Tidigare utbetalning av EU-ersättningar

Herr talman! Eskil Erlandsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att berättigade stöd kan betalas ut så snart som möjligt och vilka åtgärder för framtiden jag avser att vidta för att säkerställa att ansökningsförfarande och utbetalningar kan ske med klara villkor och tydliga förutsättningar framöver.

Anders Forsberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att 2015 års EU-ersättningar betalas ut till de svenska bönderna så snart som möjligt och om jag kommer att verka för någon form av ersättning för de bönder som tvingas vänta orimligt länge på sina EU-ersättningar.

Anders Forsberg har även frågat mig om jag avser att verka för att tidigarelägga utbetalningarna av förskott för direktstöden och landsbygdsstöden i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, anger.

Låt mig börja med att säga att tydliga villkor för stöden är av mycket stor betydelse för att ansökningar och utbetalningar ska fungera så smidigt som möjligt utan risk för återkrav och sanktioner. Något som också är av stor vikt är att it-system för kontroll och handläggning av de nya stöden finns på plats så att utbetalningarna blir korrekta från början, vilket också minimerar risken för återkrav och sanktioner.

Sverige har under flera år kunnat betala ut merparten av jordbrukarstöden redan i december månad det innevarande stödåret. Enligt EU:s regelverk kan utbetalning av gårdsstöd ske ända fram till den 30 juni nästkommande år, och för flera miljöersättningar finns ingen tidsgräns för utbetalning av 2015 års stöd. Utbetalningarna av 2015 års stöd sker alltså senare jämfört med tidigare år i Sverige men inte senare än vad EU-reglerna kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har varit stora reformer av jordbruks-, landsbygds- och fiskepolitiken som har införts samtidigt. Det har även varit en utdragen förhandlingsprocess där Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen skulle enas om politiken. Senare i processen behövde Sverige även svara på 333 frågor från EU-kommissionen innan det svenska landsbygdsprogrammet blev godkänt.

Det ingår i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 var ett speciellt år då Jordbruksverkets arbete med de nya it-system som krävs för de nya stödformerna försenades, bland annat på grund av sena besked från EU-kommissionen. Trots detta kunde merparten av gårdsstödet och miljöersättningar för bete och vall betalas ut i december 2015. Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016.

Sverige avser dessutom att påbörja diskussioner med EU-kommissionen och andra medlemsländer om möjligheter och eventuella behov av undantagsregler för att möjliggöra förskott på 2016 års gårdsstöd utifrån samma principer som gäller för miljöersättningarna och kompensationsstödet.

När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå, eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna.

Reformerna har varit omfattande, och det är en stor utmaning för berörda myndigheter att genomföra politiken. Det är därför viktigt att vi tar vara på erfarenheter av de senaste årens arbete i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar nästa gång som nya stöd och regler ska införas i medlemsstaterna. En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer.

Jag vill även understryka att både Jordbruksverket och Näringsdepartementet för kontinuerliga diskussioner med näringen och andra berörda aktörer i syfte att förtydliga lägesbilden och se hur stöden kan förenklas. Dessa diskussioner är viktiga bidrag till myndigheternas arbete. Jordbrukskommissionärens förenklingsinitiativ är också av stor betydelse för en enklare och mer kostnadseffektiv framtida jordbrukspolitik. Regeringen är mycket aktiv i detta arbete i syfte att åstadkomma förenklingar som har betydelse för enskilda lantbrukare. Samtidigt är det viktigt att kommande förändringar genomförs med god framförhållning, vilket bidrar till att bevara en stabilitet i regelverket.

Herr talman! Jag tackar för det svar som jag och mina medinterpellanter har fått på våra interpellationer till statsrådet.

