Den fortsatta processen om piratkopiering

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig om hur den fortsatta processen ser ut när det gäller rundabordssamtalen om illegal spridning och konsumtion av upphovsrättsskyddat material och vilka åtgärder jag kommer att vidta för att stärka svenska företag inom de kreativa näringarna.

Rundabordssamtalen inleddes den 5 november. Det var ett positivt möte med bra och konstruktiva samtal. Den 9 december presenterade Europeiska kommissionen ett meddelande om planerade åtgärder på upphovsrättsområdet. I meddelandet behandlades bland annat frågan om åtgärder mot upphovsrättsintrång.

Det är intressant att notera att kommissionen kommer att vidta omedelbara åtgärder för att tillsammans med alla berörda parter inrätta och tillämpa mekanismer för att skära av penningflödena till dem som begår upphovsrättsintrång i kommersiell skala. Målsättningen är att en överenskommelse om uppförandekoder ska kunna träffas redan under våren.

Jag har nu kallat till ytterligare ett möte, den 3 februari, där vi bland annat kommer att diskutera hur den fortsatta arbetsprocessen bör se ut.

När det gäller åtgärder för att stärka svenska företag inom de kulturella och kreativa näringarna uppmärksammas denna fråga i den exportstrategi som regeringen lanserade den 28 september. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en satsning om 150 miljoner kronor till exportfrämjande åtgärder, särskilt vad gäller de små och medelstora företagen. I strategin pekas den kulturella och kreativa sektorn ut, exempelvis vad gäller insatser för innovativa och tidigt internationaliserade företag samt vad gäller satsningen på att tillsammans med berörda aktörer öka internationaliseringen inom de kulturella och kreativa näringarna och främja kulturdriven export.

Herr talman! Tack till ministern för svaret!

Upphovsrättsproblem och filmpolitik har ministern och jag diskuterat tidigare. Det kom en undersökning gjord av Mediavision i våras. Den visar att ungefär 30 procent av svenskarna laddar ned eller streamar film eller tv-program från upphovsrättsskyddad källa. De gör detta fyra till fem gånger varje månad. Omvandlat är det 800 miljoner kronor som försvinner från filmindustrin. Det framgår av Mediavisions undersökning.

Det här torde vara det vanligaste brottet i Sverige i dag. Det är klart att det är problematiskt när enskilda människor gör nedladdningar, men det är ännu mer problematiskt när organiserad brottslighet ligger bakom och tjänar stora pengar. Här tror jag att ministern, regeringen och jag delar problembild och anser att någonting måste göras. I förlängningen blir de kulturella och kreativa näringarna mindre lönsamma, och i ännu en förlängning leder det till torftigare film och torftigare kultur.

Vad finns då i verktygslådan? Här finns kommunikativa insatser. Vi kan påverka attityden i frågorna, det vill säga att det inte är lagligt att ladda ned och att man helt enkelt inte ska göra så. Branschen själv kan vidta åtgärder. Vidare kan vi stifta lag och förändra lagstiftningen på olika sätt.

Nu har ministern och regeringen bjudit in till rundabordssamtal. Det välkomnar jag, och jag tycker att det är bra. Ett första rundabordssamtal har genomförts. Sedan blev det en liten paus i processen. Jag förstår att anledningen till det var att EU-kommissionen skulle komma med ett meddelande, och nu har det kommit. Och nu har ministern bjudit in till ytterligare ett möte.

Med anledning av detta har jag två frågor. Min första fråga berör EU-spåret. Vilka upphovsrättsfrågor driver ministern och regeringen inom EU? Det vill säga: Om det pågår ett arbete att förändra och förbättra främst inom piratkopiering, passar man på från regeringens sida att driva på för att gynna den svenska kulturella och kreativa näringen?

Min andra fråga gäller rundabordssamtalen i sig. Ministern och regeringen har valt ut de aktörer som har bjudits in. Det är bra att det är ett brett branschperspektiv med många olika aktörer. Kommer ministern och regeringen att agera på de förslag som dessa aktörer lägger fram?

Herr talman! Precis som riksdagsledamoten inledde med är vi överens om mycket, bland annat att förändringar behöver göras. Branschen och Sverige går miste om mycket resurser när kommersiella aktörer i stor skala begår olagligheter.

Detta för mig in på svaret på den ena frågan om vilken linje regeringen ska driva i EU. Precis som riksdagsledamoten säger är detta en EU-fråga som verkligen ligger på bordet, inte minst med tanke på det meddelande kommissionen lade fram den 9 december.

Kommissionen skriver att de kommer att vidta omedelbara åtgärder för att i samråd med alla berörda parter få till stånd en överenskommelse om att tillämpa följ-pengarna-strategier i form av självreglering.

