Fru talman! Kjell-Arne Ottosson har frågat mig vilka samtal jag har fört med Svenska Jägareförbundet som kan betecknas som förhandlingar med målsättning att nå fram till det beslut som nu har fattats samt på vilka omständigheter och fakta jag har baserat mitt ställningstagande att Svenska Jägareförbundet accepterat de beslut som fattats. Han har även frågat om regeringen tagit något initiativ till att etablera kunskapen hos berörda parter om att EU-kommissionen lagt ned ärendet samt vilka skälen är till att regeringen valt att gå vidare med förändringen av det så kallade allmänna uppdraget, trots EU-kommissionens motivering för att avsluta ärendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan 1938 har regeringen årligen givit Svenska Jägareförbundet ett så kallat allmänt uppdrag att leda delar av den praktiska viltvården och jakten i landet. För uppdraget har Svenska Jägareförbundet tilldelats medel ur Viltvårdsfonden.

Jag vill understryka att det allmänna uppdraget inte är avskaffat. Det är utvecklat för att klara rättslig granskning och prövning, samtidigt som vi värnar den viktiga roll som jägarkåren som folkrörelse har inom svensk viltvård.

Det har under en längre tid riktats rättslig kritik mot utformningen av det allmänna uppdraget, framför allt att det är problematiskt ur upphandlingsrättsligt hänseende.

År 2016 inledde EU-kommissionen ett pilotärende mot Sverige. Ärendet stängdes den 12 juni 2020 då EU-kommissionen godtog Sveriges svar om att det på regeringens initiativ pågår en översyn av tilldelningen av medel ur Viltvårdsfonden och att den omfattar gränsdragningen mellan bidrag och vad som måste upphandlas i enlighet med upphandlingsdirektivet.

Det har under åren genomförts ett antal försök att anpassa det allmänna uppdraget till upphandlingslagstiftningen.

För att skapa ett långsiktigt effektivt, hållbart och transparent förfarande för tilldelningen av medel ur Viltvårdsfonden beslutade regeringen den 7 januari 2021 att bland annat uppdra åt Naturvårdsverket att ombesörja att åtgärder som rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur Viltvårdsfonden användas, och upphandlingsreglerna ska beaktas.

Det nya upplägget utgör en utveckling av Svenska Jägareförbundets roll, där en anpassning skett till bland annat upphandlingslagstiftningen. Svenska Jägareförbundet särställning inom landets viltvård kommer dock att bevaras genom att regeringen från och med 2022 avser att tilldela förbundet ett flerårigt organisationsbidrag ur Viltvårdsfonden för dess rikstäckande viltvårdsarbete.

Regeringen anser att de beslutade förändringarna utöver att göra förfarandet för tilldelningen mer förenligt med gällande lagstiftning även kommer att främja landets viltvård i stort.

För mig och regeringen är det centralt att föra en god dialog med olika intressenter som berörs av regeringens beslut och hantera frågor på ett inlyssnande och respektfullt sätt.

Jakten och viltvården i Sverige har sedan lång tid karaktären av en folkrörelse där det ideella engagemanget hos markägare och jägare spelar en avgörande roll. Regeringen har ingen intention att ändra på detta.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret - även om det inte var ett regelrätt svar i alla delar.

Min första fråga lämnas som jag upplever det helt obesvarad förutom att statsrådet noterar att Svenska Jägareförbundet har "accepterat de beslut som fattats". Detta kan tolkas på flera sätt, antingen som att förbundet varit med i processen eller att man har ställts inför fullbordat faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet konstaterar att jag ställer frågan, men hon väljer konsekvent att avstå från att svara. Därför frågar jag igen: Vilka samtal har statsrådet fört med Jägareförbundet som kan betecknas som förhandlingar med målsättning att nå fram till det beslut som nu fattats? Utifrån den debatt som förs i medierna verkar förbundet som helhet ha tagits på sängen. Protesterna är enorma.

Vidare skriver statsrådet: "Det har under längre tid riktats rättslig kritik mot utformningen av det allmänna uppdraget." Hur ser den rättsliga kritiken ut? Vilka är det som har framfört kritiken, och vilka företräder de?