Jag och mitt parti, Centerpartiet, menar att regeringen nu måste säkerställa att de villkor och förutsättningar som gäller och kommer att gälla framöver är klara och tydliga så att företagaren, lantbrukararen, kan planera för sin verksamhet också i framtiden. Dessutom måste vi, för att underlätta den situation som är just nu och som är svår för många företagare, titta på vilka rutiner som finns hos myndigheter och organisationer som har att hantera de stödutbetalningar som bönder är berättigade till och hur man permanent eller tillfälligt kan ändra på saker och ting för att underlätta i den situation som är just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker alltså att statsrådet och regeringen som helhet måste vända på alla stenar och kolla på alla de förslag som finns eller som kan komma för att underlätta för lantbrukaren i den situation som är just nu. Då räcker det inte att sitta still i båten som statsrådet, enligt min uppfattning, gör och hoppas på att saker och ting löser sig, utan man måste ta aktiva steg för att komma till rätta med den situation som är just nu. Statsrådet måste leverera besked så att lantbrukaren kan planera för till exempel det kommande året men också för en lite längre tidsperiod.

Statsrådet säger i svaret: "Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016."

Hur avser statsrådet att säkerställa att så blir fallet? Jag ser inget svar på den frågan i det svar som har kommit.

Statsrådet säger även följande i svaret: "En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer."

Givetvis är det viktigt att långsiktigt dra lärdomar av vad som har skett kring utbetalningarna av stöden för år 2015. Men avser ministern att säkerställa att erfarenhet dras när det gäller hanteringen av det som har varit kring stöden för 2016?

Jag har också en annan fråga som jag vill ställa. Är statsrådet villig och beredd att titta på till exempel de förslag som har diskuterats och som finns i luften? Det gäller till exempel att göra en stor delutbetalning av stödpengarna och i efterhand göra de kontroller som ska och måste göras.

Till sist vill jag fråga följande: Vilken beredskap har statsrådet för att möta den eventuella konsekvensen av ett utslag i Högsta domstolen för att ge lantbruket krediter på de EU-stöd som en lantbrukare kan förvänta sig?

Herr talman! Jag får tacka för svaret från landsbygdministern.

Svensk livsmedelsproduktion har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Svensk livsmedelsindustri har ett exportvärde som motsvarar ungefär 70 miljarder kronor, och därtill är det till exempel positivt med en svensk livsmedelsstrategi där konkurrenskraften uppmärksammas. Vi från Sverigedemokraterna ser att det är av största vikt att många av Konkurrenskraftsutredningens förslag blir verklighet inom den nationella livsmedelsstrategin.

Insatserna är nämligen höga. Fortsätter den kräftgång för det svenska jordbruket vi hittills har sett sedan EU-inträdet riskerar det att leda till kanske 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och kanske ytterligare 20 000-25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är kopplade till de gröna näringarna.

Vi sverigedemokrater anser att grunden för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk är att svenska bönder tillåts verka på likvärdiga villkor. Då är ambitiösa regler vad gäller djurskydd och miljö givetvis för det mesta positivt, men dagens skatte- och regelsystem leder också till att många bönder tvingas lägga ned sin verksamhet. Det leder endast till en ökad import av livsmedel med betydligt sämre djurvälfärd och miljöprofil. När många lantbrukare dessutom tvingas vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningarna påverkas likviditeten direkt negativt på gårdarna, vilket i sig leder till ytterligare missmod i en redan hårt prövad bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Enligt Jordbruksverkets regleringsbrev för 2015 ska Jordbruksverket styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret, för att säkerställa att direktstödet till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög grad som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Myndigheten ska även undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU:s regelverk. Man kan fråga sig om ministern anser att myndigheten har följt den instruktionen.

Det andra man kan fråga sig är: I vilka förekommande fall kan enskilda företagare skylla på ett it-system när de inte betalar in moms eller sociala avgifter till staten i tid? Om du som lantbrukare till exempel missar att skicka in en ansökan om EU-ersättning i tid dras det omedelbart en procentavgift beroende på förseningsgraden, och du kan till och med bli av med hela stödet från kommande ersättningar - oavsett vilka skälen må vara. När du som lantbrukare i din tur tvingas vänta upp till ett och ett halvt år på EU-ersättning och i många fall tvingas låna för att klara likviditeten finns det dock inga motsvarande åtgärder.

