Frågestund

Frågestund 9 juni 2022
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
  2. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  3. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
  4. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  5. Hoppa till i videospelarenAnn-Christine From Utterstedt (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  7. Hoppa till i videospelarenAnn-Christine From Utterstedt (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  13. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  14. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  15. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  16. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  17. Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  19. Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  21. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  22. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  23. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  24. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  25. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  29. Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
  30. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  31. Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
  32. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  33. Hoppa till i videospelarenElisabeth Björnsdotter Rahm (M)
  34. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  35. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  37. Hoppa till i videospelarenAnnika Qarlsson (C)
  38. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  39. Hoppa till i videospelarenMichael Anefur (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  41. Hoppa till i videospelarenAndrea Törnestam (S)
  42. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  43. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  44. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  45. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  47. Hoppa till i videospelarenMattias Jonsson (S)
  48. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  49. Hoppa till i videospelarenUlrika Heindorff (M)
  50. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  51. Hoppa till i videospelarenCarina Ståhl Herrstedt (SD)
  52. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  53. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  54. Hoppa till i videospelarenElsemarie Bjellqvist (S)
  55. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  56. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  57. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  58. Hoppa till i videospelarenMichael Rubbestad (SD)
  59. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  60. Hoppa till i videospelarenUlrika Jörgensen (M)
  61. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  62. Hoppa till i videospelarenEric Palmqvist (SD)
  63. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  64. Hoppa till i videospelarenCarl-Oskar Bohlin (M)
  65. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 65

Anf. 22 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Nu står vi här med minimilöner på bordet, trots fagra löften från Stefan Löfven om att arbetet med den sociala pelaren, som ni välkomnade, under EU-toppmötet i Göteborg inte skulle skada Sverige och vår modell.

Jag tycker att det är en bra tumregel att inte lyfta frågor till EU-nivå som Sverige inte vill att EU ska fatta skarpa beslut om. Det var dessvärre precis det som Socialdemokraterna gjorde med den sociala pelaren. Vi var många som varnade för att den skulle leda till mer detaljreglering från EU, och nu har det blivit precis så. Det kostar Sverige i trovärdighet och politiskt kapital att nu försöka stoppa långtgående förslag.

Jag kan inte komma på en större felprioritering av en svensk regering när det kommer till EU-politiken än just den sociala pelaren och dess område. Kan ministern hålla med om den kritik Moderaterna har framfört, när vi nu ser konsekvenserna av handlandet?


Anf. 23 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack för frågan, Ann-Sofie Lifvenhage! Att förbättra levnadsvillkoren i Europa bidrar till en ökad jämlikhet. Det skapar också en mer rättvis konkurrens, som även gynnar svenska företag och svenska löntagare. Det är en ambition som jag förstås står bakom, och det var också därför den sociala pelaren tillkom.

Men det är också viktigt att se att det inte finns någonting i den sociala pelaren som säger att EU ska lägga fram lagförslag som står i strid med nationell praxis. Pelaren säger tvärtom att lönebildning är en nationell angelägenhet och att arbetsmarknadens parters autonomi ska respekteras.


Anf. 24 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Trots att Sverige ingår i ordförandeskapstrion med Frankrike har regeringen inte lyckats nå tillräckligt långt i förhandlingarna.

Jag vet att ministern avser att rösta nej till det förhandlade underlaget. Men hur ska ministern kunna garantera att Sverige får behålla sitt undantag i framtiden med tanke på att direktiv faktiskt revideras med jämna mellanrum och att direktivet revideras med kvalificerad majoritet? Risken finns även att EU-domstolen kan komma att tolka direktivet så att det får negativa konsekvenser för Sverige.


Anf. 25 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som jag kunde informera arbetsmarknadsutskottet om i förmiddags har Sveriges aktiva påverkansarbete tillsammans med parterna på svensk arbetsmarknad - vi har haft 38 expertgruppsmöten - landat i att Sverige har ett undantag för sin kollektivavtalade lönebildningsmodell.

Jag konstaterar att det enda som vi behöver göra är att främja kollektivavtalsförhandlingar, vilket är själva kärnan i den modell som vi står upp för. Det har på det sättet varit ett framgångsrikt påverkansarbete, och jag vill verkligen passa på att tacka parterna på svensk arbetsmarknad för det goda samarbetet.