Redan 2014 beställdes en rättsutredning i frågan från en välrenommerad advokatfirma. I den framgår det klart att det allmänna uppdraget står sig. Jägareförbundet får ett bidrag, och bidrag kan inte upphandlas. Dessutom är det ett bidrag som jägarna själva står för via det statliga jaktkortet.

Av de skrivelser som EU har lämnat ut verkat det som att regeringen har låtit EU-kommissionen tro att det är staten som har finansierat uppdraget. Det faktum att det enbart är jägarna själva som betalar till Viltvårdsfonden verkar inte har blivit förklarat för kommissionen. Trots det har kommissionen valt att lägga ned fallet.

Fru talman! EU-kommissionen har inte på eget bevåg startat ett ärende mot Sverige. En pilot är en konsekvens av att någon annan har gjort en anmälan, i detta fall en representant för Svenska Rovdjursföreningen.

EU-kommissionen har från första stund ställt sig kallsinnig till den anmälan som kommit in. I de skäl som anges till grund för att föreslå en nedläggning läser vi bland annat att detta inte har något gränsöverskridande intresse eller att man behöver en specifik lokal kunskap. Alltså är det inte ett ärende som EU ska lägga sig i.

Att Sverige skulle ha angett att en översyn ska göras nämns inte. Om kommissionen hade krävt en översyn hade man väl också krävt ett resultat.

Pilotärenden läggs inte ned innan de är klara, det vill säga att ändringar som kommissionen kräver ska vara genomförda och klara. Hade en förändring krävts hade ärendet stängts först när förändringen hade genomförts.

Det är uteslutet att kommissionen skulle hantera just Sverige annorlunda och just i denna fråga.

Anser ministern att vi ska lägga oss för alla piloter som kommer från EU?

Även om regeringen mottog en formell underrättelse i juni 2020 rekommenderar EU-kommissionen att piloten skulle läggas ned redan i februari. Det var då nästan ett år efter att regeringen hade haft sitt sista möte med kommissionen. Hade regeringen inte någon information om detta före juni 2020?

Med anledning av detta kan man fundera på varför Jägareförbundet inte blev informerat tidigare. Det var ju så att regeringen fick besked i juni 2020. Finns det anteckningar, protokoll eller annan offentlig handling från de två möten som skett mellan kommissionen och regeringen som ministern kan lämna ut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för en mycket viktig interpellation.

Fru talman! Jag ska citera ett vallöfte från Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. På en rak fråga om han avsåg att ändra det allmänna uppdraget svarade han klart och tydligt: "Vi socialdemokrater anser att det allmänna uppdraget är ett bra och rimligt sätt att använda de pengar som jägarna själva bidrar med till Viltvårdsfonden genom de inbetalda avgifterna. Vi har inga planer på att ändra systemet."

Det var ett tydligt och viktigt besked till Sveriges jägare avgivet att dåvarande och nuvarande partiledare statsminister Stefan Löfven.

Fru talman! Det kan ju finnas en och annan som gick och röstade på Socialdemokraterna för att man trodde på det vallöftet.

Tillit i ett samhälle är oerhört viktigt - tillit till institutionen Sveriges riksdag, tillit till Sveriges regering och tillit till de politiska partierna. Vad betyder det för tilliten i samhället att vi har en statsminister som inte gav ett korrekt svar? Lögn och ljug, skulle en del säga.

De argument som landsbygdsministern använder för att man skulle ändra det allmänna uppdraget måste rimligtvis statsministern i Sveriges regering ha känt till 2018.

Eller så är det så enkelt att man har gjort denna förändring för att man har låtit Miljöpartiet ha veto i ännu en fråga.

Vad hände när denna förändring kom? Miljöpartisterna jublade och talade om framgång i rovdjurspolitiken. Jag noterar att ledamoten för Miljöpartiet i miljö- och jordbruksutskottet skriver på sin Facebooksida: Tyvärr är detta bara en delseger då Jägareförbundet från och med 2022 kommer att få ett mer renodlat organisationsbidrag från regeringen. Däremot kommer inte Jägarnas Riksförbund med vision om att utrota vargarna från Sverige att få detta organisationsstöd. Det känns otroligt bra.

