konkurrens av byggmaterial

Fru talman! Ewa Thalén Finné har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa konkurrens mellan olika byggmaterial och vilka åtgärder jag avser att vidta för att snabba på harmonisering av standarder för byggmaterial inom EU. Till att börja med vill jag nämna att regeringen har tagit olika initiativ med syfte att byggprodukter ska utvecklas till att vara långsiktigt hållbara. I detta ingår resurseffektivitet, som i sin tur innebär beständiga byggprodukter och produkter som är förnybara och kräver till exempel begränsad mängd energi för tillverkning. Kostnaden för byggprodukterna är väsentlig i sammanhanget. Ewa Thalén Finne nämner några av de initiativ som regeringen tagit, till exempel uppdrag till Byggkostnadsforum inom Boverket att på olika sätt granska hur byggkostnaderna kan sänkas. Beträffande frågor om att säkerställa konkurrens mellan olika byggmaterial vill jag peka på följande. De svenska byggreglerna är funktionsbaserade och lägger därmed grunden för konkurrensneutralitet och lika villkor mellan olika produkter. Prissättningen på byggprodukterna är en fråga för branschen och den enskilde leverantören. Tanken med en fungerande inre marknad inom EU är att skapa förutsättningar för fri rörlighet av bland annat byggprodukter. Det i sin tur skapar förutsättningar för att nya material kan konkurrera med traditionella och att prisnivåerna kan hållas nere. Ansvaret för att byggnaderna uppfyller de av samhället uppställda tekniska egenskaperna ligger hos byggherren. I detta ingår även valet av byggprodukter. Slutligen tar jag upp den aktualiserade frågan om att skynda på arbetet med harmonisering av standarder för byggmaterial inom EU. I det följande berör jag också förhållandet att jag uppfattar att Ewa Thalén Finné menar att regelverket för byggande lägger hinder i vägen, som hon uttrycker det, för ett diversifierat byggande och hämmar konkurrensen och därför bör ses över. Som bekant pågår för närvarande en översyn av plan- och bygglagstiftningen. Jag vill kort redovisa vad som pågår på produktnivå. En av förutsättningarna för att få en fungerande rörlighet av byggprodukter inom EU är att skapa ett gemensamt språk som anger produkternas egenskaper. Var produkterna än är tillverkade är deras egenskaper uttryckta så att de kan användas inom hela EU. Varje land sätter dock sina egna kravnivåer som kommer till uttryck i det egna landets byggregler. Utarbetade gemensamma provningsmetoder och sätt att bestyrka att produkterna uppfyller ställda krav är viktiga inslag i arbetet med en fungerande inre marknad på byggproduktområdet. Möjligheten att helt harmonisera byggreglerna inom EU måste anses avlägsen. De nationella systemen skiljer sig fortfarande åt i betydande grad. Det har även lett till att arbetet med att få fram harmoniserade standarder för byggprodukter har tagit lång tid. Sverige deltar aktivt i Europaarbetet på alla nivåer. Ett viktigt inslag i detta arbete är just att fortlöpande försöka påskynda takten för att få fram harmoniserade standarder för byggprodukter. Standardiseringsarbetet kan dock för närvarande sägas ha kommit en bra bit på väg. Mer än hälften av de harmoniserade standarderna är färdiga och nästan alla så kallade hjälpstandarder. Sammantaget finner jag mot bakgrund av det nämnda inte anledning att för närvarande vidta ytterligare åtgärder. Med hänsyn till den stora betydelse byggandet och förvaltning av byggnader och anläggningar har i en hållbar utveckling vill jag understryka regeringens strävan att skapa förutsättningar för en långsiktig resurseffektivisering i sektorn.

