Vi är fyra partier som är överens om att Sverige behöver en nystart och ett paradigmskifte inom ett stort antal samhällskritiska områden. Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget. Vi har ett brett samarbete inom ett antal viktiga, avgörande områden - inte minst inom budgeten.

Vi är fyra partier som är fast beslutna att bryta och vända utvecklingen. Kriminalpolitiken skiftar fokus. Det blir ett rejält omtag kring invandringsfrågan. Integrationspolitiken blir kravbaserad. Kärnkraften får tillbaka sin självklara roll som bas i det svenska energisystemet. Bränslepriserna sänks successivt. Välfärden tryggas och utvecklas. Det tas mer statligt ansvar för skolan och vården. Tandvården blir billigare. Äldres ekonomiska villkor stärks.

Herr talman! Allt detta och mycket annat som ryms inom Tidöavtalet är sådant som är väldigt viktiga åtgärder för Sverige.

Sverigedemokraternas samarbete med regeringen omfattar dock inte EU-frågorna annat än på områden som berör våra olika samarbetsprojekt. Det är ingen nyhet att vi är fyra partier som har olika syn på EU, Sveriges förhållande till EU och det europeiska samarbetet.

Det är heller ingen nyhet, herr talman, att Sverigedemokraterna är riksdagens mest EU-kritiska parti. Vi har länge drivit frågan om att omförhandla de svenska villkoren för medlemskapet. Vi har drivit frågan om folkomröstning om EU-medlemskapet men har på senare tid antagit en mer konstruktiv hållning till det svenska EU-medlemskapet.

Jag vill ändå betona en sak: EU är en organisation, men Europa är en kontinent. Detta är en väldigt viktig distinktion för Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi tror på Europa. Vi tror på samarbete. Vi bejakar samarbete. Samarbete är helt nödvändigt för Sverige som en liten, öppen och exportberoende ekonomi. Men det, herr talman, är inte samma sak som att vi vill se ytterligare maktöverföring till Bryssel. Makt över svenska förhållanden och makt över svensk lagstiftning ska inte överföras till andra länders byråkrater och politiker - byråkrater och politiker som vi inte kan välja och inte avsätta.

Det europeiska samarbetet måste i stället långsiktigt återgå till att handla om att tillsammans lösa gemensamma problem och gemensamma åtaganden. Vid sidan av handel och sådant som har nämnts redan gäller det miljö och energi, gränsöverskridande kriminalitet, inre och yttre säkerhet och så vidare.

EU behöver en stark konservativ röst som kan driva samarbetet i den riktningen. Vi måste bort från klåfingrigheten. Vi måste bort från den närmast maniska idén om att lägga sig i alltmer av de enskilda medlemsländernas politik. Och vi måste bort från den svenska naiviteten. Även om de senaste decenniernas svenska regeringar har gjort självplågeri och självutplåning till något som närmast liknar en nationalsport är detta självskadebeteende någonting som är unikt för oss i Sverige. Andra EU-länder ser om sitt eget hus. Andra EU-länder utgår från sina egna intressen, verkar för sina egna intressen och plockar russinen ur kakan. Det måste vi i Sverige också bli bättre på.

Vi ser på område efter område, herr talman, hur EU vill ta befälet i frågor som vi här i Sverige själva äger beslutanderätt över och rimligen borde äga beslutanderätt över även framgent.

Jag menar att dessa federalistiska stormaktsambitioner är det enskilt största hotet mot ett stabilt och långsiktigt europeiskt samarbete. Det måste finnas en insikt om att nationalstaternas självbestämmande är kärnan i ett framtida blomstrande europeiskt samarbete. Det är de egna länderna - de enskilda medlemsländerna - som bäst vet vad som är bäst lämpat för just deras medborgare. Varje nation och varje folk, också i Europa, har rätt att vara herrar i eget hus, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Herr talman! Europa står inför stora utmaningar. Vi har ett krig i vårt närområde, en elmarknad som slutat att fungera, en hotande klimatkris och en gemensam arbetsmarknad där kriminella aktörer har fått härja fritt.

Den 1 januari nästa år tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Sverige måste nu ta ledarskap i dessa frågor. Ett svenskt ordförandeskap måste hålla ihop Europa i försvaret av Ukraina. Det är vår moraliska plikt att stå emot den ryska ockupanten, som utgör ett hot mot hela den internationella rättsordningen. Ukrainas frihet är vår frihet.

Då håller det inte att i EU, som regeringspartierna och Sverigedemokraterna, rösta för att gynna fler investeringar i rysk gas genom att stämpla den som grön. Det är en säkerhetspolitiskt livsfarlig inställning som göder Putins krigskassa. Regeringen måste i stället backa från den positionen och driva på för hållbar och fossilfri energiproduktion som ökar vår elproduktion och bidrar till vår klimatomställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Tysklands och andra länders gasberoende har fått den avreglerade europeiska elmarknaden att haverera totalt. Det har lett till skenande elpriser även i Sverige, trots att vi inte är beroende av rysk gas. De stora vinnarna på detta har blivit elbolagen som gör skyhöga vinster när priserna skenar. Förlorarna är alla medborgare som får skuldsätta sig för att ha råd att betala elräkningen. Förlorarna är klimatet när prisökningarna leder till att användningen av kol och olja över hela EU ökar. Detta kan inte fortsätta.

Skenande elpriser i Sverige är en effekt av Tysklands misslyckade energipolitik och EU:s integrerade elmarknad. I över elva år har Sverige haft ett överskott av billig el, som bara kostar enstaka ören att producera per kilowattimme. Men nu betalar vi 20-30 gånger det priset för vår egen el, bara för att priserna på kontinenten smittar av sig.

När vi påtalade att en gemensam EU-marknad för el ledde till alltför höga elpriser i Sverige kallades vi för kabelklipparna av arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. Men nu pausar regeringen alla planer på att bygga nya elkablar för export till utlandet. Det är naturligtvis välkommet, men det är otillräckligt. De skenande elpriserna är här och nu.

Näringsminister Ebba Busch har presenterat det som man får anta också är regeringens syn på hur svenskarna ska stå pall för elprischocken i vinter, och det är inte Sverigepriser. I stället rekommenderar hon medborgarna i landet runt om att anamma en ny klädkod, att dra på sig ullunderstället. Som politiker ska man genomföra de förändringar som krävs och kanske inte komma med allmänna stiltips, är min bestämda uppfattning. Näringsministern verkar tro att hennes ansvar är att lansera årets julklapp snarare än att skydda hushållen och den svenska ekonomin från marknadsexperimentens prischocker. Jag beklagar det.

Att införa Sverigepriser på el skulle göra skillnad på riktigt för medborgarna och för svenska företag. Genom att frikoppla de svenska elprisområdena från exporten skulle vi fortfarande kunna bidra med vårt elöverskott till andra länder, men svenska familjer och hushåll skulle inte gå under på kuppen. Det är inte internationell solidaritet att betala överpriser till europeiska elbolag.

Det går inte att, som Ebba Busch, hävda att det är bra att elen blivit dyr, för då använder vi den mindre. Menar hon att vi ska ändra strategi och inte längre uppmuntra elintensiv industri att investera i Sverige? Ska vi inte satsa på elbilar? Ska SSAB inte fasa ut sin fossila energi? Ska vi inte bygga batterifabriken i Mariestad? En näringsminister med den attityden kommer att få företag och jobb att minska i Sverige och i Europa. Att familjer och pensionärer skulle behöva sänka inomhustemperaturen till 16 grader för att svenska elbolag ska få sälja billig svensk el dyrt i andra länder är en otroligt dum idé.

Flera europeiska länder går nu in med kraftfulla regleringar på den inhemska marknaden. Det vilar nu ett tungt ansvar på regeringen att få kontroll över elpriserna på hemmaplan, att skydda människors plånböcker, att skydda vår välfärd och att garantera billig el som kommer att leda till jobb och utveckling.

(Applåder)

Herr talman! Europa är under hårt tryck. I östra Europa rasar Putins blodiga, oprovocerade anfallskrig vidare. Med brutal intensitet från den ryska regimens sida bombas barn, sjukhus och bostadshus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi ser också hur klimatförändringarna påverkar vår kontinent liksom resten av världen. Skyfall och översvämningar drar med sig hela byar i alperna, bränder rasar i veckor i den grekiska övärlden och förintar allt som kommer i dess väg, och varje ny brand som tänds i extremvädrets spår släcker framtidstron hos många människor.

Vi märker alla av energikrisens effekter, hur Putins krig får priserna att skena och hur otryggheten som detta medför göder antiliberala, populistiska och auktoritära krafter som drar likt ett spöke genom Europa på gator och torg, i sociala medier och i folkvalda parlament.

Det är lätt att blicka ut över Europa av i dag och fastna i mörkret. Men verkligheten är också en annan, för det är i dessa stunder som vi måste bära med oss EU:s eget motto, förenade i mångfalden, för det är precis vad vi är. Vår union må bygga på 27 olika länder, på närmare 450 miljoner invånares viljor och visioner, men styrkan finns i vår gemenskap. Vi slöt oss samman och mötte med en röst Putins vidriga krig i Ukraina med sanktioner, fördömanden och stöd. Vi ser hur den enigheten består och vilken styrka det ger oss och Ukraina.

I klimatarbetet har vi tillsammans skapat ett system för handel med utsläppsrätter. Vi har tagit gemensamma beslut om alltifrån utfasning av skadliga kemikalier, om luftföroreningar och om regler kring antibiotikaanvändning för våra djur. Vi ser hur utbyte, handel och öppenhet mot varandra tar oss framåt varje dag. Allt detta måste vi bygga vidare på, förstärka och förbättra.

Det har länge varit Centerpartiets drivkraft. Vi har varit med och gjort EU grönare, friare och mer företagsamt. Vi har slagits för en skarpare klimatpolitik, för en friare och mer effektiv inre marknad, för ett starkare djurskydd och för bättre företagsvillkor. Vi har varje dag också slagits för den liberala demokratin. Vi har gjort det som har varit för EU:s men också för Sveriges bästa.

Dessutom har Sverige gått före på hemmaplan och visat hur vårt land kan och ska vara en förebild för andra. Men om vi ska nå framgång måste fler följa efter. Därför oroar det att se hur den svenska regeringen nu svajar på en rad områden. När man åker till det globala klimattoppmötet med budskapet till andra länder att det brådskar men själva lägger in backen i klimatarbetet och ökar våra utsläpp med miljoner och åter miljoner ton koldioxid är man inte ett grönt föredöme i världen. Och när man ger ett populistiskt klimatförnekande och främlingsfientligt parti vetorätt över varje politiskt beslut värnar man varken öppenhet, tolerans eller samarbete, som är grundpelare för såväl Sverige som Europeiska unionen.

När Sverige vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU vilar ett tungt ansvar på regeringen. Ska man leda EU mot en snabbare grön omställning och mot stärkt europeisk konkurrenskraft och slå vakt om EU:s grundläggande värderingar måste man komma bort från det djupt oroande starka inflytande som SD nu har över politiken. Vi hörde alldeles nyss Jimmie Åkessons tal.

Det svenska ordförandeskapet måste i stället utgå från politiskt samförstånd och från liberala och frihetliga värderingar som tar oss framåt som union i klimatarbetet och i hanteringen av energikrisen och dess effekter på ekonomin. Vi måste få företag och människor att känna framtidstro igen och driva på för ett ännu starkare stöd till Ukraina, både ekonomiskt och militärt, och göra verklighet av den föreslagna Marshallplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Sverige måste stå för ett ledarskap som aldrig viker en tum i försvaret av den liberala demokratin och mänskliga fri- och rättigheter och markera stenhårt mot den eller dem som försöker få EU i en annan riktning. Alla anständiga politiska krafter behöver tillsammans vara en glasklar röst för detta under det svenska ordförandeskapet och framåt.

Vi behöver fortsätta att kämpa varje dag, i Bryssel, i Strasbourg och i denna kammare, för ett grönt, frihetligt och demokratiskt Europa.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i en orolig tid med Putins krig mot Ukraina, ett energikrig mot Europa, skenande räntor och inflation och en klimatkris som blir alltmer akut. Listan kan göras lång över hot som kräver snabb handling.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd. Vi gör det med höga ambitioner. Vi vill stärka EU:s roll som utrikespolitisk aktör och skapa trygghet i vår del av världen. Vi vill snabba på den gröna omställningen och skapa goda förutsättningar för företag att både anställa och växa. Vi vill slå vakt om europeisk industri och en skogspolitik som premierar hållbarhet och produktion. Vi vill stoppa den organiserade brottsligheten och slå vakt om EU:s grundläggande värderingar.

Oroliga tider kräver ett tydligt ledarskap. Den här regeringen tar ansvar. Den här regeringen bygger för framtiden. Eller som en av EU:s grundare, den italienske premiärministern Alcide De Gasperi, uttryckte det: En politiker ser mot nästa val; en statsman ser mot nästa generation.

Herr talman! Gasperi var inte bara en statsman; han var också kristdemokrat. Tillsammans med två andra kristdemokrater, Konrad Adenauer och Robert Schuman, var han med och lade grunden till dagens EU. EU är från början en kristdemokratisk skapelse.

Det Europa som låg i ruiner efter andra världskrigets slut fick en nystart. Arbetet leddes av statsmän som kände sin historia och trodde på sin framtid och som betonade människovärdet i kontrast till nazism, fascism och kommunism - den onda treenighet som plågat och alltjämt plågade Europa. Dessa ledare slog an en ny ton. De gamla fiendeländerna reste sig ur ruinerna och sa: Aldrig mer! Aldrig mer världskrig, aldrig mer dödsläger, aldrig mer totalitära tankar om tusenåriga riken som ska byggas ovanpå överfyllda massgravar och bloddränkta slagfält.

Herr talman! EU kom till som ett svar på dåtidens stora kriser. I vår tid står världen inför nya svåra utmaningar, och som arvtagare till EU:s grundare tar vi kristdemokrater ansvar för att forma morgondagens Europa. Alltför ofta saknas en levande diskussion i Sverige om vilken roll EU ska spela i framtiden. Därför välkomnar jag att vi kan mötas till debatt i kammaren i dag.

Den svenska debatten tenderar att pendla lite grann mellan två ytterpositioner. Antingen hamnar vi i det ena diket, där EU-samarbetet reduceras till att handla om längden på gurkor, vegokorvar och lakritspipor. Eller så hör vi rop efter ett EU som tar större och större kliv mot en europeisk superstat som ska ersätta Europas nationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! EU är för viktigt för att reduceras till en karikatyr av sig självt. Vi måste hitta en medelväg framåt. EU ska göra vad EU är bäst på. EU måste bli lagom, som vi uttryckte det.

