Akutplanen för klimatet

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta nya åtgärder och fatta nya beslut för att verkställa förslagen i akutplanen för klimatet och om jag bedömer att några av förslagen i akutplanen för klimatet är av särskilt intresse för att genomföras inom kort.

Jag vill börja med att tacka Jens Holm för den här interpellationen och möjligheten att få diskutera förslagen i akutplanen för klimatet, som alltså har tagits fram av organisationen Klimatriksdagen. För att stora samhällsomställningar ska komma till stånd krävs det att civilsamhället mobiliserar sin kraft för att påverka makthavare att agera. Detta har Klimatriksdagen tagit fasta på och redogör alltså i 150 konkreta förslag för hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser.

Fru talman! Jag är imponerad över den här planen och hur konkret den är. Den liknar i flera avseenden den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen tog fram förra året. Många av förslagen i akutplanen, såsom utbyggnad av laddinfrastruktur, stöd till kolfri stålproduktion och returplastanläggning, är sådana som stämmer väl överens med min och regeringens bild av vad som måste göras och vad som faktiskt kommer att genomföras med regeringens politik.

Klimatriksdagens förslag är i en del fall mer ambitiösa än den politik som regeringen bedriver, och jag tror att det är i den kapaciteten som de också gör allra mest nytta - som en blåslampa som driver oss i riksdag och regering att inte vila förrän hotet från klimatförändringarna är avhjälpt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Just nu är vi inne i en hektisk genomförandefas där förslagen i regeringens klimatpolitiska handlingsplan tas om hand. Bland annat har regeringen tillsammans med samarbetspartierna presenterat en mängd klimatförslag i budgetpropositionen för 2021, såsom gröna kreditgarantier, avsevärt högre inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, ökade satsningar på järnväg, godstransporter och elektrifiering av transporter.

Regeringskansliet kommer också snart att påbörja arbetet med en ny klimatpolitisk handlingsplan, och då kommer bland annat inspel från civilsamhället att vara viktiga underlag. Vad nästa plan kommer att innehålla får regeringen återkomma till.

Fru talman! Vi vet att vi lever i ett akut läge för klimatet. Väldigt mycket mer måste göras om vi ska nå våra åtaganden. Utvecklingen i världen i dag, med i dag vidtagna åtgärder och beslut, går snarare mot en uppvärmning på tre grader under det här århundradet. Med en tregradig uppvärmning av planeten är det faktiskt ajöss med civilisationen så som vi känner den. Vi måste alltså göra den här omställningen, inte minst för våra barn och barnbarn. Det är ju de som får ärva den här världen och ska leva i den.

Jag tycker att planen från Klimatriksdagen, som innehåller 150 konkreta förslag, är ett väldigt viktigt verktyg för att kunna göra vår klimatpolitik bättre. Det var därför jag var nyfiken på att få veta hur regeringen och inte minst klimatministern ser på den. Nu vet jag också att klimatministern har tagit del av planen.

Planen innehåller förslag på egentligen alla relevanta politikområden såsom energi, transporter, industri, byggande, samhällsplanering, skog, jordbruk, vatten, ekonomi och även vår konsumtion. Man föreslår bland annat att vi ska avveckla industrins skattenedsättningar, göra större investeringar i förnybar energi och ha ett annat skogsbruk, ett kontinuitetsskogsbruk. Man framhåller vikten av att skydda mer skog - skog kan ju fungera som en kolsänka, som bekant. Vi ska äta på ett mer hållbart sätt, föreslås det, mer vegetariskt och mindre kött. Även där kan vi fatta beslut som understöder en sådan utveckling. Man föreslår ett förbud mot nybilsförsäljning av bensin- och dieselbilar senast 2025, större investeringar i järnväg och kollektivtrafik och att vi ska ha en nationell koldioxidbudget.

Klimatministern, fru talman, svarar på några av de frågor jag tar upp och berättar vad som är på gång från regeringen. Det är några frågor som jag skulle vilja gå lite djupare ned i, till exempel frågan om att förbjuda nybilsförsäljning av fossilbilar. Vi såg att Storbritanniens nyligen lade fram ett förslag om att förbjuda denna försäljning från och med 2030. Nu vet jag att den frågan utreds, men kan ministern ge oss någon uppdatering? Vad är ministerns tankar kring när vi ska ha ett sådant förbud?

