Frågestund

Fru talman! Riksdagen kommer under det innevarande riksdagsåret att ta ställning till ett lagförslag gällande värdlandsavtalet med Nato, det så kallade Host Nation Support. Avtalet syftar till att säkerställa att värdlandet kan lämna effektivt stöd för militär verksamhet på sitt territorium i samband med övningar, krishanteringsinsatser eller andra insatser.

Flera ledande miljöpartister har varit kritiska mot Sveriges samarbete med Nato. Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson, Valter Mutt, skrev så sent som i maj i Svenska Dagbladet att Natoledda flyg- och marinövningar ökar spänningarna i Östersjöregionen. Dessutom står det i Miljöpartiets partiprogram att Sverige ska upphöra med att hyra ut svensk mark till Nato.

Min fråga går till vice statsminister Åsa Romson. Anser vice statsministern att värdlandsavtalet är något som stärker Sveriges försvarsförmåga och även ger oss bättre möjligheter att leva upp till solidaritetsförklaringens intention att kunna ge och ta emot civil och militär hjälp till och från våra grannländer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Åhörare! När det gäller Sveriges säkerhetspolitik är det oerhört viktigt att vi handskas med den frågan med försiktighet, långsiktighet och så stor enighet som möjligt. Det är också anledningen till att samarbetsregeringen har sett väldigt positivt på att vi här i riksdagen har fått en så bred uppgörelse som möjligt när det gäller den framtida säkerhetspolitiska inriktningen och byggandet av det svenska försvaret.

Så kommer jag till frågan om närmande till Nato. Det är en fråga som diskuteras på många håll i samhället, och det anser regeringen är rätt naturligt eftersom det är en av flera strategiska samarbetspartner som vi har på det säkerhetspolitiska området. Det har också varit andra debatter om andra samarbeten, inte minst vårt institutionaliserade samarbete inom Europeiska unionen och det som bygger vidare på det nordiska samarbetet, inte minst med Finland.

Fru talman! Jag får tacka för svaret, som egentligen inte var något svar på min fråga.

Låt mig vända på det i stället. Peter Hultqvist har i en TT-intervju vid ett besök i Washington i maj sagt: "Jag tror att den samarbetslinje vi valt är den rätta för Sverige. Den innebär inte att vi har någon beröringsskräck med Nato. Det innebär att vi samarbetar med Nato till en rätt så hög nivå." För inte så länge sedan, när ni i de rödgröna var i opposition, krävde ni, eller kanske snarare föreslog, att USA skulle avveckla sina militärbaser runt om i världen. Jag undrar hur vice statsministern ser på det kravet i dag mot bakgrund av försvarsministerns uttalande och er gamla hållning. Jag är rätt övertygad om att svenska folket vill veta det. Det här är en väldigt viktig fråga för svensk säkerhet.

Fru talman! Som jag inledde med att säga ser regeringen tydligt vikten av samarbete, inte minst i säkerhetspolitiska frågor. Precis som försvarsministern redan har gjort väldigt tydligt har vi ingen beröringsskräck när det gäller Nato. Tvärtom har vi flera övningar och samarbeten med Nato, och vi har under diskussion ett värdlandsavtal som också handlar om att stärka vissa delar av detta samarbete.

Sedan finns det utöver detta ytterligare Natodiskussioner i Sveriges riksdag. Det är jag väl medveten om. Men vi har också utredningar där. Jag är övertygad om att de diskussionerna fortsätter i samtliga partigrupper, men från regeringens sida är budskapet tydligt. Vi har ingen beröringsskräck när det gäller Nato. Vi har flera samarbeten som vi sätter värde på, inte minst det finska samarbetet och samarbetet inom Europeiska unionen. Jag tror att den här debatten kommer att fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går också till Åsa Romson.

Migrationsverket har nu som bekant stora problem som följd av det hårda migrationstrycket. Som följd av detta har man bland annat valt att aktivera en krisplan och upprätta ett flyktingläger i Rinkaby. Rinkaby är en ort med ungefär 800 invånare, och tältlägret skulle inhysa ungefär 10 000 människor. Min fråga är hur regeringen väntar sig att förberedelserna ska vara? Vad finns det egentligen för förberedelser gjorda just nu, och hur kommer detta att påverka orten?

Fru talman! Det har inte undgått någon att vi har en flyktingkris i världen. Den krisen påverkar Europa, och Sverige har varit en av de starka aktörerna för att se till att Europa också tar det ansvar som ankommer på en humanitär superstat som Europeiska unionen. Det är en flyktingkris som påverkar Sverige. Den påverkar hela vårt samhälle, och inte minst påverkar den de människor som kommer hit. Att det är så många samtidigt gör att systemen verkligen behöver skalas upp.

Det går inte en dag utan att regeringen, regeringens myndigheter, de svenska kommunerna, de svenska frivilligorganisationerna och många medborgare i Sverige faktiskt ser att den här situationen finns.

Det enkla svaret på din fråga, riksdagsledamot, är att vi gör väldigt mycket för att den här situationen ska bli så bra som möjligt för alla parter, inte minst för att vi ska kunna ha ett så bra mottagande för de barnfamiljer, de kvinnor och barn som kommer och för alla de flyktingar som söker sin fristad och har rätt att göra det enligt de internationella regler som regeringen respekterar. Det kommer vi att göra i hela landet.

Fru talman! Att vi gör väldigt mycket är inte riktigt något svar på frågan. Hur kommer egentligen vård, skola, omsorg och grundläggande välfärd att påverkas i den här orten? Mottagandet skulle innebära en ökning av invånarantalet med ungefär 1 300 procent. Det är alltså 800 invånare som helt plötsligt ska bli 10 800.

Ett folkpartistiskt kommunalråd i Kristianstad har redan deklarerat att man inte klarar mottagandet som det är nu. Kristianstad har haft ett väldigt stort mottagande. Hur ska det då funka med 10 000 nya migranter med väldigt kort varsel i en liten ort som Rinkaby?

Fru talman! Låt mig börja med att vara väldigt tydlig. Uppgifterna om ett tältläger för 10 000 personer i Rinkaby utanför Kristianstad är felaktiga. Det finns inga som helst planer på den typen av anläggningar eller institutioner.

Det är riktigt att det finns mark där som är i statens ägo, och det skulle delvis vara positivt för kommunen att man i den situation som råder nu utnyttjar den för ytterligare bebyggelse, som bland annat skulle kunna användas för flyktingmottagande.