Känner ministern ett ansvar för den likviditetskris statens bristfälliga hantering faktiskt har försatt tusentals lantbrukare i? Känner han ett ansvar för övervältringen av kapitalkostnader på den enskilda svenska bonden?

Herr talman! Detta är en fråga som diskuteras oerhört mycket ute bland svenska jordbrukare. Så sent som i går var jag på ett LRF-möte i Uddevalla, och jag kan förstå den bitterhet som finns och som är väldigt tydlig.

På något vis ställer man väldigt höga krav på våra svenska lantbrukare när det gäller att söka EU-stöden - man ska vara ute i rätt tid, och det faller väldigt snabbt undan om alla krav inte uppfylls. När EU-ersättningarna nu inte betalas ut i tid, som man tycker, är det klart att vi alltid kan säga att det inte bryter mot EU-reglerna. Hur som helst tycker jag dock att statsrådet i sitt svar borde ha vänt lite grann på perspektivet. Det är ett väldigt tydligt myndighetsperspektiv i svaret.

Det är klart att det finns förklaringar; jag känner också till detta med att man har haft svårt med it-systemen och att det krävs kontroll och handläggning på ett bra och rättssäkert sätt. Det är inte tu tal om det, men om du står som lantbrukare i Sverige i dag och vet att du har rätt till en ersättning är detta en väldigt dålig förklaring. Som nämndes tidigare i debatten finns det nästan inget annat sammanhang där man kan säga "Tyvärr hade vi ett it-system som inte uppfyllde kraven". På ett företag skulle den förklaringen när det gäller en löneutbetalning definitivt gå ganska dåligt.

Jag har fått mig en annan sak till del. Det talades här om miljöersättningarna och att de kan ligga ännu senare i systemet. Det blir också en problematik kring dem som jobbar med just miljöersättningar och ersättningar för kollektiva nyttigheter - det kan röra betesmark, mosaikmarker och så vidare. Där har man lovat att stöden ska utbetalas i oktober 2016. Problematiken uppstår när utbetalningar börjar vävas in i varandra. Man kan liksom inte lära av året före om det skett ett misstag, utan man går vidare. Man får aldrig stämma av när allting flyter ihop. Jag vet inte om det är sant eller inte sant, men vi kan se att människor på vissa ställen får ut 2016 års ersättningar innan de får slutbetalningen för 2015. Då blir det naturligtvis helt omöjligt att kontrollera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om myndigheten kan ha sakliga förklaringar - och jag tvivlar inte alls på att man kanske gör sitt bästa för att få ordning på it-systemen - är det trots allt enskilda människor och företagare som har räknat med de här pengarna som drabbas. Det handlar om att se någon som helst långsiktighet i bedrivandet av sådan här verksamhet. Man kan tycka vad man vill om stöden, men nu har vi de stöd vi har. De finns faktiskt långsiktigt med i systemet.

Jag tycker alltså att statsrådet kan kommentera detta lite grann. Jag tycker att det Eskil Erlandsson var inne på när det gäller delutbetalningar är en idé. Man kan ju lägga sig inom någon typ av säkerhetsmarginal - om man betalar ut 75 procent lär det väl inte kunna uppkomma ett så himmelens stort fel. Det kan statsrådet gärna också få kommentera.

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om att EU-stöden har mycket stor betydelse för våra lantbrukare och särskilt för mjölkbönderna i den speciella situation de är i.

Det gäller att vara förberedd för att kunna betala ut i tid. Så var det inte den här gången. Det gläder mig faktiskt att Centerpartiet och Eskil Erlandsson äntligen har kommit till insikt om att det gäller att vara förberedd för att också jordbruken ska kunna få ut detta i tid. Så var det inte. När vi tog över den 3 oktober 2014 fanns det 333 utestående frågor. Det var inte väl förberett.