Industrins utsläpp är självklart en viktig del. I dag prövas nya industriella anläggningar utifrån miljöbalken. Miljöbalken är väldigt bra och reglerar folkhälsa, lokala utsläpp och så vidare, men den utgår faktiskt inte från våra klimatmål. I fallet med Preemraff såg vi att miljöbalken faktiskt inte kunde stoppa det.

Ett förslag skulle vara att vi helt enkelt vässar miljöbalken så att nya verksamheter prövas utifrån våra klimatmål. Är ministern beredd att göra det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Gällande livsmedel och mat undrar jag om ministern är beredd att vidta några åtgärder för att främja en ökad konsumtion av vegetarisk mat och minskad konsumtion av kött, till exempel i offentlig sektor där vi upphandlar väldigt mycket mat till skolan, vården och omsorgen.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för initiativet till den här viktiga interpellationsdebatten!

Jag har akutplanen för klimatet här i min hand, och jag har med stor glädje tagit del av den. Det här är ett av de underlag som regeringen tittar på inför kommande klimathandlingsplaner tillsammans med underlag från myndigheter och olika aktörer i samhället. Det här är oerhört viktigt. Vi har ett aktivt civilsamhälle, och Klimatriksdagen är ett utomordentligt exempel på hur man kan jobba strukturerat och kvalitetssäkrat.

Jag är, precis som jag sa i inledningen, imponerad av den här planen och skulle vilja uppmana samtliga riksdagens partier att läsa den. Allting ligger inte i regeringens makt att genomföra, utan man behöver en majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra en del av de här förslagen. Därför är det viktigt att det finns en politisk drivkraft från en majoritet i riksdagen att genomföra dem.

Jag vill först och främst säga att det är samma ansats i regeringens klimathandlingsplan som i den här akutplanen, det vill säga ambitionen är att integrera klimatarbetet i alla politikområden. Det handlar om transport, jordbruk, näring, industri och allting som kan påverka klimatutsläppen även i regeringens klimathandlingsplan.

När det gäller de specifika frågorna från Jens Holm kan jag börja med den om förbud mot fossilbilar från 2030. Precis som Jens Holm säger är vi överens mellan parterna i januariavtalet om att vi kommer att vilja gå fram med ett sådant förbud. Det utredaren nu tittar på är de rättsliga förutsättningarna att göra det utifrån bland annat EU-regler och när ett lämpligt sådant datum skulle vara samt när vi kan tänkas ha ett förbud mot försäljning av fossila bränslen. Till syvende och sist är det inte själva förbränningsmotorn som orsakar utsläppen, utan vi måste helt enkelt fasa ut de fossila bränslena.

Utredningen kommer att komma med sitt förslag nu i vår. Jag ser väldigt positivt på att flera länder som Storbritannien har förslag och att även EU-kommissionen kommer att lägga fram förslag på när man ska fasa ut försäljningen av nya fossilbilar.

När det gäller miljöbalken och att ha möjlighet att ta hänsyn till klimatfrågan har vi också redan tillsatt en utredning, den så kallade Klimaträttsutredningen, där man specifikt i det första delbetänkandet ska titta på just miljöbalken och möjligheten att styra tillståndsprövning utifrån klimathänsyn och inte bara utifrån de andra miljöpåverkande faktorer som man annars tittar på enligt miljöbalken.

Det är kanske förvånande för många att få veta att det är ett specifikt undantag i miljöbalken för att titta på koldioxidutsläpp eftersom det regleras av EU:s utsläppshandelssystem. Utredaren är ombedd att lägga fram förslag för hur vi ska kunna styra klimatfrågan bättre via miljöbalken, och det kommer också att komma i vår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller livsmedel har vi gett ett uppdrag till Upphandlingsmyndigheten som handlar om hur man kan minska utsläppen via offentlig upphandling.

Fru talman! Tack för de svaren, miljö- och klimatministern!

Jag har några ytterligare frågor med anledning av det här. Om vi börjar med miljöbalken och tillståndsprövningen för nya industriella anläggningar är jag bekant med att det pågår en utredning, men den utredningen ska väl inte lämna sitt slutbetänkande förrän i maj 2022? Jag ser fram emot delbetänkandet, och jag hoppas verkligen att regeringen gör någonting av just det delbetänkandet och inte väntar, för då väntar man för länge.

Man skulle kunna kalla en ny sådan här lag för lex Preem och med en sådan kunna stoppa nya verksamheter redan innan de etableras med hänvisning till våra klimatkrav.