Det handlar om i storleksordningen kanske 1 000 personer. Jag tycker inte att vi här i Sveriges riksdag ska fortsätta sprida falska rykten bara i syfte att skrämma fram en opinion. Jag tror inte att det kommer att gagna byggandet av ett starkt Sverige, en stark välfärd och en stark skola för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går också till vice statsminister Åsa Romson.

Vi hade i går en presentation av en utredning som har arbetat i två och ett halvt år, utstationeringsutredningen. Den har tittat på hur vi ska kunna förhålla oss så att det svenska regelverket ska vara i samspråk med EU-rätten.

Vi införde lex Laval för ett antal år sedan. Nu har vi haft en översyn av den. Det finns dock något som jag är förundrad över och som får mig att ta upp denna fråga i dag. I många frågor har ju vi och Miljöpartiet stått på samma sida. Det har gällt synen på migration, integration och att ha ett öppet och välkomnande samhälle, där vi också har öppnat för arbetskraftsinvandring på ett sätt som inte har varit möjligt tidigare.

Då blir jag lite konfunderad när jag konstaterar att Miljöpartiet sätter sig i samma båt som Sverigedemokraterna i den här frågan och är berett att försvåra för utländska företag att etablera sig i Sverige, också på ett sätt som är riskfyllt. Det handlar om att vi faktiskt kan förlora den unika svenska modellen. Hur ser vice statsministern på det?

Fru talman! Från det ena till det andra. Det är en allvarlig situation på svensk arbetsmarknad när det gäller en del branscher där man har problem med att upprätthålla den svenska modellen. Den handlar om att vi här upprättar och bibehåller en god sed på arbetsmarknaden och om att man har kontrakt som är transparenta, förhandlade och, så att säga, mänskliga. Vi brukar kalla det för kollektivavtal eller sådant som liknar kollektivavtal.

Nu har jag inte i detalj satt mig in i hela utredningen. Som påpekades kom den häromdagen, och den har ännu inte hunnit, så att säga, gå förbi mitt bord. Men jag företräder en regering som verkligen helhjärtat står upp för att vi ska fortsätta ha den svenska modellen på svensk arbetsmarknad. Vi ska stå upp för möjligheterna till kollektivavtal. Vi ska stå upp för en arbetsmarknad där det är ordning och reda.

Vi har haft problem också med lex Laval-domen. Det var vi överens om över partigränserna under förra mandatperioden.

Fru talman! Nu låter det som om det vore vilda västern. Det är inte så att det inte har varit reglerat när det gäller de utstationerade arbetstagarna. Det har tvärtom varit väldigt reglerat. Det har också följt den svenska modellen och EU-rätten, inte att förglömma.

Det förslag som presenterades i går kommer med största sannolikhet inte att kunna kombineras med EU-rätten. Det är den ena delen.

Den andra delen är att vi har en regering som påstår att den ska bygga vad som saknas. Man kan konstatera att de mål regeringen själv sätter upp inte ens når upp till hälften. Om man nu dessutom försvårar de här möjligheterna - byggbranschen är ju en av dem som kanske allra mest använder sig av utstationerad arbetskraft - kommer man inte att vara i närheten av att nå de försiktiga, halva, mål som regeringen har satt upp. Då blir det än mer konstiga signaler från regeringen. Vill man att det ska byggas mer, eller vill man att det inte ska byggas mer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ja, det är väl känt att den svenska regeringen har höga och ambitiösa målsättningar, inte bara i fråga om att ta sig an den enorma bostadsbrist som vi har i Sverige utan också i fråga om att ta sig an arbetslöshetssiffrorna.

Vi behöver ha ett jobbmål i Sverige som är ambitiöst och högt. Vi står alla varje dag upp för att det är åt det hållet vi måste gå. Det betyder också att man måste värna om en svensk arbetsmarknad där det är ordning och reda. Det handlar om att vi har lagar som fungerar i EU-systemet men som också fungerar för dem som är här och arbetar och för dem i Sverige som träder in på arbetsmarknaden.

Vi får återkomma. Nu kommenterar jag en utredning som kom häromdagen. Det är inte kutym att regeringen fattar beslut samma dag som en utredning kommer. Det tänker vi inte heller göra i det här fallet. Vi får titta på utredningen mer i detalj. Men vi är för en arbetsmarknad där det är ordning och reda. Vi är för en arbetsmarknad i samklang med EU-lagstiftningen. Men vi tar också steg för att modernisera den när vi ser att det finns brister. Det har varit brister i fråga om utstationeringsdelarna i Sverige. Annars skulle vi inte ha varit ganska eniga i riksdagen om att tillsätta den här utredningen.

Fru talman! Även min fråga går till vice statsminister Åsa Romson. Sveriges regering tar ett stort ansvar för att hantera den flyktingkatastrof som världen just nu upplever. Det finns också ett stort folkligt engagemang i den här frågan, och det är många svenskar som ställer upp med pengar, gåvor och medmänsklighet för att hjälpa till i flyktingsituationen. Under tisdagens stora insamlingsgala Hela Sverige skramlar visades engagemanget för flyktingar och det svenska flyktingmottagandet från både artisternas och tv-tittarnas sida.

Detta engagemang är naturligtvis ovärderligt, och det är ett stöd till regeringens insatser. Men jag tycker att det skulle vara bra om vice statsminister Åsa Romson kunde berätta mer om vad regeringen nu gör för att hantera situationen. Det folkliga stödet finns. Då är det naturligtvis också viktigt att regeringen tydligt framhäver vad man nu gör för att hantera den situation som har uppstått.

Fru talman! Ja, det här är den stora uppgift vi har - då menar jag "vi" i en bredare bemärkelse. Inte bara regeringen utan varje ansvarstagande politiker i landet har i dagsläget egentligen en primär uppgift, och det är att klara den situation som vi just nu är inne i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är en omvandling som kommer att förändra Sverige, men jag är övertygad om att det kommer att bli en god förändring i framtiden när vi faktiskt kan växla ut och bli ett större och starkare samhälle med mer mångfald och med fler som är med och deltar i byggandet av välfärden.

Det är helt riktigt att frivilliginsatserna är helt fantastiska. Precis som många andra följde jag galan. Jag hade möjlighet att sitta på plats och se dessa fantastiska svenska artister som hyllar engagemanget för att man ska ha ett bra mottagande. Men detta innebär inte - tvärtom - att det inte sker insatser från samhällets sida. Vi är medvetna om att de behöver skalas upp. Varje dag sitter myndighetspersoner, byråkrater och politiker och är svettiga över de uppgifter de just nu genomför.