Kristdemokraternas roll i regeringen är solklar. Vi kommer att vara en vakthund mot obefogad överstatlighet, mot försök att flytta makten från Sveriges köksbord till Bryssels skrivbord. EU ska inte detaljreglera skogen, snuset och vården. EU ska fokusera på sina kärnuppgifter: att verka för fred genom handel och att vara en stark röst i en svår tid.

Herr talman! EU måste tala klarspråk när det gäller Iran. I 43 år har kvinnor i Iran tvingats leva under den värsta sortens skräckvälde. Nu är det inte tid för business as usual; det finns ingen återvändo. Vårt budskap är tydligt. Vi hör er, vi ser er och vi kommer att göra vad vi kan för att stötta er kamp. De nya sanktioner som tillkommit på EU-nivå kommer att följas upp av fler åtgärder från svenskt håll. Zan, zendegi, azadi! Kvinna, liv, frihet!

Herr talman! Sverige kommer att tala med en kraftfull och konstruktiv röst för att EU ska nå sin bästa potential inom de områden där samarbetet bör fördjupas: den inre marknaden, frihandeln, forskningen, den yttre gränsen, utrikespolitiken, energiförsörjningen och den gröna omställningen. Så bygger vi ett starkare Europa, så bygger vi ett starkare Sverige och så bygger vi ett EU för framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Putins invasionskrig i Ukraina visar något av det sämsta mänskligheten har att erbjuda: lidande, död och misär. Samtidigt är det viktigt att minnas det som Ukrainas representant i FN:s klimatpanel sa: Kriget i Ukraina har samma grund som den klimatkris vi är inne i, det vill säga vårt beroende av fossila bränslen.

Just nu pågår klimattoppmötet COP 27 i Egypten, och världens länder har samlats för att försöka möta vår tids ödesfråga: att försöka bli kvitt just det beroende av fossila bränslen som orsakar klimatkrisen och så mycket osäkerhet i vår värld.

Mycket står på spel. En tredjedel av Pakistan ligger under vatten, Västantarktis istäcke riskerar att kollapsa och höja världshavens nivå, och vi har haft den värsta torkan i Europa på 500 år. Det har aldrig varit tydligare att vi kan möta en mörk framtid byggd på passivitet och ovilja till handling. Det är den framtid som visas i klimatforskarnas alltmer alarmerande varningar: dödliga värmeböljor och översvämningar som går från att vara extremväder i dag till att bli vardag i framtiden.

Samtidigt som klimattoppmötet pågår har den nya svenska regeringen rivstartat. Här lägger jag betoningen på just "riva", för det är det man håller på med, inte minst när det gäller klimatpolitiken och omställningen. Regeringen har stängt ned Miljödepartementet. Man har stoppat det nya reseavdrag som skulle gynna kollektivtrafik framför fossilbilar. Man är på väg att kraftigt öka utsläppen i transportsektorn genom höjda fossilsubventioner - en tredjedel av reformutrymmet i regeringens budget går till att göra fossila bränslen billigare.

Statsministern sa i sitt anförande att det är viktigt att lyssna till näringslivet. Men i stället för att göra just det gör regeringen motsatsen. Man slaktar reduktionsplikten när näringslivet närmast skriker: Gör det inte! Vi behöver långsiktighet. Men regeringen går åt motsatt håll. Man ökar utsläppen med i runda slängar 10 procent, 5 miljoner ton, bara genom denna reform. Regeringen gör dessutom havsbaserad vindkraft dyrare och svårare att bygga, precis tvärtemot det näringslivet säger är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Alla ansträngningar borde nu ligga på att minska vårt fossilberoende och minska utsläppen, men regeringen verkar i stället göra tvärtom. Man verkar göra allt för att öka dem.

Det finns tyvärr bara en vinnare på den nya regeringens politik, och det är Vladimir Putin, som nu tillåts fortsätta att bestämma priset på svenska bränslen.

Herr talman! När regeringen sviker varje klimatlöfte och bryter varje klimatmål står vårt hopp till EU. Samtidigt som Sverige sänker sina klimatambitioner stärker EU sina. Det är inte tack vare den svenska regeringens agerande. Sveriges roll internationellt och i EU har gått från att vara pådrivande i klimatfrågan och vara ett land som visar vägen till att vara en eftersläntrare och bromskloss. Det kommer också rapporter om det från klimattoppmötet i Egypten.

Där Sverige har varit pådrivande för att göra om EU:s handelssystem och skärpt priserna så att vi faktiskt minskade utsläppen med mer än motsvarande hela Sveriges utsläpp varje år går regeringen nu i motsatt riktning. Vår trovärdighet i klimatfrågan tappas bort mellan raderna i Tidöavtalet och i budgeten, i tomma ord om klimatmål som inte följs upp av klimatpolitik och i pratet om en grön omställning som ska göras men där inga politiska beslut som ska ligga till grund för denna tas.

Frågan är om det räcker för regeringen att bara förstöra den svenska miljöpolitiken eller om man kommer att åstadkomma samma sak även i EU. Som nästa ordförandeland har Sverige ett stort ansvar att föra EU i rätt riktning. Man förväntas samla den europeiska viljan och agera ansvarsfullt för att få ihop Europas länder snarare än att företräda nationella särintressen som kan leda till splittring. Även här har regeringen agerat i precis motsatt riktning, bland annat när det gäller EU:s skogspolitik och politiken för biologisk mångfald. I stället för att söka en ansvarsfull samlande position har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och andra gång på gång drivit en linje där man lägger sig i EU:s utkant och röstar med EU:s miljövärstingar Ungern och Polen för att försvaga EU:s miljöarbete i stället för motsatsen.

Herr talman! Det är mycket prat om effektivitet i regeringens klimatpolitik, men det som regeringen effektivt lyckas med är att höja utsläppen, förvärra naturkrisen och försena den svenska omställningen. Det är otroligt olyckligt att vi nu hör från både miljöministern och andra regeringsrepresentanter, såsom finansministern, att det är osäkert om man kommer att nå de svenska klimatmålen.

Herr talman! Vi är på väg mot en mörk framtid. Vi har möjlighet att i stället vända den till en ljus framtid, men det kräver handlingskraft och vilja. Sverige har möjlighet att som EU:s ordförande föra EU i rätt riktning. Just nu håller man på att spela bort den möjligheten.

(Applåder)

Herr talman! Det är krig i Europa sedan en tid tillbaka. Ukrainare slåss för sina liv, sin demokrati och sin frihet mot den ryska mördarmaskinen. Hela Europa dras in. I går drabbades Polen direkt, men vi ska inte dra några förhastade slutsatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Det kommer att bli en lång och tuff vinter. Despoten Putin tror sig ha rätten att rita om Europas karta med militärt våld och underkuva dem som inte går i Moskvas ledband. Tappra ukrainare försvarar inte bara sitt land utan hela den europeiska gemenskapen mot Putins vansinniga imperialistiska ambitioner. Ukrainas sak är därför också vår sak.

Jag är stolt över att vi i dag från regeringen kan avisera ett historiskt beslut om ett rejält och omfattande stödpaket till Ukraina. Det motsvarar 3 miljarder kronor, vilket innebär en ambitionshöjning jämfört med de paket som tidigare levererats från Sverige. Det rör sig bland annat om skyddsutrustning, avancerad artilleriammunition, luftförsvarssystem och humanitärt bistånd.

När de ryska trupperna till slut har drivits ut ur Donetsk, Luhansk, Krim och övriga ockuperade områden ska Europa delta i återuppbyggnaden av Ukraina, som stolt ska kunna resa sig. Men det kommer att ta tid. Nu gäller det att Europa håller i och håller ut. Vi måste orka stå upp för Ukrainas frihet och självbestämmande.

Herr talman! Sverige kan inte ensamt lösa de svåra utmaningar vi står inför globalt. Vi behöver mer samarbete i Europa och inte mindre. Men det ska vara rätt samarbete. Det handlar om jobben och hur vi ska stärka vår konkurrenskraft i en global ekonomi. Med spetskompetens och ny grön teknologi ökar vi tillväxten i Europa och genomför den omställning som EU-länderna strävar efter. Här kan unionens gemensamma återhämtningsfond Next Generation EU komma att spela en viktig roll.

Vi måste ta oss an kompetensbristen. Utbildningsnivån för EU:s medlemsländer måste höjas. Nödvändiga reformer för en välfungerande arbetsmarknad inom hela EU måste genomföras och intensifieras. Ska EU bli en spjutspets i världsekonomin duger det inte heller att många av dess medlemsländer har världens bäst utbildade hemmafruar.

Mer samarbete behövs för att lösa energikrisen. För att bryta Europas beroende av rysk gas och olja måste vi koppla ihop Europa. Vi ska spara energi och satsa på fossilfria energikällor. Utbyggd kärnkraft i Sverige kommer att spela en viktig roll i omställningen. Samtidigt måste EU söka tillgång till de metaller som behövs vid tillverkningen av hållbara batterier, så att Europa inte blir beroende av kinesiska batterimetaller.

Mer samarbete behövs också på klimat- och miljöområdet. Det är bara genom samarbete med övriga medlemsländer som vi kan genomföra en grön omställning i EU och hela Europa och värna Europa som den viktigaste miljöorganisationen på vår planet. Ett viktigt steg i det här arbetet är att få till stånd en gränsjusteringsmekanism, så att importerade produkter verkligen betalar för sina egna utsläpp. Unionen ska också gemensamt ansvara för att stoppa den globala avskogningen på ett rimligt sätt, även i Sverige.

Herr talman! Den europeiska gemenskapen hotas inte bara utifrån utan även inifrån. Vår tradition av demokrati, starka rättsstater och mänskliga rättigheter utmanas ständigt också i EU. I vissa länder i EU inskränks rättsstatens principer, yttrandefriheten och mediernas oberoende. Steg för steg vill vissa EU-länder även avskaffa mänskliga rättigheter, som rätten för kvinnor att bestämma över sin egen kropp, eller underminera skyddet för hbtqi-personers rättigheter. Vi liberaler har i över ett decennium varnat för antieuropeiska krafter i samarbetet. Det tog sin tid, men nu har EU äntligen ett verktyg på plats för att kunna markera mot de stater som över tid eller tillfälligt bryter mot grundläggande värden. Det ska nu visa sig att EU inte ska kunna vara en bankomat för dessa länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Snart är Sverige ordförande i EU. Det sker i en svår och omtumlande tid för hela Europa och för världen. Vi kommer att leda dessa förhandlingar i mängder av kommittéer, utskott och råd. Vi ska se till att vi stärker demokratin och rättsstaten i Europa under vårt ordförandeskap. Vi ska verka för en stabil energiproduktion i hela unionen och se till att satsningar på ny teknik görs, för klimat och välstånd hänger samman. Men inte minst ska Sverige som ordförandeland fortsätta att vara en stark röst för frihandel. Det är så vi bygger vårt välstånd, och det är så vi bygger frihet. Det är så vi har byggt frihet i Europa, och det är också så vi bygger ett starkare Europa.

(Applåder)

Herr talman! Att vara ett föredöme för resten av världen låter ju bra. Men jag tror att vi var många som lyfte på ögonbrynen när vi läste intervjun med Ulf Kristerssons finansminister förra veckan. Det som händer om vi inte når klimatmålen är att vi inte gör det, sa hon.

Är jag snäll kan jag säga att regeringen redovisar en ödmjuk inställning till sin egen förmåga. Alternativt kan jag säga att ni helt saknar ambitioner för klimatet, jobben och den nya gröna industrin. Är jag snäll kan jag säga att ni har en flexibel inställning. Alternativt kan jag säga att ni struntar i målen. Men jag vill påminna Ulf Kristersson om att våra klimatmål är lag som Ulf Kristersson har röstat för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Frågan är: Tar Ulf Kristersson avstånd från Elisabeth Svantessons uttalande, eller är detta ytterligare ett valsvek?

Herr talman! Målen ligger fast. Det parti som anklagar andra partier för att svika klimatmålen är det parti som i total hållningslöshet lade ned svensk fungerande kärnkraft för att Miljöpartiet hade vetorätt över energipolitiken.

Hur har ni ens mage att komma och dra med kritik mot andra partier som systematiskt har stått upp för fossilfrihet när ni själva så systematiskt har äventyrat energiförsörjning som andra länder i dag skulle vara stolta över om de hade haft?

Det kommer att ta tid att reparera de skador som ni har åsamkat det svenska energisystemet. Vi kommer att göra det steg för steg, beslut för beslut. Det gör vi för vår skull, för konkurrenskraftens skull och för klimatets skull.

(Applåder)

Herr talman! Det är provocerande att vi har en statsminister som ägnar sig åt historierevisionism. Sanningen är att vi gjorde en energiöverenskommelse där både Miljöpartiet och Moderaterna var med. Det är så historien ser ut.

Däremot är det bra att statsministern tar tydligt avstånd från sin finansminister, även om jag tycker synd om Elisabeth Svantesson. Men det räcker inte med fagra ord, Ulf Kristersson.

Om ni nu står bakom de svenska klimatmålen måste det också finnas åtgärder för att man ska kunna nå dem om ni ska ha trovärdighet i EU. Det är tydligt i budgetpropositionen att det inte finns tillräckligt med åtgärder för att nå målen.

Då måste ni naturligtvis presentera dem före den 1 januari när vi tar över ordförandeklubban. Vilka åtgärder ska regeringen vidta för att nå de svenska målen, och när kommer ni att presentera dem?

(Applåder)

Herr talman! Jag tar verkligen inte avstånd från en finansminister som lägger fram en budget som försöker reparera den skada som ni har åsamkat. Jag tar heller inte avstånd från klimatmålen, självklart inte.

Tomma ord räddar inte klimatet. De räddar möjligen en regering som har avgått, men ingenting annat. Vi gick in i överenskommelsen av ett enda skäl, att rädda kärnkraften från akut nedläggning.

Folkpartiet, som det då hette, var mer misstänksamt än vi. Det fattade det kloka beslutet att avstå från överenskommelsen. Det hade rätt. Allting landade i att ni systematiskt lade ned den kärnkraft som vi redan då visste att vi skulle behöva.

Den hederliga frågan hade varit denna. Ni antydde i valrörelsen att ni höll på att lägga om er energipolitik, när ni nu är fria från Miljöpartiets inflytande: Gäller det, eller gäller det inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Kan vi enas om att nu återuppbygga kärnkraften, eller ska ni stå där och låtsas som att kärnkraft inte behövs för att energi inte behövs och att man kan rädda klimatet utan kärnkraft?