Fru talman! Jag vill tacka Mona Sahlin för svaret. Det stod mycket i det som jag helt håller med om. Det är väsentligt att vi jobbar med funktionalitet. Det är naturligtvis den säkraste vägen att nå fram. Dock har jag ett par funderingar. Det ena ministern skriver är uttalandet om långsiktigt hållbart. Jag tror att vi kan vara helt överens om det också. Men jag hoppas då att vi talar om en byggnads hela livslängd, inte bara om en byggprocess eller en process när man gör en produkt. Det kan ju få oerhört olika resultat om man bara tittar under själva produktens framtagande eller om man tittar under byggnadens hela livslängd. Jag skulle vilja få ett förtydligande. Det kanske inte har med ministerns svar att göra; dock har statsministern uttalat att det nu är dags för träbyggandet att erövra Europa. Det kan ses som en stor politisk markering. Om det är en politisk markering för ett byggmaterial, är det i så fall ett fall att säkerställa konkurrensen? När det gäller harmoniseringar och standard förstår jag att det ligger väldigt långt bort i framtiden innan vi kan ha ett helt harmoniserat system. Det kanske vi inte heller är helt intresserade av. Men det är väldigt viktigt utifrån att vi ska kunna öppna upp mot Europa. Det är bra också för att få in nya kunskaper till Sverige. Det är inte säkert att allt det vi gör är bäst. Det framkommer i Boverkets rapport om alternativa inköpsvägar att många standarder fortfarande saknas, och därför är vissa produkter oerhört svåra att köpa in från utlandet. Jag har en liten fråga: Hos vem ligger egentligen ansvaret för att jobba med harmoniseringarna? Är det hos Europakommissionen? Eller ligger det i olika branschorganisationer? Jag kanske borde veta det, men det gör jag inte. Om det ligger hos Europakommissionen och kanske också hos regeringar skulle jag lite mer konkret vilja veta vad det är som görs. Kommer det någon rapport hit till riksdagen, kanske till bostadsutskottet, om hur arbetet fortskrider?

Fru talman! I dag är tillväxtfrågorna alltmer i centrum av den politiska debatten, och byggandet är en viktig del av det. Därför är det bra att interpellanten har väckt sina frågor. Det handlar ju om att ge de bästa möjliga förutsättningarna för entreprenörer och företag så att man satsar och investerar i vårt land. Det är det som ger sysselsättning, som i sin tur ger skatteintäkter som gör att vi kan upprätthålla en offentlig sektor med vård, skola, omsorg och annat som vi tycker är viktigt. Givetvis är de generella tillväxtstimulerande åtgärderna centrala, men det handlar också om att se specifika branscher och företag och skapa ett växthusklimat lokalt och regionalt. I mitt hemlän Västmanland finns många olika verksamheter som behöver uppmärksammas och uppmuntras samt ges goda villkor för framtiden. Det jag i dag särskilt vill fästa uppmärksamheten på är cement- och betongindustrin som jag besökt. Den sysselsätter 6 000 personer i hela landet, varav 450 finns i Västmanland. Branschen ger jobb åt många människor och finns utspridd på orter som Kungsör, Norberg, Kvicksund, Hallstahammar och Vittinge. Det är en bransch som betyder mycket för att upprätthålla den lokala välfärden. Cement- och betongindustrin är kanske inte den industri man i första hand ser som inne och häftig, men den finns där tryggt, och den ger jobb långsiktigt. Branschen har inte sökt några egna subventioner eller stöd, utan det enda man vill ha är likvärdiga konkurrensvillkor när exempelvis byggnadsmaterial ska bedömas vid bostadsbyggande. Det tycker jag är i högsta grad rimligt. Det måste vara direkt fel när statsmakterna subventionerar exempelvis träindustrin eller andra byggnadsmaterial på bekostnad av cement- och betongindustrin. Visst är det bra att utveckla annat, men det ska inte ske genom subventioner som snedvrider prisbilden och konkurrensen. Den fråga jag vill skjuta in i debatten i dag är, fru talman, om statsrådet är beredd att ta steget fullt ut och här i dag medge betydelsen av konkurrensneutralitet mellan olika byggmaterial.

Fru talman! På det sista vill jag obetingat svara ja. Jag hoppas att det inte är någon nyhet. Det ska självfallet vara lika villkor och konkurrensneutralitet mellan olika byggmaterial. Det är oerhört viktigt. Det är ett viktigt arbete inom EU och inom byggbranschen i Sverige, och därför är också Ewa Thalén Finnés frågeställning väldigt avgörande. Jag vill betona det som Ewa Thalén Finné frågade om i början av sitt inlägg. Självfallet avser jag byggnadens hela livslängd, inte bara under själva byggprocessen. Jag vill också betona att det finns ett antal andra spännande faktorer som jag tror kan påverka detta väldigt mycket inom en nära framtid. Det handlar bland annat om arbetet med energideklaration av byggnader, som nu är på gång, vilket jag är övertygad om kommer att påverka inte bara förhållandet mellan köpare och säljare av en byggnad utan också i längden hur byggnader konstrueras och byggs. Jag vill även nämna att nästa vecka har den svenska regeringen tillsammans med Storbritannien ett stort gemensamt möte i Malmö. Vi ska då försöka komma längre med ett gemensamt arbete som handlar om att bygga nytt och bygga om både med energisnåla processer och med ekologiskt riktiga material. Det är ett arbete som jag tror kommer att växa inte bara i våra två länder utan i Europa som helhet. Apropå statsministerns uttalande har jag tolkat det så att det handlar om ett arbete där trä förstås är en viktig råvara för Sverige, en viktig del av vår basindustri. Jag har mer tolkat det som att detta är ett av många viktiga branschutvecklingsprogram med basindustrin, i just det här fallet trä. Vi har ju länge diskuterat hur vi ska kunna förädla en större del av dessa produkter i vårt eget land i stället för att bara skeppa ut råvaran. Jag vill betona att konkurrensen självfallet ska ske på lika villkor med andra byggmaterial. Ewa Thalén Finné frågade också om ansvarig organisation för detta arbete. Det är standardiseringsorganisationen CEN, som är den som har ansvaret för harmoniserings- och standardiseringsarbetet i Europeiska unionen. Jag vill betona att det arbetet är viktigt. Det har till vissa delar gått ganska långsamt eftersom det, som jag nämnde i svaret, finns olika syn på detta och också olika regler, men det har dock gått framåt. Sverige är verkligen pådrivande i att det ska gå fortare och nå längre eftersom konkurrensen på det här området behöver växa. Det skulle ha betydelse inte bara för betong, cement och trä utan för alla delar i byggbranschen och framför allt för kunden.

