Miljöeffekter av att bygga på stadsnära flygplatser

Interpellationsdebatt 6 november 2014

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 21 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! Åsa Coenraads har frågat mig vilken miljöeffekt jag och regeringen beräknar att en stängning av citynära flygplatser skulle leda till på kort och lång sikt, hur många färre ton koldioxid skulle släppas ut när människor och varor fick ta till vägtransporter i stället för inrikesflyg och hur många arbetstillfällen en nedläggning av de regionala flygplatserna kommer att påverka.

Låt mig först klargöra att regeringen inte har fattat några beslut om att stänga flygplatser - inte något beslut om stängning av någon flygplats, regional eller annan. Därför blir frågeställningen lite komplicerad att besvara i detalj.

Jag börjar med klimat- och miljöperspektivet, som jag ser att interpellanten vill ta upp. Då konstaterar jag att en av de allvarligaste och svåraste utmaningar som vår generation står inför är att stoppa pågående miljöförstöring och minska klimatpåverkande utsläpp. Regeringen har förklarat att Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen. För att klara det måste bland annat transportsektorns miljöpåverkan minska och investeringar i klimatomställning ske.

Under mandatperioden ska fossila utsläpp i Sverige tydligt minska. Om vi kopplar det till transportsektorn som handlar om flyget vill regeringen att olika metoder för att flyget i större utsträckning ska bära sina egna klimatkostnader ska undersökas. Det bör utredas hur en skatt på flygresor ska utformas, säger regeringen tydligt i budgeten. Det är naturligtvis ett sätt att se hur transportsektorn i den delen, med rättvisa ekonomiska styrmedel, kan minska klimatutsläpp.

Samtidigt är regeringen mycket fokuserad på att det är viktigt att förbättra Sveriges konkurrenskraft och stärka möjligheterna att leva, arbeta och resa i hela vårt land. Väl fungerande och hållbara transporter i hela landet samt ett ökat bostadsbyggande är därför andra områden som regeringen prioriterar. Särskilt i de större städerna är bostadsbyggandet i dag otillräckligt och behöver öka. Jag hoppas att också interpellanten ser detta stora problem.

Såväl det nationella järnvägsnätet som den regionala spårtrafiken ska förbättras och byggas ut. Det är en viktig del i att effektivisera transportarbetet i Sverige. Regeringen avser att inom ramen för nästkommande tolvåriga infrastrukturplan tillföra medel för att bygga ut järnvägen avseende både gods- och persontrafik. Dessutom ska byggandet av nya stambanor för höghastighetståg påbörjas. Regeringen bedömer att sådana satsningar sammantaget kommer att öka möjligheterna för fler människor att resa med tåg, kanske i stället för en del av de flygresor som sker i dag, men också motverka den ökande lastbilstrafiken på våra vägar och därmed bidra till en bättre miljö och fler arbetstillfällen.

Flygplatser och flygtrafik i citynära lägen innebär negativa miljöeffekter i form av bland annat bullerstörningar som påverkar många människor som bor eller vistas i flygplatsernas närhet. Andra negativa miljöeffekter är utsläpp till luft och vatten. Därtill upptar citynära flygplatser omfattande arealer mark i attraktiva lägen samtidigt som det finns en stor brist på byggbar mark för fler bostäder i de växande städerna.

Aktuell forskning visar att tätare städer möjliggör bland annat effektivare kollektivtrafik, vilket i sin tur innebär besparingar i infrastruktur och energiåtgång, kortare restider, mindre klimatpåverkande utsläpp och annan negativ miljöpåverkan. Sådana vinster i städerna frigör resurser som kan komma hela landet till godo.

Mot den bakgrunden är regeringen öppen för att på initiativ från en eller flera kommuner, eller ingen kommun, inleda diskussioner för att hitta lösningar som kan leda till ett ökat bostadsbyggande på mark som i dag används för flygtrafik. Jag vill betona att detta är initiativ som måste komma från kommunerna. Det handlar om att möjliggöra en dialog med kommunerna.

Detta förutsätter dock att målen om väl fungerande och hållbara transporter i hela landet samtidigt kan nås. Inom regeringen är vi överens om att en statlig förhandlingsperson ska utses för att samordna kontakter med kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark. I en sådan dialog behöver analyser tas in om bland annat behovet av fler bostäder, betydelsen av bra transporter i hela landet, minskad miljö- och klimatpåverkan samt regeringens mål om minskad arbetslöshet.

