Sjukförsäkringens brister för personer med psykisk ohälsa

Interpellationsdebatt 18 februari 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 37 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Julia Kronlid har frågat mig vilka åtgärder inom mitt ansvarsområde jag avser att vidta dels för att förebygga sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, dels för att människor som drabbas av psykisk ohälsa ska få tillgång till fullgod rehabilitering och dels för att anpassa bedömningar vid sjukskrivning efter psykisk ohälsa för att undvika rättsosäkra och inhumana utförsäkringar.

Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd och rehabilitering för att komma åter till hälsa och arbete. Regeringen arbetar med att reformera sjukförsäkringen i syfte att både öka den ekonomiska tryggheten för individen och ge tid för rehabilitering. Utgångspunkten för regeringens arbete har varit de förslag som har lämnats av utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum och av Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering.

Nya regler för bedömning av arbetsförmåga efter dag 180 trädde i kraft den 15 mars 2021. De nya reglerna skapar mer utrymme för människor att hinna avsluta pågående rehabilitering och återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Att ha en psykiatrisk diagnos utgör inte, till skillnad från tidigare, något hinder för det.

Från och med den 1 februari 2022 gäller nya bestämmelser som ger förutsättningar för återgång till arbete hos den ordinarie arbetsgivaren även för den som behöver en längre tids rehabilitering. De nya bestämmelserna innebär att prövningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten ska kunna skjutas upp till och med dag 550 i sjukperioden om det finns särskilda skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa förändringar är särskilt betydelsefulla för personer med psykiatriska diagnoser där återhämtningen kan ta tid och sjukrivningarna därför tenderar att bli långa.

Gradvis återgång till arbetet är ofta en viktig del av rehabiliteringen och arbetsåtergången vid flera psykiatriska tillstånd. För att underlätta för den som är sjukskriven att genom deltidssjukskrivning stegvis kunna återgå i arbete trädde nya bestämmelser om deltidssjukrivning i kraft den 1 februari 2022. Den som är deltidssjukskriven ska kunna förlägga arbetstiden utifrån vad arbetsförhållandena och den egna hälsan medger.

Det kan också nämnas att från och med den 1 september 2022 ska bedömningen av arbetsförmågan göras gentemot ett förvärvsarbete i en angiven yrkesgrupp. Syftet är att beslut om sjukpenning ska bli begripliga och transparenta.

Inom ramen för ett regeringsuppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen har myndigheterna vidtagit åtgärder för att rätta till de brister som identifierats i handläggningen av ärenden där psykiatriska diagnoser och andra symtombaserade diagnoser är aktuella.

Särskilt viktigt i sammanhanget är de förtydliganden som myndigheterna gjort kring objektiva undersökningsfynd och kraven på uppgifter om patientens funktions- och aktivitetsbegränsningar, den så kallade DFA-kedjan. Detta innebär att avsaknaden av undersökningsfynd eller avsaknaden av en DFA-kedja inte i sig är något skäl för avslag. Samtliga uppgifter i ärendet ska värderas och vägas in i bedömningen av rätten till ersättning. En helhetsbedömning ska göras i alla ärenden.

Myndigheternas problemanalys har visat att läkare behöver mer stöd i sitt arbete med sjukskrivning. Det gäller särskilt vid mer komplexa diagnoser såsom ME, postcovid och utmattningstillstånd eller där samsjuklighet förekommer.

Socialstyrelsen har därför påbörjat ett arbete med att utveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet till ett mer allmänt kunskapsstöd. I kunskapsstödet kommer även att finnas råd om lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Socialstyrelsen har fått permanent utökade medel för arbetet med att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering från och med 2022.

En god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv är mycket viktiga faktorer som bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Arbetsmarknadens parter har här en central roll.

Regeringen kommer att fortsätta att följa parternas arbete för ett hållbart arbetsliv. Det är viktigt att parternas arbete främjar det konkreta arbetet på arbetsplatserna med att uppnå en god arbetsmiljö och ge stöd till anställda som drabbas av ohälsa.

Vi ska ha en trygg sjukförsäkring som ger stöd och tid till rehabilitering.