(Applåder)

Herr talman! EU-kommissionens ordförande von der Leyen har sagt att sättet vi prissätter el på inte längre fungerar i Europa. I Spanien, Portugal och Tyskland har politikerna väldigt tydligt sagt att de nu tänker gå in med inhemska regleringar för att pressa ned priset på el. Det sätt vi sätter priset på i EU har gjort att elpriserna har skenat.

Det är för mig mycket uppseendeväckande att den svenska regeringen inte är mer engagerad i frågan som kan leda till att Sverige blir av med sin viktigaste konkurrensfördel, ett lågt elpris. Tvärtom lovar nu regeringen att göra hela Sverige till ett och samma elområde.

Alla experter säger att de höga kontinentala priserna då kommer att täcka hela Sverige, Även norrlänningarna kommer att få betala mycket högre elpriser. Är det statsministerns uppfattning att våra företag i norra Sverige kommer att gilla den politiken?

(Applåder)

Herr talman! För det första: Det kommer vi verkligen inte att göra. Det en total missuppfattning.

För det andra: Jag satt en halv natt med Ursula von der Leyen och talade om detta. Vänsterpartiets ordförande var såvitt jag vet inte med på det mötet. Vi diskuterade exakt det här frågorna. Det är en total missuppfattning av vad de försöker göra just nu.

Vad alla nu inser är att den ryska gasen har varit skadlig för klimatet, skadlig för säkerhetspolitiken och skadlig för energipriserna. Vad alla nu försöker göra är att komma undan att den ryska gasen sätter marginalpriset på sådan el som är tillverkad av gas. Det är vad de försöker göra.

Det ät jättesvårt bara det, eftersom olika länder har olika uppfattningar i den frågan. Det är någonting helt annat. Sverige är inte gasberoende. Men Sverige påverkas också av de priserna, inte minst södra Sverige.

Det enda sättet ut ur detta är en stabil svensk elproduktion. Den har ni tillsammans med de andra vänsterpartierna lagt ned i Sverige.

Herr talman! Nu svarar inte Ulf Kristersson på frågan. Det är väldigt tydligt att ni har böjt er för Johan Pehrson. Ni ska ha ett och samma elområde i hela Sverige.

Det betyder att LKAB, Northvolt och alla dessa företag som du räknade upp inte kommer att få ihop sina kalkyler när de får betala höga kontinentala priser.

Jag tackar för inbjudan. Jag följer gärna med till von der Leyen nästa gång. Jag märker att den här regeringen inte står upp för svensk industri och för de låga svenska elpriserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Hela poängen med energiunionen i EU har varit att skapa ett enhetligt pris i hela Europa. Nu märker vi att det inte fungerar därför att det finns länder som fattar dåliga energibeslut, som Tyskland i det här läget. Vi kan inte hantera en sådan viktig konkurrensfördel som el på det sättet.

Jag följer gärna med Ulf Kristersson nästa gång för att stå upp för svenska folket och de låga elpriserna. Varför, Ulf Kristersson, vill ni skapa ett och samma elområde i hela Sverige som gör att vi får höga elpriser även i Norrland?

Herr talman! Först och främst står man upp för svenska företag och svenska konsumenter genom att se till att Sverige har en elproduktion som fungerar. Det hade vi. Ni har medverkat till att nedmontera den. Det är det första. Vi vill återuppbygga den fossilfria produktionen av svensk el.

Det andra är att det är möjligt att Vänsterpartiet tror att man kan klippa kablarna och tro att dagar när vi behöver effekt och inte har det så får man lösa det på något annat sätt. Det tror ingen annan över huvud taget.

Om Sverige skulle kunna bidra till att hela norra Europa förses med massiva mängder fossilfri el skulle det vara bra för svenska elkonsumenter och svenska företag men också för andra europeiska länder och för klimatets skull.

Allt detta hänger ihop. Ni har aldrig medverkat till detta. Ni har stått bakom en energipolitik som har försämrat för Sverige och därmed försämrat för andra länder också. Det kan man inte prata sig runt.

Självklart kommer inte någon att avskaffa elprisområden förrän man har en stabil produktion som inte skapar stora prisskillnader mellan olika delar av landet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill bara lägga till att Moderaterna har varit med i alla energiöverenskommelser de senaste knappa 20 åren.

Nu till min fråga. I Ulf Kristerssons regeringsförklaring slogs det fast att Sverige ska vara en pådrivande medlem i EU. Regeringens budskap till omvärlden vid klimattoppmötet häromdagen var att det brådskar.

Samtidigt backar man klimatambitionerna på hemmaplan. Man lägger sig på EU:s absolut lägsta miniminivå när det gäller grön inblandning i diesel och bensin. Man höjer våra svenska utsläpp med 55 miljoner ton. Det är lika mycket som Sveriges totala utsläpp under ett år.

Finansministern tycks vara helt ointresserad av att Sverige ska nå sina klimatmål. Hur tror statsministern att budskapet att det brådskar går hem i EU och omvärlden från ett land som självt chockhöjer sina utsläpp?

Hur ska Sverige som ordförandeland kunna vara en trovärdig pådrivande kraft i EU:s klimatomställning när man helt vänder klimatet ryggen på hemmaplan?

Herr talman! Det är riktigt att Moderaterna länge har varit för överenskommelser om energipolitik av det enkla skälet att vi tror att långsiktiga spelregler har ett värde. Det gäller energipolitik, säkerhetspolitik och ett antal andra områden. Vi har lika konsekvent varit för kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Ni har möjligen varit för breda överenskommelser. Men ni har nästan lika konsekvent varit emot kärnkraften. Överenskommelser utan innehåll, har vi nu lärt oss, har noll betydelse. Överenskommelser med innehåll har enorm betydelse. Vad näringslivet vill ha är överenskommelser med innehåll.

Sedan handlar det om avvägningar. Jag tror inte att klimatet, svenska företag, svenska bilister och svenska konsumenter är betjänta av att vi ensidigt lägger ned svensk konkurrenskraft och förmågan att både åka till jobbet och köra barnen till träningen.

Att vi ensidigt avstår från sådana saker tror jag inte att klimatet mår bra av. Vi behöver bra företag som klarar av detta. Vi värnar de företagens konkurrenskraft i Sverige.

Herr talman! Nu har ju både Moderaterna och Centerpartiet varit med i de energiöverenskommelser som slutits de senaste knappt tjugo åren, och eftersom jag har varit partiledare med många tidigare moderata partiledarkollegor kan jag med säkerhet säga att man har varit nöjd med både innehållet och långsiktigheten.

Ambition är ju bra, men politik bedöms efter både resultat, prioriteringar och handling. Faktum är att den budget som Ulf Kristerssons regering nu presenterade är att betrakta som en klimatkatastrof. Om statsministern inte tror på mitt ord går det att läsa innantill i regeringens budget. Regeringens egna bedömningar är att den politik regeringen för leder till ökade utsläpp. Det står i budgetpropositionen svart på vitt. Man borde investera mer i förnybart, öka elektrifieringen och göra det enklare för fler att ställa om i vardagen. Då gör regeringen tvärtom! Och sedan rycker man på axlarna när man inte når de gemensamma klimatmålen.

Så jag vill fråga igen: Hur ska statsministern övertyga andra EU-länder om vikten av att göra mer för klimatet när han själv bedriver en politik på hemmaplan som chockhöjer våra svenska utsläpp?

Herr talman! Frågan om kärnkraft har nu lamslagit svensk politik sedan 1980. Svensk energipolitik har balanserat på ett försök att låtsas som att konflikterna inte finns. Överenskommelse efter överenskommelse ska liksom rita över och maskera att man inte vill ta ställning till kärnkraften.

Den här regeringen har tagit ställning. Vi kommer att bygga ny kärnkraft. Vi kommer att behålla den kärnkraft vi har. Vill man vara med på den resan är man välkommen. Vill man inte det slipper man. Men den här regeringen har bestämt sig. Det får vara sluttjatat om låtsasöverenskommelser som inte löser problemet.

Varför säger ni inte det ni menar? "Höj bensinskatten så att det blir ännu dyrare att köra bil! Öka reduktionsplikten så att bensinpriset stiger med 5, 6, 8, 9 kronor! Gör det så dyrt att ingen har råd att åka bil någonstans!" Det skulle ju åtminstone minska utsläppen för just bilismen. Det skulle visserligen vara katastrofalt för många andra saker. Men säg det ni menar i stället!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Det är ganska provocerande med en statsminister som står och far med osanning i talarstolen för att försöka dölja hur naken han och regeringen är i miljöfrågan. Ulf Kristersson vet lika väl som alla andra att de reaktorer han pratar om lades ned av ägarna för att de var gamla, olönsamma och osäkra. Och den energipolitik som rådde stod också Moderaterna bakom.

Det är också väldigt slirigt när det gäller miljömålen från regeringens sida. Det är väldigt oklart att få reda på vad som egentligen gäller. Finansministern är åtminstone ärlig med att inga miljömål kommer att nås med regeringens politik. Detta står ju också väldigt tydligt - som Annie Lööf var inne på - i regeringens budget. Med den politik som har bedrivits skulle målen nås. Med den nya politik som regeringen bedriver kommer de inte att nås.

Detta är också oroande då Sverige är det blivande ordförandelandet i EU. Hur ska Sverige kunna vara pådrivande när vi demonterar vår egen klimatpolitik? De svenska miljömålen verkar inte nås, trots statsministerns uttalanden. Men EU har också satt miljömål och ställt krav på Sverige. Därför vill jag fråga: Hur ska Sverige kunna nå EU:s högre satta miljömål och klimatmål?

Herr talman! Det är lite skrattretande när Miljöpartiets språkrör säger att reaktorerna lades ned av ägarna - som en rent neutral konsekvens av en enkel marknadsanalys. Tänk om vi hade sagt till alla landets vindkraftsföretag att ni får finnas på nåder, men vi är emot allt ni sysslar med. Vi kommer att göra allt vi kan för att försämra förutsättningarna för er, och vi vill bli av med er, helst så snabbt som möjligt! Hade någon då velat investera i vindkraft? Hade någon då tyckt att politiken inte gör någonting för att lägga sig i marknaden? Självklart inte.

Vad ni är sura över är att ni under åtta år hade vetorätt över svensk energipolitik. Ni har förlorat den. Med den nya regeringen saknar ni helt inflytande över svensk energipolitik. Jag träffar företag efter företag som applåderar precis den saken - att bland det bästa vi har gjort är att befria svensk energipolitik från Miljöpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern är lite het på gröten. Det här är tyvärr inte sant, utan det var faktiskt ägarna som avvecklade kärnkraftverk för att man tyckte att reaktorerna var för gamla. Däremot gjordes investeringar i effekthöjning i andra kärnkraftverk. Det är uppenbart att statsministern i mycket slirar på orden i debatten, vilket jag tycker är väldigt oroande.

Vad som är ännu mer oroande är att statsministern är helt och hållet svarslös när det gäller hur man ska ha någon möjlighet att ens nå upp till EU:s högre ställda klimatambitioner och krav på länderna, till exempel Sverige. Det står svart på vitt i regeringens egen budget att man med den politik som regeringen nu för inte kommer att klara av de EU-krav som ställs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

När ni nu abdikerar från klimatpolitiken och från att ta ansvar och vara de vuxna i rummet, som faktiskt lyssnar till barnens oro, kommer ni varken att nå de svenska klimatmålen eller EU:s krav. Frågan är då: Vad är alternativet för regeringen? Är det att betala dryga EU-böter, eller ska ni i stället köpa utsläppsrätter från andra EU-länder? Det är de alternativ som kvarstår.

(Applåder)

Herr talman! Jag är inte het på gröten. Däremot blir jag engagerad, för jag tycker att klimatpolitik och energipolitik är viktigt. Jag lever inte på någon låtsasplanet, där man kan frikoppla energipolitiken från klimatet. Jag lever där man inte kan önska sig saker som inte finns utan där man måste arbeta målmedvetet för att skapa det som måste finnas, och då handlar det om fossilfri energiproduktion. Där börjar och slutar klimatpolitiken.

Det har ni aldrig velat inse, utan ni hoppas att det räcker att det blåser när det blåser - och sedan är det klart. Ni hoppas på att Tyskland ska vara ett föredöme, där man lägger ned sin egen kärnkraft - allt fler tyskar ångrar detta just nu - och blir beroende av Ryssland i ännu högre grad.

Den vägen kommer inte vi att gå. Vi kommer att gå en annan väg, och den har vi planerat under mycket lång tid. Ni har stått i vägen för den vägen, och det gör ni inte längre. Jag tycker att det är bra. Man kan tycka olika om detta, men jag är övertygad om att Sverige kan vara ett föredöme internationellt genom ren, svensk fossilfri energi.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka för Ulf Kristersson att han nu är statsminister. Då är det särskilt viktigt hur man uttrycker sig och att man håller sig till sanningen. Jag vill också påpeka att alla de låtsasöverenskommelser om energipolitiken som han pratar om har Moderaterna inte bara stått bakom utan varit med och slutit.

Det är snart dags för Sverige att ta över ordförandeskapet i EU. Det är sex månader som är en unik möjlighet för ett litet land som Sverige att sätta dagordningen för Europasamarbetet. Vi fick under vår regerings tid starkt stöd för inriktningen på programmet: att skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen, att stoppa den organiserade brottsligheten, att snabba på klimatomställningen och att stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb men också att slå vakt om unionens grundläggande värderingar och rättsstatens principer.

När Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring fanns flera av de här inriktningarna med. Däremot nämndes inte just rättsstatens principer. Detta handlar om legitimitet för det europeiska samarbetet. Om vi ska använda våra svenska skattepengar för att finansiera den gemensamma EU-budgeten behöver vi kunna lita på att EU:s länder är fungerande rättsstater som bekämpar korruption och möjliggör ansvarsutkrävande i demokratiska val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Sverige är ett av de länder som har drivit denna fråga under lång tid, så det skulle märkas väldigt tydligt i EU-kretsen om vi plötsligt inte prioriterade den. Därför vore det bra om Ulf Kristersson i debatten i dag kunde förtydliga hur regeringen ser på vikten av att slå vakt om de grundläggande värderingarna och om det kommer att vara en av de fem främsta prioriteringarna under det svenska ordförandeskapet.

Herr talman! Det är ganska vanligt i den svenska EU-debatten att man, eftersom svenska folket i grunden är ett ganska EU-kritiskt folk, säger en sak här hemma i Stockholm och sedan en helt annan nere i Bryssel. Det må väl vara hänt i vissa frågor av mindre betydelse, men det finns ju också frågor som har väldigt stor betydelse.