Fru talman! Jo, som sagt, Sverige tar ett stort ansvar. Det finns även andra länder, till exempel Tyskland, som tar ett stort ansvar i de här frågorna. Men det finns andra länder i EU som inte tar ett så stort ansvar och som, så att säga, försöker krypa ur det gemensamma europeiska ansvaret för att hantera situationen.

Jag skulle vilja fråga vice statsminister Åsa Romson hur regeringen arbetar på europeisk nivå för att se till att hela EU och alla EU:s medlemsländer faktiskt bidrar gemensamt till att lösa den situation som har uppkommit.

Fru talman! Först skulle jag bara vilja säga att vi varje dag har ett migrationsverk där man jobbar skift - och man jobbar sjudagarsvecka - för att lösa mottagandet i det primära skedet. Vi har varje dag rektorer på skolorna som tar emot nya elever. Det handlar inte om enstaka nya elever, utan det handlar om många nya elever, som de tar in i skolorna. Det är inte ett frivilligarbete. Det är ett arbete som ligger på deras axlar men som vi alla politiker måste ta ansvar för att möjliggöra.

Vi har varje dag socialsekreterare ute i kommunerna och oerhört många kommunala tjänstemän som jobbar för att mottagningen, inte minst av ensamkommande flyktingbarn, och placeringarna ska fungera. Det är en otroligt stor apparat igång för att säkra ett bra mottagande. Sedan har vi hela integrationsfasen och hela etableringsfasen med arbetsmarknadens parter och så vidare.

Det är alltså ett väldigt stort arbete. Det är ett arbete som vi måste skala upp. Vi är medvetna om det. Vi jobbar också med att medvetandegöra det i hela Sverige. Vi gör det även i EU. Jag tror att det var tydligt att statsministern och migrationsministern på senaste EU-mötet gjorde vad de kunde för att få till ett bra beslut i EU. Men det behövs fler, även där.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman. Hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor och hbtq-personer har fått ökad uppmärksamhet. Det har hållits seminarium här i riksdagen, och från utsatta förorter kommer rapporter om att hedersrelaterat våld och förtryck är en realitet.

Men det finns ett problem. När man vill göra någonting åt detta och frågar runt vad man kan göra möts man av svaret att det saknas statistik som visar hur omfattande den här brottsligheten är. Det finns heller ingen kunskap om exakt vilka som begår de hedersrelaterade brotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar hur Anders Ygemans egen kunskapsnivå ser ut. Vad känner statsrådet till när det gäller själva omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck?

Fru talman! Man kanske ska akta sig för att självexaminera sina egna kunskaper. Inte ens med en sådan god examinator som Maria Abrahamsson kanske man ska göra det.

Vi följer naturligtvis utvecklingen av det hedersrelaterade våldet. Och vi följer den ibland ganska skruvade debatt som förs kring det hedersrelaterade våldet. Naturligtvis är en av de viktiga arbetsuppgifter som polisen, men också andra myndigheter, har att förebygga det. Det kan handla om sociala myndigheter, sociala insatser och mycket annat.

När det gäller statistiken är det väl närmast en uppgift som ankommer på Brottsförebyggande rådet eller Statistiska centralbyrån. Men självklart ska vi göra de insatser som krävs för att polisen ska ha koll på den brottsligheten.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag uppfattar det som att statsrådet inte heller riktigt vet. Jag förstår det, för ingen vet - inte socialarbetare, inte RFSL, inte polisen, inte åklagare, inte advokater och inte Kriminalvården. Man vet inte.

Utan den faktiska kunskapen om hur stort det hedersrelaterade problemet är, är det svårt att få bukt med det. Jag tänker ändå att statsrådet har någon form av tanke om hur man kan synliggöra den hedersrelaterade brottsligheten i statistiken eller på annat sätt.

Fru talman! Jag är inte ansvarig för statistik generellt sett, utan jag är ansvarig för alla frågor som rör ordning, säkerhet och krisberedskap.

Man jag tar dessa problem på största allvar. Vi får göra en genomgång av kunskapsläget och se vilka övriga insatser som behöver göras för att synliggöra det hedersrelaterade våldet.

Det finns naturligtvis ett kraftigt avgränsningsproblem i vad som är hedersrelaterat våld eller inte. Det visar inte minst den förvirrade debatten om hedersrelaterat våld.

Maria Abrahamsson kan vara trygg i att jag tar frågan på allvar. Jag ser att det finns hedersrelaterat våld. Jag menar att polisen ska arbeta med just den frågan.

Fru talman! Jag har också en fråga till vice statsminister Åsa Romson. Det är en fråga som berör den flyktingkris vi kan se just nu i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

FN:s flyktingfond UNHCR spelar nu en helt avgörande roll, dels genom att man bistår drygt 55 miljoner flyktingar världen över, dels genom att man är närvarande i 123 länder.

UNHCR spelar en mycket viktig roll genom att stå upp för och försvara asylrätten, när vi nu kan se att länder inte minst i EU på olika sätt försöker inskränka just rätten till asyl.

UNHCR leds av en högkommissarie. Den nuvarande högkommissarien António Guterres kommer att sluta i december. Det ska utses en ny efterträdare. En av dem som nu kandiderar är den tidigare danska statsministern Helle Thorning-Schmidt.

Min fråga till vice statsminister Åsa Romson är om den nuvarande regeringen stöder Helle Thorning-Schmidts kandidatur som ny högkommissarie för UNHCR.

Fru talman! Det är helt sant, precis som Hans Linde säger, att UNHCR är en av de absoluta nyckelorganisationerna i det enorma arbete som handlar om att 60 miljoner människor i världen är på flykt. UNHCR ensamt tar hand om uppskattningsvis 25 miljoner. Det är anledningen till att Sverige kanaliserar en så stor del av det humanitära biståndet till UNHCR och anser att det är oerhört viktigt.

Inte minst på den gala som det har refererats till tidigare framkom tydligt varför UNHCR:s arbete inte får undergrävas. Det är den väg in som flyktingar har till den del av världen som heter EU.

Jag samtalade själv med Guterres under FN-dagarna förra helgen. Hans mandatperiod är snart slut. Han har suttit på ett oerhört långt uppdrag - tio år. Det är helt riktigt att hans uppdrag tar slut.