Hon skriver även: Detta är något som vi Miljöpartiet har drivit hårt för att förändra. Ofta har Socialdemokraterna satt klackarna i backen och vägrat, men nu äntligen har vi nått en överenskommelse.

Maria Gardfjell, också miljöpartist, utesluter inte att man ska gå ännu längre i enlighet med Miljöpartiets önskan.

Fru talman! Vad betyder det för tilliten i samhället när väljare går och röstar i tron att de kan lita på Sveriges statsminister? Sedan går det ungefär två år, och Miljöpartiet tvingar Socialdemokraterna att ändra sig. Vad betyder det för tilliten i samhället? Vad skapar det för känslor ute på landsbygden? Vad betyder det för jägarnas vilja att vara viltvårdare? Jag tycker att det är rimliga frågor att ställa sig.

Precis som vi har sagt i en annan interpellationsdebatt är Sveriges jägare Sveriges kanske främsta naturvårdare. Vi ska vara väldigt rädda om dem. Jag skulle vilja höra från landsbygdsministern vad det var som gjorde att den socialdemokratiskt ledda regeringen svek sitt löfte till väljarna.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag får påminna om att interpellationsdebatterna handlar om att granska statsrådens tjänsteutövning.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet för svaret!

Hela min fråga är: Vilket problem skulle lösas med detta? Jag förstår det inte. Vad var det för problem vi skulle lösa? Vad var det som inte fungerade bra innan med det allmänna uppdraget?

Kjell-Arne Ottosson från Kristdemokraterna lyfte upp att det inte var EU som sa ifrån om detta. I svaret sägs att det under en längre tid riktats rättslig kritik mot utformningen av det allmänna uppdraget. Vad var det för rättslig kritik? Vad är det som inte har fungerat? I svaret nämns också att det under åren har genomförts ett antal försök att anpassa det allmänna uppdraget. På vilket sätt då? Vilket problem skulle vi lösa? Det finns en hel del frågor här, och jag ser fram emot att få några fler svar, som vi inte fick i interpellationssvaret.

Jag ser stora bekymmer här. Det som har byggts upp under denna långa tid och som statsrådet lyfte fram, fru talman, är tilliten mellan det offentliga och det enskilda i och med jägarintresset. Man har byggt upp både en förvaltning av det vilda och eftersöksorganisationer som har fungerat för Sveriges vilt på ett bra sätt. Även om vi inte har sett det är jag orolig för att de kommer att bli lidande av beslutet. Jag är orolig att det leder till en ökande centralisering av jaktfrågorna. Vi har under en tid sagt att vi vill se precis tvärtom.

Moderaterna har drivit att landets viltförvaltningsdelegationer ska få mer att säga till om och att de ska få ta fler beslut. Nu känns det mer som att vi drar makten ifrån landet tillbaka till det offentliga och Naturvårdsverket. Finns det inte orosmoln eller bekymmer i detta? Jägarna brukar inte hysa den största respekt för eller några förhoppningar om Naturvårdsverket. Detta hör och läser man på flera ställen. Det gör också att man oroar sig över den ökande centraliseringen.

Fru talman! Det måste ha funnits en tanke med detta som nog inte har kommit fram på något sätt riktigt än. Jag skulle vilja höra statsrådet resonera och problematisera kring detta. Jag förstår inte, fru talman, vad detta skulle lösa.

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för en oerhört viktig interpellation!

Viltvårdsfonden - det är dit pengarna går från alla statliga jaktkort som jägarna löser. Det är alltså jägarna som betalar de jaktkort som finansierar Viltvårdsfonden. Varför ska man betala jaktkort om man inte vet att pengarna går till rätt saker?

Vad är det som tar emot så mycket hos regeringen och som gör att man inte vill inrätta en viltvårdsmyndighet? För min del kan jag gärna byta tre andra myndigheter mot den. Vi kanske kan lösa den problematiken, vem vet?