Jag tänker också på förbud mot nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar och att det vore fantastiskt bra om beslut om ett sådant förbud tas på EU-nivå. Men man kan också tänka sig att Sverige går före och inför ett sådant förbud innan EU gör det. Jag är rädd att det kommer att ta väldigt lång tid och också att starka lobbyintressen kommer att göra att en sådan lagstiftning på EU-nivå inte blir särskilt verkningsfull.

Ministern säger också att det är bra med en majoritet i riksdagen, och det låter nästan som att allt som ministern vill göra på klimatområdet förutsätter en majoritet i riksdagen, men så är det inte. Väldigt mycket ligger i regeringen hand. Bara en sådan enkel sak som att styra våra myndigheter och gemensamt ägda bolag bättre och få dem att verka för att våra klimatmål ska uppnås är otroligt verkningsfullt, skulle jag säga. Det kan man justera med nya myndighetsinstruktioner och ägardirektiv.

Jag tänker till exempel på Försvarsmakten som fortfarande motverkar etableringen av nya vindkraftsparker trots att jag vet att regeringen har justerat deras instruktioner. De måste helt enkelt justeras ytterligare. Trafikverket utgår enligt min mening inte från våra klimatmål när man planerar ny infrastruktur. Skatteverket motarbetar ibland egenproducerad förnybar el och så vidare. Det finns alltså väldigt mycket att göra, och regeringen och ministern kan ändra det väldigt snabbt.

En annan fråga som tas upp i Klimatriksdagens akutplan är kollektivtrafiken och att den behöver mer pengar - och att vi helt enkelt behöver resa mer kollektivt. Nu är vi mitt uppe i en pandemi, och vi politiker och myndigheterna uppmanar människor att inte resa kollektivt. Men det finns ju ett liv efter pandemin, får vi hoppas.

Kollektivtrafiken blöder i dag pengar, och man tappar ungefär 1 miljard kronor i månaden på grund av förlorade biljettintäkter. Nu har regeringen anslagit extra pengar till kollektivtrafiken. Det är bra. Jag tror att det totalt sett blir 5 miljarder kronor under det här året och nästa år. Men tyvärr räcker inte det. Tappet för kollektivtrafiken är ungefär 10 miljarder bara i år. Avser ministern att anslå mer pengar till kollektivtrafiken? Det skulle jag vilja veta.

Nu när regeringen ska ta fram en ny klimathandlingsplan kan det vara en god idé att bjuda in Klimatriksdagen till ett möte för att noggrannare diskutera akutplanen. Har ministern några planer på ett sådant möte med Klimatriksdagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Jens Holm, för ytterligare frågor!

Regeringen har givetvis väldigt stora möjligheter att styra och strukturera statens arbete så att det verkligen styr mot klimatmålen. Det är exakt det regeringen gör genom klimathandlingsplanen. Där har vi verkligen lagt fast att klimatmålen måste genomsyra hela regeringens arbete.

Jens Holm nämnde Trafikverket. Vi har justerat formuleringen för Trafikverkets planeringsarbete. Det ska ske inom ramen för hänsynsmålen, som är miljö- och klimatmålen. Det sker alltså en förändring i synsättet.

En annan förändring, som har varit påtaglig, är att statsministern har inrättat ett särskilt klimatkollegium i regeringen. Där har de mest berörda ministrarna - bostadsministern, energiministern, infrastrukturministern, finansministern, näringsministern, jordbruksministern samt undertecknad - mer samordning och kan skapa en samsyn om hur vi ska klara att nå klimatmålen. Klimatministern kan såklart inte driva det arbetet ensam om inte de andra departementen har samma mål för ögonen. Nu styr regeringen verkligen mot de målen.

Det handlar också om att ge uppdrag åt myndigheter och att se över all relevant lagstiftning. Jag kan inte nog understryka hur viktig den utredning är som vi har tillsatt. Det är Anders Danielsson som leder Klimaträttsutredningen. Den har som uppdrag att i det första delbetänkandet, som ska lämnas i vår, se över just hur miljöbalken behöver justeras så att den styr mot klimatmålen och inte som i dag exkluderar dem.

Nästa steg i utredningen är att titta på all annan relevant lagstiftning. Det är ett gigantiskt arbete. Förmodligen kommer man att behöva gå vidare med en del lagstiftning efter att det betänkandet lämnas i maj 2022. Det handlar om att titta på kommunallagen, bygg- och planlagen och all tänkbar lagstiftning där man återigen kan underlätta för klimatomställningen, i stället för att som i dag ibland bromsa och försvåra.