När det gäller detta med att betala ut så mycket som möjligt måste jag ändå säga att jag tycker att Jordbruksverket har jobbat oerhört hårt med detta. Man har betalat ut 7 av 9 miljarder i december - 7 av 9. När det gäller kompensationsstödet, som är på 1,2 miljarder, betalas 1 000 miljoner ut i mars och 200 miljoner i november. När det gäller stödet för omställning till ekologisk produktion kommer 85 procent av stödet att betalas ut i mars. Slututbetalningarna för förgrönings- och nötkreatursstöden sker i juni. Man har alltså jobbat oerhört intensivt, och principen har varit att betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Det har man faktiskt lyckats med. Man har redan i december fått ut 7 av 9 miljarder.

När det sedan gäller att man inte har it-system som var anpassade till den nya jordbrukspolitiken - nej, det var en helt ny politik som gjorde att alla it-system måste göras om. Vi har gett extra anslag till Jordbruksverket för att man ska jobba fram detta. Det fanns inte resurser att jobba snabbare. De har gjort ett enormt jobb.

När det gäller att tidigareläggning av utbetalningar för 2016 skulle kunna bli en kompensation är det vissa av stöden man skulle kunna betala ut under oktober månad. Jag följer detta och har en dialog med Jordbruksverkets generaldirektör i de här frågorna, väldigt ofta, för att man ska klara av att betala ut 2016 års stöd tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anders Forsberg tar upp konkurrenskraften, och det är en jätteviktig fråga. En viktig del i konkurrenskraften är att komma igång med arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Det är en långsiktig del, men jag ska ta upp några kortsiktiga saker vi har gjort för att öka konkurrenskraften.

EU gick ut med så kallade nationella kuvert till mjölkbönderna. Sverige finansierade till hundra procent de 152 miljoner som betalades ut för det här.

När det gäller dieselskattereduktionen, som den förra regeringen sänkte från 2,34 till 90 öre, höjer vi den till 1,70. Det är alltså 900 miljoner under en treårsperiod in i lantbruks- och skogsverksamheterna. Vi avsätter 150 miljoner till klövvårdsinsatser, nya pengar, och 10 miljoner till rådgivning. Vi har fördubblat exportgodkännandet till Livsmedelsverket och Jordbruksverket till 10 miljoner årligen för att kunna komma ut på nya exportmarknader. Vi har också permanentat Lantbruksrådet i Peking, som ska jobba med exportfrämjande åtgärder i både Kina och Hongkong. Det är en kostnad på 3 miljoner per år. Och vi har fördubblat metangasstödet till jordbrukarna till 60 miljoner per år.

Det är alltså redan en massa saker gjorda på konkurrenskraftssidan. Det finns säkerligen fler saker att göra, och många av dem diskuteras också i diskussionen om den nationella livsmedelsstrategin.

Regeringen har verkligen handlat snabbt för att få på plats delar av det som Konkurrenskraftsutredningen tar upp.

Herr talman! Jag skulle vilja inleda mitt inlägg med två gamla uttryck. Det ena är att tomma tunnor skramlar mest. Det andra är att när argumenten tryter höjer du rösten. Jag tycker inte att vi på något enda sätt fick svar i statsrådets inlägg nyss på en enda av de frågor som framförts från den här talarstolen.

Det är, vill jag dessutom konstatera, statsrådet och regeringen samfällt som har ansvaret för resurstilldelningen till de myndigheter som styr till exempel utbetalningen av stöden.

Jag ställde frågan tidigare: Vad gör regeringen, och hur säkerställer regeringen att statsrådets intentioner om vad som ska ske verkligen kommer att ske? Nu när jag har chansen vill jag dessutom lägga till frågan: När kan ett besked komma om det som statsrådet står här och pratar om blir verklighet eller inte? Eller blir det som med de 500 miljoner som vi för ungefär ett år sedan stod och diskuterade som en lånemöjlighet, det vill säga att det blir intet av statsrådets ord?

Jag vill avsluta med att säga att där har statsrådet en möjlighet. Och jag förutsätter att det var verklighet att de 500 miljonerna fanns och fortfarande finns kvar, för de är ju inte utnyttjade. Skulle man inte kunna tänka sig att statsrådet undersöker möjligheten att förskottera de viktiga stödpengarna till landets jordbruksföretagare genom det lånelöfte som jag förutsätter att statsrådet har fått från finansministern? Är det inte värt att undersöka? Är det inte värt att göra någonting för att underlätta för ett stort antal lantbruksföretagare i vårt land i den ytterst allvarliga situation som de i dag är i?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag noterar som sagt landsbygdsministerns ambitioner för jordbruket, och det är nog inte att missta sig på att han har en vilja.