Nu ska Naturvårdsverket ta ansvar och ordna upphandling av trafikeftersök och viltövervakning. Min pappa har så länge jag minns hållit på med trafikeftersök. Han klev upp tidig morgon, i snöstorm och i solsken, han klev upp sent på natten, oavsett om det var julafton eller midsommarafton, han åkte långt och han åkte kort och han åkte med eller utan skoter. Det var antingen väg eller järnväg - allt för att snabbt minska djurets lidande. Jag är rädd att det här ska gå ut över djuren, fru talman - att vi inte får till en bra organisation för att snabbt kunna hantera skadade djur, som har för vana att krypa undan och gömma sig. Det krävs duktiga människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad var det som inte fungerade, frågade min kollega. Ja, vad var det som inte fungerade tidigare? Om man tar väldigt snabba, oförankrade beslut finns det, eller borde det åtminstone finnas, ett tydligt problem som man snabbt vill lösa. Vad var det som inte fungerade? Vad var det som var så brådskande att man tog detta beslut, totalt oförankrat? Vad är det man vill lösa? Vem är det som ministern och regeringen tror ska kliva upp mitt i natten och ge sig ut tidig morgon eller sen kväll, i snöstorm, i solsken, i regn eller när det är riktigt kallt? Hur ska man få det att bli på ett bättre sätt än vad det är i dag?

Det måste finnas ett väldigt bra svar på dessa frågor, men hittills har vi inte fått några bra svar. Därför upprepar jag den fråga som mina kollegor redan har ställt: Vad var det som var så brådskande att förbättra i denna fråga och som skulle göra det mycket bättre än vad det är i dag?

Fru talman! Jag vill börja med att särskilt tacka Kjell-Arne Ottosson för att han lyfter upp denna fråga. Det är en fråga där det förekommer många felaktiga bilder, inte minst i jaktmedier och på olika typer av sidor. Det är många missförstånd och, tror jag, också en bild av gamla förslag som har funnits och som blandas ihop med det nuvarande förslag som finns i dag. Därför tycker jag att det är angeläget och bra att vi får ha en debatt där vi kan säkerställa att vi diskuterar utifrån fakta.

Jag ska försöka börja beta av frågorna. Det är många som ställt frågor, och det kommer att bli en utmaning rent tidsmässigt att hinna med alla.

Jag ska börja med den första delen, som jag tycker är viktigast. Först av allt vill jag slå fast att beslutet inte har fattats utifrån att det finns något missnöje med hur Svenska Jägareförbundet har hanterat det allmänna uppdraget, tvärtom. Beslutet fattas för att säkerställa att Svenska Jägareförbundet och det allmänna uppdraget ska kunna leva också i en ny tid.

Det har påpekats i debatten att uppdraget tillkom 1938 och har funnits väldigt länge. Det är helt sant, och min ambition är att det ska fortsätta att leva väldigt länge. Men det behöver anpassas till gällande lagstiftning. Lagar ser inte ut i dag som de gjorde 1938.

Den lag som framför allt har lyfts upp som problematisk i sammanhanget, också över tid, är lagen om offentlig upphandling. Jag tror faktiskt att även Kjell-Arne Ottosson, som följer dessa frågor noga, är medveten om den kritik som finns från olika intressenter på detta område.

Vi kan börja med att konstatera att den första frågan i detta sammanhang handlade om dialogen med Svenska Jägareförbundet och på vilket sätt den skett. Jag har alltid dialog kontinuerligt med alla mina ansvariga myndigheter, intresseorganisationer och näringar. I detta sammanhang kan jag konstatera att Svenska Jägareförbundet är en viktig organisation som vi har löpande dialog med inför en rad olika frågor, givetvis också i denna. Det ska inte förväxlas med en förhandling. Vi förhandlar självfallet inte med andra än andra politiska partier eller ibland med andra länder om olika saker, men vi har en dialog, och en inlyssnande sådan.

När vi har tittat på hur denna fråga ska hanteras utifrån en upphandlingsrättslig problematik har vi varit väldigt måna om att samtidigt lyssna in andra kritikområden som har funnits, inte minst utifrån jägarnas perspektiv. Det är frågor om underfinansiering. Man har haft samma bidrag i väldigt många år. Man har fått sina bidrag år för år. Man har tyckt att det har varit ett problem när det gäller att utveckla sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är några exempel som vi nu lyfter in i detta sammanhang och säkerställer att vi också löser när vi nu tar ett grepp om detta.