Den lagstiftning vi har i dag har i många fall antagits i en annan tid, innan vi hade Parisavtalet och Sveriges klimatlag. Det är verkligen ett fantastiskt viktigt arbete.

Jag vill också betona att samma princip nu lanseras på EU-nivå av kommissionen. Man ska gå igenom all relevant lagstiftning på EU-nivå, så att den styr mot Green Deal, mot klimatmålen på EU-nivå. Det är positivt.

När det gäller corona och mer pengar till kollektivtrafiken följer regeringen kontinuerligt läget i landet till följd av coronapandemin. Regeringen är ständigt beredd att komma med ytterligare hjälp och stöd till samhällssektorer som behöver fungera även under pandemin.

Förbud mot fossilt bränsle pratade vi om sist. Men regeringens avsikt är förstås att gå fram och även gå före även om kommissionen inte hinner lägga fram ett förslag. Det var också därför vi kom överens om det i januariavtalet.

Fru talman! Vad gäller hur våra myndigheter och gemensamt ägda bolag styrs tror jag att det finns mycket mer att göra där. Det låter som att ministern har fokus på den frågan. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller mer växtbaserad mat och mindre köttkonsumtion, som vi tog upp inledningsvis, kan det verka lite konstigt att ta upp det i en politisk debatt. Är det inte en privat fråga vad vi lägger på tallriken? Men vi ska komma ihåg att det i Sverige serveras 3 miljoner offentligt finansierade måltider om dagen, inte minst i våra skolor. Kan vi kanske ge ett bidrag till skolor som vill servera mer växtbaserad mat så att de kan skicka bespisningspersonalen på utbildning i vegetarisk matlagning, köpa in nya kokböcker och nya råvaror och sådana saker? Jag tror att det finns väldigt mycket att göra där. Med statligt stöd till det skulle det verkligen kunna bli en skjuts framåt för mindre kött och mer vegetarisk mat i offentlig sektor.

Klimaträttsutredningen är en otroligt viktig utredning. Det är bra att det kommer ett delbetänkande redan i vår. Avser ministern att göra det delbetänkandet till en proposition, alltså ett lagförslag till riksdagen? Eller kommer hon att vänta in hela utredningen? Då kommer vi att tappa ytterligare ett år. Det har vi helt enkelt inte tid med. Hur ser den tidsplanen ut?

Det är bra att regeringen följer kollektivtrafiken. Men det räcker inte. Ifall vi politiker säger att man ska avstå från att resa kollektivt måste vi också vara beredda att kompensera de regionala kollektivtrafikhuvudmännen. Annars kommer kollektivtrafiken att åsamkas skada för mycket lång tid framåt. Det är självklart inte bra.

Fru talman! Jag vill tacka för debatten. Den är viktig. Jag vill som sagt också fråga ministern hur dialogen med Klimatriksdagen ser ut. Kommer ministern att träffa dem? Det har man kanske redan gjort?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågorna! Det är lätt att glömma någon fråga.

Jag delar Jens Holms engagemang för att upprätthålla en fungerande kollektivtrafik. Vi följer den frågan noga.

När det gäller Klimaträttsutredningen och huruvida vi kommer att gå fram med en proposition i vår beror det lite på de förslag som läggs fram och hur framkomligt det är. Men regeringens ambition är att så snabbt som möjligt genomföra klimatomställningen. Det här är en viktig grundbult i miljölagstiftningen och kan styra mot klimatmålen. Jag utgår från att vi kommer att kunna behandla det så snabbt det går.

I fråga om att bjuda in Klimatriksdagen kommer nästa klimathandlingsplan först nästa mandatperiod, efter nästa val. Det arbete som nu pågår i Regeringskansliet handlar om att ge uppdrag åt myndigheter för att få in underlag till den klimathandlingsplanen. Också bidrag från civilsamhället, som akutplanen, är underlag som man tittar närmare på. Jag har även en kontinuerlig dialog med civilsamhället och miljöorganisationerna. Vi ses med oregelbundna mellanrum. Det är något som jag får titta närmare på framöver.

När det gäller maten och riktade statsbidrag tycker kommunerna att det redan är lite för många riktade statsbidrag. Att gå in och säga att man ska använda det till just vegetarisk mat och liknande uppskattas kanske inte. Däremot har regeringen förlängt och infört klimat- och energirådgivare på kommunal nivå. Den kompetensen kan kommunerna eller skolorna nyttja för att se hur man kan minska sitt klimatavtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.