Fru talman! Jag är medveten om att det inte har gått att svara på interpellantens frågor. Frågan om att kunna mäta och svara på hur många färre ton koldioxid som ska släppas ut om till exempel inrikesflyget skulle minska mer än vad det gör i dag - det minskar redan - går inte att svara på när det inte finns några beslut om att lägga ned någon specifik eller några specifika flygplatser. Det är först om man tänker fatta sådana beslut som man kan göra den typen av beräkningar.

Med detta, fru talman, anser jag att jag ändå har gjort vad jag kan för att svara på interpellationen.


Anf. 22 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! Låt mig börja med att tacka ministern för svaret på den mycket viktiga interpellation som jag har skrivit.

För oss som bor i regioner utanför storstaden och framför allt runt om i vårt avlånga land utanför Stockholm är våra regionala och lokala flygplatser oerhört viktiga. De är en livsnerv för oss runt om i Sverige.

Flygplatsen är inte bara viktig för persontrafiken utan också för alla företag som vi har runt om i landet och som på ett eller annat sätt är knutna till flygplatsen. De regionala flygplatserna bidrar till jobb, tillväxt och tillgänglighet runt om i Sverige. Vi får inte glömma bort att Sverige är ett väldigt stort land. Det är avlångt, och alla kan inte bo i Stockholm.

Min fråga till ministern handlade både om jobbfrågan och om miljökonsekvenserna av att lägga ned regionala flygplatser. Vi i Sverige har varit oerhört skickliga under de senaste åren när det gäller att visa att en minskning av koldioxidutsläppen är möjlig att förena med tillväxt. Att då börja lägga ned regionala flygplatser är på många olika sätt att ta ett steg tillbaka i tillgänglighetsfrågan.

När det gäller nedläggning av flygplatser beskriver ministern att man kan använda den ytan för bostadsbyggande. Där är jag och ministern överens - det behöver byggas mer i Sverige.

Vi från alliansregeringen hade tidigare ett stort projekt, Sverigebygget, om hur vi skulle kunna möjliggöra mer byggnation runt om i Sverige. Men flygplatsområden är kanske inte alltid de bästa områdena att bygga på. Vi vet att flygplatserna har kontaminerat marken, och jag är intresserad av vad miljökonsekvensen blir av att bygga där. Byggandet och saneringen kan inte göras över en natt. Min fråga till ministern blir hur den här miljösaneringen skulle gå till.

Jag kommer från en region som heter Västmanland. Vi har Västerås flygplats, som visade sig vara oerhört viktig i det hemska scenario vi såg utspela sig i somras med branden i Västmanland. Där kom flygplatsen att spela en central roll i släckningsarbetet.

Vi ser utifrån det som händer runt om i Sverige nu, till exempel med kemikaliespridningen från flyget i Kallinge, att det inte går att sanera en flygplats över en natt. Hur lång tid skulle det ta, och vad är miljökonsekvensen av att börja rota i gamla synder? Ibland kan det vara bättre att låta gamla miljösynder ligga kvar i marken och sedan bygga ovanpå i stället.

Min andra fråga är med vilka skatteintäkter saneringen av flygplatserna ska göras, eftersom många företag som finns runt flygplatserna kommer att flytta därifrån eller läggas ned. Är den kostnaden något som våra kommuner runt om i Sverige ska ta, eller finns det en plats i miljöministerns budget för detta?


Anf. 23 Edward Riedl (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig först säga att det är en bra och viktig interpellation som min partikollega Åsa Coenraads har ställt till ministern.

Sverige är som alla vet ett avlångt land i Europas utkant. Flyget är nödvändigt för att vi ska knyta ihop hela Sverige men också för att vi ska knyta ihop Sverige med övriga världen.

När den nya S- och MP-regeringen nu har öppnat upp för möjligheten att stänga ned Bromma flygplats är det många runt om i landet som är väldigt oroade i dag. Det handlar om medborgare som funderar på hur man ska kunna ta sig till huvudstaden, om företag och om många av de kommunpolitiker, även S- och MP-märkta, som finns i de kommuner där man nu kan drabbas av detta.

Saken är den att Arlanda inte har några möjligheter att hantera de trafikvolymer som i dag trafikerar Bromma, framför allt inte under de peaktider det handlar om, det vill säga tidigt på morgonen och under eftermiddagarna då man behöver bra tillgång till huvudstaden.