Sedan görs det ett ifrågasättande kring EU-piloten. Här kan jag bara konstatera att jag inte delar Kjell-Arne Ottossons bild av hur EU normalt sett jobbar. Det gör inte heller tjänstemännen på olika departement. Det är då inte bara mitt departement utan många departement som under åren har varit inblandade i detta. Det är alldeles korrekt att det finns en enskild som har klagat. I det läget tittar EU på om man ska ta det vidare eller inte. Här gjorde man en rättslig analys och bestämde sig för att väcka ett pilotärende mot Sverige eftersom man ansåg att det fanns skäl för rättslig kritik.

Vi svarade på frågan 2016 och har sedan haft en löpande dialog. Detta pilotärende har levt i fyra år fram till 2020 då man ansåg sig nöjd med det svar som vi gav, givet att vi skulle se över detta för att säkerställa att rågången mellan bidrag och upphandling skulle ses över.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för delar av svaret. Det är många saker som man skulle kunna ta tag i här. Det allmänna uppdraget, eller jakt- och viltvårdsuppdraget som det egentligen heter numera, har uppdaterats efter 1938. Det är ingen lag som ligger kvar sedan dess. Mig veterligen har det i alla fall uppdaterats två gånger och då med riksdagsbeslut. Det har även ställts en del frågor om hur regeringen nu kan gå in och göra ändringar när det tidigare har krävts riksdagsbeslut.

Statsrådet påtalar att det har kommit rättslig kritik från flera aktörer. Jag har bara noterat en aktör när jag har letat, och det är den ena regeringspartnern - alltså Miljöpartiet.

EU lägger ned ett pilotärende när man är klar med det. Här säger Sverige: Vi ska se över detta. Sedan har EU inte en aning om vad denna översyn kommer att leda till. Innebär det att Sverige anser att det är bra som det är och inte gör någonting eller gå all in? Det vet inte EU-kommissionen när regeringen säger att detta ska ses över. Det är väldigt märkligt att EU helt plötsligt i detta fall skulle nöja sig med det.

Vi kan fundera på vad det är som gör att jakt- och viltvårdsuppdraget nu skulle bli bättre. Stora delar av uppdraget rycks bort. Man får mindre pengar, och då blir det helt plötsligt bättre.

Vi i Kristdemokraterna har i flera år motionerat om att uppdraget ska ges just i flera år för att det ska vara mer lätthanterligt och lättare att planera och att man ska få besked tidigare än sent på hösten inför det nya året.

Nu har regeringen lovat att det ska ges över längre tid. Men samtidigt drar man bort mycket av grunden. Vad är det som blir bättre av det?

Flera av kollegorna har varit inne på, inte minst Alexandra Anstrell, att det var nionde minut sker en viltolycka i Sverige. Vem är det som drar ut i alla väder under dygnets alla timmar för att förkorta djurets lidande? Jo, det är en eftersöksjägare. Det är en jägare som har mycket god kompetens på området och som dessutom lägger ned ofantligt många timmar och mycket pengar på att ha en bra eftersökshund. De gör samhället en tjänst 365 dagar om året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På vilket sätt anser statsrådet att hon och regeringen nu har motiverat dessa vardagshjältar till att fortsätta med detta uppdrag som ska upphandlas av en myndighet som dessutom har ett oerhört lågt förtroende hos jägarkåren, inte minst på grund av den havererade rovdjurspolitiken?

Därefter ska jag gå över till det som kanske har retat upp folkrörelsen allra mest. Regeringen har alltså beslutat att delar av Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag ska upphandlas. Här är det då fråga om föreningar som är rakt kontraproduktiva mot det som jägarna står för. Men det är jägarna som betalar in pengarna till Viltvårdsfonden. Det är till exempel Naturskyddsföreningen som söker pengar för bevarandet av vitryggig hackspett, vilket man har gjort i flera år och fått tidigare. Det kan ifrågasättas. Jag har ingenting emot hackspett. Men varför i hela friden är det jägarna som ska betala för det?

