Det dödliga skjutvapenvåldet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att bekämpa det dödliga skjutvapenvåldet.

Den utveckling som vi har sett de senaste åren när det gäller skjutvapenvåld i Sverige är oacceptabel. För att vi ska lyckas vända utvecklingen räcker det inte med enstaka åtgärder. Hela samhället måste bidra, och satsningarna måste vara långsiktiga.

Regeringen har gjort historiska satsningar på rättsväsendet, inte minst på polisen. Vi jobbar vidare mot målet att ha 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016. Enligt Polismyndighetens personalstatistik hade man nått mer än halvvägs vid årsskiftet. Med mer resurser till Polismyndigheten ökar också trycket på övriga delar av rättsväsendet. Därför genomförs omfattande satsningar även på Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Sveriges Domstolar.

Straffen har skärpts för en rad brott som är tydligt kopplade till skjutvapenvåldet, exempelvis mord, allvarliga våldsbrott, grovt vapenbrott och de allvarligaste narkotikabrotten. Vi arbetar också för att begränsa tillgången till skjutvapen. Vapensmuggling har blivit ett eget brott med betydligt strängare straffskalor än för vanliga smugglingsbrott. Straffskalorna för vapensmuggling motsvarar straffskalorna för vapenbrott. Det har också gjorts ändringar som innebär att fler vapenbrott ska bedömas som grova eller synnerligen grova, särskilt sådana brott som begås i kriminella miljöer.

Tullverket har också fått utökade möjligheter att använda så kallade postspärrar, vilket ger tullen rätt att stoppa och hålla kvar misstänkta vapenförsändelser vid kontroller av postflödet. Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss som ger den som arbetar med att hantera post rätt att anmäla till polisen om det går att misstänka att försändelser innehåller till exempel illegala vapen eller vapendelar, vilket inte är tillåtet i dag. Den 10 maj gav vi också en utredare i uppdrag att se över möjligheten att förbjuda personer i kriminella miljöer att vistas på vissa platser, ett så kallat vistelseförbud. Detta är något som Polismyndigheten efterfrågat för att få bort de mest brottsaktiva från utsatta platser.

De brottsutredande myndigheterna har fått en rad nya verktyg. Regeringen har till exempel förbättrat Polismyndighetens möjligheter att använda kameror. Möjligheten till hemlig dataavläsning innebär att det går att komma åt information om grov brottslig verksamhet, däribland krypterad information. Regeringen har också tillsatt två utredningar om hemliga tvångsmedel med syfte att bland annat utöka möjligheterna till hemlig avlyssning.

De repressiva åtgärderna är viktiga, men vi måste också arbeta med de förebyggande insatserna. Regeringen avser att gå vidare med ett förslag om att kommunerna ska få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Regeringen har också gett en utredare i uppdrag att kartlägga behovet av och lämna förslag på förbättrade möjligheter till informationsutbyte med brottsbekämpande myndigheter, något som behövs både i det brottsbekämpande och i det brottsförebyggande arbetet. Regeringen avser att i närtid besluta om ett uppdrag till en utredare att se över förutsättningarna för att utveckla samhällets åtgärder liknande den danska ordningen med ungdomskriminalitetsnämnder, som infördes i Danmark 2019. Syftet är att säkerställa att nödvändiga insatser vidtas, tidigt och tydligt, så att barn och unga inte fastnar i en kriminell livsstil.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har således genomfört mycket för att bekämpa skjutvapenvåldet, och vi är tydliga med att utvecklingen måste vändas. Lagstiftningen måste vara kraftfull och ändamålsenlig. Polismyndighetens tillväxt ska fortsätta, och alla rättsväsendets myndigheter ska ha effektiva verktyg. Sist men inte minst: För att motverka att unga dras in i kriminalitet och kan ta vid när de äldre döms och straffas, behöver vi fortsätta att arbeta med det brottsförebyggande arbetet.

Fru talman! Rekordmånga dödsskjutningar har rapporterats i Sverige mellan januari och mars i år, visar polisens statistik och SVT:s egen sammanställning. Det rapporterade SVT i slutet av mars.

Under årets tre första månader sköts 18 personer ihjäl, varav de flesta skjutningarna hade koppling till gängkriminella miljöer.

Trots de senaste årens rekordhöga nivåer av antalet dödsskjutningar sticker årets första månader ut.

