Herr talman! John Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att livsmedelsproduktionen ska öka. Widegren har även ställt frågan hur jag avser att underlätta för svenska bönder för att möjliggöra för dessa att öka livsmedelsproduktionen.

Fram till 2019 satsar regeringen nästan en halv miljard kronor på ett fyrtiotal insatser som ska bidra till att målen för livsmedelsstrategin uppnås. Därtill har 540 miljoner kronor öronmärkts inom landsbygdsprogrammet för genomförandet under åren 2014-2020, vilket totalt ger en matmiljard. Insatserna beskrivs i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin och de realiseras allteftersom de beslutas.

Regeringens handlingsplan gäller fram till 2019. Genomförandet är i full gång och vi håller hög takt i arbetet med att vidta åtgärder inom handlingsplanens tre strategiska insatsområden. Handlingsplanen handlar bland annat om kostnadseffektivt byggande inom jordbruket, lantbrukets företagsledning, livsmedelsföretagens internationalisering, forskning om livsmedel, digitala myndighetstjänster, minskat matsvinn och regionala insatser. Sammantaget utgör dessa åtgärder det första steget i genomförandet av livsmedelsstrategin.

När det gäller jordbruket tar regeringen med livsmedelsstrategin ett brett grepp om frågor som är viktiga för konkurrenskraften. Många av åtgärderna utgår från de förslag som Konkurrenskraftsutredningen lämnade. God myndighetsutövning samt förenkling av regelverk är exempel på viktiga delar. Regeringen avser att fortsätta arbetet med förenkling. För att ge effekt behöver förenklingsarbetet bedrivas på alla nivåer som påverkar företagen. Det är till exempel viktigt att regler är ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Det handlar om att göra reglerna smartare samt att modernisera regelverk utifrån hur företagens verksamhet utvecklas baserat på ny kunskap och ny teknik. Myndigheters service, bemötande och handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kan göra en hel del, men inte allt. För att målet om ökad produktion ska uppnås krävs att hela livsmedelskedjan bidrar och arbetar i samma riktning. Måluppfyllelse förutsätter även ett starkt engagemang från kommande regeringar.

Ytterligare åtgärder kommer att vara nödvändiga för att målet om ökad produktion ska vara uppnått 2030. Arbetet är långt ifrån klart. Handlingsplanen kommer att kompletteras löpande.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Den här miljarden har jag hört om några gånger. Det är jättebra att man ger lite extrastöd här och där. Över huvud taget är livsmedelsstrategin väldigt bra. Det är fantastiskt bra att vi har tagit fram den. Det är också otroligt bra att man säger att vi ska öka vår livsmedelsproduktion. Men vi ökar den inte genom att höja skatter, öka bidrag, öka byråkratin och krångla till regler.

Jag har sagt det några gånger tidigare i den här kammaren att under de nästkommande 40 åren ska vi producera lika mycket mat som vi har gjort under de senaste 8 000 åren. Det kräver en rejäl ökning av livsmedelsproduktionen. Vi i Sverige har förutsättningar för att göra det på alla sätt. Här finns duktiga företagare, bra klimat och en vilja.

Jag återkommer till detta med skatter. Skatten på drivmedel, till exempel, ökar och det blir en höjning nu efter nyår igen. Vi Moderater har sagt att vi vill sänka skatterna för jordbruket. Våra skatter på jobb ligger näst högst inom de gröna näringarna i hela Europa, det visar en undersökning.

Regeringen talar dessutom om ökade skatter på transporter, vilket kommer att drabba primärproducenterna på landsbygden. De är beroende av transporter. De har inte järnvägar att tillgå.

Finansnettot för livsmedel i dag i Sverige uppgår till minus 48 miljarder på grund av att vi importerar så otroligt mycket. Där är det möjligt att vända, men vi måste öka vår produktion. En höjd produktion i Sverige innebär mer skatteintäkter, flera jobb, nöjda företag, stärkt välfärd. När vi ökar vår livsmedelsproduktion i Sverige är det dessutom bra för miljön. Att exportera produktion av livsmedel är inte lika bra för miljön på grund av duktiga svenska lantbrukare.