Danmark har betalat ut 97 procent av sina stöd i år fram till i går, medan Sverige har betalat ut 80 eller kanske 85 procent.

Det finns fler saker att göra.

Jag noterar också ministerns stora ambitioner inför 2016 års hantering av stödutbetalningarna. Men med tanke på de nya LFA-områdena och flera nya ersättningsformer, vad talar för att ministerns löfte verkligen går i uppfyllelse?

Jag vill också påminna om att jag i somras i en skriftlig fråga till ministern lyfte fram de farhågor som nu tyvärr har besannats. Då var svaret att Jordbruksverket gör allt de kan för att klara sitt uppdrag. Räckte det? Uppenbarligen inte. Hur kan ministern då vinnlägga sig om att få bekräftat att de kommer att göra det i år?

Landsbygdsministerns svar på frågan om en eventuell kompensation, som man kan läsa i svaret, är tyvärr också missledande, för ministern skriver följande i svaret: "När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år så saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna." Men det som är intressant är ju inte om det krävs en kompensation utan om det är möjligt att utge en kompensation. Jag kan inte överblicka om det finns några hinder för att det skulle kunna ske frivilligt, men jag tycker att det borde kunna ske om det sker med inhemska medel. Allt handlar ju om prioriteringar, att hålla löften och ge stabila ekonomiska förutsättningar för det svenska jordbruket.

Nåväl, nu när regelverken och kontrollsystemen finns på plats för de nya stöden bör det kunna gå att tidigarelägga utbetalningarna jämfört med 2015, då de stora och sena reformerna genomfördes.

Som har nämnts i svaret, och som jag nämnde i min interpellation, kan EU:s medlemsländer, enligt EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, redan från den 16 oktober betala ut ett förskott på 75 procent av landsbygdsstöden och 50 procent av direktstöden. Ministern nämner i svaret men inte mer konkret hur han vill driva på för att man ska kunna tidigarelägga utbetalningarna av förskotten i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen anger.

Herr talman! Det här är en av de åtgärder som vi liberaler tyckte kunde vara rimliga när vi började diskutera mjölkkrisen under förra året. Vi ställde oss inte bakom att vi skulle stödköpa mjölkprodukter på EU-nivå. Men det här var ändå något som fanns med i bilden, även om vi i ett större sammanhang kan tycka att detta med EU-stöd kanske är någonting som vi behöver avveckla på sikt.

Ministern pratar här om kortsiktigt och långsiktigt. Det är klart att detta är kortsiktigt, men för den enskilda individen kanske det handlar om att överleva och kunna få nytta av långsiktigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller livsmedelsstrategin, som ministern nämner, tycker vi från Liberalernas sida att det är oerhört viktigt att den kommer fram. Det var med lite förvåning som jag, när jag ställde frågan här för två veckor sedan, fick svaret att den är senarelagd till juni. Det var ingenting som jag trodde när jag ställde frågan, så det blev som en liten nyhet. Så är det inte alltid. Ibland ställer man ju mer eller mindre retoriska frågor, men det här var tydligen en riktig fråga.

Livsmedelsstrategin tycker vi också är viktig. Men den tycker jag inte hör hemma här, för den har fokus på konkurrenskraft, konsumentperspektiv, att ta till vara svenska mervärden och att regelförenkla. Det är på längre sikt, men nu handlar det om de utbetalningar som är aktuella 2015 och 2016.

Det har utbetalats stora summor, och Jordbruksverket har säkert gjort väldigt mycket arbete. Men till syvende och sist handlar det om enskilda lantbruksföretagare. Om de inte får ersättning råkar deras företag i problem. Det är egentligen där problemet ligger.

