Uppköp av utsläppskrediter

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jens Holm har ställt tre frågor till mig: om jag avser att verka för att fortsatta uppköp av utsläppskrediter för att nå de svenska klimatmålen ska upphöra, om jag avser att verka internationellt för att i-länderna ska minska sina utsläpp på riktigt i stället för att förlita sig på billiga och osäkra kredituppköp och om jag avser att agera mot Energimyndighetens uppköp av utsläppskrediter med tveksam social och klimatmässig nytta.

Regeringens ståndpunkt är att Sverige så långt det är möjligt ska nå det nationella klimatmålet till 2020 med åtgärder inom landet. Alliansregeringen ansåg att en tredjedel av målet skulle täckas med internationella krediter. Den nuvarande regeringen har annullerat alla internationella krediter som har levererats till Sverige, vilket innebär att de inte har använts för att uppnå de svenska klimatmålen utan utgjort extra klimatnytta.

Sverige har antagit ett mål om att nå nettonollutsläpp till 2045. Det är mycket sannolikt att det kommer att finnas vissa återstående utsläpp. Det klimatpolitiska ramverket tillåter därför användning av kompletterande åtgärder till en begränsad del för att möjliggöra nettonollutsläpp. Utredningen om negativa utsläpp ska presentera sitt betänkande senare i januari, och den ska ge förslag på vilka åtgärder som bör vidtas. Jag vill inte föregripa utredningen.

Sverige har tidigare under många år investerat i projekt inom den så kallade mekanismen för ren utveckling, clean development mechanism, CDM, som skapades under Kyotoprotokollet. Sverige har inte ingått några nya sådana avtal sedan 2016 utan arbetar i stället för att utveckla nya internationella samarbetsformer under Parisavtalets artikel 6. Generellt kan man säga att huvudsyftet med CDM under Kyotoprotokollet var att skapa flexibilitet kring var de industrialiserade länderna ville genomföra utsläppsminskningar för att kunna nå sina mål på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som det skulle bidra till hållbar utveckling i utvecklingsländer. Parisavtalet har kvar flexibiliteten men har ett explicit krav på att insatser ska bidra till en ökad ambitionsnivå. Det är positivt om länder vill samarbeta för att öka takten för utsläppsminskningar och om det kan bidra till att vi klarar Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Det är förstås centralt att internationella samarbeten under Parisavtalet leder till verkliga utsläppsminskningar med hög miljöintegritet. Det förutsätter ett robust och transparent ramverk. Sveriges linje vid FN:s klimatmöte COP 25 i Madrid var också att hellre vänta med en överenskommelse än att acceptera otillräckliga regler. Regeringen kommer att fortsatt arbeta för ett strikt regelverk för artikel 6.

När det gäller internationella insatser för att minska utsläppen delar jag Jens Holms syn att betydligt mer behöver göras för att vi ska nå Parisavtalets mål. Därför är regeringen också pådrivande för ökad ambition globalt. Sverige, EU och andra rika länder ska gå före, och vi ska driva på andra länder som skrivit under Parisavtalet. I det sammanhanget kan jag konstatera att Sverige har varit starkt pådrivande när EU nyligen enades om målet att nå nettonollutsläpp till 2050. Vi är också den medlemsstat som driver den mest ambitiösa linjen för skärpning av EU:s mål till 2030, som ska ses över i år för att kunna höja EU:s åtagande under Parisavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation som handlar om svenska uppköp av tveksamma utsläppskrediter i utvecklingsländer. Jag tycker att detta är en viktig fråga eftersom Sverige åtminstone tidigare har varit en av världens största uppköpare av utsläppskrediter.

Vi i Vänsterpartiet har länge kritiserat det här systemet eftersom det bygger på att utvecklingsländerna hjälper i-länder, rika länder, att minska sina utsläpp. Projekten designas och utformas i den industrialiserade världen - i Nordamerika, Storbritannien och Sverige - och rätt ofta är dessa utsläppsminskningsprojekt, CDM-projekt, inte en del av de lokala ländernas utvecklingsstrategi. Ibland blir det så knasigt att våra utsläppskrediter hamnar stick i stäv med andra viktiga sociala eller miljöpolitiska mål som ett fattigt land har.

I min interpellation tar jag upp ett antal exempel som Dagens Nyheter har avslöjat i omfattande granskningar i en serie artiklar. Det handlar till exempel om projekt i Uganda som den svenska Energimyndigheten har gått in i. Det har handlat om trädplantering i form av plantage. Problemet var bara att det redan fanns folk som levde i området. Det var 6 000 småbönder som bedrev verksamhet i området, och de tvingades flytta därifrån för att svenska träd skulle planteras där.