Fru talman! Det här kommer att vara en av de viktigaste internationella utnämningar som sker under den här regeringens mandatperiod. Vem som blir högkommissarie kommer att ha stor inverkan dels på världens flyktingar, dels för arbetet att försvara asylrätten i en tid när asylrätten utmanas och ifrågasätts av alldeles för många.

Sverige är en av de största givarna till UNHCR. Det ger oss stort inflytande över processen om vem som ska utses. Jag är lite förvånad över att vi inte kan få ett tydligare besked från regeringen om vem man kommer att ha som sin kandidat. Det börjar brinna i knutarna. Posten kommer att utses snart.

För mig är Thorning-Schmidt en mycket olämplig kandidat till uppdraget. Helle Thorning-Schmidt blev kritiserad av UNHCR när hon var statsminister för att hon inskränkte asylrätten och för att hon inskränkte rätten till familjeåterförening. Hon valde i våras att gå till val som ledare för de danska socialdemokraterna med ett budskap där asylsökande misstänkliggjordes.

Kan Åsa Romson i dag utesluta att den här regeringen kommer att stödja Helle Thorning-Schmidt som högkommissarie för UNHCR?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag konstaterar att det är en utnämningsprocess som inte ligger i Sveriges händer utan i FN:s och FN:s generalsekreterares händer.

Det är riktigt att länder ibland intar en ståndpunkt i sina rekommendationer till, eller dialog med, FN om kandidaterna, framför allt vilka kvalifikationer en sådan kandidat ska ha.

Där har Sverige ställt ett tydligt krav. Vi ställer höga krav på att den som tar uppdraget också har en ambitiös agenda när det gäller att stå upp för mänskliga rättigheter, legala vägar in och regelverket. Det är ett oerhört viktigt kvalifikationskrav från Sveriges sida.

Vi konstaterar också att Helle Thorning-Schmidt är en av kandidaterna. Jag träffade på flera kandidater under vistelsen i New York. Det finns flera kompetenta och meriterade kandidater.

Helle har varit regeringschef. Vi kan konstatera i sammanhanget att en tidigare sådan bakgrund brukar ha betydelse. Hon tillhör dessutom den nordiska kretsen. Med dessa konstateranden kan man nog komma fram till olika ställningstaganden om vad som är bra för organisationen. I slutändan kommer FN:s generalsekreterare att besluta. Men Helle Thorning-Schmidt är nordisk kandidat.

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

Vi har den senaste veckan sett att fokus i FN-skrapan i New York har varit på krigets Syrien. Det har varit av två skäl, dels för att få stopp på lidande, krig och konflikter, dels för att människor flyr från den terror som finns i Irak, Syrien och omkringliggande länder.

I april lyfte vi upp frågan om möjligheten för svenska myndigheter att åtala fler personer som deltar i strid, reser dit ned och kommer tillbaka. Det är trots allt ungefär 300 som har rest ned och 100 som har kommit tillbaka.

Sverige föreslog bland annat ökade resurser, vilket vi också har gjort i dag, till Åklagarmyndigheten mot terrorism och krigsbrott. Vi i Folkpartiet blev lite förvånade när vi såg att regeringen i sin budget inte förstärker åklagarväsendet för att åtminstone underlätta för myndigheterna att åtala och så småningom döma de terrorister som faktiskt begår de avskyvärda brotten.

Fru talman! Det mest förvånande, Roger Haddad, är att den borgerliga regeringen under sin regeringsperiod inte lyckades kriminalisera terrorkrigsresorna. Det är den främsta enskilda orsaken till att vi inte har kunnat döma människor för att ha begett sig ut på terrorkrigsresorna, deltagit i träningsläger och deltagit i finansiering.

Trots de brister som finns i lagstiftningen har polis och säkerhetspolis gjort ett antal gripanden.

Under de senaste åren har vi förstärkt åklagarämbetet med över 130 miljoner kronor, mycket till stor del med hjälp av Alliansens politik. Det gör att Åklagarmyndigheten i dag anser sig ha en bra finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I den budget som nu ligger på riksdagens bord tillskjuter vi i storleksordningen 300 miljoner under de närmaste fyra åren till Säpos verksamhet för att kunna lagföra dem som gör sig skyldiga till terrorkrigsbrott. Med förlov sagt tror jag inte att 5 miljoner, som Folkpartiet har föreslagit, för tre åklagare kommer att vara avgörande. Det avgörande är att vi kan få en lagstiftning på plats som det går att döma efter.

Fru talman! Inrikesministern väljer att vilseleda riksdagen.

Regeringen har inte lagt fram en enda krona till en riksenhet mot terrorism. Med Folkpartiets förslag skulle det innebära en fördubbling av antalet åklagare. Dagens bemanning är utifrån läget med 20-30 terrorister som reste ned. Nu är vi uppe i 200-300 personer.

Jag noterar att inrikesministern och regeringen inte har en enda krona till en internationell kammare för krigsbrott och inte heller till en riksenhet mot terrorism.

Dessutom lovade inrikesministern i både juni och augusti att lagstiftningen ska skärpas i höst. Jag kan meddela kammaren att det inte finns ett enda förslag på riksdagens bord för att under hösten skärpa terrorlagen. Oavsett kommande skärpningar kommer vi inte att kunna lagföra fler, enligt experterna. Det är redan i dag illegalt att rekrytera, finansiera och på olika sätt stötta krigsbrott. Det är redan i dag kriminaliserat. Men vi måste förstärka åklagarväsendet om vi ska kunna döma någon.

Fru talman! Jag kan avslöja för Roger Haddad att inte heller Roger Haddad ens i Folkpartiets budget har en enda krona till terrorbrottsåklagare. Riksdagen fördelar inte pengar på det sättet. Riksdagen fördelar pengar till åklagarämbetet. Sedan är åklagarämbetet fritt att inom ramen för sin budget prioritera sin verksamhet. Det gäller för Folkpartiets budgetförslag, och det gäller för regeringens budgetförslag.

Det stämmer att terrorism naturligtvis är olagligt i Sverige, men bristerna i lagstiftningen är tyvärr frapperande. Det är förbjudet att tillhandahålla terrorträning, men det är inte förbjudet att ta emot terrorträning. Det är alltså helt lagligt, tyvärr, att åka på terrorträningsläger.

Det är denna brist som Roger Haddads regering hade att täppa till men inte lyckades med. Denna brist kommer den här regeringen att täppa till. Vi kommer att lägga ett förslag på riksdagens bord om att kriminalisera terrorkrigsresor - något som borde ha gjorts för länge sedan.