En fråga som jag hävdar har stor betydelse är utvidgningen av Schengenområdet. Här i riksdagen är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna överens om att vi inte ska se någon ytterligare utvidgning av Schengen när det gäller Rumänien, Bulgarien och Kroatien. Däremot har Socialdemokraterna i Europaparlamentet röstat för denna utvidgning. Då undrar jag, herr talman, om Magdalena Andersson kan svara på hur man ska ha det. Ska man ha det på det ena sättet eller på det andra sättet?

Herr talman! Under vår tid i regeringsställning föreslog vi inte någon sådan utvidgning. När den nya regeringen nu kom med förslag på en ny position ställde vi ett antal frågor om hur man hade analyserat konsekvenserna för Sverige av en sådan utvidgning. Där fick vi inga svar från regeringen. Den hade inte orkat göra en sådan analys.

Nu inväntar vi att regeringen kan ge svar på våra frågor om vad detta skulle betyda för vårt arbete mot den organiserade brottsligheten. Innan vi har fått betryggande svar på de frågorna ser vi ingen anledning för Sverige att ändra position.

Herr talman! Nu tolkar jag det Magdalena Andersson säger som en öppning för att man kan komma att ändra sig i denna fråga, vilket jag i så fall beklagar. Men min fråga gällde varför man röstar olika här i riksdagen och i Europaparlamentet.

Den 18 oktober röstade de socialdemokratiska ledamöterna i parlamentet för resolutionen om utvidgning av Schengen till att omfatta Bulgarien och Rumänien. Så sent som den 10 november, för inte ens en vecka sedan, röstade man för utvidgning av Schengen till att också omfatta Kroatien. Därför återstår frågan, herr talman: Hur ska man ha det egentligen? Varför röstar man olika?

Herr talman! Jag var tydlig med att när vi satt i regeringsställning var detta ingenting som vi föreslog att Sverige skulle driva eller acceptera. Det var heller ingenting som krävdes från de partier som nu sitter i regeringsställning. Här måste vi naturligtvis få information: Vad har hänt som gör att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna nu har ändrat uppfattning i frågan? Om regeringen nu orkar göra en analys kommer vi naturligtvis att lyssna på varför man tycker att Sverige ska ändra linje. Till dess ser vi dock ingen anledning att acceptera dessa länder inom Schengen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Många EU-medborgare riskerar att frysa på grund av gasberoende i vinter. Här hemma har det under socialdemokratiskt styre lagts ned fyra rektorer på åtta år - Oskarshamn 2 år 2015, Oskarshamn 1 år 2017, Ringhals 2 år 2019 och Ringhals 1 år 2020. Dessutom stoppade man de långt gångna planerna på att bygga två nya reaktorer. Förra året gick den socialdemokratiska regeringen emot den majoritet i EU-nämnden som menade att kärnkraft av EU bör klassas som en hållbar investering.

Så ser socialdemokratisk energipolitik ut. Den är inte grön, den är inte klimatsmart och den har gjort Europa mer sårbart. Min fråga till Socialdemokraternas partiledare är denna: Kommer ni att lägga om er energipolitik när ni nu inte längre är beroende av Miljöpartiet?

Herr talman! Jag vill återigen påminna Ulf Kristersson om att de beslut som enskilda företag har fattat om vilka kärnkraftverk de vill driva vidare och inte är resultatet av energiöverenskommelser som Moderaterna har stått bakom. Låt oss klargöra detta en gång för alla.

Vi socialdemokrater ser behov av alla kraftslag. Vi behöver mer billig el i Sverige. Där kommer kärnkraften att vara en viktig del.

En annan viktig del kommer att vara det som snabbt går att bygga ut, nämligen vindkraft. Den stora potentialen finns i den havsbaserade vindkraften, och där blir frågan till Ulf Kristersson: Varför vill man nu försämra de ekonomiska möjligheterna att bygga ut den havsbaserade vindkraften på det sätt som den nya regeringen har föreslagit? Varför säger man nej till ny, billig el som kan byggas ut snabbt?

Herr talman! Inget normalt land tror att en regering kan abdikera från landets samlade energipolitik. De som har försökt har nu tvingats ompröva detta på grund av kriget, Ryssland och gasen. Att hoppas att just Sverige skulle vara ett land där det går, att marknaden löser detta på något obegripligt sätt utan att regeringen bryr sig om det, funkar inte. Den här regeringen kommer inte att bedriva en energipolitik som äventyrar svensk energiförsörjning.

Sedan vill jag passa på att svara på den fråga om rättsstaten som jag nästan fick av Magdalena Andersson. Jag hade fyra utpekade områden i mitt anförande: Det var säkerheten och kriget, det var konkurrenskraften, det var klimatet och det var rättsstatens principer - ett mycket tydligt besked.

Herr talman! Jag välkomnar beskedet att rättsstatens principer kommer att vara en av regeringens viktigaste prioriteringar under ordförandeskapet. Det tror jag lugnar många människor som är oroliga för att den nya regeringen inte skulle prioritera detta på samma sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Låt mig också återigen poängtera att det Ulf Kristersson pekar på är resultat av överenskommelser som Moderaterna hundraprocentigt stått bakom.

Jag kan konstatera att Ulf Kristersson inte svarar på frågan varför regeringen försämrar förutsättningarna för ett kraftslag, den havsbaserade vindkraften, som snabbt går att bygga ut och som snabbt kan ge Sverige mycket billig el. Varför säger regeringen nej till billig el snabbt?

(Applåder)

Herr talman! Sverige och Europa står inför kompetensbrist inom en rad olika yrken. Vi hör det från företag, och vi hör det från fackförbund. Trots detta har Socialdemokraterna varit tydliga med att de inte bara stöder den nya regeringens inskränkningar i arbetskraftsinvandringen utan också säger sig vilja gå längre.

Detta skulle få förödande konsekvenser för jobben. Fackförbund som Unionen har uttryckt hur Sverige inte har råd att göra det svårare för behövd arbetskraft att komma hit. Arbetsgivarorganisationen Almega visar hur högre inkomstkrav skulle slå hårt mot hotell- och restaurangbranschen och hur tre av fyra arbetskraftsinvandrare i vården och omsorgen skulle behöva lämna den. Inom hantverks- och byggbranschen skulle nästan två av tre arbetskraftsinvandrare förlora sitt arbetstillstånd, många anställda inom bristyrken.

Hur menar Socialdemokraternas partiledare att krisande branscher, svensk vård, de gröna näringarna och industrin stärks när hon gör gemensam sak med den nya regeringen och slår undan benen för alla som nu skriker efter kompetent arbetskraft?

Herr talman! Ja, det vore ju dumt att göra. Det är dock inte alls det som är Socialdemokraternas förslag. I branscher där vi behöver arbetskraft, där det råder arbetskraftsbrist och där man inte kan hitta kompetensen i Sverige ska det vara enkelt att få hit personal som kan genomföra viktiga arbetsuppgifter i vårt land. Men vi vill inte ha en arbetskraftsinvandring som leder till lönedumpning, till att människor utnyttjas och får leva på låga löner eller kanske till och med betala tillbaka en del av den lön man sagt att de skulle få till arbetsgivaren, till att människor får leva på madrasser på golvet i källaren och till att människor hänsynslöst utnyttjas av den grova organiserade brottsligheten.

Det vill vi stoppa. Vi behöver en prövning av huruvida människorna verkligen behövs på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill inte ha lönedumpning och utnyttjande.

(Applåder)

Herr talman! Alla är emot fusk, och alla är emot utnyttjande på svensk arbetsmarknad. Det ska bort - punkt slut! Men detta handlar om att inkomstkravet på över 30 000 för att en person ska få arbetskraftstillstånd ska införas, och det stöder Socialdemokraterna. Här ser vi att Socialdemokraterna tillsammans med den nya regeringen går emot företagen, stora som små, och slår dövörat till gentemot både fackförbund och branschorganisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Inkomstkravet skulle tvinga närmare hälften av arbetskraftsinvandrarna i Sverige i dag att åka hem, i ett läge där mer än hälften av våra tjänsteföretag har arbetskraftsbrist. Det är att göra både svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad en enorm björntjänst. När vi går in i kärvare tider måste vi göra det lättare, inte svårare, att anställa och att skapa fler vita jobb. Vi måste göra det lättare för företag att växa och värna jobben.

Det går att slå stenhårt mot fusket och samtidigt inte slå stenhårt mot jobben.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill ha en arbetsmarknadsprövning i botten. Vi vill inte bara ha ett lönekrav. Vi vill dessutom att det ska vara tydligt att personalen behövs i Sverige och att den inte redan finns i Sverige.

Men det är klart att fördelen med ett lönekrav är att det ökar möjligheterna för människor som befinner sig i Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Det finns väldigt många arbetsuppgifter i Sverige som nu utförs av personer som har kommit hit via arbetskraftsinvandring men som skulle kunna utföras av personer som befinner sig i Sverige.

Jag tycker att det är bättre att människor som befinner sig i Sverige får jobben än att man tar hit människor från andra kontinenter, särskilt som vi ser hur detta används av den organiserade brottsligheten för att tjäna pengar och att människor utnyttjas och hamnar i kläm.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Magdalena Andersson hur hon ser på det som ofta kallas det svenska gröna guldet, skogen.

10 procent av de svenska exportinkomsterna kan härledas till den svenska skogen. Skogssektorn anställer omkring 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen varje år ungefär lika mycket koldioxid som Sveriges totala utsläpp.

År 2021 presenterades EU:s nya skogsstrategi. I den fanns skrivningar som kan klassas som problematiska för svensk del. Min fråga är hur Magdalena Andersson ser på den förra regeringens insatser när det gäller att stå upp för den svenska skogen i EU. Finns det utrymme för självkritik om hur regeringen hanterade frågan då?

Herr talman! Nu kommer Ebba Busch att försöka skylla sin politik på den förra regeringen. Det här är första ledet. Nästa del kommer i nästa fråga.

Det här handlar om att regeringens politik för att sänka reduktionsplikten kommer att leda till krav från EU om att vi inte ska kunna avverka lika mycket skog som tidigare. Ebba Busch behöver svara på hur hon ska säkerställa att vi inte behöver minska den svenska avverkningen av skog. Har hon räknat på hur mycket mindre skog vi kommer att kunna avverka med den nya regeringens politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Jag kan tryggt berätta för Ebba Busch att jag har tagit upp frågan om skog i varje möte jag har haft med kommissionen och med företrädare för andra länder.

(Applåder)

Herr talman! Vi kommer att vara en stark röst för ett svenskt och europeiskt skogsbruk som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till den gröna omställningen. Det är ett svårt arbete på EU-nivå. Här krokar vi gärna arm med alla goda krafter för att värna ett hållbart skogsbruk, både i Sverige och inom EU.

Frågan gällde om det fanns utrymme för självkritik. I den strategi som EU-kommissionen presenterade fanns formuleringar om att trakthyggesbruk, den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, i huvudsak skulle undvikas. Skogsstyrelsens generaldirektör varnade för att strategin skulle få extremt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk.

Vad gjorde då ansvarig minister? Han dök inte upp. Han missade fyra ministerrådsmöten. Det duger inte. Den här regeringen kommer inte att lämna den svenska skogen vind för våg.

Min fråga är återigen: Finns det utrymme för självkritik? Och kan vi samarbeta närmare framåt?

Herr talman! Självklart är vi socialdemokrater beredda att samarbeta. Vi agerar alltid för Sveriges och svenska folkets bästa.

Ebba Busch svarade inte på om hon har räknat på hur mycket mindre skog vi kommer att kunna avverka i Sverige på grund av den nya regeringens politik vad gäller reduktionsplikten. Hur många färre jobb kommer det att bli på sågverken och på pappersmassebruken i den svenska skogsindustrin? Har ni tänkt igenom konsekvenserna av er politik, inte bara för det svenska skogsbruket utan för hela skogsindustrin, inte minst i de norra delarna av Sverige?

Vi ser hur regeringen i förslag efter förslag helt ignorerar de behov och de särskilda levnadsvillkor som gäller i norra Sverige. En förklaring kanske kan vara att det inte finns en enda minister som bor norr om Dalälven.

Herr talman! Jag tänker ge mig in i dragkampen mellan Socialdemokraterna och Jimmie Åkesson och prata om det här med Europas öppenhet och Europas samarbete för trygghet och rörlighet. Det gäller Schengen.

Vi liberaler tror på den idén. Detta anknyter nästan till den tidigare frågan om arbetskraftsinvandring. Det är jätteviktigt att vi i Europa kan arbeta på olika ställen inom EU. Det är bra arbetskraftsinvandring. Hela idén är att svenska medborgare ska kunna åka till ett annat europeiskt land och jobba helt okomplicerat och vice versa. Det utbytet är väldigt bra. Sedan ska man vara försiktig med annat.

Kommer Magdalena Andersson att stödja en utvidgning av Schengen och därmed öka säkerheten? Med Schengen följer ju också mycket mer av kontrollmekanismer för att se till att brottsligheten minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Det gör vi inte så länge regeringen inte orkar göra och presentera en ordentlig analys av vad det betyder för Sverige vad gäller den illegala vapeninförseln, narkotikainförseln och möjligheten till gränsöverskridande brottslighet.

Det är fantastiskt att människor kan resa i Europa utan pass. Men för oss är Sveriges säkerhet och brottsbekämpningen i vårt land viktigare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Vi väntar med stort intresse.

Det är inte så att frågan inte har diskuterats. Den har varit uppe i Europaparlamentet. Vi hörde att det har röstats om detta. Kommissionen har också varit på frågan i tio år och har sagt att de länder som nu är aktuella är kvalificerade.

Med detta följer inte bara att man kan åka fritt över gränserna. Människor åker ändå över gränserna, men man kan inte kontrollera dem. Med Schengen följer också ett starkare samarbete och efterlysningssystem. Den svenska Nationella operativa avdelningen för internationellt samarbete har en direktlinje in i Schengensystemet. Man kan kontrollera människor, man kan kontrollera pass och man kan kontrollera vapen, produkter och andra saker som kan användas i kriminella sammanhang.

Schengen är till för att underlätta men också effektivisera brottsbekämpningen. Det är tanken. Man ska stödja Europol, Eurojust och Eppo för att bekämpa brottslighet och öka trygghet.

Herr talman! På Johan Pehrson låter det som att hela världen borde vara med i Schengen. Det är intressant. Jag tror i och för sig att det är en bit dit.