Nästa vecka har Swedavia ett frukostmöte här i riksdagen där bland andra jag och Suzanne Svensson från Socialdemokraterna står som inbjudare. Då hoppas jag att någon från Miljöpartiet närvarar, även om ministern själv inte har möjlighet, och lyssnar in vad näringslivet säger, vad våra kommunpolitiker ute i landet säger och vad det statliga Swedavia säger om just de här frågorna. Det vore bra om Miljöpartiet var på plats då. Att stänga Bromma flygplats skulle kraftigt hota såväl jobb som företag och tillväxt i hela Sverige.

Fru talman! Jag skulle vilja veta om ministern kan lova att regeringen inte lägger ned Bromma flygplats om man kan påvisa att det hotar just jobb, företag och tillväxt i hela Sverige.


Anf. 24 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! Jag tackar de aktiva riksdagsledamöter som vill diskutera olika frågor som knyter an till flygplatsmark runt om i Sverige. Det är en fråga som flera ministrar hanterar. Jag vill inledningsvis åter säga att det inte finns några beslut i regeringen om att lägga ned några flygplatser i Sverige, oavsett om de är lokala, regionala, militära eller heter Arlanda.

Det pågår en mytbildning i debatten ibland, och det framstår som att vi har en regering vars intention är att lägga ned maximalt antal flygplatser. Ingenting av det går att spåra till det som regeringen har beslutat, skrivit eller anfört i den här kammaren.

Precis som jag redogjorde för i mitt svar finns det däremot en större diskussion om flygets klimatpåverkan, och den är internationell. Där är jag glad att många partier här i kammaren står bakom att vi globalt säkerställer att vi får utsläppsbegränsningar för flyget, för det är inom flygsektorn vi ser den exponentiellt största ökningen av klimatutsläpp globalt just nu. Detta är en väldigt stor fråga i de internationella klimatförhandlingarna. Därför är det glädjande att det är många som ser att det kommer att behöva finnas olika typer av begränsningar där, till exempel smarta ekonomiska system som säkerställer att flyget också betalar för sin miljöpåverkan.

Det är regeringens ambition att se till att flyget också i Sverige ska kunna betala för sin klimatpåverkan. Det är en diskussion som verkligen handlar om flyget kontra klimatet.

Nu har vi en diskussion om antalet flygplatser i Sverige. Då skulle jag vilja påminna om att vi ser en sammantagen utveckling internationellt - inte bara för Sverige - som innebär att citynära flygplatser läggs ned och att nya flygplatser utvecklas med mer lämplig lokalisering. Ibland gör man också större hubbar på flygplatser, eftersom det finns stark lokal påverkan. Buller och luftföroreningar är en starkt bidragande orsak till konflikter mellan tätt bostadsbyggande och flygplatser.

Vi har flera aktuella fall och en rätt nära historia i Sverige där vi ser att flygplatser läggs ned och i stället används för bland annat bostadsbyggande. Det gäller Bulltofta, Torslanda, Tullinge söder om Stockholm och Barkarby norr om Stockholm.

Jag skulle vilja fråga de interpellanter som deltar i debatten: Är det en negativ utveckling att en del flygplatser genom historien i Sverige har lagts ned och till exempel bebyggts med bostäder? Jag ställer mig frågande, om man verkligen vill ha det höga tonläget i debatten och vill peka på att den utvecklingen har varit starkt negativ. Jag ser ju att vi har växande städer och en växande arbetskraftsutmaning i städerna där bland annat bostadsbristen är en starkt hämmande faktor.

Är det då inte lämpligt att alla aktörer - där kommunerna naturligtvis är nyckelaktörer - involveras i att på längre sikt se en samhällsutveckling för sina städer, där man också kan diskutera bostadsbyggande på alla möjliga ställen där det finns tidigare exploaterad mark? Det gäller naturligtvis industrimark - det har till många delar tagits i anspråk för bostadsbyggande. Där finns en svår saneringsproblematik som ändå går att lösa. Den problematiken är inte svårare för gammal industrimark än för flygplatser. Och självklart ska vi ha god sanering för bostadsbyggande som vi behöver - för att svara lite grann på Åsa Coenraads fråga.

Men jag skulle alltså vilja ställa frågan: Är det negativt att utvecklingen i Sverige har varit sådan att det har lagts ned bland annat citynära flygplatser för att man ska bygga bostäder? Vill ni aktivt strypa möjligheten till dialog mellan staten och de kommuner som gör en sådan strategisk framtidsplanering? Är det vad ni eftersträvar?