Kollar man på de senaste fem åren, under vilka över 40 personer dödats årligen, har antalet legat på 5-12 personer under januari-mars. Fortsätter det på dessa nivåer under resten av året kommer vi med andra ord att få se ytterligare ett rekordår - tyvärr.

Fru talman! Så inledde jag min interpellation som jag skickade in till Morgan Johansson för två månader sedan, i början av april.

Dessvärre har alltså svaret även på denna interpellation dröjt något. I stället för att få svar och debatt inom två veckor har det dragit ut på tiden i två månader.

Det går nästan att misstänka att Morgan Johansson inte önskar ta dessa debatter, att det ligger i ministerns intresse och är hans ambition att skjuta fram detta nästan till sommaren för att minimera utrymmet för debatten.

Fru talman! Tyvärr är frågan aktuellare än någonsin även i dag två månader efter att den skickades in. Rekordtakten i skjutningarna har nämligen fortsatt. Den har inte avtagit. På 151 dagar skedde det 151 skjutningar. Vi ligger alltså på över 150 skjutningar hittills. Fram till månadsskiftet maj/juni hade hela 31 personer skjutits ihjäl, vilket kan jämföras med förra årets 17 under samma tid. Hittills i år börjar vi närma oss antalet dödsskjutningar som ägde rum under hela förra året.

Det verkar inte bättre än att Morgan Johansson kommer att slå nya rekord ända in i kaklet som justitieminister. Hans sista år i ämbetet tycks utklassa alla tidigare när det kommer till antalet dödsskjutningar.

Fru talman! Morgan Johansson har fått frågan på temat flera gånger förr men aldrig, enligt mig, gett ett förtroendeingivande svar. Frågan har ställts av mig och av journalister.

Men är det inte enligt Morgan Johansson, åtminstone bitvis, ett misslyckande från hans och regeringens sida att det blivit så här, alltså att han år efter år som justitieminister och ytterst ansvarig lyckas slå rekord när det gäller antalet dödsskjutningar? Ser inte även Morgan Johansson det? Kan han inte erkänna att så är fallet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anser Morgan Johansson att han som justitieminister på riktigt har vad som krävs för att vända denna utveckling? Det är inte en fråga som Morgan Johansson har fått enbart av mig som oppositionspolitiker, utan det är en fråga som även ställts till Morgan Johansson i tv så sent som denna vecka. Har Morgan Johansson vad som krävs för att motarbeta och vända den fruktansvärda utveckling vi har sett under hans tid som justitieminister när det gäller gängrelaterad brottslighet - inte minst dödsskjutningar?

Fru talman! Under min tid som justitieminister har vi genomfört historiskt stora satsningar på rättsväsendet.

Vi har närmast fördubblat anslagen till polisen, från lite drygt 20 miljarder kronor när vi tillträdde 2014 till närmare 40 miljarder kronor 2024 - alltså på tio år.

Vi har gjort historiskt stora straffskärpningar. Vi har skärpt straffen för grov misshandel, grovt rån, grovt olaga hot, mord och grov våldtäkt. Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp ytterligare 65 straffskärpningar vi har gjort, för det har genomförts sammanlagt ungefär 70 straffskärpningar och nykriminaliseringar under min tid som justitieminister.

Vi har utvecklat polisens verktyg. Vi har skapat bättre avlyssningsmöjligheter, och polisen har mycket mer kamerateknik än tidigare. Det sitter 450 fasta kameror uppe som inte fanns när jag tillträdde. Alla poliser i yttre tjänst ska ha uniformskameror, så det är tusentals nya kameror som är på väg ut. Det finns nu även drönarteknik som inte fanns tidigare.

Vi har också sett till att helt enkelt sätta av de resurser som behövs, inte bara till polisen utan också till åklagare, domstolar och kriminalvård. Det är min del av brottsbekämpningen, och den har lett till att vi har fler frihetsberövade än någonsin tidigare - över 7 000 i häktena och på anstalter.

Allt detta har vi gjort. Då är frågan: Varför fortsätter ändå skjutningarna? Det beror på följande: För varje kille vi tar står det en till bakom honom som är beredd att kliva i hans skor. Det är kanske det som Tobias Andersson inte förstår, det vill säga att den här frågan är mycket större än att man löser den enbart genom att gripa de mest brottsaktiva.