Fru talman! Min fråga riktar sig till inrikesminister Anders Ygeman.

Jag tror att vi är många som den senaste tiden har blivit både berörda och rörda av den öppenhet och solidaritet som väldigt många svenska medborgare har visat de många som kommer till vårt land just nu. Men vi måste också se att vi fortfarande har problem med rasistiska strukturer och diskriminering i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tidigare i höstas rapporterades det om flera attacker mot asylboenden, till exempel bombplaceringar och brinnande kors. Detta är såklart väldigt viktigt för polisen, som är en myndighet som Ygeman ansvarar för, att komma åt.

På 90-talet fördes det statistik specifikt över hur många attacker som skedde mot asylboenden. Jag vet att man också kan göra det i Tyskland. Finns det från regeringen någon vilja att bättre kunna föra statistik så att vi kan arbeta bort problemet?

Fru talman! Den här frågan liknar den som Maria Abrahamsson tidigare ställde, fast på ett annat område. Det som är gemensamt för de två frågeställningarna är att de rör brott mot en speciell grupp under speciella omständigheter men inte utgör en speciell brottstyp. Det är därför man inte i polisens register kodar enligt detta system. Man kan diskutera om den statistik som polisen för kan bli bättre.

Vad jag däremot kan säga till både Maria Abrahamsson och Magda Rasmusson är att polisen följer utvecklingen och kontinuerligt bedömer hotbilden både generellt och mot enskilda boenden. Det sker i underrättelsehänseende, men polisen för inte statistik som presenteras offentligt.

Det underrättelsearbete som görs är att man vid behov förstärker skyddet runt asylboenden genom ökad tillsyn eller bevakning.

Fru talman! När det gäller den här typen av hatbrott handlar det till viss del om att bedöma ifall de har ökat eller minskat. Brå släppte nyligen en rapport som visade att antalet anmälningar hade ökat kraftigt, med ungefär 14 procent jämfört med tidigare perioder. Vad är inrikesministerns bedömning? Ökar de här brotten i antal, eller är det anmälningsviljan som har ökat? Hur jobbar polisen med att komma åt hatbrott? Det är ju en prioritering från regeringens sida att polisen ska jobba tydligare med de här brotten, så att de människor som anmäler känner att det ger någonting, till exempel för de kvinnor som vi i dag vet attackeras därför att de bär slöja, blir bespottade för att de har en brytning och så vidare.

Det är otroligt viktigt som ett demokratiskt och öppet land att vi ser till att alla människor känner sig delaktiga i vårt samhälle.

Fru talman! Jag ska naturligtvis vara försiktig med att överpröva eller ompröva Brås statistik. Men jag tror att förklaringen ligger i både och. Jag tror tyvärr att det har skett en ökning av hatbrotten, men jag tror också, vilket är glädjande, att det har skett en viss ökning av anmälningsbenägenheten. Men den måste öka ytterligare, för en betydande del av dem som utsätts för hatbrottslighet anmäler det aldrig. Det har att göra med att det ofta är marginaliserade grupper eller grupper som tyvärr står långt från rättssamhället och inte alltid upplever att rättssamhället står på deras sida.

Polisen har nu tillfört betydande resurser för bekämpning av hatbrottsverksamheten, en fördubbling. Man har infört speciella enheter i Malmö, Göteborg och Stockholm, alltså i region Syd, region väst och region Stockholm. I de andra polisregionerna skapar man speciella förmågor för att komma till rätta med den här brottsligheten. Min förhoppning är att det kommer att öka anmälningsbenägenheten men också lösa fler hatbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till gymnasie- och kunskapslyftsministern.

Skolverket presenterade ju i går ny betygsstatistik som visade på att antalet elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet ökar. Vi vet också att många unga går arbetslösa, samtidigt som det tydligt finns brist på människor som vill och kan arbeta inom exempelvis verkstadsindustrin, skolan och sjukvården. Vi har ett stort matchningsproblem. Det konstaterade också statsrådet i tv i helgen. Där är vi överens. Vi är nog också överens om att alliansregeringen i vissa avseenden kunde ha gjort mer på området.

Min fråga är: När jag om ett år igen frågar gymnasie- och kunskapslyftsministern vad hon har gjort för att minska matchningsproblemet, vad svarar statsrådet då?

Fru talman! Jag tackar Aron Modig för frågan, en väldigt bra fråga. Precis som Aron Modig säger har vi ett allvarligt matchningsproblem på vår arbetsmarknad. Vi har väldigt många arbetslösa, alldeles för många ungdomar som inte fixar sin skolgång och därmed går ut i arbetslöshet, samtidigt som väldigt många arbetsgivare vill anställa men inte hittar den kvalifikation de behöver. Då måste utbildningsväsendet matcha ihop detta.

Därför går regeringen fram med historiska investeringar i vuxenutbildningen. Vi inför en rättighetsbaserad komvux, så att alla ska kunna ta sig igenom gymnasiet, vi investerar kraftigt i yrkesutbildningar för att möta de bristyrken som finns och vi kommer att utbilda människor till jobb. Det här syns redan i budgetpropositionen som regeringen presenterade förra måndagen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag är naturligtvis glad att regeringen tar matchningsproblemet på allvar, även om jag inte stöder alla de åtgärder som regeringen föreslår. Jag tror tyvärr inte att de kommer att få avsedd effekt, och jag tror till och med att vissa av dem kommer att vara kontraproduktiva.

Åtgärder i all ära, men vi ser ju också problem i dag med att ungdomar väljer gymnasieutbildningar med helt enkelt för dåliga förutsättningar att faktiskt ge jobb. Här behöver vi säkert förbättra studievägledningen, tror jag. Men vi behöver också få ungdomar att själva ta ett större ansvar för att informera sig om vilka utbildningar som med hyfsad sannolikhet faktiskt leder till ett arbete.

Därför vill jag fråga statsrådet: När jag igen om ett år ställer frågan vad regeringen har gjort för att sätta igång en positiv spiral och för att få fler ungdomar att ta ansvar och faktiskt vilja lyckas, vad blir svaret då?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kan konstatera att den här regeringen har två prioriteringar som syns tydligt i den budgetproposition som vi levererade till riksdagen förra veckan, och det är jobben tillsammans med skolan.