Johan Pehrson kan stå här i talarstolen och tala om det. Men om man vill övertyga Socialdemokraterna om att det här är rätt politik tror jag att det är bättre att man går tillbaka till Regeringskansliet och jobbar tillräckligt mycket för att kunna presentera en analys av vilka konsekvenser det får för Sverige och för vår brottsbekämpning.

(Applåder)

Herr talman! Jag blev lite het på gröten - jag gick igång lite grann på det här med arbetskraftsinvandringen, för jag tycker att det är anmärkningsvärt när före detta statsministern, som också var finansminister ett antal år, ger uttryck för en uppfattning som man har haft möjlighet att driva igenom under åtta år i regeringsställning. Man har inte gjort någonting för att driva igenom det, men nu står man här och låtsas som om detta är självklarheter. Det är anmärkningsvärt, och det är väl också lite typiskt Socialdemokraterna.

Ulf Kristersson inledde den här debatten med att prata om kriser som vi står inför gemensamt i Europa. Jag håller med om att det är viktigt att vi söker gemensamma lösningar för att hantera dessa gemensamma kriser, problem och skeenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Men en annan sak som är minst lika viktig är att den här typen av kriser aldrig får tas till intäkt för att ytterligare stärka EU:s makt på bekostnad av de enskilda medlemsländerna. Och det är precis det man ständigt försöker göra. Ständigt är svaret från Bryssel på dessa kriser mer makt till Bryssel, mer centralisering av makten, mer maktförflyttning från de enskilda medlemsländerna.

Herr talman! Sverigedemokraterna köper inte det. Svaret för att lösa gemensamma problem är givetvis samarbete - men samarbete byggt på ömsesidighet, lika villkor och respekt för varje enskilt medlemslands rätt att trygga och verka för sin egen utveckling som självständig nation.

Herr talman! Att EU inte ska dela ut pengar till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer var ett viktigt krav från den S-ledda regeringen som vi fick igenom i förhandlingen om EU:s långtidsbudget. Kravet har nu också fått den effekten att kommissionen håller inne pengar från EU:s coronafond till Ungern eftersom Ungern inte lever upp till definitionen av en fungerande rättsstat.

Nyligen slog EU-parlamentet också fast i en rapport att Ungern inte längre ska ses som en fri demokrati. Man pekar bland annat på försämringar av den ungerska vallagen och att domstolarnas oberoende har minskat.

Samtliga svenska partier ställde sig bakom rapporten - utom Sverigedemokraternas ledamöter, som alltså är de enda som röstat emot villkor om respekt för mänskliga rättigheter och demokrati för att få ta emot EU-pengar.

Frågan är varför länder som inte lever upp till EU:s grundläggande krav ska få pengar från Europas skattebetalare.

Herr talman! Den grundläggande frågan är varför vi över huvud taget ska hålla på med den här miljardrullningen mellan länder i Europa. Pengarna behövs här hemma i Sverige, inte i Ungern, Rumänien eller Bulgarien. Vi har människor som dör i vårdköer här i Sverige. Människor skjuts ihjäl på gatorna, och äldre människor tvingas från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. Då tycker jag att det är helt orimligt. Men nu har vi den situationen, även om Sverigedemokraterna vid varje givet tillfälle verkar för en mindre EU-budget.

När det gäller den enskilda frågan ingick också i den överenskommelse som träffades i samband med långtidsbudgeten att det här först skulle prövas av EU-domstolen. Någon sådan prövning har inte skett. Jag menar att det är viktigt, herr talman, att rättsstatsprincipen inte politiseras. Den måste prövas rättsligt, och innan den har prövats rättsligt ska vi inte politiskt medverka till att genomföra den typ av mekanismer som det här handlar om.

Det är det som är frågan här, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Vi var emot de här pengarna från början och hade helst sett att de inte delades ut alls.

Poängen är att EU såsom system ju har en politisk funktion, till exempel Europarlamentet som Magdalena Andersson nämner och som har röstat om det här. Men i den överenskommelse som slöts i samband med långtidsbudgeten sa man också att man inte ska verkställa dessa mekanismer förrän det har prövats av EU-domstolen. Det har dock inte prövats av EU-domstolen, och därför har vi inte varit beredda att ställa oss bakom det. Vi vill se en rättslig prövning av detta innan vi ställer oss bakom det.

Herr talman! Jimmie Åkessons statsminister Ulf Kristersson sa precis att det bara är Vänsterpartiet som tycker att man ska reglera den inre elmarknaden. Det är förstås helt fel. En mängd europeiska länder går nu in och gör stora regleringar av sin inre marknad för att få ned elpriset.

72-åriga Judit Bengtsson får ut drygt 10 000 kronor i månaden i pension. Hon är livrädd för den kommande vintern och vad det ska betyda när det gäller hennes elräkningar.

Det är ju så att samma timmar som Sverige betalar väldigt höga elpriser, särskilt i Skåne, så exporterar vi enorma mängder el. Det finns alltså inget underskott på el, utan det är marknaden det är fel på.

Vad är det som gör att Sverigedemokraterna tycker att detta är ett bra system? Vi kan ju med enkla ingrepp få ned det svenska elpriset. Vi har ett överskott på el. Varför driver inte Sverigedemokraterna Sverigepriser?

Herr talman! Man kan säga mycket om det här systemet, men nu är det den verklighet vi har att förhålla oss till.

Vänsterpartiets lösning på det är att klippa kabeln. Det kan man göra. Det skulle säkert vara gynnsamt i vissa situationer. Men när vi har brist på el i Sverige skulle det inte vara så gynnsamt, för då vet jag inte vad vi skulle göra. Då har vi plötsligt ingen el.

Det finns ett ömsesidigt beroende i dag. Det är så systemet ser ut, och det är det vi har att förhålla oss till. Man kan tycka att det är bra eller dåligt, men det är en helt annan sak. Det kommer att ta väldigt lång tid innan vi kan åtgärda systemet så som det är byggt i dag. Därför ska vi i Sverige göra vad vi kan för att på både kort och lång sikt trygga en stabil elförsörjning i hela landet.

Inte minst Vänsterpartiet har medverkat till att montera ned världens kanske bäst planerade energisystem, vilket är orsaken till att vi i dag har effektbrist inte minst i Skåne och i södra Sverige. Det är ett långsiktigt problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tänker göra vad man kan för att åtgärda.

Herr talman! Jimmie Åkesson återkommer hela tiden till detta med kärnkraften. Jag upprepar: Vi har ett överskott på el samtidigt som Judit Bengtsson får betala enorma summor av sina pensionspengar till elräkningen. Det måste väl ändå vara ett systemfel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Det är inte så att Spanien, Portugal, Tyskland och Frankrike, alla som nu reglerar sin inhemska marknad, har klippt några kablar. De reglerar marknaden med lagstiftning. Det är Jimmie Åkessons parti som stöttar denna regering. Varför reagerar inte Jimmie Åkesson mer på att Judit Bengtsson måste betala så höga elpriser när vi har överskott på el precis samma timmar som hon får betala alldeles för mycket?

Visst är det något fel på ett sådant system? Varför gör inte Åkesson annat än att säga att vi ska ha ett och samma elprisområde i hela Sverige, vilket betyder att även norra Sverige kommer att få betala mycket höga elpriser? Det är ju katastrofalt!

(Applåder)

Herr talman! Tidigare hörde vi statsministern redogöra för att vi inte får något gemensamt elprisområde i Sverige förrän vi också har en elproduktion i hela landet, och den har ju Vänsterpartiet medverkat till att montera ned i stora delar av landet.

Därför befinner vi oss i dagens situation där vi i stället för att driva fossilfri kärnkraft eldar med olja för att kompensera för den effektbrist som uppstår i delar av landet. Det är ett gigantiskt problem.

Nu har regeringen presenterat ett sätt att kompensera hushållen för de höga elpriserna. Jag tycker inte att det är optimalt, och det är förmodligen inte det bästa sättet - men det är ett sätt att göra något nu. Förhoppningsvis kan man göra ännu mer senare.

Energisystem är något långsiktigt. Det tog lång tid att bygga upp det svenska energisystem som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna valde att montera ned. Nu har vi en möjlighet att återuppbygga det igen långsiktigt, och det måste vi naturligtvis göra. Då hoppas jag att övriga i kammaren ställer sig bakom den långsiktiga ambitionen att återställa ett väl fungerande stabilt energisystem.

Herr talman! Sverige ska göra mindre och andra ska göra mer. Det är Sverigedemokraternas mantra i många frågor, men kanske vanligast och mest förödande i klimatfrågan.

Det märkliga är att när det väl gäller, när chansen finns att få andra att göra mer, säger Sverigedemokraterna nej till just detta. De röstar nej till skärpta klimatmål i EU, som skulle få andra att göra just mer. De röstar nej till klimattullar som tvingar utsläppsbovar som Kina och Indien att höja sina klimatambitioner. De säger nej till att bredda systemet för handel med utsläppsrätter. De agerar dessutom på samma sätt på hemmaplan kring klimatet. I fråga efter fråga som hade inneburit att fler än Sverige skulle ta ansvar för klimatet säger Sverigedemokraterna nej.

Varför envisas SD med att bedriva en politik som missgynnar Sverige och klimatet och innebär att både Sverige och andra länder ska göra mindre?

Herr talman! Annie Lööf har naturligtvis alldeles rätt. Sverigedemokraterna tycker att Sverige ska göra mindre - ja - när det gäller sådant som är skadligt för Sverige, när det gäller sådant som är skadligt för befolkningen i Sverige samt när det gäller sådant som är skadligt för klimatet i Sverige och, eftersom det är en global fråga, även globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

En stor del av den klimatpolitik som den tidigare regeringen har bedrivit, med inte minst Annie Lööfs goda minne, har varit skadlig för vårt land. Den har gått ut på att vi ska montera ned världens kanske bäst planerade energisystem, att vi ska ha världens högsta dieselpriser och att plåga den svenska befolkningen på bekostnad av svenska hushåll, svenska medborgare, svensk konkurrenskraft och svenskt näringsliv. Det är usel politik. Naturligtvis tycker jag och Sverigedemokraterna att vi ska göra mindre av det.

Herr talman! Nu är detta en EU-politisk partiledardebatt. Hittills har debatten präglats av ett ord, nämligen kärnkraft. Jag skulle vilja återta debatten till att handla om just EU och min fråga varför andra länder enligt Sverigedemokraterna ska göra mindre.

Nu hör vi Jimmie Åkesson fortsätta att fabulera om Sverigedemokraternas icke-existerande klimatpolitik. Bara den senaste veckan har vi hört honom och hans partikamrater påstå att det inte finns något vetenskapligt stöd för att vi befinner oss i en klimatkris. Det är dags att vakna upp och komma in i matchen.

Vi behöver göra mer i Sverige, men vi måste också förmå andra länder att göra mer. Det gör vi på EU-nivå. Jag tycker mig se att SD:s klimatpolitik är lika frånvarande som Alfons Åbergs mamma.

Jag frågar igen: När ska Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna sluta låtsas och säga som det är, det vill säga att de inte har någon klimatpolitik, att de inte bryr sig ett skvatt om en av vår tids viktigaste frågor? Varför är klimatfrågan så ointressant för Sverigedemokraterna?

Herr talman! Klimatfrågan är inte ointressant för Sverigedemokraterna. Tvärtom är den i högsta grad intressant. Det som är ointressant för Sverigedemokraterna är usel klimatpolitik, ren symbolpolitik, som inte hjälper klimatet ens på marginalen men som kostar svenska och många gånger europeiska skattebetalare många miljarder helt i onödan och helt utan nytta för klimatet. Detta måste vi bort från och i stället få en effektiv fungerande klimatpolitik.

Annie Lööf beklagar sig över att vi återkommer till kärnkraft i debatten. Det är inte så konstigt. Kärnkraften är kanske den enskilt viktigaste saken vi har att ta till för att komma till rätta med klimatet globalt i Sverige, i Europa och i resten av världen. Då är det väl självklart när vi diskuterar klimatpolitik, när vi diskuterar hur vi ska rädda klimatet internationellt, att kärnkraften måste få en central roll i debatten, alldeles oavsett om det handlar om svensk kärnkraft eller europeisk kärnkraft. Det är självklart.

Herr talman! Det är väl läge i en EU-politisk debatt att påminna om att Sverige är medlem i EU. De beslut som vi gemensamt fattar i EU binder också Sverige. Vi måste leverera på det vi har kommit överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Det kommer att vara spännande att se hur EU-krav på att leva upp till grundläggande mänskliga rättigheter matchar mot utvisning på grund av bristande vandel, som finns med i Tidöavtalet.

Jag vill komma tillbaka till EU-målen om 2030, om klimatet, som också är bindande för alla EU:s länder, inklusive Sverige. Här säger regeringen rakt upp och ned i sin budget att man inte kommer att nå målen med nuvarande politik. Nu vill jag ge Jimmie Åkesson chansen med fyra alternativ.

Är man beredd att göra det som krävs för att nå målen? Vad är det för åtgärder? Nu ber jag Jimmie Åkesson att inte titta bakåt eftersom det är ointressant. Titta framåt. Vad ska vi göra? Säg inte kärnkraft. Alla kan vara överens om att det inte kommer att byggas några nya kärnkraftverk till 2030 - det är bara sju år bort. Om man inte vill vidta några åtgärder kan man i stället betala miljardböter till EU, köpa utsläppsrätter eller lämna EU för att man inte vill uppfylla klimatkraven.

Vilka av de fyra alternativen väljer Jimmie Åkesson?

Herr talman! Jag förstår att Per Bolund tycker att det är ointressant att titta bakåt med tanke på vad han och hans parti har ställt till med under nästan åtta år i regeringsställning. Det är fullt förståeligt.

Det är riktigt att Sverige är medlem i EU. Det står till och med i vår grundlag. Jag kan beklaga att det står i vår grundlag, men det är på det viset. Och Sverigedemokraterna har bestämt att vi ska förhålla oss konstruktiva till det svenska medlemskapet, det vill säga att vi ska göra vad vi kan för att bevaka svenska intressen också inom EU-sfären. Det är självklart.

Per Bolund inledde med att säga en sak, och sedan övergick han till en helt annan fråga. Jag börjar med att ta fasta på det Per Bolund sa allra först, nämligen om utvisningar på grund av bristande vandel.

Den migrationspolitik som vi har kommit överens om med regeringen bygger på EU:s miniminivå, det vill säga den miniminivå som är möjlig enligt EU-rätten när det gäller asyllagstiftning. Rimligen är det också möjligt att genomdriva den inom ramen för EU:s miniminivå.

Herr talman! Det var inte min fråga, utan det var hur Jimmie Åkesson tycker att vi ska klara av gällande EU-krav. Jag hoppas att jag kan få svar i nästa inlägg.