Anf. 26 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Socialdemokraternas mångkulturella idé får fruktansvärda effekter för vårt älskade Sverige och för oss som lever och verkar här.

Förutom utnyttjandet av vårt välfärdssystem, skjutningar och terrordåd tillåter regeringen att hedersvåld och förtryck växer sig allt starkare. Vi ser kvinnor i vårt land som tvingas rätta sig efter islamska lagar för att inte bli våldtagna, misshandlade eller mördade.

Varför, minister Nordmark, stoppas inte denna kvinnofientlighet, som är ett direkt hot mot kvinnornas liv och vår jämställdhet?


Anf. 27 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack för frågan! Hedersförtrycket ska bort. Regeringen arbetar mycket kraftfullt för att förebygga detta och stötta dem som utsätts. Vi skärper också straffen. Alla som lever i Sverige ska kunna bestämma över sig själva och sin egen kropp. Den rätten kompromissar vi aldrig med.

Det är dock lite häpnadsväckande att höra Sverigedemokraterna. Den socialdemokratiska politiken handlar om att människor genom att arbeta kan få en egen försörjning och en självständighet. De ska kunna vara fria. Det som Sverigedemokraterna vill är snarare tvärtom: att låsa in människor. Man tar bort möjligheterna till extratjänster, som har varit väldigt viktiga för till exempel utrikes födda kvinnor.

Sverigedemokraterna står tillsammans med sitt borgerliga alternativ fast vid förslag som handlar om nya vårdnadsbidrag, trots att vi vet att detta låser in människor. Detta vill ni ha i stället för att människor ska få egen frihet genom ett eget arbete och en egen försörjning.

Fru talman! Här går en väldigt tydlig skiljelinje i svensk politik.


Anf. 28 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Om regeringen hade stängt gränserna och lagt sin kraft på medborgarnas bästa i stället för att fokusera på att hålla oss utanför inflytande och att med alla medel behålla makten själv hade inte fler fallit offer för dessa vidrigheter.

Kommer regeringen att försvara jämställdheten och stå upp för kvinnors frihet och självbestämmande? Kommer ni att inte bara utvisa förövarna utan också att sluta fylla på med nya?


Anf. 29 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag är arbetsmarknadsminister och jämställdhetsminister. Frihet kommer via arbete och egen försörjning. Det gäller oss alla, oavsett var vi är födda någonstans.

Vi har inte på något sätt en acceptans gentemot dem som begår brott mot kvinnor eller barn eller på annat sätt. När vi pratar om hedersförtrycket är det också därför vi förra veckan införde en ny särskild brottsrubricering för hedersbrott. Det är också därför vi satsar resurser för att se till att alla som arbetar med barn, i skolan och på andra ställen, ska ha kunskap och veta vad de ska göra när barn far illa.


Anf. 30 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Den mycket svåra sjukdomen cystisk fibros har drabbat 700 svenskar. Hittills har det inte funnits någon behandling. Kronisk slembildning har gjort att dessa människor har fått ett förkortat liv.

I dag finns en behandling i form av tabletten Kaftrio. Om den tas tre gånger per dag innebär det en dramatisk effekt på livskvaliteten för de här människorna. Läkemedlet finns tillgängligt i alla europeiska länder, i stort sett, men inte i Sverige. Svenskar får flytta till Danmark och säga upp sig från sina jobb i Sverige eller, som en del gör, pantsätta sitt hus, låna pengar och åka till Argentina för att där kunna köpa tabletterna och få ett drägligt liv.

Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren. Vad tänker hon göra för att se till att de svenska patienter som lider av denna oerhört svåra sjukdom inte måste flytta till andra länder för att få tillgång till läkemedlet?


Anf. 31 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Anders W Jonsson, för en fråga som jag vet engagerar många och som också är väldigt komplicerad. Det är rimligtvis inte i riksdagen som vi ska avgöra de medicinska behoven, vilka priser läkemedel ska ha och vilka läkemedel som vi menar har tillräckligt god nytta.