Jaktkritikerna söker 4,7 miljoner kronor för att man ska argumentera mot löshundsjakt, ge ut en medlemstidning, få bort jakt med hagelvapen, snaror och fällor, besiktiga och godkänna jaktpass, granska och överklaga skyddsjakter, föra sälarnas talan - apropå tidigare debatt - och skydda bävrarnas habitat, granska myndigheter och vara med vid eftersök. Detta är helt barockt.

Kan ministern garantera att dessa föreningar inte får pengar ur Viltvårdsfonden?

Fru talman! John Widegren ställde en enkel fråga till ministern: Vad är det som inte har fungerat? Varför har regeringen gjort om detta?

Som alla som lyssnar på denna debatt noterar svarar ministern inte på frågan.

Jag ska referera vad en ledamot i miljö- och jordbruksutskottet som har svarat på frågan har sagt. Ledamoten säger: Redovisningen har också varit dålig. Det har inte gått att läsa ut vad pengarna används till. Det är en mängd olika faktorer som gör att Miljöpartiet landat i detta beslut även om vi har en debatt inom partiet om framtida förslag. Vi är glada att förslaget är utvecklat i dialog mellan olika parter och har i allra högsta grad varit involverade i den här lösningen. Det är alltså något som Miljöpartiet står bakom.

Detta säger alltså ledamoten i miljö- och jordbruksutskottet.

Jag skulle vilja fråga ministern: Delar ministern kritiken mot Sveriges jägarkår som ledamoten, vice ordföranden i miljö- och jordbruksutskottet, framför i medierna?

Ministern måste titta in i kameran och säga till Sveriges 700 000 jägare vad hon har varit missnöjd med. Ulf Berg, tidigare riksdagskollega till mig, kliver upp klockan fyra på morgonen när han blir uppringd för att göra ett eftersök. Vad är det som Ulf Berg och hans jaktkompisar har skött dåligt i Dalarna? Jag tycker att den frågan förtjänar ett svar. Och vad är det, som Kjell-Arne Ottosson tog upp här, som andra kan göra bättre med jägarnas pengar? Jag tycker att den frågan förtjänar ett svar. Av respekt för Sveriges 700 000 jägare bör ministern kunna tala om vad det är som har funkat dåligt. Vad är det Ulf Berg har gjort dåligt när han klev upp klockan fyra på morgonen? Det vill Sveriges 700 000 jägare ha svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svar. Jag förstår att det blir väldigt många frågor att hantera. Men jag tycker att vi ändå har en bra diskussion.

Frågan kvarstår såklart: Vilket problem ska detta lösa? Den frågan kommer jag att ha i mitt huvud under lång tid.

Men jag vill komma tillbaka lite grann till min oro över att det känns som att vi just nu centraliserar dessa frågor. Det tror jag är väldigt olyckligt. Det handlar om det som lyfts fram kring eftersöksjägare men också om att förtroendet är ganska lågt för detta statliga verk, Naturvårdsverket, i jägarkåren, och det blir inte bättre. Det är ganska många just nu, fru talman, som känner sig kallade att få ta del av Viltvårdsfondens pengar. Jag har också ställt en skriftlig fråga om just dessa pengar som statsrådet nog inte har hunnit svara på än. Men det kan vara intressant att få ett klargörande av det.

Från Moderaternas sida har vi drivit på om att vi skulle ha ett flerårigt uppdrag. Vi har också drivit på att vi vill ha en minskad centralisering av dessa frågor. Och vi har också ett tillkännagivande från 2015, tror jag, om en viltmyndighet. Vad jag förstår uttalade statsrådet i samband med att nyheten om den här förändringen kom att det i och med detta inte blir någon viltmyndighet. Är det vad som faktiskt gäller? Är beskedet till den svenska jägarkåren här i dag att det inte blir någon viltmyndighet?

Vilka problem ska det här lösa, och blir det någon viltmyndighet?

Fru talman! Inget hade man varit missnöjd med tidigare, och ändå gör man den här kraftiga förändringen.