Anf. 38 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag tackar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi för svaret. Jag är tacksam över att vi kan ha den här debatten i dag eftersom den har blivit uppskjuten på grund av sjukdom i bådas våra familjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sjukförsäkringen har under lång tid haft många brister, vilket drabbat svårt sjuka människor hårt. Jag vill understryka att det är positivt att en del reformer har genomförts eller kommer att genomföras för att åtgärda en del av dessa brister. Arbetet är dock inte färdigt, anser jag. Det finns fortfarande mycket mer att göra, bland annat för dem som drabbas av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och har varit så under en tid. En stor bidragande orsak till detta är brister i arbetsförhållanden, framför allt inom offentlig sektor, där kvinnor är särskilt drabbade. Jag skulle säga att detta också är ett jämställdhetsproblem.

Den vanligaste psykiatriska diagnosen är reaktioner på stress, som leder till utbrändhet. Det är en oroväckande trend som måste vändas. Givetvis är det åtgärder som måste göras inte bara inom socialförsäkringsministerns ansvarsområde utan också när det gäller arbetsförhållanden och att kombinera familjeliv och arbete.

Oaktat detta anser jag att vi måste kunna garantera att den som drabbas av allvarlig sjukdom och är tvungen att vara sjukskriven under en period blir behandlad med respekt och värdighet. De beslut som tas måste vara rimliga och förankrade i verkligheten, oavsett om en person är drabbad av psykisk eller fysisk ohälsa.

I dag upplever många sig tyvärr misstrodda av myndigheter, och läkare upplever stora svårigheter att skriva läkarintyg som är bra nog för Försäkringskassan. Personen får kanske en sjukskrivning av läkaren, kommer till Försäkringskassan som säger att personen har arbetsförmåga och kommer sedan till Arbetsförmedlingen som säger att personen är förhindrad att arbeta och att det inte finns något arbete till personen.

Enligt rapporten från Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen finns det stora brister i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kopplat till psykisk ohälsa.

Det är positivt att regeringen tar fram mer beslutsunderlag och kunskapsunderlag, men ett förslag som Sverigedemokraterna lagt fram flera gånger i kommittémotioner är att öka kompetensen hos Försäkringskassan och satsa resurser på det. Är detta något som socialförsäkringsministern kan tänka sig att titta på?

Ett annat uppmärksammat problem är det som socialförsäkringsministern tog upp i svaret när det gäller just de rapporter som finns om att Försäkringskassan har krävt objektiva fynd och att man därmed fått avslag. Det är positivt att ministern nu tydliggör att det inte ska kunna bli ett avslag enbart utifrån detta utan att det ska göras en helhetsbedömning. Jag är dock lite orolig för att sådana avslag fortfarande kan ges och att det behöver förtydligas ytterligare.

Min fråga till ministern är om socialförsäkringsministern kan tänka sig att förtydliga detta ytterligare i regleringsbrev och i styrning och kanske utreda om lagstiftningen behöver förtydligas ytterligare när det gäller bedömning av personer med psykisk ohälsa, för att de inte ska hamna i kläm och bli bedömda utifrån ett regelverk som egentligen kanske är anpassat för personer med fysisk ohälsa. Många personer som blivit utförsäkrade har upplevt att de har blivit väldigt orättvist behandlade och har hamnat i kläm mellan olika myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I mitt nästa anförande vill jag komma in ytterligare på det förebyggande arbetet och rehabiliteringen, där det finns många brister.

För att sammanfatta lite: Kan kompetensen inom Försäkringskassan breddas mycket mer för att bemöta människor med psykisk ohälsa, och kan socialförsäkringsministern tänka sig att förtydliga ytterligare hur man ska bedöma personer med psykisk ohälsa när det inte finns några objektiva fynd?


Anf. 39 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Julia Kronlid, för interpellationen!

Det är viktigt att vi diskuterar denna fråga och belyser de problem som vi har, både vad gäller ohälsa och bristerna i sjukförsäkringen, ur olika perspektiv för att politiken ska kunna ta de steg som krävs för att våra medborgare ska få bättre ekonomisk trygghet vid sjukdom och också stöd och förebyggande insatser för att så få som möjligt ska drabbas av sjukdom.

Svensk sjukförsäkring har genomgått kraftiga försämringar de senaste decennierna. Från 2008 och framåt har vi haft en mycket negativ trend som har gjort att Sverige förvandlats till det land i Norden som har sämst skydd för sjuka. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att Sverige var ett av de första länderna i världen som introducerade en allmän sjukförsäkring och som byggde ut den ekonomiska tryggheten för sjuka.

Det vi har gjort under de senaste två åren är att lägga mycket energi på att bryta trenden och öka tryggheten för sjuka. Det ledde till att regelverket för prövningen av arbetsförmågan dag 180 äntligen kunde ändras i mars förra året. Det ledde till att vi förändrade styrningen av Försäkringskassan och satte fokus på tryggheten och behovet av stöd och tidiga insatser. Det ledde också till att vi från och med den 1 februari har ett nytt regelverk för övriga delar av sjukpenningen och rätten till sjukpenning.