Ska man lyckas lösa frågan krävs det också mycket offensiva åtgärder för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen, och där har ju Sverigedemokraterna ingen som helst politik - ingenting. Det är snarare tvärtom; ni motarbetar alla sådana förslag, Tobias Andersson. Ska man bryta nyrekryteringen krävs det satsningar på andra områden än just kriminalpolitikens område. Då kan det behövas satsningar på skolan, socialtjänsten och fritidsverksamheten.

Satsningar på skolan behövs för att alla ungdomar ska få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden i stället för att dras in i den här typen av kriminalitet. Satsningar på fritidsverksamhet i form av idrott, musik och mycket annat kan göra att ungdomar får andra positiva vuxna förebilder, som kan vara oerhört viktiga inte minst under tonåren. Socialtjänsten kan ingripa när ungdomar är på väg att hamna i verkligt allvarliga problem, till exempel om de har börjat begå brott eller använder narkotika.

Det är alltså enormt viktigt att kombinera satsningar på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet med de stora satsningar vi gör på rättsväsendet. Det är först då man kan lyckas och få effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta gör man dock inte i en handvändning. Jag skulle vilja säga att det för många av dem som nu springer runt med vapen på stan och skjuter gick snett för kanske 10-15 år sedan. Där borde man ha ingripit med tidiga insatser, när de här ungdomarna fortfarande var barn - kanske när de var åtta, tio eller tolv år. Det är det perspektivet man måste ha för ögonen. Det vi gör i dag i form av förebyggande arbete behöver man alltså inte se effekterna av i morgon eller nästa år, utan de effekterna kommer kanske om fem eller tio år.

Problemet med Sverigedemokraterna, Tobias Andersson, är som sagt att ni i alla lägen motarbetar den här typen av satsningar på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Det har ni visat i den här kammaren när ni har röstat igenom högerbudgetarna. Då drar ni ned på den typen av satsningar. Ni visar det inte minst i kommunpolitiken, varje dag, när ni drar ned på sådana satsningar.

Min uppfattning är att man måste bekämpa både brotten och brottens orsaker och bygga ut det brottsförebyggande arbetet.

Fru talman! Det går ju att börja med att konstatera att det Morgan Johansson påstår om Sverigedemokraterna tenderar att inte alltid stämma fullt ut. Vi har absolut såväl politik som åsikter på det förebyggande området, och vi förstår att man behöver motarbeta att unga blir kriminella tidigt - att de kommer in i gängkriminalitet i ung ålder och fortsätter att utvecklas inom ramarna för det.

Det jag dock inte förstår är hur ingenting av det vi ser i dagens Sverige som är negativt enligt Morgan Johansson kan förklaras av Socialdemokraternas politik - inte på något sätt, ens delvis. När det gäller de gängkriminella i dag hör vi Morgan Johansson påstå att de blev gängkriminella när det var Alliansen som styrde. Det låter nästan på Morgan Johansson som att ingen kommer att vara gängkriminell om vi bara går fram några år i tiden, för ingen kommer att ha blivit det när Socialdemokraterna har styrt eftersom allting är frid och fröjd då.

De skjutningar vi ser har sin grund i att folk blev gängkriminella för 10-15 år sedan, säger Morgan Johansson. Men ett flertal skjutningar i gängkriminella miljöer har utförts av personer som inte ens är myndiga. Enligt Morgan Johansson var de alltså kanske tio eller fem år gamla när Alliansen styrde och de blev gängkriminella. Jag vet inte, fru talman, men det känns ju inte särskilt sannolikt att en femåring började sin kriminella bana på grund av Alliansens styre och att det är detta vi ser resultatet av nu - medan Morgan Johansson är en fläckfri justitieminister.

Jag kan dock ändå ta fasta på det Morgan Johansson påstår. Han skjuter bort skulden från sig och sitt departement och lägger den bland annat på tidigare regeringar. Man kan visserligen tycka att Morgan Johansson efter åtta år vid makten borde bära viss skuld själv, men vi kan bortse från det. Han lägger också skuld på kommunerna, som skulle ha gjort annorlunda. Det är åtminstone inte Justitiedepartementets fel, utan det handlar om hur man har hanterat frågor som skola, socialtjänst etcetera.