Herr talman! Därför vill jag fråga statsrådet igen: Hur ser ministern på möjligheten att minska skattetrycket och anställningskostnaderna för lantbruket?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka för möjligheten att ge min syn på svensk livsmedelsproduktion.

När det gäller skatter vill jag påminna om att regeringen har genomfört viktiga reformer på skatte- och avgiftsområdet. Det handlar om dieselskatten, metangasreducering, sänkning av arbetsgivaravgiften för enskilda näringsidkare.

Jag vill också påminna ledamoten att den förra regeringen, alliansregeringen, höjde dieselskatten två gånger och försämrade dieselskattereduktionen fyra gånger. När den här regeringen tillträdde höjdes återbetalningen från 90 öre till 1,70. Jag vill påminna ledamoten om detta.

Jag vill också påminna om att regeringen har stöttat mjölkbönderna, som var i kris när vi tillträdde. Vi har totalt gått in med 533 miljoner till sektorn i form av stöd för att bönderna skulle klara av den mycket svåra kris de var inne i. Det var en global kris som inte bara drabbade Sverige och EU utan mjölkbönder över hela världen.

Utgångspunkten för regeringen är att det finns en stor potential i livsmedelsproduktion i Sverige. Det har att göra med att vi är ett av de länder som har den högsta livsmedelssäkerheten. Vi har grundförutsättningar som tillgång till mark och ett klimat som är bra. Vi har ett jordbruk som, vill jag påstå, är världsledande när det gäller djurhälsa. Det är också världsledande när det gäller miljötänk. Jag vet dessutom att vårt jordbruk använder minst antibiotika i djurhållningen inom hela EU.

Detta gör att det finns en potential inom livsmedelsproduktionen. Vi har en mycket bra primärproduktion, och ungefär 70 procent av de råvaror som livsmedelsindustrin använder kommer från svensk primärproduktion.

Jag är väldigt stolt över att vi här i kammaren har kunnat fatta ett gemensamt beslut om de långsiktiga och de strategiska målen fram till 2030 när det gäller den nationella livsmedelsstrategin. Målet för arbetet handlar om att öka företagsamheten och öka jobben på inte minst svensk landsbygd.

Jag instämmer i ledamot John Widegrens resonemang och text om att det krävs konkreta åtgärder, och regeringen har konkreta åtgärder. Vi avsätter 1 miljard för att skapa verkstad och för att kunna uppnå de mål som vi gemensamt har satt inom den nationella livsmedelsstrategin. Hittills är 35 åtgärder och 350 miljoner kronor igång. Det är inte så länge sedan strategin klubbades igenom här i kammaren, och dessa bitar är i full gång.

Det är kring de strategiska områdena som satsningarna görs. Det handlar om regler och villkor, om konsument och marknad och om kunskap och innovation. Vi kommer att fortsätta arbetet, och vi kommer att intensifiera det än mer. Vi ska uppnå en betydligt högre livsmedelsproduktion i vårt land.

Herr talman! Vad gäller dieselskatten ligger Sverige lite för långt ifrån nära och konkurrerande länder. Vi ligger inte rätt där, och därför vill Moderaterna i sin budget öka återbetalningen ytterligare.

När det gäller den miljard som vi hela tiden återkommer till - ja, det är jättebra med ekonomiska åtgärder. Men det är inte det här som får lantbrukarna att vilja öka sin produktion. Det är ju ökad produktion som behövs, och ökad produktion får vi genom att öka lönsamheten för lantbrukarna. Tyvärr är lönsamheten bitvis mycket dålig inom svenskt lantbruk i dag. Det är inom detta som vi måste göra något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I interpellationssvaret talar statsrådet om spelregler, byråkrati och sådana saker. Allt detta är jätteviktigt att lyfta upp. Jag hoppas och tror att livsmedelsstrategin kommer att innebära förbättringar här.