Detta är ett av huvudstråken i de linjer som regeringen kommer att driva. Det är en viktig insats. Det är också där jag känner att det finns ett stort gehör från branschen. När jag bjöd in till det första stora rundabordssamtalet ville jag ha med mig hela kedjan. Hela kedjan skulle vara täckt med ett antal aktörer. När jag efter vårt första rundabordssamtal ringde runt för att förvissa mig om att de ville fortsätta - det var inte självklart; flera aktörer hade varit med i samtal med den tidigare regeringen och inte känt att de ledde till något - fick jag av samtliga inbjudna bekräftat att de ville fortsätta samtalet. De tror att det finns saker att göra som kan föra frågan i rätt riktning vid sidan om lagstiftning. Det är vid sidan om lagstiftning som också kommissionen skriver att man ska arbeta vidare, och det är den linje regeringen kommer att driva. Jag kommer att driva den linjen vid rundabordssamtalen och med de andra kulturministrarna.

Jag vill ställa en fråga till riksdagsledamoten. Nu, precis som vid tidigare samtal, har riksdagsledamoten lyft fram att lagstiftningen är avgörande och betonat att vi inte kommer att nå fram om vi inte också lagstiftar. Vad är det som gör att riksdagsledamoten misstror branschens vilja och egna förståelse för att vidta åtgärder som bidrar till en förändring vid sidan om lagstiftning? Varför inte nu ta den chansen och möjligheten?

Jag har ytterligare en fråga. Varför gjorde inte den tidigare regeringen mer slag i saken när man hade makten i åtta år?

Herr talman! Det är helt korrekt och bra att följa pengarna. EU är inne på rätt spår. Men det går inte att bara ha ett spår. Det måste finnas fler spår, och man måste jobba på flera olika arenor. Om branschen vidtar vissa åtgärder, om vi lagstiftar och det dessutom görs kommunikativa insatser blir det ett brett spektrum och vi kan möta behoven.

Det är alldeles riktigt att jag har lagt fram tre lagstiftningsförslag. Ett är att införa brottsrubriceringen grovt upphovsrättsbrott och höja straffskalorna. Det ger polis och åklagare nya möjligheter. Det skulle också vara en tydlig markering från samhällets sida om vad som är olagligt och att vi kommer att kämpa för att få fast dem som grovt utnyttjar möjligheterna och gör stor ekonomisk vinning.

Jag har också sagt att det finns en otydlighet i lagstiftningen om streaming. Nedladdning av illegalt material är olagligt, men det finns en osäkerhet vad gäller streaming. Den osäkerheten ska rättas till.

Vidare handlar det om att blockera sajter som innehåller mycket upphovsrättsskyddat material. Efter en rättslig prövning skulle man kunna tillåta en blockering av dessa sajter så att det inte går att komma åt materialet. Detta har mycket stöd och folklig förankring, enligt undersökningen.

Precis som ministern säger är det bra att ta fasta på vad branschen vill. Jag hoppas att ministern och regeringen vill göra det.

Jag har tittat på några av de handlingar som lämnades in vid det första rundabordssamtalet, bland annat från Sveriges Annonsörer samt Film- och TV-branschens Samarbetskommitté. De vill införa brottsrubriceringen grovt upphovsrättsbrott. Det är ett av förslagen från mig och Moderaterna.

"Rekokultur" är rubriken på en handling som Svenska Förläggareföreningen, Rättighetsalliansen och Musikförläggarna har lämnat in. De skriver bland annat att de vill att brottsrubriceringen grovt upphovsrättsbrott införs i upphovsrättslagen. De säger även att lagstiftningen måste vara teknikneutral och också omfatta strömmad nedladdning, precis det som jag och Moderaterna pratar om. Vidare vill de att sajter som publicerar stora mängder upphovsrättsligt skyddat material efter rättslig prövning ska kunna blockeras.

Detta är precis de förslag som vi har debatterat och jag har lyft fram. Jag anser att förslagen inte ska införas med en gång utan först utredas för att se om de är värda att titta på. Det har gjorts i några andra nordiska länder, där det faktiskt sker mindre piratkopiering än i Sverige.

Frågan går tillbaka till ministern. Jag utesluter inte vare sig kommunikativa insatser eller branschens egna förslag i form av att följa pengarna. Men varför utesluter ministern lagstiftningsförslagen? Varför inte följa de råd som handlingarna visar att branschen själv har presenterat för regeringen?

Herr talman! Jag vet att upphovsrätten är viktig och central för att kulturarbetare ska få betalt för sitt arbete. Det är också viktigt att vi i Sveriges riksdag har en samsyn i så många frågor som möjligt och arbetar långsiktigt.

Därför är jag väldigt glad för den här diskussionen och för att lära känna riksdagsledamoten alltmer efter att ha tagit del av hans förslag till Sveriges riksdag och annat som riksdagsledamoten har skrivit i artiklar och så vidare. Jag välkomnar verkligen detta intresse. Men jag vill också verkligen betona min utgångspunkt i regeringens hela palett och varför jag har ett sådant fokus på allt det här som inte är lagstiftning.

Jag säger inte att lagstiftning inte behövs. Det gäller hela Sveriges politik och de grunder som vår rättsstat står på. Självklart är det oerhört viktigt att justitieminister Johansson är aktiv och följer de processer som just nu pågår, inte minst på Europanivå, och de rättsprocesser som pågår i vårt land. Men jag vill inte ge upp en fråga när det finns ett sådant tydligt behov av att också arbeta med andra verktyg.