Fru talman! Det är positivt att ministern framhåller vikten av lika villkor, för det tror jag är en förutsättning för att vi över huvud taget ska kunna ha en livskraftig byggindustri. Jag skulle gärna vilja fråga ministern exakt vad Sverige bidrar med i harmoniseringsarbetet inom CEN. Jag skulle också vilja fråga vilka möjligheter vi i bostadsutskottet har att få höra lite om vad som pågår och var problemen ligger, om det finns några sådana. Sedan skulle jag också vilja lyfta fram detta med tekniska egenskapskrav. Jag vet att det är något som varje land gör, och det är väl helt korrekt. Men om vi jämför mellan olika länder undrar jag vad vi skulle kunna förbättra inom de olika delarna. Kan man se och lära från olika håll? Och om vi ser lite längre bort utanför EU - jag såg att bland annat Kina och Indien varit med, men det kanske även finns andra länder som inte ligger fullt så långt bort - undrar jag om det pågår något arbete också åt det hållet. Det vore väldigt intressant att få höra. Som Torsten Lindström sade är byggindustrin och byggandet väsentligt för vår tillväxt, och därför borde man försöka ta så breda bitar som möjligt ur branschen för att se hur vi kan skapa möjligheter för våra produkter att komma ut i Europa, men naturligtvis också för att öka konkurrensen i Sverige; vi vet att den inte alltid fungerar till hundra procent. Jag skulle alltså vilja höra lite mer om exakt vad det är som regeringen bidrar med på den europeiska nivån.

Fru talman! Låt mig bara först säga, inom avdelningen lära av andra, att jag tycker att just det arbetssätt som Sverige och Storbritannien nu har när det gäller hur man kan bygga nytt och bygga om med energisnåla och ekologiskt uthålliga material är ett bra exempel. Jag ser verkligen fram emot mötet i Malmö där både experter, politiker och NGO:er deltar under två dagar. Jag är övertygad om att vi kan utveckla det arbetssättet med fler länder, för vi har självfallet mycket att lära av - och kanske också bli avskräckta av - de erfarenheter som andra länder har. Arbetet inom CEN omfattar myndigheters och byggsektorns sätt att arbeta, metoder och nivåer på kontroll av produkterna och så vidare. Sverige har tillsammans med många andra länder verkligen försökt att på olika sätt påskynda processerna, som är komplicerade och ibland också kontroversiella. Jag känner att det är svårt för mig att på rak arm ta fram alla exemplen i talarstolen. Vi kanske kunde hitta ett sätt där jag kan erbjuda information om hela detta område direkt till bostadsutskottet, alltså både det som sker inom EU och det som Ewa Thalén Finné frågade om, det mer internationella arbetet utanför EU:s gränser. Det finns också ett sådant samarbete. Vi kanske i stället kan återkomma i den formen direkt i utskottet. Jag tycker frågan är så viktig att den förtjänar den uppmärksamheten.

Fru talman! Ja, jag tycker att det vore ett trevligt sätt att avrunda det hela på, alltså att vi kanske kan få en fördjupad grundsyn. Under den förra mandatperioden hade vi diskussioner med statsrådet Lövdén om hur det gick, vilka hinder det fanns och så vidare. Det vore därför intressant att få ta del av vad som hänt nu nästan tio år senare. Det tycker jag vore väldigt bra. Jag får kontakta min ordförande i detta ärende.