Det är uppenbart att Sverigedemokraterna nu har flyttat sitt kulturkrig till att inte bara handla om migrationspolitik utan också om klimatpolitik. Det är där man ska ta nästa fajt. Det är också talande när Jimmie Åkesson själv säger att han inte har sett några bevis på att det råder en klimatkris. Det är tyvärr kännetecknande för hela det samarbete där Sverigedemokraterna är garanten för regeringens politik.

Det som är det nya i regeringens klimatpolitik är Sverigedemokraterna och att de har fått genomslag för sin icke-politik på klimatområdet.

I dag vill jag fylla på med ytterligare en fråga, som Jimmie Åkesson också har en chans att svara på. När nu det vetenskapliga stödet är kraftfullt i till exempel FN:s klimatpanel för att vi befinner oss i en klimatkris som bara kommer att bli värre, när kommer Jimmie Åkesson att anse att vi är inne i en klimatkris? Är det när Riksdagshuset står under vatten och vi blir tvungna att vada in här? Kommer han då att anse att det är en klimatkris?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Kulturkrig! Jag håller med om att klimatdebatten i dag påminner mycket om hur migrationsdebatten lät för några år sedan. Man får inte ifrågasätta. Det handlar alltid om barnen och vad barnen tycker. Det är en massa känsloargument men lite fakta.

Krisbegreppet är ett sådant typiskt begrepp som inte är tydligt definierat. Det finns en tydlig definition, men det är inte så den används i debatten. Jag tycker att vi politiker ska avhålla oss från att skapa oro bland befolkningen och använda den typen av starka värdeuttryck när det inte finns anledning till det. Då är det bättre att använda den typen av starka uttryck när det faktiskt finns anledning att göra det, när det är en kris på riktigt, när det inte finns någonting att göra.

Till skillnad från Per Bolund, herr talman, är jag hoppfull. Jag tror att vi kommer att klara detta alldeles utmärkt.

Herr talman! Vårt Europa är ett rättvist Europa. Här ska olika europeiska länder inte konkurrera med varandra med sämre arbetsvillkor, för då dumpar vi våra löner och försämrar vår välfärd. Det gäller även på svenska vägar och på svenska byggen.

Kraftlösa europeiska regler gör att det finns lastbilar registrerade i låglöneländer som fortsätter köra på svenska vägar till låga löner och med dåliga villkor. Seriösa åkerier som följer lagar och kollektivavtal får allt svårare att klara konkurrensen. Det måste det svenska ordförandeskapet ta itu med.

Byggmarknadskommissionen konstaterade att åtta av tio företag registrerade i Estland, Lettland, Slovakien, Tjeckien och Polen har brutit mot lagar och regler när de arbetat i Sverige. Byggföretagen bryter mot allt från skattelagstiftning och utstationeringslag till kollektivavtal. Det pågår i dag omfattande arbetslivskriminalitet när bostäder och arenor byggs. Det svenska ordförandeskapet måste ta tag i denna livsfarliga situation som utsätter människor för fara, sänker löner och undandrar svenska staten skattemedel.

Sverige får möjligheten att leda det europeiska arbetet i en brytningstid. Stora värden står på spel för svenska folket. Västvärlden måste stå enad mot Putins imperialistiska drömmar om ett Storryssland och driva klimatomställningen framåt genom nya investeringar och en elförsörjning som sätter klimatet och elkonsumenterna främst i stället för att hålla fast vid en förlegad elmarknadsmodell. Vi behöver säkra välfärden, säkra våra löner, värna den svenska kollektivavtalsmodellen, stoppa lönedumpningarna som sker på vägar och på byggen och stoppa arbetslivskriminaliteten.

Gör nu inte svenska folket besvikna! Den här regeringen har inte råd att bryta fler löften.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att Nooshi Dadgostar lyfter upp någonting som är mycket angeläget. Det regelverk vi har och försöker förstärka på olika sätt för medborgare och inte minst arbetstagare runt om i hela Europa när de arbetar i andra länder är centralt. Det är viktigt att vi har en union som står på medborgarnas och arbetstagarnas sida. Jag har i olika samtal med parterna också på europeisk nivå lyft fram detta, och intresset för vad Sverige kan bidra med som ordförande är stort. Vi har ju en helt unik modell här, som vi också måste försvara lite vad gäller parternas roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Min poäng i detta är att jag vill tacka för den inflygningen. Men det är brist på el. Det är dyra elpriser. Vill Nooshi Dadgostar reglera cementen, järnmalmen, stålet, skogsprodukterna och jordbruksprodukterna på samma sätt som hon vill reglera elen?

Fru talman! Jag anser inte att el är vilken produkt som helst. Det är därför vi har det statliga Vattenfall. Det är därför vi har offentliga transmissionsnät som gör att vi bygger. Vi har mycket omfattande regelverk kring vår elförsörjning. Det är en säkerhetspolitisk fråga. Det är en viktig klimatpolitisk fråga.

El är något som vi måste ha för att överleva. Jag är inte beredd att lägga ut det på en marknad och låta den som betalar högst få elen, för då överlever inte de svenska pensionärerna. Då får vi inte det som alltid varit den svenska konkurrensfördelen - ett lågt, stabilt elpris.

Johan Pehrson vill ha ett och samma elområde i hela Sverige. Vad ska SSAB säga om detta? Vad ska Northvolt säga om detta? Ska vi inte ha elintensiv industri i Sverige? Då kommer ju alla att behöva betala det höga kontinentala priset. Det vore en katastrof, en mardröm, fru talman. Det kan vi inte gå med på.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill bara understryka att det ju är VPK:s dröm. Vänsterpartiet Kabelklipparna - jag känner att det har blivit en generisk definition här i kammaren, och jag är glad för detta. Det är ju er dröm att reglera allt som rör sig.

Idén med en gemensam europeisk elmarknad är ju att när det blåser i ena delen av Europa kan man flytta elen till den del där det inte blåser. Sedan flyttar sig vinden, och då kan man skicka elen åt andra hållet. Det är det som är effektivitet. Det är det som är marknad. Det är det som Vänsterpartiet hatar.

Vi har ju statligt stål från statliga gruvor. Varför ska ni inte reglera det priset också? Det är dyrt att bygga. Skogsprodukter - träråvaror till moderna husbyggen, till skolor som ska byggas av trä - är också dyra beroende på marknaden, och efterfrågan är stor på den svenska skogen. Varför vill ni inte reglera detta? Ni hatar ju ändå marknaden.

Fru talman! Johan Pehrson har missuppfattat marknadsekonomin. Jag beklagar detta. Det är ju inte där det blåser som det kommer, utan den som betalar mest i Europa ska få elen. Det är så en marknad fungerar. Då kan vi inte ha en marknad på el därför att alla människor, oavsett om de har pengar eller inte, är beroende av el. Därför måste vi reglera elen. Därför har elproduktionen alltid varit mycket hårt reglerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Problemet i dag är att vi har en prissättningsmodell som von der Leyen är kritisk till, som tyska politiker nu går i skarp kontrast till. Spanien, Portugal, massor av europeiska länder tar nu avstånd från den prissättningsmodell - den marknadsekonomiska prissättningsmodell - som Johan Pehrson brinner för och som har lett till 5 kronor per kilowattimme för skånska företag och hushåll.

Kommer vi att ställa upp på detta? Nej. Kommer det att leda till företagsflykt när Johan Pehrson får som han vill, får de höga priserna i norra Sverige? Ja. Vi kommer aldrig att ställa upp på det.

(Applåder)

Fru talman! I en osäker värld behövs ett ännu starkare EU. Det är en utmanande tid när Sverige nu vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU.

För Centerpartiet är det uppenbart att vårt ordförandeskap måste handla om att fördjupa de delar av EU-samarbetet som gör EU:s medlemsländer starkare tillsammans. Vi ser ett antal frågor som måste ges högsta prioritet om vi ska nå framgång.

Vi behöver förändra dagens EU-lagstiftning så att vi snabbare och enklare kan bygga ut den fossilfria energin, inte minst bioenergin. Det är bara så vi kan bryta beroendet av rysk energi och fasa ut det fossila. Enklare lagar och regler kan göra gröna investeringar enklare och gynna både klimatet, säkerheten och jobben.

Vi måste fortsätta skärpa EU:s klimatmål och göra allt vi kan för att leva upp till våra åtaganden och mål kring Parisavtalet. Energikris och krig är båda anledningar att snabba upp klimatomställningen, inte att sänka ambitionerna.

Vi behöver få på plats en gemensam hållbar migrations- och arbetskraftsinvandringspolitik där vi värnar fri rörlighet och kompetens inom EU och ser till att alla länder är med och tar ansvar för migrationen.

Vi måste också ge EU fler verktyg för att kunna hantera demokrati, rättigheter och rättssäkerhet. Det måste garanteras för unionens invånare. Samtidigt gör det EU till en än starkare aktör internationellt för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. När världen går i en alltmer auktoritär riktning är EU:s roll som motvikt till detta helt avgörande.

I en osäker värld behövs verkligen ett starkare EU. Det måste Sverige bidra till under det kommande ordförandeskapet. Genom att komma framåt på de områden som jag nyss nämnt gör vi inte bara EU starkare. Vi gör också EU:s medlemsländer, företagare och medborgare starkare.

Fru talman! Den här regeringen kommer att stå upp för den svenska modellen. Den har tjänat Sverige väl i tider av kris och i tider av välstånd. Att den tidigare regeringen gick i bräschen för den sociala pelaren är, har vi lärt oss, ett typexempel på fel väg att gå för ett starkare EU framåt. Den sociala pelaren har använts som inkörsport för olika EU-förslag inom primärt arbetsmarknadspolitiken. Här finns direktiv som enligt parterna på svensk arbetsmarknad hotar vår lönebildningsmodell.

Nästa EU-offensiv ser ut att röra just sociala frågor. EU har nyligen antagit en vårdstrategi. Europaparlamentets hållning är tydlig: Den strategin ska bestå av bindande lagstiftning. Detta är ett sluttande plan mot mer överstatlighet på fel område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Redan 2017 varnade KD för riskerna med att flytta upp arbetsmarknads- och socialpolitiken på EU-nivå. Detta avfärdades då som skrämselpropaganda.

Fru talman! Den generella lärdomen i dessa frågor är att det som i EU börjar som lösa uppmaningar ibland slutar som bindande lagstiftning. Detta är lärdomen när det gäller arbetsmarknadsfrågorna och lönebildningen. Jag hoppas att alla svenska partier agerar utifrån denna lärdom när frågor om barnomsorg och långtidsvård plötsligt kommer upp i förhandlingsrummen i Bryssel.

Fru talman! Visst finns det frågor på det här området där EU kan och ska samarbeta mer: life science, forskning, best practices. Regeringen kommer givetvis att arbeta med dessa frågor under ordförandeskapet och tiden som kommer sedan. Vår utgångspunkt är att värna helheten i EU, och det går att göra utan att det går ut över svensk välfärd.

(Applåder)

Fru talman! Rysslands krig i Ukraina får återverkningar för hushåll i Europa och även för svenska hushåll. Här jobbar man hårt på EU-nivå för att försöka frikoppla gaspriserna från elpriserna och på så sätt underlätta för europeiska och svenska hushåll.

Före valet lovade Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd för svenska hushåll skulle vara på plats senast den 1 november. Nu är det den 16 november, men inget högkostnadsskydd är på plats. Ebba Busch, när kommer vi att få se ett högkostnadsskydd? Och kommer det att ha den utformning som Ebba Busch utlovade före valet, nämligen att man tar 90 procent av kostnaderna vid ett elpris över 70 öre? Kommer Ebba Busch att stå upp för det vallöftet, när man nu redan har svikit löftet om den 1 november?

Fru talman! Jag uppfattar att regeringen här har fått en renodlad inrikespolitisk fråga i en EU-politisk debatt. Jag redogör gärna för detta och har också gjort det i många sammanhang på regeringens vägnar. Vi har levererat vad, och vi kommer att återkomma med exakt hur och när detta når svenska hushåll under den kommande svåra tiden.

Men för en gångs skull har vi en renodlad EU-politisk debatt. För en gångs skull ges mycket utrymme, med samtliga partiledare närvarande, för frågor som rör Europeiska unionen som helhet. Jag beklagar att partiordföranden för Socialdemokraterna visar så dåligt och lågt intresse för detta.

Fru talman! Detta är kritik som Ebba Busch då också riktar mot sin statsminister. Han har också pratat väldigt mycket inrikespolitik i denna debatt. Men ni verkar ha förmåga att kritisera varandra i regeringen, på ett intressant sätt.

Jag kan framför allt konstatera att Ebba Busch inte svarar på frågan. Kommer löftet om 90 procent av kostnaderna över 70 öre att infrias, eller kommer Ebba Busch att svika det vallöftet på samma flagranta sätt som hon svek vallöftet om att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats den 1 november? Vad är svaret till svenska hushåll och alla besvikna väljare som ser hur regeringen sviker löfte efter löfte efter löfte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Fru talman! Jag tycker ändå att det är väldigt anmärkningsvärt att partiledaren för det största partiet i Sveriges riksdag behandlar de EU-gemensamma frågorna så lättvindigt i det här replikskiftet. Det finns sätt att prata om det som är av vikt för både Sverige och EU samlat. Det hade kunnat finnas andra sätt att baka in det även i den här frågan. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, givet det viktiga arbete vi har för att klara klimatomställningen, stärka den inre marknaden, som fyller 30 år nästa år, och se till att EU står bättre rustat i kampen mot de yttre hot som nu märks inte minst i vårt närområde, i Ukraina.

Vi kommer att leverera på våra vallöften till det svenska folket, till de hushåll som kämpar med ekonomin och de skenande elpriserna på lång sikt. Vi har levererat vad, och vi kommer att återkomma med hur och när.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att detta är en partiledardebatt, och sådana har generellt ett mycket brett rum för debatten, till skillnad från ärendedebatter.)

Fru talman! Statsminister Ulf Kristersson nämnde att det bara skulle vara Vänsterpartiet som vill reglera den inre elmarknaden i EU. Så är det inte riktigt. Det är inte bara SSAB och en rad andra företag i Sverige som kräver att regeringen nu ska införa Sverigepriser. Det gör också Ebba Buschs egen statssekreterare, som var samhällspolitisk chef för Villaägarna och som för bara några veckor sedan skickade ett brev till alla svenska villaägare. Han föreslog där att priset baserat på utbud och efterfrågan på el i Sverige skulle sättas för sig, och sedan skulle överskottet på el prissättas på vanligt sätt till övriga Europa. Det innebär införande av Sverigepriser.