Herr talman! Vi kan konstatera att det definitivt inte är acceptabelt att man ska behöva vänta så länge på sina pengar och sina stödpengar till jordbruket. Som har sagts här flera gånger tidigare i kammaren är det i längsta laget att behöva vänta på sin lön i ett och ett halvt år.

Det är klart att det bästa hade varit om man hade gjort rätt från början. Det är alltid enklast om man gör rätt från början. Om programmet hade varit inlämnat i tid, om det hade varit väl genomarbetat och om man inte hade fått tillbaka de 333 frågorna från EU, som var tvungna att besvaras, hade det varit det allra bästa.

Nu är det inte så. Vi har hört tidigare vad det beror på. Det beror bland annat på att man lämnade in programmet för sent och att man inte hade gjort sin läxa när man lämnade in det.

Det som vi hör nu är till exempel att Eskil Erlandsson säger att Jordbruksverket behövde få mer resurser för att lösa detta. Ja, vi har ju regerat i ett år med en alliansbudget. Alliansen hade inte mer pengar till Jordbruksverket. Det har vi nu i den nya budgeten, så att Jordbruksverket får resurser.

Jordbruksverket kunde inte börja jobba med reformen förrän man visste hur programmet skulle se ut. Innan dess kunde man inte börja med stödsystemsutbetalningarna. Hur skulle de se ut? Det finns alltså många att skuldbelägga i detta, kan man tycka.

Nu berättar Sven-Erik Bucht att vi ska försöka få ut 2016 års pengar mycket tidigare, åtminstone i oktober. Vad jag förstår gör man vad man kan. Och enligt vad jag kan läsa mig till är det fullt möjligt att göra det. Jag är helt övertygad om att vi kommer att kunna betala ut 2016 års medel tidigare.

Men, som sagt, jag tycker inte - och jag vet att landsbygdsministern inte heller tycker det - att det är acceptabelt att man ska vänta så länge på sina pengar. Allra värst har det klart varit för dem som är mjölkbönder. Där gjorde Jordbruksverket en prioritering. Man prioriterade mjölkbönderna först. Och, som landsbygdsministern också sa, man betalade ut mycket pengar så fort som möjligt för att klara detta. Men jag håller med om att vi inte kan ha det så här fortsättningsvis. Det är därför landsbygdsministern och Näringsdepartementet nu har kallat till möten för alla de politiska partierna. Det handlar om att börja arbeta med CAP 2021 för att vi inte ska hamna i denna situation igen. Det tror jag är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Eskil Erlandsson tyckte att jag talade högt. Samtidigt säger han att han inte hörde något. Jag har inte förmåga att tala högre än så. Jag ska upprepa vad jag sa.

7 av 9 miljarder betalades ut i december och i början av januari. 1 miljard av kompensationsstödet betalades ut i mars. Det kommer att bli en del slutbetalningar i juni och i november. Vi kommer att se till att man gör extra tidiga utbetalningar av 2016 års stöd. Jag följer den frågan väldigt noga på Jordbruksverket och har också dialog med kommissionärerna kring att man får göra det.

Jag talade också om konkurrenskraft och de insatser som regeringen har gjort för att öka konkurrenskraften. Bland annat handlar det om att återställa. Eskil Erlandsson och den förra regeringen minskade dieselskattereduktionen, som har en jättestor betydelse för lantbruket. Vi höjer den från 90 öre till 1,70. Det är en kostnad på 900 miljoner på tre år.

Jag glömde att säga en sak. Norrlandsstödet, som man inte har utnyttjat fullt ut sedan 1997 eller 1998, tror jag, har också kompenserats fullt ut. Vi har gått in för att göra stora satsningar på export med mera.

Det var ungefär det jag sa.

500 miljoner i kreditgarantier är inga likvida medel. Det är kreditgarantier. Bland annat de solvensregler som finns i dag gjorde att det här inte var något alternativ. Det avfärdades också av näringen och bankerna. Det är ingenting att köra igenom.