Anf. 25 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! Det är lätt att lägga ned flygplatser. Allt som krävs är ett beslut om detta - och så lägger man ned. Det är desto svårare att ta beslutet att öppna en flygplats igen.

Som jag inledde med att säga är våra regionala och lokala flygplatser en livsnerv i Sverige. Det är de som får vårt avlånga land att knytas samman. Det är de som gör att hela Sverige kan leva.

Miljökonsekvenserna av flyget är naturligtvis en viktig faktor. Det måste vi ta hänsyn till. Men det går inte att backa sig ur framtiden. Även flygbränslet blir miljösmartare. Anläggningarna runt omkring våra flygplatser blir bättre miljömässigt. Lägger vi då ned en flygplats kommer vi nog aldrig att öppna den igen.

Vi vet att flygutrymmet runt Bromma och Arlanda är för trångt som det är redan i dag. Då kommer de lokala flygplatserna i regionen runt omkring att spela en allt större roll, också för kapaciteten för att kunna ta emot tjänster, varor, företag och persontrafik till vårt land. Detta är inte en lokal fråga. Detta är en nationellt viktig fråga.

Det är klart att miljöministern har svårt att svara på en fråga där regeringen inte har fattat några beslut - det förstår jag. Men man får inte glömma bort det signalvärde som finns när miljöministern tidigare i valrörelsen uttalade sig om ett antal nedläggningar av flygplatser runt om i landet.

Jag vill minnas att miljöministern i somras gjorde ett uttalande om att man skulle lägga ned Bromma. Men i slutet av veckan startade skogsbranden i Västmanland, och då var det helt plötsligt väldigt viktigt att vi skulle köpa in vattenbombningsplan som skulle kunna landa på Bromma flygplats eller Västerås flygplats. Det hade inte gått vid en nedläggning av flygplatserna.

Därför är signalvärdet från regeringen viktigt.

Jag tycker också att det är viktigt att vi fattar beslut mot bakgrund av fakta och utredningar. Vi ska ha välgrundade beslut här i kammaren. Därför välkomnar jag att regeringen nu tillsätter en utredning om vad som ska göras. Men det vore intressant att höra ministern berätta lite om när utredningen kommer till och när utredningen förväntas vara avslutad.

Jag skulle också vilja göra ett medskick till ministern kring utredningen. Det är att man i utredningen lägger in en aspekt som jag tog upp i min interpellation: Vad kommer miljökonsekvenserna att kosta i skattepengar vid sanering av flygplats, och hur många arbetstillfällen kommer att beröras av detta? Ministern har fortfarande inte sagt ett ord om detta.


Anf. 26 Edward Riedl (M)

Fru talman! Ministern säger att det i nuläget inte finns några förslag på att lägga ned flygplatser. Men den nya regeringen meddelade mycket snabbt att man avser att vid behov tillsätta en förhandlingsperson just för att kunna bygga bostäder på citynära flygplatser. Nu verkar både miljöministern och infrastrukturministern tävla i att framföra att det inte finns något hot mot Bromma flygplats.

Man kan undra. När regeringen meddelar att man tänker tillsätta en förhandlingsperson med just detta syfte behöver man knappast vara konspirationsteoretiker för att fundera över vad syftet är. Och samtidigt som regeringen meddelar att man avser att tillsätta den förhandlingspersonen kommer det också ett önskemål från det nya rödgröna styret i Stockholm om att de vill bygga bostäder på Bromma flygplats. Då börjar man ana ett mönster och en tanke bakom de olika handlingarna.

Man behöver inte ha särskilt mycket fantasi för att se att det i nuläget finns ett hot mot just Bromma flygplats. Låt oss prata om det, i stället för att försöka krypa undan i debatten!

Fru talman! Jag tänker faktiskt upprepa min fråga till ministern: Kan ministern lova att regeringen inte lägger ned Bromma flygplats om det skulle hota jobb, företag och tillväxt i hela Sverige?


Anf. 27 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! Jag ska försöka reda ut de frågor som har ställts, trots allt att en del av dem kanske går in på andra områden än vad interpellationen handlar om - i så fall skulle den kanske ha behandlats av andra ministrar.

När det sägs att anledningen till att hela Sverige lever är att vi har exakt de flygplatser regionalt, lokalt och nationellt som vi har i dag skulle jag nog säga att det är ett lite överdrivet uttalande. Hela Sverige lever av många andra skäl. Ska vi se till resandemönster och transportbehov skulle jag noga säga att det svenska järnvägsnätet är betydligt viktigare för att människor ska kunna resa till och från arbetsplatser, till och från mänskliga möten, med alla företagens godstransporter inräknade inte minst.