Jag är mycket glad att också Villaägarna stöttar detta förslag, och nu undrar jag om Daniel Liljebergs vallöfte kommer att bli ministerns vallöfte? Kommer statssekreteraren att få som han vill, eller var det prat även från det hållet?

(Applåder)

Fru talman! Den här regeringen representerar varken någon enskild organisation eller någon enskild person i Sverige. Vår linje är mycket tydlig: Vi behöver få ordning på Sveriges djupt dysfunktionella energisystem, där det råder vitt skilda villkor beroende på var i landet man bor. Det är inte så att elen är för billig i norra delen av Sverige - det är för dyr el i den södra delen. Detta behöver vi få ordning på.

Till viss del har vi mötts i och med att vi nu har pausat projektet med Hansa Powerbridge därför att vi behöver se till att öka vår energi- och elproduktion i Sverige rejält. Det gör vi genom att bana väg för samtliga kraftslag i Sverige, inklusive kärnkraften, men också genom att korta tillståndsprocesser för vindkraft och annat. Det är så vi kan sänka priserna totalt sett och stå starkare rustade för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Fru talman! Jag noterade att statsministern sa att vi var ensamma, och det stämmer inte. Villaägarna vill ju ha Sverigepriser, och det vet den här regeringen mycket väl. Många företag kräver nu av regeringen att den ska höja sin röst för att vi ska kunna behålla vår konkurrensfördel i form av det låga elpriset.

Ebba Busch måste väl som närings- och energiminister veta att samma timmar som vi svenskar betalar höga elpriser exporterar vi mängder av el. Det råder inte elbrist eller effektbrist, utan det är någon annan som i stället vill köpa elen av våra elbolag, så som det fungerar på en marknad.

Nu går många länder in och vill förändra detta genom att dela upp prissättningen mellan till exempel Sverige och utlandet, precis som Ebba Buschs statssekreterare vill. Varför har Daniel Liljeberg fel, Ebba Busch? Varför har din statssekreterare fel om de viktiga energifrågorna?

Fru talman! Jag begär faktiskt av samtliga partiledare i Sveriges riksdag att de ska ha koll på hur företrädandet för regeringens linje går till. Det gäller självklart också samtliga statssekreterare hos samtliga statsråd i regeringen.

Så här är det: Vi behöver kraftigt öka vår elproduktion i Sverige. Ska vi ens kunna komma i närheten av det som är syftet med de så kallade Sverigepriserna måste vi se till att vi har tillräckligt med el där den behövs och när den behövs. Problemet är att vi inte har haft det på det sättet. När det plötsligt blåser eller när solen skiner kan vi exportera el, för då har vi jättemycket elproduktion. Men det är inte tillräckligt när det är vindstilla eller när solen inte skiner, och det är inte tillräckligt där företagare är intresserade av att etablera sig.

Detta får vi bukt med nu. Jag krokar gärna arm med Vänsterpartiet för att bana väg för alla kraftslag och för att få ned elpriserna i södra delen av Sverige utan att höja dem i den norra delen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Fru talman! Sveriges högt ställda klimatambitioner ligger fast med den här regeringen. Ja, på kort sikt försämras förutsättningarna något när utsläppen ökar från transportsektorn. Men då ska vi komma ihåg att detta också hänger ihop med att vi inte vill flytta produktion till andra länder där utsläppen kommer att bli betydligt högre.

Tvingas vi importera mat och kött från lantbruk i länder som har mycket högre utsläpp och sämre miljövillkor och inte är lika klimatsmarta kommer det att bidra till ökade utsläpp i stort, alldeles bortsett från utsläppen från själva exporten. Därför är det viktigt att värna konkurrenskraften på kort sikt med sänkt reduktionsplikt för att tillåta produktionen att vara kvar i Sverige.

De långsiktiga ambitionerna ligger kvar, och vägen framåt för att nå dem är elektrifiering och kraftigt utbyggd elproduktion för omställning av industrin och transportsektorn, inte lantbruket.

Fru talman! Det ska jordbruket inte göra. Jag förstår att man i Centerpartiet är stressad när man har tappat så otroligt många väljare i både skogslänen och jordbrukslänen. Jag förstår dessa väljare. Det går inte att gå till val på att sätta sig i en regering med Miljöpartiet och samtidigt hävda att man värnar det svenska hållbara skogsbruket och lantbruket.

Konkret är vägen framåt elektrifiering och omställning av industrin och transportsektorn. Vi har ett stort företag i Sverige som producerar stål i absolut världsklass, nämligen SSAB. De står för 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. De har en realistisk plan för hur de ska få bort de utsläppen och producera stål på ett grönt och utsläppsfritt sätt. Det är den typen av investeringar och omställningar som den här regeringen kommer att bana väg för. Men det gör vi inte genom att slå ut det svenska lantbruket, den egna befolkningen eller hushållen. På detta sätt kan vi kapa en tiondel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är en offensiv grön klimatomställning som värnar svensk konkurrenskraft och svenska hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

(Applåder)

Fru talman! Om sju år ska EU:s krav på att vi ska minska våra utsläpp med 50 procent levereras av samtliga EU-länder. För Sveriges del handlar det alltså om 50 procents minskning. Samtidigt har vi en regering som i sin egen budget skriver att med regeringens politik kommer målen inte att nås.

Däremot kan man, när nu alla skäller på Miljöpartiet, konstatera att regeringen själv säger att med Miljöpartiets politik skulle målen nås. Då kan man tala om effektiv klimatpolitik.

Regeringens nya mantra är fossilfrihet. Det låter som att man ska försöka göra sig mindre beroende av fossila bränslen. Samtidigt lägger nu regeringen fram förslag efter förslag om att sänka kostnaderna för att elda fossilt i fjärrvärme och kraftvärme. Man ska nu sänka skatten på utsläpp i transportsektorn. Man ska göra en slakt av reduktionsplikten, vilket ökar utsläppen och därmed fossilberoendet med 10 procent. Reseavdraget kommer att gynna fossilbilar snarare än kollektivtrafik. Man ska slopa elbilspremien, vilket stoppar elektrifieringen, och man gör det svårare och dyrare att bygga havsbaserad vindkraft. Hur gör detta Sverige mer fossilfritt, Ebba Busch?

Fru talman! Att ställa om är otroligt svårt för vår stolta men utsläppstunga industri i Sverige om det inte finns tillräckligt med el där man har gjort sina investeringar, särskilt när elen behövs 24:7 och 365 dagar om året.

Det regeringen nu gör är att lägga till kärnkraften. Man kan sammanfatta linjen som att alla goda krafter behövs. Vi kommer att bana väg för ny solkraft och fortsätta underlätta för hushåll att sätta solpaneler på taken. Vi kommer att kraftigt korta tillståndsprocesserna för vindkraft, där den är välkommen - både land- och havsbaserad vindkraft. Jag har inte sagt nej till någon sådan, utan vi kommer att göra det vi kan för att bana väg för den där det är rätt och riktigt. Men det vi adderar är kärnkraften. Detta är det mest avgörande och viktiga om vi ska ha en realistisk plan för att klara omställningen framöver.

Fru talman! Då är det viktigt att också vara medveten om hur världen ser ut, det vill säga att Sverige har ett rekordstort elöverskott. Vi exporterar mer el än vi någonsin har gjort. Då räcker det inte med att bara prata om kärnkraftsreaktorer som har lagts ned, för det har förts till mycket mer förnybar och fossilfri el till systemet.

Ebba Busch, precis som resten av regeringen, har uppenbarligen i den här debatten bara ett enda svar på alla frågor som rör klimat och miljö: kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft. Det är uppenbart att det är en rökridå, en radioaktiv rökridå, för att flytta fokus från de stora klimatproblem som vi har och de stora klimatutmaningar som ligger framför oss.

Det är uppenbart att den politik som förs inte leder till fossilfrihet. Regeringen skriver själv att den leder till ökade utsläpp, och det är ju lite farligt för trovärdigheten i politiken generellt och kanske också för Ebba Busch själv att säga en sak och göra en annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Men låt oss snäva in på vindkraften. Hur tror Ebba Busch att intresset för att investera i fossilfri el påverkas när man nu inte kommer att betala för anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft?

Fru talman! Det här handlar om teknikneutralitet. Vi ska inte dopa sönder ett kraftslag till förmån för ett annat, utan det viktiga är att vi får ned utsläppen och att kraftslagen är fossilfria. Därför kommer vi inte att gå in med ensidiga subventioner till ett enskilt kraftslag. Det är inte på det sättet vi ser till att det blir tillräckligt kostnadseffektivt och håller för en riktig grön omställning framåt.

Det vi kan göra är till exempel att kroka arm med Frankrike, som har hittat sätt att korta sina tillståndsprocesser för kärnkraft och framför allt också för vindkraft. I detta inspireras vi gärna av andra länder och tar oss an det som den tidigare rödgröna regeringen inte gjorde för att öka takten för nya kraftslag. Vi välkomnar samtliga kraftslag, oavsett hur många gånger Per Bolund nämner ordet "kärnkraft" i sina repliker.

Fru talman! Ja, vi står inför en klimatkris. Det tog jag väldigt kraftfullt upp i mitt tidigare anförande, men det är lika uppenbart att vi står inför en naturkris. Det är också uppenbart att de två kriserna är väldigt tätt kopplade till varandra, inte minst i dag, när det är dag för biologisk mångfald på COP 27, klimattoppmötet. Det konstateras i forskningen och i IPCC:s rapporter att just frågan om biologisk mångfald, att värna naturen, också är ett sätt att värna vårt klimat.

Samtidigt är det en väldigt oroande situation. Av Världsnaturfondens Living Planet Report framgår att sedan 70-talet har antalet fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur minskat med 70 procent. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden, och när en art har utrotats är den borta för evigt. Naturen kan rädda oss men bara om vi räddar den först, säger Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram Unep.

Nu är det klimattoppmöte i Egypten. I december kommer det att vara FN:s COP 15 för konventionen om biologisk mångfald. Där har såklart Sverige, precis som alla andra länder, också ett stort ansvar att värna sin biologiska mångfald.

Samtidigt bedriver regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna en politik som går i precis motsatt riktning. Man skär nu kraftigt ned budgeten för att skydda och sköta värdefull natur, precis mot vad vetenskapen säger. Man röstar också emot i princip alla förslag som kommer från EU: strategin för biologisk mångfald, att vi ska integrera miljömålen i EU:s jordbrukspolitik och en ökad kolbindning i skog och mark - där vill man i stället ha en minskning. Man har motarbetat EU:s avskogningsförordning, som just är till för att motarbeta avskogning av Amazonas. Det säger regeringen nej till. Det handlar om nya regler om bekämpningsmedel, både i EU och i riksdagen, som påverkar biologisk mångfald. Man bryter också medvetet mot vattendirektivet och artskyddsdirektivet.

Detta är såklart oroande, för det försvagar EU:s arbete. Inte minst när Sverige nu ska vara ordförande är det väldigt illa att man sätter sig på en extrem kant och motarbetar arbetet för biologisk mångfald, som också är klimatarbete inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Fru talman! Sverige tar över ordförandeskapet i EU på nyårsdagen. Vi liberaler arbetar för att våra medlemsländer inte bara ska vara redo att tackla de många allvarliga frågor vi diskuterar i kammaren i dag. Vi hoppas även att vi ska kunna rikta blicken mot framtiden.

Vilka nya länder ska vi välkomna in i vår europeiska familj? Det är en fråga. I juni fick inte bara Ukraina status som kandidatland för medlemskap, utan också det fina landet Moldavien. Vi måste stödja dessa länder under hela processens gång. Vi förutsätter att de lever upp till unionens tuffa medlemskrav så att de så småningom kan välkomnas som fullständiga medlemmar i EU. Men vi får inte låta ambitionerna stanna där. Länderna på västra Balkan och Georgien i Kaukasien bör vara på tur. Låt oss välkomna alla dessa länder till historiens mest framgångsrika fredsprojekt!

Vi liberaler är övertygade om att Europa kan bättre om vi samarbetar mer och om vi samarbetar mer effektivt. Tillsammans ingår vi frihandelsavtal med andra delar av världen för ökad tillväxt, nya jobbmöjligheter och ökad hållbarhet. Här är det till exempel glädjande med resultatet i det brasilianska valet. Möjligheterna ökar att verkligen få till ett hållbart handelsavtal med stora centrala delar i den delen av världen, apropå skogens roll, till exempel.

Vi kommer att fortsätta att arbeta tillsammans för att markera mot krigsförbrytarna i Moskva, och vi ska fortsätta att stödja frihetskämparna i Ukraina. Det är så vi tillsammans tar ansvar för vår framtid, för vår hållbara framtid, för klimatet och för en omställning.

(Applåder)

Fru talman! I förhandlingarna om den nya regeringen fick Liberalerna ansvaret för ett av regeringens tyngsta uppdrag, nämligen klimat- och miljöministerposten. Det är ett viktigt uppdrag för att genomdriva den gröna omställningen i Sverige. Och i det stundande ordförandeskapet har man ansvar för att leda hela EU:s arbete med att få ned klimatutsläppen.

Här har vi i kammaren fått höra att statsministern i alla fall fortfarande står bakom klimatmålen. Men ska klimat- och miljöministern ha någon trovärdighet och möjlighet att utföra sitt uppdrag behöver regeringen också presentera konkret politik för att man ska nå klimatmålen. Klimat- och miljöministern kommer inte att ha någon trovärdighet i att leda arbetet med att EU ska sänka utsläppen om den svenska regeringen för en politik som i stället ökar de svenska utsläppen.

När kommer regeringen att presentera förslag så att vi kan nå våra klimatmål och så att den liberala klimat- och miljöministern har möjlighet att utföra sitt uppdrag?

Fru talman! Det är ett stort ansvar som vilar på denna regering - och tidigare regeringar - när det gäller att rädda vår planet. Den enkla meningen i den långa berättelsen är att vi ska jobba för en ny klimatpolitisk handlingsplan, som vi hoppas kunna presentera för riksdagen nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi har sett att delar i det tidigare arbetet har varit väl kortsiktiga och inte haft det långsiktiga perspektivet. Det är det som är svaret. Utan att bli för tjatig, fru talman, ska jag säga att det handlar om tanken på hur vi ska ha mer av, så att säga, reglerbar energiproduktion. För alla målen - 2030, 2040 och 2045 - är det helt avgörande att vi fördubblar och kraftfullt förstärker vår elproduktion. Någon annan väg finns inte.

Men vi kommer att presentera en ny klimatpolitisk handlingsplan för riksdagen, bland annat Socialdemokraterna.