Lantbrukare behöver långsiktiga och tydliga spelregler. Avskrivningar inom lantbruket handlar i dag kanske om 20 och 30 år medan det inom övrig industri handlar om två tre år. Det innebär att det måste finnas en långsiktighet i allt vi gör. Lantbrukarna måste få känna att det finns en långsiktig lönsamhet för att göra dessa investeringar.

Det ska finnas en samstämmighet i regeltolkningar. Runt om i EU måste regler tolkas lika. I Sverige har vi till exempel 21 länsstyrelser som tolkar saker olika. En lantbrukare bygger ett kreatursstall i Östergötland, och en annan lantbrukare bygger kanske ett likadant stall i Småland. Båda förprövas, och den ena får godkänt. Men det får inte den andra, för länsstyrelserna har tolkat reglerna på olika sätt. Detta måste vi komma bort från.

Herr talman! Det finns annat som står i vägen. Exempelvis har Kemikalieinspektionen slagit ut lökodling och annan produktion. Vi ställer högre och alldeles för tuffa krav. Vidare är handläggningstiderna på myndigheterna långa.

Statsrådet lyfte fram djurproduktionen, och jag vill återkomma till det. Visst har vi fantastiskt fin djurproduktion i Sverige i dag. Vi har också avsatt stora markområden i Sverige för djurproduktion där vi inte kan få någon lönsamhet i något annat, till exempel spannmålsodling. I stället kan vi köra gräs och annat genom djur.

Under lång tid och ända sedan vi i Sverige bestämde oss för att bli världens renaste jordbruk har vi anpassat våra system efter djuren och inte gjort som de gör i Europa: anpassat djuren efter systemen. Det gör att vi har friska djur i Sverige, och vi har låg antibiotikaanvändning.

När jag för någon vecka sedan ställde en fråga till statsrådet menade han att övriga Europa vill närma sig Sverige när det gäller stallsystem och djurhälsa. Då försvinner ytterligare en av våra konkurrensfördelar, tänker jag. Det är förstås jättebra att man i Europa vill ha friskare djur och på så sätt komma närmare Sverige. Det är dock en av de konkurrensfördelar som vi tidigare har haft. Vi måste inom svenskt lantbruk då ha andra fördelar så att vi kan ligga före på något annat sätt.

Vi har även administrativa bördor. En mjölkbonde har i dag 600 lagar och regler att följa. Det är tufft. Jag tror att de flesta djurbönder skulle kunna tänka sig att ha en egen kontorist som bara hanterar de administrativa bördorna. Detta är såklart inte rimligt, för det finns ingen ekonomi till detta. Journaler och tvärvillkor är exempel på sådant som det ska föras bok över.

Vi behöver underlätta för upphandling. Där finns ett symbolvärde. I mycket är vi på god väg när det gäller upphandling. Vi behöver också underlätta för livsmedelsexport och vidareförädling.

Jag vill därför fråga ministern: Hur ska vi få våra lantbrukare att våga investera så att de kan se en långsiktighet och få en framtidstro?

Herr talman! Jag vill påminna ledamoten om att LRF Konsult årligen gör något som kallas Lantbruksbarometern. I den frågar man svenska lantbrukare väldigt brett hur de upplever framtiden och sina möjligheter. Den senaste som nyligen kom visar att lantbrukare inte på tio års tid har upplevt möjligheten till lönsamhet så positiv som just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är väldigt glädjande, men vi ska inte slå oss till ro. Mer behöver göras. Jag vill dock säga till ledamoten: Måla inte bilden för svart. Pessimism föder pessimism.

Jag tror att vi är överens om en sak. Sverige är ett importberoende land när det gäller livsmedel. Så är det för många länder. Många, även inom gemenskapen i EU, är importberoende. Genom export, import och handel har svenskt näringsliv faktiskt utvecklats väldigt bra, men tyvärr inte inom denna sektor. Inom livsmedelssektorn har vi inte varit lika framgångsrika.