Det förringar inte den viktiga nod som också flygplatser utgör på många ställen. Men i relation får vi nog ändå säga att om man skulle sköta järnvägspolitiken med lite bättre handlag än det vi har sett de senaste åren, där urspårningar och signalfel har varit mer frekvent än fungerande tågtrafik, då skulle man nog göra mer för att hela Sverige ska leva än genom den diskussion som förs kring utvecklingen bland en del av flygplatserna i Sverige.

Det finns ett stort spektrum här, men eftersom interpellationen rörde flygplatser generellt i Sverige skulle jag vilja hålla debatten kring det. Jag kommer gärna till kammaren igen för att diskutera specifika flygplatser, bland annat i Stockholms närhet.

Tar man den generella bilden av flygplatser får man ändå konstatera att det ser mycket olika ut. De senaste rapporterna om lönsamhet visar till exempel att flera kommuner regelbundet diskuterar huruvida de avser att gå in med stora summor i sina lokala eller regionala flygplatser på grund av att lönsamheten är ganska dålig.

Det är klart att det finns en diskussion om synergi när det gäller fler flygplatser på fler ställen. Jag skulle tycka att det var anmärkningsvärt om vi från rikspolitiken skulle säga: Ni får absolut inte under några omständigheter någonsin i de lokala eller regionala beslutsfattande församlingarna diskutera att ni skulle kunna tänka er att lägga ned en flygplats som ni nu subventionerar lokalt om ni ser att ni har andra behov av dessa markområden för annat.

Jag skulle i stället vilja uppmuntra lokala och regionala beslutsfattare att anta den framtidsutmaning som en strategisk samhällsplanering faktiskt innebär och titta på alla de markresurser och ekonomiska resurser som man har för att bygga ett samhälle som kan serva den framtidsgeneration som kommer att behöva resa och ha arbetsmöjligheter i hela landet och som också kommer att behöva ha väldigt många bostäder att bo i. Därför välkomnar regeringen de kommuner, och naturligtvis inte minst de större städer, som i dag har stor bostadsbrist att ha en aktiv diskussion om bostadsbyggandet. Om detta bostadsbyggande skulle ha en beröringspunkt med till exempel en citynära flygplats, som det ser ut i Stockholm när det gäller Bromma och som vi ska vara tydliga med, ska vi då ha en regering som stänger dörren och säger: Nej, under inga omständigheter tänker vi diskutera med er hur framtiden för denna flygplats ser ut, trots att ni säger att ni ser starka behov och starka argument för att bygga bostäder i framtiden där denna flygplats ligger.

Den signalen tycker jag vore olycklig att skicka från regeringen. Det som den här regeringen, som är en samarbetsregering, i stället gör är att se om vi kan samverka med kommunerna. Vi måste ge kommunerna en möjlighet att ha en relevant dialog med staten. Därför tänker vi utse en förhandlingsman, så att vi underlättar för denna dialog. Sedan får vi se vad dessa diskussioner leder fram till när det gäller framtidsperspektiv och analysmetoder. Det är mycket som har figurerat i denna debatt som man skulle vilja skärpa upp men som jag inte har tid till just nu.


Anf. 28 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att denna interpellationsdebatt visar på det engagemang som finns för våra flygplatser runt om i Sverige. Det är bra och roligt, och det är viktigt att miljöministern faktiskt tar tag i dessa frågor.

Det som är tråkigt är att man återigen får en känsla av att frågan om nedläggning av flygplatser runt om i Sverige bara handlar om Bromma. Men det är en mycket större fråga än så. Frågan om Bromma och våra andra flygplatser är nationell.

Det är lite tråkigt att de partier som ingår i regeringen runt om i våra kommuner skickar helt andra signaler än de som kanske kommer från regeringen. Det är därför som signalvärdet från regeringen är så viktigt. Tyvärr tycker jag att ministern åter lite grann öppnar upp för en nedläggning av Bromma.

Jag tackar ministern så mycket för de svar som jag har fått och för den möjlighet som vi har fått att diskutera dessa viktiga frågor. Men jag noterar också att ministern hela tiden undviker frågan om jobb och tillväxt. Flyget är en viktig del för att skapa jobb och tillväxt runt om i Sverige.

Jag kommer från en region där vi har många miljöteknikföretag. Dessa miljöteknikföretag bidrar till att minska miljökonsekvenserna från flyget eftersom det sker forskning och utveckling inom de olika transportslagen i många av dessa företag.