Jag delar Julia Kronlids bedömning att mer måste göras om vi ska komma upp i en nivå som är tillfredsställande. Vi har haft allvarliga brister i sjukförsäkringen som vi vill adressera. Här handlar det om att fortsätta att följa det förändringsarbete som Försäkringskassan har.

Regeringen har genom sin styrning satt fokus på att Försäkringskassan måste ge bättre stöd till de sjukskrivna. Vi har varit väldigt noga med att bättre hälsotal inte ska uppnås genom utförsäkringar utan genom tidiga insatser så att människor får möjlighet att rehabilitera sig och gå tillbaka. De mer flexibla och generösa regler som nu införts ger bättre förutsättningar för Försäkringskassan att i samverkan med sjukvården och arbetsgivare faktiskt ge den tid och det stöd som den försäkrade behöver för att få möjlighet att rehabiliteras klart och gå tillbaka till sitt arbete.

När det gäller Försäkringskassans förändringsarbete följer vi den processen noga, och vi har också en extern utvärdering för att regeringen ska få den kunskap som krävs, om styrningen av Försäkringskassan behöver justeras. Vi har ett nytt regleringsbrev med ett tydligt fokus på de försäkrades trygghet och på att Försäkringskassan ska fokusera på tidiga insatser och ge stöd till våra försäkrade.

Jag utesluter inte att de utvärderingar som görs, både Försäkringskassans egen och den externa utvärderingen, kommer att kräva justeringar och insatser framöver från regeringen och riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är glad att de lagförslag som vi lade på riksdagens bord gick igenom till slut, men det är beklagligt att det fortfarande är en ganska stor del av denna kammare som inte vill förstärka sjukförsäkringen utan tvärtom föreslår försämringar i sjukförsäkringen. Det är bra att vi har fått igenom de förslag som ger människor bättre ekonomisk trygghet.

Vi avser att också komma tillbaka med förslag i de delar som gäller sjuk- och aktivitetsersättningen, som är trygghetssystemen för de människor som är långvarigt sjuka. I grund och botten handlar dessa system om respekten för våra medborgare och för alla som sliter varje dag. Det ska finnas en ekonomisk trygghet den dag man drabbas av sjukdom, men så har fallet inte varit under de senaste decennierna.


Anf. 40 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag tackar för en del av svaren, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Jag saknar dock lite, nämligen att vi verkligen förtydligar nu så att det inte sker fler utförsäkringar när det gäller objektiva fynd och att regeringen tar tag i frågan så att det inte sker några fler sådana missförstånd och utförsäkringar som i alla fall jag anser löper stor risk att vara felaktiga.

Vi går vidare till det förebyggande arbetet. Vi hade en debatt här i riks-dagen i går om det förebyggande arbetet och Riksrevisionens rapport. Jag tycker att det är oroväckande siffror som kommer fram, både i Riksrevisionens rapport och i rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen. Där har regeringen brustit i att ge ett tydligt uppdrag till Försäkringskassan om hur det förebyggande arbetet och den förebyggande sjukpenningen ska användas och nyttjas. Det har inte prioriterats tillräckligt mycket.

Psykisk ohälsa är en av de största sjukskrivningsorsakerna, och där anser jag att det verkligen borde finnas potential att förebygga innan det går så långt att en person drabbas av utbrändhet och utmattning. Åtgärder ska kunna sättas in både med förebyggande sjukpenning och åtgärder som gäller arbetsförhållanden, även om det inte är socialförsäkringsministerns ansvar. Det förebyggande arbetet ska kunna nyttjas.

Förebyggande sjukpenning har inte använts mycket alls här. Aktörerna vet knappt om att den finns, och kommuner och regioner vet knappt om att den finns, plus att regelverket i sig är problematiskt. Sjukvården rekommenderar den ibland inte ens för personer med psykisk ohälsa därför att de upplever att det är så krångligt och att den typen av insatser inte passar in i regelverket.

Regeringen har tillsatt en utredning om sjuk- och aktivitetsersättningen, SOU 2021:69, där det finns ett förslag om en ny ersättning, preventionsersättning. Där tar man tag i en del av problematiken, bland annat att man i dag måste vara borta en fjärdedel av arbetstiden. Enligt det nya förslaget kan man ta ut ersättning timme för timme. Det skulle till exempel kunna hjälpa en person som behöver gå i samtalsstöd i en timme. Det går ju inte i dag, för man måste vara borta en fjärdedel av arbetsdagen. Det blir för krångligt.