Vi har en självförsörjningsgrad på knappt 50 procent. Visserligen har vi ett överskott på vissa livsmedel, såsom spannmål och matfågelkött, men det finns många andra exempel där vi inte har det.

Jag håller med om ledamoten Widegrens resonemang i interpellationen att detta inte bara är en miljö- och tillväxtfråga utan också en säkerhetspolitisk fråga. Visst är det så. Med högre livsmedelsproduktion får vi också en bättre försörjningsberedskap.

Exporten är dock väldigt viktig för att vi ska kunna öka produktionen. Det kan vi lära oss från många andra branscher i Sverige: Där man har blivit duktig på export har också produktionen ökat. Se bara på fordonsindustrin, verkstadsindustrin, skogsindustrin och så vidare!

Det är också av detta skäl som regeringen gör den här historiska satsningen på livsmedelsexport. Vi anslår 48 miljoner för 2018 för att öka livsmedelsexporten. Den ökar inte bara till Kina, utan via Business Sweden sätter vi exportansvariga i Sydkorea och Japan. Via Business Sweden sätter vi också exportansvariga i Singapore, som en hubb för Asien, liksom i Kanada och USA. Vi ger särskilda medel till Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att man ska ta bort avgifterna för exportgodkännande.

Det här är viktiga insatser för att fler små och medelstora företag ska kunna ta sig ut på nya marknader. Men det är också jätteviktiga insatser för primärproduktionen, för efterfrågan på råvaror kommer givetvis att öka när man lyckas med exporten. Livsmedelsindustrin i Sverige hämtar i dag 70 procent av sina råvaror från svensk primärproduktion. Det är klart att det kan få effekt. Det är därför regeringen fullföljer det som står i den nationella livsmedelsstrategin om export. Det är också därför vi gör den här historiska satsningen 2018 med 48 miljoner på exportsatsningar runt om i världen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet. Jag har också läst Lantbruksbarometern, och jag blir positiv när jag läser den. Jag vill bara inte att den ska vara en produkt av att lantbruket tror att en samlad livsmedelsstrategi löser alla knutar. Det absolut viktigaste i livsmedelsstrategin är att vi har de rätta verktygen för att öka produktionen.

Jag är också positiv när statsrådet pratar om exporten. Jag ser oerhörda framtidsplaner för svensk livsmedelsexport, där vi har stor potential. På det stora hela är vi nog väldigt överens, jag och Sven-Erik Bucht, om vad som krävs och vad vi behöver göra, men vi är inte riktigt överens om hur vi ska komma dit. Den debatten kanske ska fortsätta.

Jag vill tacka för debatten, som är oerhört viktig, och vill passa på att önska statsrådet, talmannen och övriga medarbetare en god jul och ett gott nytt år. Jag vill också tacka för min höst här i riksdagen. Min tjänstgöring går mot sitt slut för den här gången. Sedan får vi se när jag får anledning att komma tillbaka och debattera de här frågorna igen. Stort tack!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(TALMANNEN: Stort tack! Tack för din tid här i riksdagen, John Widegren! God jul och gott nytt år!)

Herr talman! Jag blir alltid lika glad när den här typen av interpellationer, som berör svensk livsmedelsproduktion, kommer upp i riksdagen. Svensk livsmedelsproduktion är så viktig för det här landet. Den kan spela en enormt stor roll för landsbygdens utveckling och jobben på landsbygden. 50 procents självförsörjningsgrad - tänk om vi ökar vår livsmedelsproduktion med 10 procent! Det handlar om kanske 10 000-15 000 jobb. Och livsmedel produceras i huvudsak på landsbygden. Det är sällan de produceras i en stad.

Tack för en god debatt! Jag vill också önska ledamoten John Widegren en god jul och ett gott nytt år.

Överläggningen var härmed avslutad.