Ett annat exempel är Energimyndighetens bidrag med över 200 miljoner kronor för uppköp av energieffektiva spisar som inte alls har levererat den klimatnytta och bättre luft som de var avsedda att leda till.

Detta kritiseras av forskare och debattörer. Man talar om klimatkolonialism. Från tyska Öko-Institut och det svenska Swedish Environment Institute har man sagt att 85 procent av projekten har en låg sannolikhet att över huvud taget ge utsläppsminskningar, och det är endast 2 procent av projekten som är tydligt additionella, alltså är unika och inte skulle ha blivit av utan de här pengarna. Det är alltså bara 2 procent som bidrar till additionalitet. Det är ganska anmärkningsvärt.

Jag tycker att och miljö- och klimatministerns svar till mig är bra i så måtto att den svenska linjen är att vi i så stor utsträckning som möjligt ska göra våra utsläppsminskningar på hemmaplan, men jag får inget svar på min fråga om de specifika projekt som Energimyndigheten har gått in i. Vad avser ministern att göra åt dem? Avser ministern att till exempel tillsätta en granskning av Energimyndighetens uppköp av tveksamma utsläppskrediter i andra länder? Även Vattenfall, vårt största statliga bolag, har liknande utsläppskrediter som också är mycket tveksamma. Avser ministern att agera även mot dem? Det skulle jag vilja veta.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för att du tar upp en väldigt viktig fråga i Sveriges riksdag och i världen!

Först och främst är det oerhört viktigt att allt vi gör från och med nu handlar om riktiga utsläppsminskningar. Jag är väldigt glad över att Parisavtalet har vänt på logiken från Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet handlade på riktigt om att rika länder inte skulle behöva göra utsläppsminskningar själva utan i stället kunna köpa mycket billigare så kallade utsläppskrediter i andra länder. Det är viktigt att uppmärksamma att det finns tvivel på om alla dessa så kallade CDM-projekt verkligen har lett till riktiga utsläppsminskningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är mycket noga med att genomförandet av Parisavtalets artikel 6 ska bli bra. Grundföresatsen är att vi själva i varje land ska minska våra utsläpp. De rika länderna kan inte köpa avlatsbrev, utan artikel 6 lägger fast ramen för vilka internationella samarbeten vi kan ha med andra länder för att öka takten när det gäller att minska utsläppen. Det är viktigt, och Sverige jobbar aktivt för att artikel 6 ska genomföras strikt. Vi ska veta att det blir additionella utsläppsminskningar, det vill säga sådant som inte skulle bli av annars.

Jens Holm tar upp skogsprojektet i Uganda, Kachung. Det var ett projekt som Energimyndigheten ingick 2011. År 2015 uppdagades missförhållanden i relation till det projektet. Det är det enda skogsprojekt som Energimyndigheten har ingått i. Nu följer man upp detta kontinuerligt med en åtgärdsplan, med egna platsbesök och med oberoende granskningar för att se till att de villkor som man nu har fått igenom i det specifika projektet efterlevs.

Man fortsätter inte med skogsprojekt, för det finns många frågetecken kring det. Tränger det ut livsmedelsförsörjning? Handlar det i vissa fall om människofördrivning? Permanensen är också viktig när man odlar skog - att den inte huggs ned eller bränns ned i ett senare skede - så att vi verkligen vet att det är utsläppsminskningar.

När det handlar om spisar vill jag verkligen understryka att det projekt som beskrevs i Dagens Nyheter inte är ett spisprojekt som Energimyndigheten har gått in i. Man har gått in i 14 spisprojekt i Afrika. De har inte - förutom ett projekt - handlat om att dela ut spisar gratis. Man har gjort uppföljning av detta. Det är helt enkelt inte samma projekt som beskrevs i Dagens Nyheter. Och det är viktigt att det finns fungerande system för underhåll och reparation om den här typen av spisprojekt ska kunna fungera.

Sedan gäller det siffran 2 procent och tydlig additionalitet. Den studien är förstås väldigt viktig, men den har metoder som är väldigt övergripande. Man tittar på sektorer snarare än på enskilda projekt. Det besked jag får från vår myndighet är att man behöver titta på varje projekt för sig för att kunna avgöra om det verkligen är en additionalitet.

Vi har tydliga instruktioner till våra myndigheter att vi ska leva upp till Parisavtalet. Vi ska leva upp till Agenda 2030 och politiken för global utveckling. Vi har väldigt tydliga skrivningar om att allt som Sverige ska göra ska bidra till hållbar utveckling. Det gäller även så kallad klimatkompensering för enskilda myndigheter.