Min fråga är: Kommer socialförsäkringsministern att arbeta för att återkomma till riksdagen med en ny form av ersättning? Det är alldeles uppenbart att den nuvarande förebyggande sjukpenningen inte används på det sätt som den borde och inte gör den nytta som den skulle kunna göra med tidiga insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan fråga handlar om att det också finns byråkratiska hinder och snäva lagtexter som gör att människor hamnar i långa sjukskrivningar utan en tydlig rehabiliteringsplan och utan rehabiliteringsersättning. Här har SOU 2021:69 tagit fram konkreta förslag om hur man skulle kunna förändra regelverket så att till exempel rehabiliteringskedjans tidsgränser inte ställer till med problem när man är mitt i en rehabiliteringsprocess.

Kommer socialförsäkringsministern att även titta på de konkreta förslag som faktiskt skulle kunna göra att människor får en fullgod rehabilitering, också människor med psykisk ohälsa?

Statsrådet tar i svaret även upp att det kan vara bra att ha ett flexibelt regelverk för gradvis återgång i arbete. Och det är positivt med de förslag som finns. Men här har även vi, Kristdemokraterna och kanske något mer parti lagt fram förslag om att man ska ta bort de fasta tidsgränserna på 25, 50 och 75 procent för att människor kanske ska kunna återgå till 5 eller 10 procents arbete. Det tror jag skulle kunna vara extra värdefullt för dem som har drabbats av psykisk ohälsa och utbrändhet att kunna ta små steg tillbaka till arbetslivet. Jag undrar om detta är någonting som regeringen kan tänka sig att titta vidare på för stegvis återgång till arbete och för möjlighet till rehabilitering i den takt som är lämpligt för individen.


Anf. 41 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Det är viktiga frågor som Julia Kronlid lyfter fram här.

Först ska jag när det gäller objektiva fynd säga att det är uppenbart, inte minst efter den statliga utredning som tittade på sjukförsäkringsfrågan och utvärderingen från Inspektionen för socialförsäkringen, att det fanns allvarliga brister i Försäkringskassans utredningar och att utredningsskyldigheten inte följdes tillräckligt bra. Det innebar att tillämpningen också blev väldigt restriktiv. I kombination med den restriktiva lagstiftningen var bristen på fullgörande av utredningsskyldigheten ett av skälen till att vi fick en så restriktiv utveckling i sjukförsäkringen.

Nu har vi förändrat styrningen av Försäkringskassan och satt väldigt tydliga mål med just tryggheten i fokus. Försäkringskassan har i sin tur själv inlett en förändring av handläggningen av sjukförsäkringsärenden. Vi har också en extern utvärdering av den processen. Vi följer alltså detta noga.

Försäkringskassan har också genom sina initiativ i den interna handläggningen av sjukförsäkringsärenden visat att de nu har inlett en förändringsresa när det gäller just tillämpningen av lagstiftningen. I kombination med de lagändringar som äntligen gick igenom i denna kammare har viktiga steg tagits.

Sedan lyfter Julia Kronlid med rätta fram frågan om förebyggande sjukpenning och över huvud taget den typen av stödinsatser. Det är uppenbart att dessa möjligheter inte används tillräckligt. Det är ett av skälen till att vi har en stor problematik inte minst med psykisk ohälsa och inte minst bland anställda inom välfärden. Där har vi ett verktyg med förebyggande insatser och förmåner som kan användas för att korta och i bästa fall helt förebygga sjukdom. Och det finns förslag om detta på vårt bord, som Julia Kronlid lyfter fram, som vi har remitterat. Vi har nu fått in remissvaren och håller på att analysera dessa svar. Vi vill naturligtvis ha ett regelverk som på ett bättre sätt möjliggör förebyggande av sjukdom också inom socialförsäkringssystemet. Vi har konkreta förslag som utredaren lade fram. Och jag har börjat analysera remissvaren för att se om det finns ett stöd också bland intressenter och sakkunniga på detta område för den inriktning som utredaren hade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi alla vinner på att sjukdomar förebyggs. Och om vi kan bygga upp system inom socialförsäkringen som bättre premierar ett sådant beteende hos arbetsgivare, försäkrade och Försäkringskassan borde vi självklart ta dessa steg.