Vi investerar i lärarna, höjer deras löner. Vi investerar i mindre skolklasser. Vi ger skolor som har tuffare förutsättningar mer resurser, så att de ska klara av sina utmaningar. Vi investerar i yrkesprogrammen på gymnasiet, som ofta leder till jobb, så att fler lärare blir behöriga och så att fler vill bli lärare inom dessa program. Och vi jobbar med att bygga upp en attraktiv bild av dessa gymnasieprogram, någonting som den borgerliga regeringen dessvärre misslyckades med då man snarare lyckades stigmatisera yrkesprogrammen och deras elever genom att beskriva dem som några som ingenting vill och ingenting kan. Det är väldigt olyckligt, för det här är jobbsugna elever som det handlar om.

Fru talman! Det finns mycket att bli upprörd över om Sveriges väg in i framtiden. Men jag har en fråga till statsrådet Gabriel Wikström om det svenska snuset.

Det svenska snuset anser jag är hotat av regeringens tolkning av tobaksdirektivet. Det finns ett tilläggsdirektiv, ett uppdrag om exponeringsförbud och krav på neutrala tobaksförpackningar.

I Sverige har vi drygt 1 miljon snusare. Detta förslag är negativt för konsumentskyddet, och det kan strida mot tryckfrihetsförordningen.

Min fråga till statsrådet Gabriel Wikström är därför: Hur ser statsrådet på det försämrade konsumentskyddet när det gäller snuset?

Fru talman! Jag tackar Erik Andersson för frågan.

Vi har ett mål som riksdagen har ställt sig bakom som handlar om att minska tobaksanvändningen i vårt land. Bakgrunden till målet är givetvis att tobaken dödar och skadar människor varje år. De senaste åtta åren har 100 000 människor dött på grund av tobak i olika former, och 800 000 har insjuknat i tobaksrelaterade åkommor.

Jag är osäker på vad frågeställaren syftar på när han säger att vi vill försämra konsumentskyddet. I tidigare debatter i denna kammare har det dock ifrågasatts om snus verkligen ska klassas som en hälsofarlig vara. Låt mig därför avsluta med att läsa upp några av de cancerframkallande ämnen som har påvisats i snus. Det är bland annat N-nitrosaminer, polycykliska kolväten, aldehyder, tungmetaller och alfastrålaren polonium 210.

Fru talman! Jag hör att statsrådet är påläst på vad snus innehåller. Snus är ett livsmedel precis som riskakor, och riskakor är också farliga enligt det larm som kom häromdagen. Men det finns väl inga förslag på att förbjuda innehållsförteckning på riskakor?

Jämför vi med övriga EU är antalet sjuka i tobaksrelaterade sjukdomar i Sverige lågt. Det är nog mycket det svenska snusets förtjänst. Därför är det en gåta att regeringen motarbetar det svenska snuset.

Det har vuxit fram en del småproducenter av snus i Sverige. De är nu oroliga och står inför en ovisshet om de kan växa med tanke på att direktivet inte blir färdigbehandlat förrän 2016, om jag inte minns fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den svenska politiken på detta område har varit framgångsrik eftersom det har funnits en bred uppslutning och vi har jobbat enträget med tobaksfrågan. Vi har också gjort det i ett och samma sammanhang.

Snus är inte klassat som livsmedel. Däremot är det delvis reglerat enligt livsmedelslagen. Det har att göra med framställningsprocessen och att man ska kunna inspektera så att det finns goda arbetsmiljöförhållanden där det tillverkas snus. Vi håller på att se över om detta kan regleras på ett mer tillämpligt sätt, men detta har varit huvudanledningen.

Varför ska man ta bort innehållsförteckningen? Erik Andersson tycker att det är en försämring för konsumenten. I tobaksproduktdirektivet sägs att ett förbud mot att ange halten av nikotin, tjära och kolmonoxid på tobaksprodukter handlar om att inte ge missvisande information till konsumenten så att konsumenten tror att en produkt som innehåller något mindre tjära skulle vara mer hälsosam. Det går nämligen inte att bevisa.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Aida Hadzialic.

Just nu kommer det ett stort antal asylsökande till vårt land. Strömmarna av asylsökande verkar inte avta, i alla fall inte enligt de prognoser jag har tagit del av. Enligt uppgifter kommer det kanske tusen asylsökande i veckan till vårt land.

Har statsrådet någon uppfattning om hur många av dessa som kommer att börja i grundskola och gymnasieskola? Finns det förutsättningar att ta emot alla dessa asylsökande? Dessa människor talar inte svenska. Ska de in i vanliga klasser direkt? Ska de få svenskundervisning? Om de ska få svenskundervisning, finns det svensklärare? Det rör sig om ett jättestort antal. Hur många av dem befinner sig i gymnasieåldern? Ska de i så fall börja i svensk gymnasieskola?

Fru talman! Tack för frågan, Robert Stenkvist!

Låt mig börja med att vara lite personlig. Jag kom själv till Sverige som liten, och tack vare den svenska skolan kunde jag göra en klassresa. För mig var språket och utbildningen de huvudsakliga nycklarna för att komma in i samhället.

Jag vill självfallet att vartenda barn och varenda ungdom som kommer till Sverige ska få samma möjlighet. Därför investerar regeringen kraftigt för att skolor med tuffa förutsättningar ska få mer resurser. Vi investerar i lärarna så att det kan bli fler lärare till de så kallade introduktionsprogrammen och till sfi. Vi investerar i svenska från dag ett. Studieförbunden har fått i uppdrag att undervisa de asylsökande i svenska.

Vi bygger alltså upp en ordentlig kedja för språkundervisning och utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även jag har gjort en klassresa eftersom jag står här i dag.

Kommer alla de åtgärder regeringen vidtar att räcka? Det här är oplanerad tillströmning. Det får vi väl se.

Hur kommer detta att påverka den svenska skolan? Vi har sett att den har fallit som en sten i de internationella PISA-undersökningarna, och vi ska nu anstränga oss allt vi kan för att vända utvecklingen. Hur kommer detta att påverka utvecklingen i internationella mätningar?

Enligt P4 Malmö har Malmö grundskoleförvaltning beslutat att det ska råda fritt skolval för de nya asylsökande som kommer. Skolorna ska bereda ett visst antal platser för att de asylsökande ska kunna göra ett fritt skolval. Är det en vettig prioritering i tider som dessa?

Fru talman! Jag tror att det kommer att gå bra för de allra flesta. Så har det sett ut historiskt, och jag tror att det kommer att se ut så även framåt. Självfallet kommer det att vara en ansträngning, i alla fall i första början.