Fru talman! Sverige behöver mer billig el. Jag kan konstatera att den nya regeringen försämrar förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften, som är det energislag som snabbt skulle kunna ge oss mer billig el. Detta försvårar naturligtvis möjligheten att nå klimatmålen.

Jag kan konstatera att med den politik som vi förde i den regering som jag satt i var det tydligt att vi skulle nå målen till 2030. Men med den budget som presenterades i förra veckan var det tydligt att den nya regeringen inte når målen till 2030.

Ska den nya klimat- och miljöministern ha någon som helst möjlighet att ha trovärdighet och att genomföra sitt arbete med att få hela EU att minska sina utsläpp måste regeringen föra en politik som gör att vi i Sverige når våra klimatmål. Det handlar om ledarskap - att se till att ministrar från ens parti får möjlighet att utföra sitt arbete. Då måste detta presenteras före den 1 januari.

Frågan är: Kommer man att presentera politik före den 1 januari som gör att vi når våra klimatmål i Sverige? Det är en fråga om ledarskap, Johan Pehrson.

Fru talman! Jag delar den åsikten. Det handlar om ledarskap. Det handlar om ledarskap för ett Sverige som ska hålla ihop, ett Sverige som ska orka med att ta Sverige framåt.

Vi får inte glömma bort hur det var när denna kammare slog fast den högsta ambitionen i fråga om reduktionsplikten - vi liberaler var med och gjorde detta med berått mod. Vi var med, men det var i ett läge där diesel- och bensinpriset var på helt andra nivåer än vad vi ser i dag.

Det handlar om att människor tillsammans ska orka med klimatmålen, överleva, få sin vardag att gå ihop, ha jobb att gå till och ha hus där man inte behöver klä sig i det senaste understället. Då är det viktigt att man har en hållbar politik för människor också. Det är därför som vi kommer att återkomma i denna klimatplan med hur vi ska nå detta, men det bygger på elektrifiering.

Jag hörde nyss diskussionen om att vi tar bort elbilspremien - att det är det som slår sönder hela målet. Det verkar inte klokt. Så kan det inte vara. Vi kommer att återkomma och ta vårt ansvar för att vi ska ha en planet att bo på också om 10, 20, 30, 40 och 100 år.

Fru talman! Jag reagerade lite på Johan Pehrsons inledande anförande, där han talade om sin vision för det europeiska samarbetet och om antieuropeiska krafter. Det finns gott om sådana i tredjeland, så att säga. Ryssland är kanske det tydligaste exemplet på en typisk antieuropeisk kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Som jag uppfattade Johan Pehrson - han får gärna rätta mig om jag har fel - pratade han i första hand om antieuropeiska krafter inom Europa och EU. Det gör mig lite nyfiken på vad detta innebär. För mig är det inte självklart vad man menar med antieuropeiska krafter. Är alla som inte bejakar mer maktöverflyttning till Bryssel, mer centralisering, ett mer federalistiskt EU och så vidare antieuropeiska krafter enligt Johan Pehrson och Liberalerna, eller vilka är de antieuropeiska krafterna?

Fru talman! Nej, så är det naturligtvis inte. Man kan vara för ett EU light, ett EU mittemellan eller ett kraftfullt EU. Jag och Liberalerna tror att Europa och dess människor, friheten och demokratin, klimatet och välståndet har att vinna på ett starkt EU i en värld som är ganska obehaglig.

Det jag tänker på är länder som under åratal har haft EU som en bankomat, trots att de har inskränkt människors fri- och rättigheter. Det kan handla om allt från personer som vill leva med personer av samma kön till kvinnor och deras rätt att själva få bestämma över sin kropp. Det är vad jag riktar in mig på, inte alla andra länder.

Jag vill påminna om att vi har ett läge där demokratiindexmätningarna i världen går åt fel håll. Man måste vara tydlig med detta och vad konsekvenserna blir för människor i framtiden. Det går åt fel håll, och här har vi - alla partier i Sveriges riksdag - tillsammans ett stort ansvar.

Fru talman! För mig - i min värld, utifrån mitt perspektiv - är en antieuropeisk kraft en person eller en kraft som vill centralisera, likrikta och förstöra den mångfald som finns i Europa.

Jag sa i mitt anförande här tidigare att jag tror att det enskilt största hotet mot ett långsiktigt och stabilt europeiskt samarbete är att man inte har respekt för varje enskilt medlemslands särart, särställning, egna intressen och så vidare. Då gör det mig lite orolig när vi har regeringsföreträdare som ger uttryck för att det finns starka antieuropeiska krafter inom Europa i dag.

Att vi sedan skiljer oss åt inrikespolitiskt och att vi här i Sverige kan ha synpunkter på och kanske till och med ibland finner anledning att fördöma utvecklingen i vissa länder är fullt naturligt, men jag tycker att det är ett lite oroväckande språkbruk att tala om antieuropeiska krafter när det egentligen handlar om man vill ha en annan syn på EU som system, inte på Europa som kontinent.

Fru talman! Jag är glad att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna lyfter upp detta, för det är inte så jag menar. När jag säger antieuropeisk och Europa pratar jag om det Europa som har gett oss så mycket.

Europa har genom århundradena inte bara gett oss krig, massförstörelse och utrotning, utan det har också skapat mycket av det som vi i Sverige älskar. Det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter, som är väl fastslagna i alla projekt vi har. Vi jobbar i Europarådet och EU, och tillsammans har vi jobbat med och lagt en grund för allt detta - att prata om friheten för individer. Det är detta jag menar när jag pratar om antieuropeisk, på samma sätt som jag hävdar att det är väldigt antisvenskt att inte vara tydligt solidarisk till och från.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Men åter till indexen. Jag vill i slutet av debatten här påminna hela kammaren om att när The Economist gick igenom demokratiindexen visade det sig att världen mellan 2006 och 2021 har gått från 28 till 21 demokratier utan anmärkning, medan EU har gått från 17 till 8. Länder som Frankrike och andra som vi ser som starka demokratier har numera mycket allvarliga anmärkningar i sitt demokratiindex. Detta måste vi ta till oss, för jag tror att fred och frihet värnas bäst av demokratier.

Fru talman! Tänk att Johan Persson inte en enda gång under det tidigare replikskiftet kunde kritisera Sverigedemokraterna som ett öppet EU-kritiskt parti som öppet hyllar Viktor Orbáns Ungern - inte en enda gång.

Jag ska fokusera på gränskontroller, och jag vill börja med ett citat: "Tillfälliga gränskontroller mellan Schengenländer är bekymmersamma om de tillåts pågå under lång tid." Så står att läsa på Liberalernas hemsida.

Johan Pehrson svarade häromdagen på frågor om gränskontroll i Sydsvenskan och pekade på hur viktigt det är att Norden hänger ihop, inte minst arbetsmarknadsmässigt. Den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson har sagt att gränskontroller strider mot EU-rätten och att det är hög tid att Sverige upphör med dem.

Mina frågor till Johan Pehrson är: Kommer Liberalerna att hålla fast vid sin syn på att vår framtid ligger i Norden och EU? Kommer de att vara en garant för att regeringen följer EU-rätten och slår bort tanken på de permanenta gränskontroller som finns i det så kallade Tidöavtalet?

Fru talman! Det är ingen hemlighet att jag som svar på Jimmie Åkessons fråga försökte förklara att det finns skillnader. Det är dock bättre att Annie Lööf frågar Jimmie Åkesson direkt huruvida han står bakom Ungern eller inte. Han har sagt att han inte står bakom allting där och att han står bakom ett svenskt EU-medlemskap. Vi måste som goda demokrater acceptera att partier har olika syn på hur långt vi ska driva integrationen i Europa.

Gränskontrollerna är en förlängning av det regelverk som gäller. Jag önskar att vi snarast kan återgå till en situation där vi inte har några gränskontroller, inte minst när det gäller den viktiga nordiska integrationen. För de flesta som lyssnar på denna debatt är det tydligt att vi lever i en orolig tid i Europa, och det är bakgrunden till att vi och många andra länder som vi ser som likasinnade behåller gränskontrollerna ytterligare ett tag.

Fru talman! Nu har Liberalerna i det så kallade Tidöavtalet kommit överens med Sverigedemokraterna om att permanenta gränskontrollerna, så inte heller där går det att se Liberalerna som en garant för något som ens går att likna vid en liberal politik i det nya regeringssamarbetet. Jag beklagar detta. Det beklagar nog också andra, inte minst de som bor, lever och arbetar i exempelvis Öresundsregionen.

Det går att samarbeta mer och skarpare på EU-nivå kring säkerhet och migration utan att slå sönder arbetsmarknadsregioner eller vardagen för vanliga människor. Detta borde en integrations- och arbetsmarknadsminister veta. Det går om man vill, men i stället viker man ned sig och går med på att införa permanenta gränskontroller för att blidka sina nya samarbetspartner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Återigen är det Sverigedemokraternas politik och makten som går före företagsvillkor och arbetspendlande människors liv och vardag. Varför är inte fri rörlighet inom Norden och arbetsmarknadsregioner viktiga längre för Liberalerna och Johan Pehrson?

Fru talman! De är viktiga. Det är viktigt med gränskontroller där de behövs, och jag noterar att flera andra länder också förlänger sina tillfälliga kontroller med hänvisning till det mycket allvarliga läget.

Sedan är det ingen hemlighet att mitt parti har en annan syn än många andra partier på vikten av just gränskontroller. Det var därför jag i ett tidigare replikskifte slog ett slag för Schengen och vikten av att man inom ett område har fri rörlighet men också extremt tydliga kontroller av de människor som kan komma dit för att kontrollera att de sköter sig och att personer som begår brott eller ägnar sig åt terrorism kan kontrolleras. Gränskontrollerna har inget annat syfte än detta, och man måste se till att de sker så smidigt som möjligt. Det finns inget tvivel om detta, och låt oss se hur länge de blir kvar.

Fru talman! Jag ska inte sticka under stol med att jag var lite bekymrad efter valet när jag såg vilken majoritet som hade bildats. Jag vet att många som bryr sig om mänskliga rättigheter, klimat, miljö och rättssäkerhet också var det.

Jag - och jag tror många med mig - var kanske lite naiv och hade ändå en liten förhoppning om att Liberalerna skulle stå emot Sverigedemokraternas politik i den nya regeringen. I stället har vi fått bevittna exempel efter exempel på motsatsen. Det handlar om hur man monterar ned rättssäkerheten, går över till en migrationspolitik som ligger långt från Liberalernas och en miljöpolitik som verkligen är en nedmontering av alla ambitioner. På punkt efter punkt har Liberalerna övergett tidigare ståndpunkter och låtit Sverigedemokraterna diktera villkoren.

Det är lite intressant just när Sverige ska bli EU-ordförande att historiens mest EU-positiva parti i riksdagen nu regerar på mandat av det mest EU-kritiska partiet. Därför vill jag fråga Johan Pehrson om han inte är det minsta bekymrad över konsekvenserna av att Liberalerna nu samarbetar med Sverigedemokraterna, som är öppet EU-kritiska när det gäller vår roll i EU.

Fru talman! Jag tycker att detta tydliggjordes av Jimmie Åkesson själv i talarstolen. Det är många som pratar till Jimmie Åkesson via mig. Men jag har inte blivit offentligt ombud eller förmyndare på något sätt för Jimmie Åkesson, även om det verkar framställas så.

Vi har inte ett samarbete inom EU-området. Vi har kommit överens om ett avtal för att regera Sverige, ta Sverige framåt och ge Sverige en ny start, eftersom människor uppfattade att Miljöpartiet inte riktigt var lösningen på Sveriges samtliga samhällsproblem, och knappt på sitt eget heller. Där ingår inte EU-frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Det återstår för mig inom mitt ministerområde och för alla andra ministrar i regeringen att återkomma till riksdagen och samla ett stöd för den politik som vi vill driva. Ibland kan det ske för att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna är med.

När det gäller Miljöpartiet, som är så superprogressivt, vill jag bara påminna Per Bolund om att det inte var så jättelänge sedan som Miljöpartiet kom på att det här med EU var en bra grej. Tidigare var man mer som Vänsterpartiet och vevade på om att marknaden så att säga krossar alla miljöambitioner när vi vet att det är tvärtom.

Fru talman! Om väljarna, enligt Johan Pehrson, inte hade förtroende för Miljöpartiets politik kan man fråga vad som gäller för Liberalerna, som ju fick mindre stöd av väljarna i valet. Det kanske Johan Pehrson vill kommentera.

Det är tyvärr så att Tidöavtalet historiskt är många steg bakåt för de liberala tankarna men också för miljön, och inte minst är budgeten historiskt dålig för miljön. Här har EU till exempel beslutat om att minst 30 procent av ekosystemen på land och till havs ska skyddas. Det är någonting som vi också har åtagit oss. Men vi ligger långt efter det målet. Nu kommer nya besked från landsbygdsministern om att man ska prioritera ned miljö och naturskydd. Det är precis i linje med det som Sverigedemokraterna har ställt krav på.

Liberalerna och Johan Pehrson har själva sagt att Sverigedemokraterna är deras huvudmotståndare ideologiskt. Jag tycker inte att jag får något svar på hur Sverigedemokraternas inflytande över regeringens politik kommer att påverka regeringens möjlighet att vara en kraftfull EU-ordförande.

Fru talman! Vi har i regeringsförklaringen redovisat vår syn på vikten av att ha ett starkt Europasamarbete som är effektivt och som gör rätt saker. Det gäller i fråga om välstånd samt fred och säkerhet, både yttre och inre. Det gäller också i fråga om klimatet. Här måste vi göra detta tillsammans. Men att hela tiden vända verkligheten ryggen, som jag tyvärr upplever att Miljöpartiet gör, och att vända vanliga människor ryggen är ingen väg framåt.

Jag redovisade tidigare att vi kommer att återkomma med en klimathandlingsplan för att klara att titta på målen 2030, 2040 och 2045. Vi är fullt medvetna om att vi har en planet som vi måste rädda. Det gäller också det viktiga som Per Bolund tog upp i sitt anförande, nämligen den biologiska mångfalden. Här är det saker som man kan göra som både räddar klimatet och räddar vår biologiska mångfald. Det är därför som vi är glada över att man gör allt från att förstärka stödet till solceller till att förstärka möjligheten till fler våtmarker och att förstärka möjligheterna till energieffektivisering. Allt detta är saker som Per Bolund vägrar att se. Men vi tänker envist förklara att vi har en hög ambition, inte minst från Liberalernas sida.

Den EU-politiska partiledardebatten var härmed avslutad.