Det som lyftes var att man behövde göra den här förändringen på grund av lagstiftning. Världsledande expertis har ändå sagt sedan ganska länge att det allmänna uppdraget inte kräver offentlig upphandling. Det är alltså inte bara någon svensk advokat som sagt det, utan det är världsledande expertis. LOU gäller vid köp av varor, tjänster eller byggentreprenader, alltså inte bidrag. Eller är det en större förändring på gång? Är det så att regeringen tänker att även andra bidrag ska upphandlas? Ska vi lyfta frågan till fotbollsklubben, ridklubben och fiskeklubben, eller vad är det vi har att vänta?

Socialdemokraterna har sagt att jaktkritiker inte ska kunna få medel ur den här fonden. Jag undrar hur ministern ska kunna säkerställa det - genom krav i upphandlingen, eller hur kan man vara så säker på att de inte ska kunna få det? Kjell-Arne Ottosson redovisade nämligen ganska många ansökningar som finns, varav en del säkert har blivit beviljade. Jag tänker att det måste vara oerhört tydligt att det ska bli bättre för djuren, inte sämre.

Vi pratade i en tidigare debatt i dag om incitament. Vilka incitament skapar det här för jägarna? Hur blir det bättre för djuren? Jag fick inget svar från ministern gällande en viltmyndighet, så jag tänkte upprepa just den frågan: Förutom att jag undrar hur detta blir bättre för djuren, när kan vi ha en viltmyndighet på plats?

Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga deltagare.

Vilka problem ska lösas? Ja, problemet som ska lösas är att vi behöver ha ett system som tål granskning och rättslig prövning. I det sammanhanget kan jag väl bara konstatera följande: Givet den EU-pilot som fanns var det utifrån den rättsliga bedömning som juristerna i Bryssel gjorde - och som sedermera våra jurister i Regeringskansliet, på flera olika departement, tittade på och valde att inte överpröva givet att de delade bedömningen - att delar av det allmänna uppdraget kunde anses utgöra betalning för en tjänst eller ett uppdrag. Det är de delarna som är definierade i det vi nu lägger ut på upphandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det sammanhanget tycker jag att det kloka och smarta är att säkerställa att man fredar det allmänna uppdraget från fortsatt granskning eller rättslig prövning genom att se till att vi har ett system som är anpassat till svensk lag. Det är nämligen det vi talar om i det här sammanhanget. Vi har implementerat den här lagen. Det tycker jag är rimligt, och jag tycker att alla som inte har den åsikten behöver svara på hur man ska hantera det här långsiktigt och framgent.

Sedan kan jag väl också konstatera att det även i den här debatten förekommer massvis med felaktiga påståenden. Vi gör det här för att säkerställa att vi fredar det allmänna uppdraget. Vi gör det för att ge Jägareförbundet de bästa möjligheterna att utveckla sitt uppdrag - inte bara fortsätta det utan faktiskt utveckla det. Vi gör det genom att, som flera debattörer här säger att de har velat men inte lyckats göra, säkerställa att förbundet nu får en unik särställning som den enda organisationen som får direktbidrag från regeringen via ett flerårigt organisationsbidrag.

Sedan organiserar vi resterande medel. Vi gör det utifrån några viktiga principer. Den viktigaste principen är att medlen i Viltvårdsfonden ska delas ut för verksamhet i enlighet med jaktlagens definitioner. Det är så vi säkerställer att detta går till sådant som är i enlighet med viltvård och viltförvaltning och enligt de definitioner vi har för detta i lag. Vi säkerställer också att man bara kan söka bidraget om man är en rikstäckande organisation som har funnits i fem år, tror jag att det är, och så vidare. Vi försöker alltså verkligen skapa en rimlig och vettig struktur för det här arbetet.

Vi har också varit väldigt måna om att titta över exempelvis finansieringen. Fonden har varit underfinansierad väldigt länge. Sammantaget ökar vi därför också jaktkortsavgiften från 300 till 400 kronor, vilket man kunde ha trott skulle leda till en stor diskussion. Det har det inte gjort - främst, tror jag, för att detta inte handlar om pengar utan om andra saker. Men det innebär också att vi skapar förutsättningar för att kunna utveckla det här långsiktigt.