Visst har elever i gymnasieåldern som flyr från ett krig och kommer hit det lite svårare. Samtidigt ser vi att det går bra för de elever som har kommit före skolåldern. Frågan är inte om eleven har utländsk bakgrund eller inte. Frågan handlar mer om när de börjar skolan och i vilket sammanhang.

Det är därför vi resursfokuserar på att alla barn ska få en bra start i skolan. Vi förstärker där det behövs i gymnasieskolan genom att exempelvis investera i lärarna, som är nyckeln till en bra skolgång.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Regnér.

Under senare år har det uppmärksammats att det i många kommuner råder en allvarlig situation inom individ- och familjeomsorgen, i synnerhet inom den sociala barn- och ungdomsvården. På flera håll brottas verksamheten med omfattande personalomsättning och hög arbetsbelastning. Det behövs tillräckliga resurser, ett lokalt, tydligt ledarskap och bra förutsättningar för chefer.

Det behövs också politiska prioriteringar. Utsatta barn måste prioriteras av samhället. Den sociala barn- och ungdomsvården måste ha bra förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete.

Vad tänker regeringen göra för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården?

Fru talman! Jag tackar Yasmine Larsson för frågan.

Det här är ett angeläget område. Att samhället klarar av att möta barn med stora behov när de behöver samhället är något av det viktigaste vi kan satsa resurser på.

Socialtjänsten är under stark press, särskilt den sociala barn- och ungdomsvården. Det finns många rapporter om det från Sveriges Kommuner och Landsting, från fackliga organisationer och från akademin. Vi vet att det är så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Krisen uppstod för flera år sedan, och regeringen har tagit sig an den med stor energi. Vi har träffat alla nationella parter för att kartlägga vad som behövs. Jag har förstärkt den nationella samordnarens uppdrag, och vi har i budgeten anslagit 250 miljoner per år under en fyraårsperiod, 1 miljard sammanlagt, för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vi gör även mer.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är mycket glädjande att det sker förstärkningar och förbättringar på det här området. Försämringar i olika delar av vårt socialförsäkringssystem under de gångna åren har ju medfört ett ökat tryck på socialtjänsterna runt om i landet.

Detta går i sin tur såklart ut över barnen. Anmälningar om oro kan bli liggande. Utredningar görs inte inom lagstadgad tid. Det direkta mötet med de oftast stressade socialsekreterarna drabbar barnen och deras vårdnadshavare.

Det är av största vikt att barns rättigheter är säkerställda på alla områden, inte minst inom den sociala barn- och ungdomsvården. Hittar vi systematiska fel i hanteringen av barnärenden måste det rättas till. Pågår det ett sådant arbete för att hitta de systematiska felen och bristerna?

Fru talman! Ja, det gör det verkligen. Som jag sa har vi en nationell samordnare vars uppdrag jag har förstärkt. Hon rapporterar kontinuerligt till mig om observationer som hon gör.

Den kris som finns är delvis en ärvd kris som beror på försämringar i andra system som har ökat pressen på socialtjänsten. Den beror också på ett antal regeländringar som är bra till sin karaktär, till exempel orosanmälningar och uppföljning av ärenden om placerade barn. Det har dock fört med sig mycket administration och byråkrati, och samordnaren har faktiskt kommit fram till att man under en arbetsdag ägnar i genomsnitt ungefär en kvart till att prata med barnet.

Här behövs utrymme för ledarskapssatsningar, nya rutiner, andra sätt att arbeta och bemanning. Därför avsätter vi den här miljarden för att stärka upp.

Nu kommer också många ensamkommande flyktingbarn. Det är ytterligare en stor uppgift som måste klaras av, och det är viktigt att vi stöder socialtjänsten i det arbetet och att kommunerna också prioriterar det på ett bra sätt.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till Aida Hadzialic i hennes egenskap av kunskapslyftsminister.

Jag är väldigt glad över att Sverige är ett av de länder som i dag tar stort ansvar för de många människor som befinner sig på flykt. En av de delar i samhället som är absolut viktigast att den fungerar för att anta de här utmaningarna är skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Överallt får vi nu signaler - inte minst från lärarfack och personer som är att betrakta som mycket kunniga på det här området - om att man efterfrågar svenska som andraspråk i betydligt högre utsträckning som kompetensutveckling men också att det ska införas i den svenska lärarutbildningen.

Jag vill se detta i ett totalt kunskapslyftsperspektiv. Hur ser vår minister som är ansvarig för de här frågorna på att regeringen hittills har varit så hårdnackad motståndare till att införa svenska som andraspråk på lärarutbildningen?

Fru talman! Tack för frågan, Camilla Waltersson Grönvall!

Först och främst investerar regeringen kraftigt i skolan i stort men även i de delar av utbildningsväsendet som har att göra med nyanländas språkundervisning, utbildning med mera, eftersom vi vet att det är språket tillsammans med utbildningen som är svaret beträffande etablering.

Den här regeringen investerar pengar - både i vårbudgeten och nu i budgetpropositionen - i kompetensutveckling för både befintliga och nya lärare, så att de ska kunna ta kvalifikationer i fråga om svenska som andraspråk.

Fru talman! Tack för svaret, Aida Hadzialic!

Fortfarande saknas den viktiga satsningen att få in detta i lärarutbildningen. Vi moderater har föreslagit detta. LR har föreslagit detta. Lärarförbundets studerandeorganisation har föreslagit detta. Men regeringen har varit en ganska rejäl motståndare mot att gå in och göra de här förändringarna, som man är tvungen att göra i lärarutbildningen. Nuvarande lärarstudenter pekar på att detta är en av de absolut största brister som man ser. Därtill har vi andra utmaningar, som digitaliseringskompetens och ledarskapsutveckling. Det finns mycket i den svenska lärarutbildningen som behöver utvecklas, men jag vill särskilt lyfta svenska som andraspråk som en av de viktigaste frågorna.

Alla lärare kommer förr eller senare i kontakt med barn som har annat modersmål än svenska. Behöver vi inte nu gå in och förändra den svenska lärarutbildningen?

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall!