De dokument som riksdagsledamoten hänvisar till inlämnades vid början av det enda och första möte vi har haft. Under mötet var jag väldigt tydlig med vad det var för sorts möte, rundabordssamtalet där riksdagsledamoten inte var med men där hela näringskedjans olika aktörer var med. Då betonade jag att detta inte är en process som kommer att handla om att vi ska arbeta fram nya förslag på lagar, utan detta är en process där jag först vill stämma av om de tror att vi kan göra annat vid sidan om lagen som ändå kan ha effekt. Efter mötet trodde samtliga aktörer det.

Nu får vi ta nästa steg den 3 februari, och då är det oerhört viktigt att det inte blir någon pratklubb utan att vi faktiskt kan konkretisera vad vi menar med andra verktyg som kan ha effekt på det vi vill uppnå.

Jag vill ändå säga detta - det kanske inte är en fråga som går tillbaka till riksdagsledamoten, men det är en önskan: Låt oss nu pröva det här andra med kraft, och låt oss göra det gemensamt! Det vore väl fantastiskt om vi kunde visa att inte bara regeringen utan också Sveriges riksdag vill arbeta med och på allvar pröva det andra.

Det har ju faktiskt inte gjorts med kraft tidigare - det måste väl också riksdagsledamoten vidgå - under de åtta år då vi hade en annan regering.

Herr talman! För tillfället vill jag byta spår till målsättningen för det här. Ministern har själv sagt att en målsättning är att piracyn ska minska och att hon och regeringen ska återkomma med en mer specificerad målsättning efter att ha pratat med branschen.

Jag har tidigare hänvisat till lite siffror på hur stort problemet är. Det är Mediavisions siffror. Det finns säkert andra siffror, men det är dem jag har på mitt bord. Det vore intressant att veta om regeringen och ministern har andra siffror och vilka siffror man kommer att använda som bas när man väl sätter målsättningen. Det vore intressant att få en kommentar om det.

Om det finns någon form av specificerad målsättning redan nu efter det första mötet vore det intressant att höra det också.

Jag ser att en av aktörerna är Film- och TV-branschens Samarbetskommitté, som har en målsättning att piracyn ska minska med 50 procent inom ett år. Det är ett väldigt modigt mål, får man väl ändå påstå. Ska det ske tickar ju klockan lite grann. Det går nästan tre månader mellan det första rundabordssamtalet och det andra. Det är klart att man inte kommer att komma fram till någon lösning vid det andra mötet, utan det kommer att vara en process som tar ett tag. Här tror jag att det är dags att sätta fart på riktigt.

Ministern använder själv orden hela paletten - regeringen vill se på hela paletten. Det är precis det jag också menar, och det är här jag undrar varför man ska utesluta lagstiftningen. Varför ska man inte öppna möjligheten att titta på det också? Det är det branschen vill, och det är det jag föreslår. Det är inte taget ur luften, utan vi tittar på hur andra nordiska länder har gjort. Vi ligger sämst till i ligan. Andra länder ligger bättre till.

Återigen: De inbjudnas förslag, branschens egna förslag - kommer regeringen och ministern att titta på dem och agera på dem?

Herr talman! Jag kommer att leda en fortsatt process där jag vill lyssna på vad samtliga i branschen gemensamt menar och tror.

Detta med samtliga är en viktig poäng. När jag ringde runt till alla de aktörer som var med på det första mötet sa jag just det - att det här bara kan bli något om alla är med. Det har tidigare gjorts försök då man har plockat ut vissa grupper att samtala med, men då har det blivit så att man har lagt fram förslag som har berört andra som inte har suttit runt bordet. Det har inte gett något.

Vi kommer att arbeta fram målet för vår process tillsammans. Det kommer inte att vara just de specifika mål som några av aktörerna lade fram innan det första mötet började, utan vi får återkomma till vilka mål det blir. Men de ska vara konkreta och ha effekt. Det var jag tydlig med till dem som satt runt bordet. Vi har inte tid att sitta och ha någon sorts pratklubb. Jag har definitivt inte tid med det. De olika aktörerna har inte heller tid med det. Jag ser fram emot att få återkomma med vad de faktiska målen blir.

När det gäller siffrorna frågade riksdagsledamoten om jag har andra siffror. Nej, jag har inga andra siffror. Det finns siffror från grannländer och några från Europa. Det är säkert samma som riksdagsledamoten har. Det är dem vi får basera detta på.

Den första målsättningen, som redan har uppnåtts, var att få med alla till ett nästa möte. Det kanske låter som en enkel sak. Men tro mig, riksdagsledamoten! Det var det inte. Jag fick använda många metoder och mycket kraft för att få med alla. Nu är alla med. Vi ska ha ett andra möte den 3 februari. Jag ser fram emot det.

Jag ser också fram emot ett möte som riksdagsledamoten och jag kanske kan ha där vi ser hur vi kanske kan bredda gruppen och hur riksdagsledamotens erfarenhet och kunskaper kan bidra till det här arbetet. Det tror jag är viktigt för framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.