Förebyggande av psykisk ohälsa, inte minst arbetsplatsrelaterade frågor, är inte helt lätta frågeställningar. Men vi i politiken och arbetsmarknadens parter måste samlas och göra det som krävs för att vi ska vända denna trend. Vi kan inte vända denna trend genom att göra sjukförsäkringen mer restriktiv, utan det måste bli mer förebyggande insatser och ett bättre stöd när man väl är sjuk.


Anf. 42 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag tackar socialförsäkringsministern för svaret. Jag hoppas verkligen att de förslag som finns kan bli verklighet och att de kan anpassas efter den situation som vi har i dag och att också just människor som drabbas av psykisk ohälsa finns i åtanke om vi får till ett nytt regelverk som faktiskt ska kunna fungera i praktiken för att också förebygga att allvarlig sjukdom uppstår.

En annan sak som kom fram var att förebyggande sjukpenning ofta används för människor som redan har blivit sjuka för att förkorta sjukdomstiden. Men det är väldigt få fall där den faktiskt används för att verkligen förebygga. Därför hoppas jag verkligen att detta kommer på plats. Det är nämligen just genom förebyggande arbete och rehabilitering som människor ska få hjälp. Det är på det sättet som vi ska få ned sjukskrivningstalen. Jag är glad över att vi har kommit ifrån politiken att sjukskrivningstalen ska gå ned genom utförsäkring, så som det har fungerat tidigare under den socialdemokratiska regeringstiden då utförsäkringarna steg i höjden för att man skulle få ned sjukskrivningstalen. Jag hoppas att vi nu kan lämna detta bakom oss och i stället satsa på just förebyggande insatser och rehabilitering och på riktigt stödja människor till en bättre hälsa och att också regelverket på olika sätt anpassas för människor med psykisk ohälsa.

Jag kommer också att noga följa hur bedömningar överlag sker av personer med psykisk ohälsa.

När det gäller just detta med objektiva fynd är det många som upplever att de har drabbats väldigt negativt av dessa utförsäkringar.

En sista fråga är: Har regeringen tittat någonting på hur man ska behandla de personer som tidigare har utförsäkrats just på basis av objektiva fynd, och om de upplever att de har blivit orättvist behandlade och att det inte har varit en fullgod utredning? Kommer regeringen att titta någonting på det?


Anf. 43 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Julia Kronlid för denna viktiga debatt. När det gäller den sista frågan har vi gett ett särskilt uppdrag om att man ska titta på felaktigheter och missförhållanden i rättstillämpningen i fråga om sjukförsäkringen bakåt i tiden. Det är viktigt att detta arbete ger oss underlag för att vi ska kunna bedöma vad regeringen och riksdagen behöver göra. Det handlar självklart i slutändan om respekten för medborgarna. Det är en viktig aspekt. Det är inte en enkel sak, men vi har inlett den processen och gett ett särskilt uppdrag för att man ska göra en genomlysning av det som har varit och de brister som har funnits i tillämpningen bakåt i tiden.

Sjukförsäkringen var under hård attack i många decennier. Men nu är jag väldigt glad över att denna negativa trend har brutits. Nu senast har det kommit rapporter om att utförsäkringarna har minskat radikalt. Det är otroligt glädjande, och i slutändan är det glädjande för våra medborgare eftersom detta innebär att människor får tid att rehabiliteras så att de kan gå tillbaka till sitt arbete.

Fru talman! Varje gång jag besöker Försäkringskassan möter jag handläggare som påminner mig om just detta, alltså att om vi ger människor tid att rehabiliteras får de också förutsättningar att återgå till sitt arbete. Det måste vara en av de absolut viktigaste målsättningarna med sjukförsäkringen. Där har vi tagit väldigt bra steg under det senaste året. Men mer kommer att krävas, och vi kommer att behöva följa upp utvecklingen.

När det gäller till exempel det flexibla regelverket för deltidssjukskrivning, som infördes den 1 februari, kommer vi att behöva följa effekterna av det och se om det behövs ytterligare åtgärder, som Julia Kronlid tidigare berörde.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:332 Sjukförsäkringens brister för personer med psykisk ohälsa