Jag tycker att vi ska fokusera på det som är viktigt, det vill säga att regeringen möjliggör för fler lärare att få utbildning inom svenska som andraspråk. Vi gör det för de lärare som är verksamma i dag och för dem som vill bli lärare i framtiden. Vi ser att det finns ett stort behov vad gäller introduktionsprogrammen och sfi, så de kanalerna öppnas, samtidigt som regeringen bygger ut både skolan och vuxenutbildningen, så att dagens barn ska kunna klara skolan bättre men också så att fler vuxna ska kunna utbildas både när man är nyanländ och när man redan är en del av samhället. Vi vill ju att utbildning ska leda till jobb och etablering i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Åsa Romson.

En av framtidens viktigaste satsningar i Sverige är höghastighetsbanorna runt om i landet. Den senaste veckan har det blivit stor politisk diskussion i det ämnet. Det har pratats om en offert från Kina och att man skulle kunna spara 25 miljarder på att bygga höghastighetstågen och att det skulle kunna gå mycket snabbare.

Det visade sig inte vara en offert, utan det handlade om en intresseanmälan med en utförandeplan som har kommit till trafikutskottets ordförande.

Min fråga till statsrådet är om regeringen har fått kännedom om denna intresseanmälan och utförandeplan och i så fall på vilket sätt.

Fru talman! Tack för frågan!

Jag tror att debatten om behovet i Sverige av att bygga tåg som går snabbare och går i tid går längre tillbaka än en vecka. Jag skulle säga att den diskussionen har förts under de senaste åren. Inte minst var det en starkt pådrivande diskussion under förra mandatperioden.

Det är positivt att det nu finns en mycket stark uppslutning för att vi behöver bygga ut det svenska järnvägssystemet. Vi behöver stärka det och bygga ut det, och tågen behöver i framtiden kunna gå snabbare.

Det är klart att det är intressant att höra vad andra aktörer i andra länder säger om detta. Det har de gjort på öppna seminarier och på andra sätt, och det sker naturligtvis diskussioner också inom ramen för Sverigeförhandlingarna, där statens förhandlingsman kontra kommunerna och regionerna tittar på vilken stärkt kapacitet man behöver. All kunskap behövs i detta om hur man kan bygga snabbt och robust och göra det till så liten kostnad som möjligt. Det tror jag är en mycket bra grund för svensk järnväg. Det är regeringens inställning, och det har jag sett att det är fler som delar.

Fru talman! Tack, Åsa Romson!

Tyvärr uppfattade jag inte något svar på frågan om regeringen känner till denna intresseanmälan från det företag som det har varit tal om under den senaste veckan, alltså intresseanmälan med en utförandeplan - om och i så fall på vilket sätt regeringen har fått kännedom om detta. I annat fall är det anmärkningsvärt att det har kommit ett företag som är intresserat av att investera i Sverige men att regeringen inte har fått kännedom om detta.

Jag skulle gärna vilja att ministern förtydligar sitt svar på detta, om regeringen har fått kännedom om detta eller inte.

Fru talman! Jag förmodar att man inom ramen för det arbetsområde i regeringen där man är mycket intresserad av att veta vad andra aktörer kan bidra med när det gäller att bygga ut den svenska infrastrukturen är väl informerad om de öppna kunskapsseminarier och annat som har försiggått där aktörer har varit mycket tydliga med vad de kan i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Någon regelrätt upphandlingsprocess när det gäller höghastighetsbanor i Sverige pågår inte, och därför finns inte heller den formella handling som jag har förstått att en del har förstått det som skulle finnas på bordet. Men när det gäller detaljer om exakt vilka handlingar som har inkommit till infrastrukturministern kan jag tyvärr naturligtvis inte svara korrekt här i riksdagens kammare, eftersom jag inte har diariet från infrastrukturministerns departement.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Aida Hadzialic.

Vi har i dag många arbetslösa, och en hel del av dem är ungdomar. En del har klarat av gymnasiet, medan andra har ofullständiga betyg. Vi har också dem som har färdig gymnasieutbildning som saknar yrkesämnen, till exempel programmering, plåtslageri eller vårdämnen. Det är ett problem, eftersom det är många företagare som efterfrågar de kunskaperna.

Vi har också problem med kommuner som vill anordna yrkeshögskoleutbildning men inte får det. Det skulle lösa en del av matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Det finns ett behov av en sorts mellanting mellan gymnasieutbildning och en ren yrkeshögskoleutbildning där man kan läsa just yrkesämnen. Hur ska man kunna tillgodose individens och arbetsmarknadens behov?

Fru talman! Jag tackar Lena Emilsson för frågan.

Jag är mycket stolt över att regeringen investerar i yrkeshögskolan i samband med budgetpropositionen som nu har lagts fram. Vi gör en 20-procentig påbyggnad, vilket kommer att betyda att fler kommer att kunna ta sig igenom dessa utbildningar. Vi vet att nio av tio som tar sig igenom en YH-utbildning får jobb. Vi vet också att vi kommer åt matchningsproblemet på arbetsmarknaden samtidigt som företagen får den kompetensförsörjning som de behöver. Vi slår alltså två flugor i en smäll. Det gör att många fler kommer att komma i jobb samtidigt som arbetsmarknaden kommer att kunna få den kompetens som den vill ha. Yrkeshögskolan kommer därför att vara ett jätteviktigt verktyg för att matchningen ska bli bättre på vår arbetsmarknad.

Fru talman! Det har funnits ett problem för dem som har en färdig gymnasieutbildning. De har inte kunnat läsa speciella yrkesämnen, till exempel vårdämnen, programmering - det kanske i och för sig är lättare - plåtslageri och så vidare. De har varit hänvisade till att söka ett gymnasieprogram med en sådan inriktning. Då kommer de alltid sist i kön, eftersom de redan har en gymnasieutbildning.

Finns det risk för att de kommer att hamna sist i kön även framdeles om de bara vill ha påfyllnad av yrkesämnen?

Fru talman! I samband med regeringens investeringar i Kunskapslyftet, där vi bygger ut vuxenutbildningen och däribland den yrkesinriktade vuxenutbildningen samtidigt som vi bygger ut yrkeshögskolan, kommer fler att ges möjlighet att yrkesutbildas för att kunna ta de jobb som finns. Den problematik som innebär att många hamnar långt bak i kön och inte kan utbilda sig till det som vi vet att arbetsmarknaden efterfrågar håller regeringen på att diska av nu genom att vi gör så kraftiga investeringar i utbildningssystemet och öppnar upp för det livslånga lärandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har som min devis att den som inte har en utbildning, den som har en gammal utbildning och den som har fel utbildning ska få rätt utbildning. Det är så den här regeringen jobbar.