Anders Forsberg! Varierar utbetalningarna? Jo, de varierar. Det är 28 länder. Jag vill säga så här: Av de 28 är vi bland dem som ligger bäst till. Vi ligger inte allra bäst till, men det finns många länder som har väldigt stora problem med det här. Vi ligger ganska bra till, men det är inte nog bra. Det är därför vi ska försöka göra extra tidiga utbetalningar 2016. Att kompensera med ränteutbetalningar och sådana saker skulle vara i strid med de statsstödsregler som finns. Det är ingenting som vi ska försätta landet i, att göra utbetalningar som är i strid med de statsstödsregler som finns.

Sedan vänder jag mig till Lars Tysklind. Jag missade att svara på en av dina frågor som du hade i ditt första inlägg. Kontrollresultaten kommuniceras direkt till lantbrukarna. Det som händer i oktober 2016 är att effekterna i avvikelserna beräknas, det vill säga man tar fram hur stora avdrag som ska göras beroende på hur stora felen är.

Sedan gäller det livsmedelsstrategin. Jo, den försenas ett par månader. Det är inte bra. Men jag vill ändå säga att alliansregeringen försenade den nationella livsmedelsstrategin med många år. I den här kammaren väckte mitt parti faktiskt motioner flera år i rad om att vi måste ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det avslogs, avslogs och avslogs. Men jag är väldigt glad över att alla partier nu inser vikten av att vi tar fram en nationell livsmedelsstrategi. Den är så viktig att vi inte ska slarva fram den. Där måste vi ha en nära dialog mellan partierna, så att det inte igen blir partipolitisk prestige. En nationell livsmedelsstrategi är faktiskt värd en samling i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack ännu en gång för debatten, statsrådet! Jag förutsätter att statsrådet tar debatten på allvar och vänder på alla stenar som finns att vända på för att lösa den synnerligen akuta likviditetssituation som många företagare befinner sig i. Det handlar till exempel om att på allvar titta på frågan om att göra en större delutbetalning innan dessa kontroller är slutförda. Det är alltså en möjlighet att lösa en akut situation för riktigt många företagare som finns just nu.

Till det vill jag lägga, herr talman, att statsrådet var förnämlig på att räkna upp en stor mängd saker som är genomförda. Många av de sakerna genomfördes av den regering som jag var en del av. Andra saker glömde statsrådet att tala om, till exempel att han har varit med om att vid två tillfällen dubbla ungdomsarbetsgivaravgiften, vilket fördyrar för de företagare som har ungdomar i sin verksamhet. Det är många gröna företag som har just ungdomar i sin verksamhet. Det är ungdomar som dessutom behöver och vill ha jobb.

Till det ska läggas att jag inte har fått något svar på min först framställda fråga, nämligen hur statsrådet avser att säkerställa att den tidigareläggning av stöd som statsrådet pratar mycket och länge om blir verklighet och när ett sådant besked kan komma.

Herr talman! Det är glädjande att ministern vill snabba på 2016 års utbetalningar, även om vi i dag inte vet hur det ser ut och hur det kan se ut eftersom ministern inte har preciserat mycket mer än det. Jag kan även konstatera att ministern inte är beredd att kompensera de bönder som tvingas vänta orimligt länge på stöden. Det tror jag att vi är ganska klara över i lokalen i dag. Jag tycker att det är synd. Jag tror att det är mer än rimligt att man skulle kunna se över någon form av kompensation i det här fallet.

Här i riksdagen finns vi politiker samlade, män och kvinnor med olika bakgrund och olika värderingar. Vi är folkvalda representanter för det svenska folket genom våra politiska partier. Som folkvalda är det vårt ansvar att arbeta för det vi tror är landets bästa utifrån det handslag som vi har fått från våra väljare när de har lagt sin röst på oss.