av Julia Kronlid (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Sjukförsäkringen har under lång tid haft många brister som drabbat svårt sjuka människor hårt. Det är positivt att en hel del reformer nu kommer att genomföras för att åtgärda en del av dessa brister. Det finns dock fortfarande mer att göra, och en del av det är brister och problematik för personer som drabbas av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dag, och det finns ett stort behov av att stärka stödet till dem som sjukskrivs med psykiska diagnoser. Kompetensen hos berörda myndigheter behöver också stärkas. Många upplever sig illa bemötta då deras individuella situation inte passar in i ett stelbent system främst gjort för fysiska diagnoser. Den psykiska ohälsan är också ett jämställdhetsproblem då sjukfrånvaron är nästan dubbelt så hög bland kvinnor som bland män. Den vanligaste psykiatriska diagnosen är reaktioner på stress som leder till utbrändhet. Sammantaget finns det stora brister i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kopplat till psykisk ohälsa. Enligt Riksrevisionens rapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa fungerar utvärderingen av arbetsförmåga så pass dåligt att det föreligger en risk att regelverket för sjukförsäkringen inte tillämpas på ett likformigt och rättssäkert sätt. I Riksrevisionens rapport Försäkringsmedicinskt beslutsstöd framgår det att det förekommer alltför stora variationer i hur beslutsstödet tolkas, särskilt i de fall då personen i fråga får flera diagnoser samtidigt, så kallad samsjuklighet. Detta medför att många individer kommer i kläm och inte behandlas på ett rättssäkert sätt.

Det framkommer bland annat också i Försäkringskassans rapport 2020:8 Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser att människor som får psykiatriska diagnoser är sjukskrivna längre. Under perioden 2012–2014 låg medeltalet på 75 dagar; i dag ligger snittet kring 90 dagar. Det skiljer sig också mellan män och kvinnor; kvinnor har en betydligt högre överrisk än män. Det skiljer sig även stort mellan olika branscher, där den offentliga förvaltningen med vård, omsorg och sociala tjänster fortfarande ligger i topp.

Det senaste kring problematiken med socialförsäkring kopplat till psykiatriska diagnoser är de rapporter som framkommit om personer som fått avslag på sjukpenning kopplat till att det krävs objektiva fynd. Det är särskilt ett fall med en kvinna som överklagat för att hon fått avslag trots avsaknad av lagstöd som rönt stor uppmärksamhet. I kammarrättsdomar från 2012 till 2014 som rör objektiva fynd och som ger den sjuke rätt till sjukpenning finns en rad domar som fastslagit att det inte behöver krävas undersökningsfynd för att bevilja sjukpenning vid just de här diagnoserna. Trots det har dessa undersökningsfynd i många fall krävts av Försäkringskassan och lett till avslag. Att denna otydlighet i hur denna typ av problematik ska hanteras kunnat fortgå är under all kritik.

För att åtgärda den ökade problematiken med psykisk ohälsa är förebyggande arbete också mycket viktigt. Enligt en rapport från Riksrevisionen, RiR 2021:19 Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskriving – ett otydligt uppdrag, har regeringen brustit i att prioritera och ge ett tydligt uppdrag till Försäkringskassan gällande det förebyggande arbetet. För att kunna åtgärda psykisk ohälsa framför allt kopplad till utmattningssyndrom på grund av dåliga arbetsförhållanden i offentlig sektor måste det förebyggande arbetet prioriteras.

Det finns i dag också flera byråkratiska hinder och för snäva lagtexter som leder till att människor hamnar i långa sjukskrivningar, alternativt utförsäkras efter dag 180 utan att ha fått möjlighet till en tydlig rehabiliteringsplan och rehabiliteringspenning. I betänkandet från utredningen Sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering (SOU 2021:69) har konkreta förslag tagits fram för hur regelverket kan förändras för att främja rehabilitering. På samma sätt som det är av stor vikt att det finns en trygg sjukförsäkring är det av stor vikt att människor under sin sjukskrivning också får tillgång till rehabilitering och hjälp.

Att regeringen initierat en del projekt och riktade satsningar mot psykisk ohälsa och suicidprevention som också innefattat återgång i arbete vid psykisk ohälsa är positivt. Det är dock ännu oklart vilken effekt dessa projekt kommer att ha och om det kommer att innebära förändringar i Försäkringskassans hantering av sjukförsäkring kopplat till psykisk ohälsa, då den riktade satsningen avslutas under 2022. Det behövs en mer långsiktig och omfattande strategi för att åtgärda de brister som finns kopplat till såväl förebyggande arbete och rehabilitering som åtgärder för en trygg sjukförsäkring även för dem med psykisk ohälsa.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förebygga sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att människor som drabbas av psykisk ohälsa ska få tillgång till fullgod rehabilitering?
  3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att anpassa bedömningar vid sjukskrivning efter psykisk ohälsa för att undvika rättsosäkra och inhumana utförsäkringar?