Då får jag ändå vara krass och påpeka att Socialdemokraterna har ägt departementen även på dessa områden under de senaste åtta åren. Ministrarna på samtliga av de sakpolitiska områden där Morgan Johansson vill lägga skulden har faktiskt överlag varit socialdemokrater i åtta år. Det är inte så att det är Sverigedemokraternas utbildningspolitik eller Sverigedemokraternas syn på socialtjänsten som har fått råda. Även om frågorna till viss del är kommunala förblir ju skulden Socialdemokraternas i de kommuner där Socialdemokraterna styr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om vi skulle köpa narrativet att ingenting har gått fel under Morgan Johanssons tid på Justitiedepartementet blir det alltså ändå socialdemokrater och socialdemokratisk politik som bör ha orsakat de problem som Morgan Johansson härleder till andra sakpolitiska områden. Jag vill därför på nytt fråga Morgan Johansson om han inte åtminstone lite grann kan erkänna att det hade gått att agera tidigare, fru talman.

Det stämmer att Morgan Johansson som justitieminister har infört straffskärpningar och nya straffbestämmelser samt gjort investeringar i rättsväsendet, men det är ju en direkt konsekvens av att oppositionen har krävt det. Det är en konsekvens av de hundratals tillkännagivanden som har kommit från justitieutskottet. Det är ju mot bakgrund av att jag och mina oppositionskollegor har fattat beslut i denna kammare som Morgan Johanssons partikollegor först röstat nej till, sedan snappat upp ett par år senare - och nu står och skryter om. Det är nästan uteslutande tack vare oppositionen.

Morgan Johansson försöker bemöta det jag säger medan jag fortfarande talar. Håll dig till din talartid, Morgan! Den kommer nu.

Fru talman! Det där är ju totalt fel. År 2014 gick vi till val på ett kriminalpolitiskt handlingsprogram som omfattade över hundra punkter. I det fanns bland annat många av de straffskärpningar vi har gått fram med, inklusive expansionen av antalet poliser. Det är alltså vårt program vi har arbetat utifrån.

Vi har genomfört vårt program, och under vägens gång har vi dessutom lagt till ytterligare stora straffrättsliga reformer. Sedan har ju oppositionen en tendens att se till att fatta ett beslut i kammaren om ett tillkännagivande så fort den ser att regeringen är på väg att göra någonting, för att i efterhand kunna säga att det egentligen var oppositionen som drev fram detta. Det är liksom en del av det politiska spelet, får man väl säga. Vi gick dock till val på ett mycket omfattande kriminalpolitiskt program redan 2014, och vi gick till val på ytterligare ett program 2018 som vi nu också bockar av efter hand.

Låt oss titta på tidsaspekterna. Jag är inte ute efter att fördela skulden utifrån vem som regerade vid vilka tillfällen. Det jag säger är att det vi gör i dag borde Sverige ha gjort för 20-25 år sedan, alltså de stora satsningarna på rättsväsendet, straffskärpningarna, kameraövervakningen med mera. Då hade vi kunnat kväva denna utveckling i sin linda. Men nu gjorde man inte det, vilket man kan skylla på många, men det är inte det jag är ute efter. Utan jag konstaterar att eftersom man inte gjorde det då får vi göra det nu. Det kommer att bli lite svårare, ta lite längre tid och kosta lite mer pengar, men jag är övertygad om att vi kommer att lyckas.

Det handlar också om att problematisera i den meningen att alla måste göra sitt. Staten kan göra sitt med poliser, åklagare, kriminalvård och domstolar - allt det som staten sitter på. Men kommunsektorn måste också göra sitt, och vad sitter kommunsektorn på? Jo, skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns skillnader i kommunerna, och ibland är de faktiskt partipolitiska. Som skåning känner jag väl till Malmö, och jag har följt stadens utveckling under många år. För några år sedan var det en stor diskussion om skjutningarna i Malmö, och då satte man av de resurser som krävdes. Man startade Sluta skjut-projektet, man fördjupade samarbetet mellan kommunen och polisen och man satte av resurser för att kunna punktmarkera de gängkriminella samtidigt som man satte av resurser för att bryta nyrekryteringen. Antalet skjutningar i Malmö har minskat med två tredjedelar sedan 2017, så Malmö är ett bra exempel på där stat och kommun jobbar tillsammans för att vända utvecklingen.