Fru talman! Tack, ministern, för de svaren! Jag vill börja med att säga att förhandlingarna om Parisavtalets artikel 6 är extremt viktiga. Jag stöder fullt ut att vi verkligen ska få en riktigt strikt och tydlig artikel därvidlag.

Nästan oavsett hur den formuleras kommer vi att fortsätta att ha projekt för klimatkompensation och projekt för köp av utsläppskrediter. Så kommer det att vara nästan oavsett hur välvilliga formuleringar vi har i ett internationellt traktat. Det är, ärligt talat, det som händer på marken som verkligen gör skillnad. Grundproblemet är att detta är projekt som designas i västvärlden och som ska utföras i utvecklingsländer på andra sidan jordklotet. De är inte en del av de lokala utvecklingsländernas nationella utvecklingsstrategier - och de utvärderas sedan av byråer som oftast kommer från västvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har svårt att se att artikel 6 verkligen kommer att reda ut den problematiken, i synnerhet när den internationella luftfartens klimatkompensationsprogram, Corsia, rullas ut i full skala från och med nästa år. Vi pratar om att man ska minska utsläppen med motsvarande 164 miljoner ton de närmaste 14 åren. Det kommer alltså att vara en gigantisk mängd nya projekt av mycket tveksam karaktär i utvecklingsländer.

På vilket sätt kommer den svenska regeringen att säkerställa att alla nya klimatprojekt inom ramen för Corsia kommer att ha en hög miljö- och klimatintegritet? Corsia är ju något som den svenska regeringen stöder. Vi i Vänsterpartiet sa: Vi tror inte på det här. Vi har sagt nej till det.

Sedan gäller det Energimyndighetens projekt. När det gäller trädplantagen stämmer det att Energimyndigheten har gjort en egen granskning. Det togs också upp i en av Dagens Nyheters artiklar. Man försökte faktiskt mörklägga kritik som kom upp i den granskningen. Jag vet inte om ministern uppmärksammade det, men det visar på att vår myndighet har väldigt svårt att hantera denna problematik - det måste jag säga.

Jag vill återigen fråga: Har ministern vidtagit några åtgärder gentemot Energimyndigheten för att bringa klarhet i detta och i andra CDM-projekt i utvecklingsländer? Om inte undrar jag: Tänker ministern göra det?

Något som tangerar detta är förstås de 6 000 bönder som tvångsfördrevs från området. Hur hanterar Energimyndigheten de individerna? Ger man någon form av kompensation och upprättelse till de här personerna? Har de fått nya jordplättar att bruka? Vad gör Sverige i detta avseende? Vad gör ministern? Det skulle jag vilja veta.

Jag tycker att det var intressant att få ett tydliggörande om spisprojekten i de olika afrikanska länderna. Ministern menar att den kritik mot dessa spisprojekt som har framkommit i Dagens Nyheter inte rör Energimyndighetens spisprojekt. Då skulle jag bara vilja fråga: Anser ministern att de spisprojekt som Energimyndigheten har gått in i har fungerat väl och varit tydligt additionella ur ett klimatperspektiv?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för de uppföljande frågorna! Vad gäller artikel 6 i Parisavtalet handlar det om internationellt samarbete. Det är i princip bra. Ingenting säger att det ska vara mellan i-länder och u-länder. I praktiken ska Parisavtalet ha avskaffat en uppdelning av världen i två. Under Kyotoprotokollet fanns det annex 1-länder och annex 2-länder. Men det finns ingenting som hindrar att detta också sker mellan i-länder.

Vi måste förstås vara väldigt uppmärksamma på att det, särskilt när det sker samarbete med de minst utvecklade länderna, finns en institutionell brist på kapacitet. Det kan också finnas andra saker som ligger i korten, som korruption och liknande. Man måste vara uppmärksam på detta, så att man vet vad man gör för någonting.

Det vi nu fokuserar på är att det ska finnas strikta regler så att vi slipper se dubbelbokföring och så att det verkligen är additionella projekt. Men det handlar också om att mänskliga rättigheter ska vara med i artikel 6. Tyvärr måste jag säga att det finns länder som motsätter sig att mänskliga rättigheter nämns i förhållande till artikel 6. Där är vi i dag i världen, och det är ytterst beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det handlar om Corsia ser vi att det är ett första steg i att även flyget ska ta någon form av klimatansvar och börja arbeta med det. Man måste få bort utsläppen. Vi är långt ifrån där vi behöver vara. Vi vet ju vad forskningen säger. Alla utsläpp måste bort till mitten av detta århundrade om vi inte ska få en klimatkris. Det kan också handla om att vi får en mycket stor användning av negativa utsläpp genom CCS.