Mitt handslag eller Sverigedemokraternas handslag handlar om att ta strid för en vettig landsbygdspolitik, vilket involverar sådant som att verka för öppna och levande landskap, ett livskraftigt svenskt jordbruk och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Med detta sagt måste jag säga att det är skamligt hur vi i Sverige behandlar våra bönder. Svenska bönder konkurrerar i dag med andra europeiska lantbrukare men måste följa ett regelverk med tuffare djurlagstiftning, hårdare miljölagstiftning och högre skatt på diesel och arbete, till exempel. Att de dessutom får vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningar är knappast något som bidrar till framtidstro eller en bättre lönsamhet. Vad som i slutändan sker är att våra bönder lägger ned sina verksamheter och att importen av mat från andra länder med lägre ambitioner vad gäller djurskydd och miljö tyvärr ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte bara naivt. Det är också ytterst idiotiskt. Men det är kanske ett naturligt utslag av de politiska misslyckandena i Sverige och ytterst ett resultat av att många viktiga beslut i dag snarare styrs av aktivister med liten eller ingen verklighetsförankring.

Det vi nu tyvärr ser är en svensk landsbygd stadd i dramatisk förändring, med människor av kött och blod som betalar ett alltför högt pris socialt, psykiskt och ekonomiskt.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att om det är några som tar den här diskussionen och bönderna på allvar så är det Socialdemokraterna, och det tycker jag att vi har visat ganska väl. Vi har fortsatt arbeta med det nationella skogsprogrammet. Vi har börjat jobba med en livsmedelsstrategi som nu alla partier är helt överens om att vi ska ha, vilket vi är mycket glada för.

Precis som landsbygdsministern sa tidigare är det klart att den hade kunnat vara färdig för ett antal år sedan om man hade varit beredd att göra det tidigare. Det är väl inte så att den här krisen uppstår precis i september 2014 när man byter regering. Den här krisen och hur det ser ut för våra bönder i Sverige började längre tillbaka i tiden.

Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att försöka underlätta och se till att våra bönder får vettiga villkor och givetvis också titta på konkurrensför- och nackdelar för Sverige. Men det är klart, vi kommer aldrig att tulla på djurskyddet och sådana viktiga frågor. Där är vi stenhårda. Vi vill ha ett starkt djurskydd i Sverige, och vi tror att det är en konkurrensfördel för Sverige att vi har det.

Som jag sa tidigare: Det är inte acceptabelt att bönderna får vänta i ett och ett halvt år på sin lön. Så kan vi inte ha det. Just därför har vi börjat arbeta med CAP 2021, så att de inte ska råka ut för detta ett år till, och dessutom betalas 2016 års stöd ut tidigare. Det är vi helt övertygade om att vi kommer att lyckas med.

Herr talman! Eskil Erlandsson vill att jag vänder på alla stenar. Ja, jag vänder på alla stenar, och jag hoppas också att Eskil Erlandsson kan vara med och vända på stenar kring det här. Givetvis måste vi göra det inom ramen för regelverk som finns för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jag vet att Eskil Erlandsson som är statsråd emeritus hade problem med finanserna. Men det är lite lättare i dag, för i dag har vi faktiskt en finansminister som tror på svenskt produktionsjordbruk. Vi har fått in hundratals miljoner i budgeten för att stärka upp det svenska jordbrukets konkurrenskraft, och jag har räknat upp dem tidigare, både med hög röst och lite lägre röst. Jag hoppas att Eskil Erlandsson har hört något av det, annars är jag beredd att överlämna det skriftligt. Det finns ju också i protokollet därefter.

Avslutningsvis, herr talman, har jag stor förståelse för att lantbrukarna får det besvärligt när inte alla stöd är utbetalda. Men vi ska ändå komma ihåg att 90 procent av lantbrukarna har fått sitt gårdsstöd utbetalt i december, och merparten av den resterande delen av 2015 års stöd kommer att betalas ut löpande under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot finns det en del av kompensationsstödet som betalas ut elva månader senare, alltså i november. Det är inte bra. Alla stöd ska betalas ut så fort som möjligt, och 2016 är ambitionen att göra rekordstora tidiga utbetalningar.

Jag vill ändå säga att det gäller att börja planera en jordbrukspolitik i tid och inte börja sent och slarva, för då blir det problem. Det vill inte jag vara med om, och därför har vi redan nu startat översikten av jordbrukspolitiken efter 2020.

Överläggningen var härmed avslutad.