Hur ser det ut i Stockholm? Medan antalet skjutningar halverats i Göteborg sedan 2018 och som sagt minskat med två tredjedelar i Malmö sedan 2017 har de ökat i Stockholmsområdet. I Stockholm har majoriteten jobbat på ett helt annat sätt. Man sänkte skatten med 400 miljoner kronor 2019, och det finansierade man genom att dra ned på skola, fritidsverksamhet och socialtjänst. Det var ett politiskt beslut.

Vad gjorde Sverigedemokraterna i denna process? Jo, de var ännu värre. De ville sänka skatten i Stockholm ännu mer, med nästan 700 miljoner. Hade det gått igenom hade man fått skära ned ännu mer på skola, fritidsverksamhet och socialtjänst.

Det finns alltså en politisk konflikt här - inte om vem som ska satsa mest på straffskärpningar och polis utan om vem som satsar mest på att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Här står vänster och höger emot varandra.

Fru talman! Det blir nästan tragikomiskt att debattera med Morgan Johansson. I stället för att tillstå att han är justitieminister, har det yttersta ansvaret och hör vad jag säger skyller han de eskalerande skjutningarna på enskilda sverigedemokrater i Stockholms stad. De städer som har varit aktuella de senaste veckorna är Örebro och Eskilstuna, där det har varit ett flertal dödsskjutningar. De kan knappast skyllas på enskilda sverigedemokrater i Stockholms stadshus. Kanske borde man i stället blicka uppåt och inse att man som justitieminister har det yttersta ansvaret. Men så långt tycks vi inte komma i denna diskussion.

Fru talman! Ärligt talat är detta för mig personligen ett av de starkaste skälen bakom att Sverigedemokraterna i går riktade ett misstroende mot Morgan Johansson. Hade Morgan Johansson enbart misslyckats som justitieminister, sett den eskalerande gängkriminaliteten utan att kunna stävja den och haft denna rekordökning av dödsskjutningar varje år så hade det varit ett politiskt misslyckande, ja. Men hade justitieministern då sagt att detta är ett oerhört problem som vi måste hantera tillsammans och medgett att regeringen brustit i sitt ansvar och sedan fört ett pragmatiskt, konstruktivt samtal med oppositionen för att få bukt med den samhällsskadliga och systemhotande kriminaliteten i Sverige hade vi kanske kunnat se en väg framåt även med en socialdemokratisk justitieminister.

Men dit når vi inte som en konsekvens av att Morgan Johansson låter sitt ego gå före behovet av kriminalpolitiska åtgärder. Allt handlar om att skydda Morgan Johanssons och Socialdemokraternas rykte i stället för att ta tag i brottligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är väl så här det kommer att låta fram till valet, inte minst gäller det de personangrepp som vi hör alltmer från högerns företrädare. Det där får ni väl hålla på med; det är väl ett utslag av något slags valfeber. Ni är helt enkelt pressade av era låga opinionssiffror och av att hamna på efterkälken, och då försöker ni höja valtemperaturen genom att hålla på så här.

När det gäller gårdagens misstroendevotum betraktar nog de allra flesta människor i Sverige det som totalt omdömeslöst. Att riskera en politisk kris när det är krig i Europa, vi har en känslig Natoprocess och det är bara tre månader till valet är inte omdömesgillt. Ännu mer anmärkningsvärt är det att även Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna hakade på. Det hade de inte gjort förut, men det är tydligt att det är Sverigedemokraterna som bestämmer i oppositionen. Moderaterna hänger bara med som en vante. Det är väl svansen som viftar på hunden som vi ser just nu.

I sak: Jag skyller inte på några enskilda sverigedemokrater i Stockholms stad; det är inte det jag är ute efter. Jag vill bara visa på skillnaden i de politiska alternativen. Det finns egentligen inga konflikter när det gäller straffskärpningar, polissatsningar, rättsväsen och att bura in de kriminella. Tvärtom levererar vi mer här än någon annan regering.

Den stora skillnaden finns i frågor som gäller nyrekrytering och att förebygga brott. Här är högern helt tomhänt och har ingen politik för att bryta nyrekryteringen. Tvärtom låter ni alltid skattesänkningar gå före satsningar på skola, fritidsverksamhet och socialtjänst - så som högerpartier alltid gör. Det är det som är den stora konflikten på detta område. Ni har ingen politik för att förebygga brott, men det har vi.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.