Här har vi varit noga med att Corsia inte ska ersätta att flyget ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Vi såg i går att EU-parlamentet röstade ja till kommissionens Green Deal, där man bland annat föreslog att sjöfartens utsläpp skulle införlivas i utsläppshandelssystemet.

Det är mycket som behöver skruvas på vad gäller dessa frågor. Vi får ta det steg för steg. Vår hållning är hela tiden att det är oerhört viktigt med mänskliga rättigheter och additionalitet och att det exempelvis ska handla om permanens i skogsprojekt. Vi har föreslagit inom Corsia att det i skogsprojekt ska vara minst 100 års permanens, så att man inte avverkar inom 20 år eller liknande. Då ger det ingen klimateffekt.

Departementet har en kontinuerlig dialog med Energimyndigheten, och vi har naturligtvis, utifrån de tidningsartiklar som har varit, haft ytterligare dialog. Vi har en tydlig bild av att vi följer de riktlinjer som finns. Och jag vill upprepa att Sverige sedan 2016 inte ingått i några nya CDM-projekt. Men de vi redan har ingått i löper till 2022, och dem avvecklar vi inte, för det vore väldigt ansvarslöst att göra det.

Spisprojekten är av en helt annan karaktär. Det är inte spisar som delas ut gratis, förutom i ett av projekten. Man har följt upp och funnit att det finns fungerande system för underhåll och reparation.

Det här är ett också ett bra kvitto på det som för övrigt förra årets Nobelpristagare vad gäller bistånd pekar på: att det för ett framgångsrikt bistånd kan handla om att man köper och är engagerad i någonting. Just de här spisprojekten har vi ingen anledning att tro att de inte fungerar.

Fru talman! Även om vi skulle önska det är det inte så att Parisavtalet avskaffar klyftorna som finns i världen. Det finns en rik värld och en fattig värld, och så finns det rätt mycket däremellan också.

Visst är det jättebra med internationellt samarbete på klimatområdet, men det som oroar mig är att utsläppskrediter kommer att fortsätta att finnas kvar. Med Corsia kommer vi att få otroligt mycket nya utsläppskrediter. När det blir mycket utsläppsrätter på samma gång vet vi att man vill rulla ut dem fort, och då är risken uppenbar att det blir dålig kvalitet i dem.

Jag har en konkret fråga. Är det så att även Corsia kommer att omfattas av artikel 6 i Parisavtalet? Jag vill också ha svar på om ministern anser att Corsia är ett effektivt sätt att minska flygets utsläpp.

Vad gäller Energimyndighetens klimatprojekt har regeringen inte tillåtit några nya utsläppskrediter efter 2016. Det är bra. Men regeringen har ju ansvar för det som pågår här och nu, och jag tycker att man ska reagera kraftfullt om man ser stora felaktigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker kanske inte att den dialog som förs med Energimyndigheten är det kraftfullaste verktyget. Regeringen skulle i stället kunna uppmana Energimyndigheten att göra en egen granskning av alla utsläppsminskningsprojekt som man har i utvecklingsländer. Det gäller också Vattenfall, som historiskt sett har varit en väldigt stor uppköpare av projekt i utvecklingsländer.

Min sista fråga rörde de 6 000 bönderna som har blivit tvångsfördrivna från sina marker. Vad gör ministern åt det? Har de fått någon kompensation?

Fru talman! Det stämmer att Sverige stöder det som pågår inom ICAO för att också flyget ska ha ett klimatmål och för att man ska minska utsläppen och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Vi anser inte heller att Corsia räcker som styrmedel, så vi behöver fortsätta att se till att flyget ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Vi driver även på för att man internationellt ska ha möjlighet att beskatta flygbränsle. Vi driver på för att biodrivmedel ska kunna blandas in, och vi vill förstås också se till att vi minskar onödigt flygande. Huvudmålet är att även flyget måste klara Parisavtalets mål om 1,5 grader, och steg för steg måste vi ta oss dit.

Kommer utsläppskrediterna inom Corsia att täckas av artikel 6? Jag måste svara nej på detta. Det är inte alls samma avtal, så det gör det inte. Däremot driver vi samma principer vad gäller Corsia. Vår ingång är egentligen att man inte ska ha krediter, utan att man ska se till att minska sina egna utsläpp också.

Jag kan inte svara på vilken ersättning de 6 000 bönderna har fått. Jag vet att man har uppföljning tillsammans med den ugandiska staten och projektdrivaren, som heter Green Resources. Man har uppdagat missförhållandena och förbättrat förhållandena för lokalbefolkningen, bland annat i form av bättre tillgång till mat och vatten. Man har också dialog med lokalbefolkningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.