En annan viktig grundläggande princip som jag är lite glad att John Widegren lyfte upp i sammanhanget är den om centralisering. Det försiggår nämligen också diskussioner i debatten om att detta innebär en centralisering. Det vill jag direkt dementera. En grundläggande princip i sammanhanget, som är jätteviktig, är principen om lokal och regional förvaltning - att beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt. Vi har aktivt över tid jobbat fram system för detta, där viltdelegationerna är jätteviktiga och centrala. Det finns inga planer på en centralisering.

Jag vill i det här sammanhanget också vara tydlig med att jag är mest mån om att detta blir bra, inte att det går snabbt. Det ställs ju också frågor om varför det är så bråttom - jag tror att det var Alexandra Anstrell som frågade det - och jag vill påstå att det inte är bråttom. Detta är i stället frågor som har levt över lång tid och som vi nu landar ned. Vi gör det i bästa dialog och öppenhet och är beredda att rigga för detta på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick något svar på min fråga om information till förbundet när det gäller den nedlagda piloten, det vill säga varför den informationen inte kom dit omgående.

Statsrådet säger att systemet ska tåla granskning och rättslig prövning. Det är ju så att jurister i EU-kommissionen säger precis motsatsen till det statsrådet står här i talarstolen och säger. Vem ska man då tro på? Och piloten lades faktiskt ned innan regeringen hade berättat för EU hur man skulle lösa frågan. Det kvarstår. Ska Naturskyddsföreningens bidrag upphandlas på samma vis, eller andra föreningar som jobbar mot jakt?

Viltmyndigheten är det flera som har varit inne på. Statsrådet var tydlig med att det inte blir någon viltmyndighet nu när man har gjort så här. Där går man alltså emot beslutet från Sveriges riksdag.

Jag ska citera statsrådets företrädare på posten: "Det är inte EU som är bekymret. Det är Miljöpartiet som hela tiden drivit på i frågan, i alla fall under den tid jag var minister. Allmänna uppdraget har i stora delar fungerat bra. Det är jägarnas pengar som nu andra organisationer vill ha del av." Detta sa alltså tidigare landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Som vi hörde tidigare kallar också medlemmar i Miljöpartiet detta en förhandlingsseger.

Det känns, fru talman, som att det är någonting som inte stämmer. Det hade varit väldigt intressant att verkligen få gå till botten med detta.

Fru talman! Låt mig återigen vara tydlig mot Kjell-Arne Ottosson: EU stänger en pilot när de är nöjda med svaret. I det här fallet var de nöjda med att vi hade uppgett att vi skulle se till att hantera den upphandlingsrättsliga kritiken, och det har vi gjort.

Det är också så att vi har försökt säkerställa att vi fredar det allmänna uppdraget, som är viktigt för Sverige och svensk viltförvaltning. Vi har försökt göra det genom att hitta en smart konstruktion där vi hanterar systemen och ser till att de klarar en rättslig prövning, samtidigt som vi är tydliga med vad pengarna ska användas till - alltså ett syfte i enlighet med jaktlagens definitioner.

Jag kan konstatera att det finns olika sätt att hantera kritik. I debatten här och nu försöker man att låtsas som att detta skulle vara ny kritik. Det är inte sant - kritiken har levt över lång tid. Jag tror att det ända sedan slutet av 90-talet har funnits utredningar och annat som har ifrågasatt och kritiserat, och det har gjorts olika analyser av det här.

När det finns kritik, som dessutom både EU-juristerna och våra egna jurister bedömer är skälig, kan man ju välja olika sätt att förhålla sig till den. Det som pågår nu är ju ett krypskytte mot det allmänna uppdraget. Det är klart: Man kan ducka, huka sig och hoppas att ingenting träffar. Man kan också försöka att hitta ett sätt att ta bort den skarpa ammunitionen. Detta är ett sätt att ta bort den skarpa ammunitionen och freda uppdraget.

Jag tycker faktiskt att vi här gemensamt åtminstone har ansvaret att säkerställa att vi diskuterar utifrån de fakta som finns, att vi lyssnar på det som är både sagt och nedskrivet och att vi gemensamt säkerställer att vi får en bra och fungerande viltförvaltning också framgent. Min bild är att vi har total samsyn om att det är detta vi vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.