I mitt parti anser vi att alla transportslag är lika viktiga. Men vi får inte glömma bort flyget eftersom flyget är viktigt. Precis som ministern har sagt släpper flyget ut en hel del dåliga saker. Men då måste vi forska och försöka göra det bättre. Det går inte att backa sig ur framtiden.


Anf. 29 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! Även jag tackar för engagerade debattinlägg. Jag vill betona att regeringen har en politik när det gäller flygplatser i Sverige där vi konstaterar att dessa på många ställen utgör en oerhört viktig grund för inte minst alla som nyttjar flygplatserna i dag. Men vi ser också ett dynamiskt perspektiv. Flygplatserna i Sverige är stadda i utveckling och i förändring. Vi ser inte negativt på att man, med den historia som finns, har lagt ned inte minst flera mindre flygplatser av ekonomiska skäl men också för att marken kan användas på annat sätt. Jag nämner igen Bulltofta, Torslanda, Tullinge och Barkarby som sådana exempel.

En del vill i denna debatt haussa upp det och säger att det alltid finns en konflikt och att man är emot flyget så fort man lägger ned en flygplats för att i stället använda markområdet till någonting annat och att det är negativt.

Tvärtom tror jag att vi ska bejaka en utveckling där vi gör smartare städer i stadsutvecklingshänseende och att vi mycket starkt bejakar bostadsbyggande på de orter där vi i dag har stor bostadsbrist. Jag och regeringen är övertygade om att det är en negativ faktor när det gäller till exempel arbetsmarknadspolitiken att vi har arbetskraftsbrist på flera ställen på grund av att de arbetssökande inte har någonstans att bo.

Beträffande transporterna i hela Sverige behövs det stora satsningar på tåg. Det är en enorm uppgift att reda ut en mer fungerande tågtrafik. Det tror jag också i förlängningen kommer att leda till att en del flygplatser kommer att se det som lämpligare att de slås ihop för att det ska ges större resandemöjligheter i tåghänseende.

Har man perspektivet att samhällen utvecklas och anser att sådan utveckling till stora delar är god, tror jag att en sådan utveckling även miljömässigt skulle värna Sverige om vi ser fler tåg och mer täta städer i Sverige framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:64 Miljöeffekter av att bygga på stadsnära flygplatser

av Åsa Coenraads (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Sverige är ett land som har lyckats kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med över 20 procent samtidigt som bnp vuxit med cirka 60 procent.

Miljöpartiets och regeringens motstånd till flyget är uppenbart. Miljöministern klargjorde i riksdagen att regeringen kommer att tillsätta en förhandlingsperson med uppgift att bygga bostäder på citynära flygplatser. Under valrörelsen har Miljöpartiet och Socialdemokraterna varit otydliga om framtiden för Bromma flygplats. Lokala stockholmspolitiker ger ett besked medan regeringen och Stefan Löfven ger ett annat. Dessa oklarheter kring våra regionala flygplatser är illavarslande, och vi behöver veta hur regeringen förhåller sig i frågan.

Sverige är till ytan Europas tredje största land och har längst avstånd mellan den södra och norra landsänden. Flyget gör det möjligt för hela Sverige att leva och växa. Genom en väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet kan företag och verksamheter etablera sig utanför storstäderna. Det gör att människor kan komma till och från jobb, att företag kan rekrytera rätt kompetens, att turistnäringen kan växa och att vi kan hälsa på våra nära och kära. Flygplatserna kan ha en avgörande funktion i kriser och katastrofer, något vi inte fick uppleva i mitt hemlän Västmanland under sommarens omfattande brand. De militära flygfälten är dessutom viktiga för Sveriges försvarsförmåga.

Regeringens motstånd mot stadsnära flygplatser är mycket olyckligt ur både säkerhets- och konkurrenssynpunkt och skadar förutsättningarna att få hela landet att leva. Enligt Naturvårdsverket står inrikesflyget dessutom för mindre än en procent av de samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöministern:

Vilken miljöeffekt beräknar ministern och regeringen att en stängning av citynära flygplatser skulle leda till, på kort och lång sikt?

Hur många färre ton koldioxid skulle, enligt ministerns bedömning, släppas ut när människor och varor fick ta till vägtransporter i stället för inrikesflyg?

Hur många arbetstillfällen kommer, enligt ministerns bedömning, en nedläggning av de regionala flygplatserna att påverka?