Jag vill verkligen slå fast att patienter ska erbjudas vård på lika villkor. Vi har också utökat resurserna till läkemedel från 25,9 miljarder till 34,4 miljarder på fem år. Vi lägger alltså stora resurser för att vi ska kunna ge vård på lika villkor.

Jag har haft ett dialogmöte med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, med själva myndigheten, med den forskande läkemedelsindustrin och med Sveriges Kommuner och Regioner just för att resonera om väldigt komplexa frågor. Jag hoppas naturligtvis att man hittar en lösning för den patientgrupp som Anders W Jonsson nämner, men det finns många fler.


Anf. 32 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är inte sjukvård på lika villkor när patienter med den här sjukdomen får tillgång till läkemedlet i alla andra europeiska länder. Orsaken till att man inte får det i Sverige är att vårt regelverk inte är anpassat till de sällsynta diagnoserna och de läkemedlen.

Det finns en person som kan ändra på det och ta initiativen, och det är statsrådet genom regeringsbeslut. Min fråga är: När kommer statsrådet att vidta åtgärder så att vi får ett regelverk som gör att patienterna faktiskt kan få den här behandlingen?


Anf. 33 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vet att Anders W Jonsson tillsammans med övriga ledamöter i socialutskottet har gjort ett besök hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket just för att informera sig om ett väldigt komplext men också väldigt transparent system. Det är få länder som så tydligt visar hur man värdesätter olika läkemedel.

Vi har ett system som inte på något sätt säger att alla läkemedel får kosta lika mycket, att särläkemedel inte ska kunna ha en högre prislapp eller att barn inte ska kunna få dyrare läkemedel än vuxna. Men det är ingen tvekan om att det är komplicerat.

Vi behöver jobba vidare med frågan. Jag hoppas på fortsatt gott samarbete, för det här är långsiktigt stora och mycket svåra frågor.


Anf. 34 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

Vård ska handla om personal och patienter, inte om miljardaffärer. Capio, som kontrolleras av australiska Ramsay Health Care, har just köpt upp den svenska vårdkedjan GHP för 2,5 miljarder kronor. Capio betalade 95,7 procent över börsvärdet. Gladast var den styrelseledamot i GHP som fick 642,6 miljoner. Man kan väl säga att vinster i välfärden är en väldigt god affär.

Man ska också veta att Capio nyss har fått ett bud på 150 miljarder kronor av ett konsortium lett av det amerikanska investmentbolaget KKR. En fond från Abu Dhabi ingår. Det låter ju som fina fisken.

Det är lagen om valfrihet, etableringsfrihet och övervinster som har skapat miljarderna. Hur tänker statsrådet agera för att få stopp på detta vinstraseri?


Anf. 35 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för en fråga som väcker väldigt mycket uppmärksamhet och en hel del ilska, inte bara i den här kammaren utan även hos vanligt folk som undrar varför man betalar hög skatt. Man förväntar sig en god välfärd och inte minst en god sjukvård, och så ser man hur aktörer som förväntas bidra till en god vård i stället stoppar pengar i fickan.

Nu beskriver Karin Rågsjö mer specifikt förhållandet när man blir uppköpt av någon som blir uppköpt av någon som blir uppköpt. Det är precis det som demokratisk kontroll över välfärden handlar om. Börjar man att sälja ut vår gemensamma välfärd, våra gemensamma sjukhus och våra gemensamma vårdcentraler är det klart att nästa steg skulle kunna vara att det förstatligande som en del i den här kammaren längtar efter är att staten Förenade Arabemiraten plötsligt äger och styr vår sjukvård. Oklokt, tycker jag!


Anf. 36 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret!

Vi kan samtidigt se att ojämlikheten faktiskt ökar i Sverige. Levnadsåren krymper för dem som har arbetaryrken, detta samtidigt som de här miljarderna bara trillar ut.

Tror statsrådet att vi på något sätt kan råda bot på detta genom att även andra partier kanske förstår att detta är en väldigt farlig resa?


Anf. 37 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag gör, som säkert många andra, väldigt många resor nu när man får, och jag träffar mycket vårdpersonal. De delar ju frustrationen och oron för vad det innebär när vi slår sönder ett väldigt väl fungerande system - för att inte tala om den resa jag gjorde förra veckan i USA, där de många gånger höjer på ögonbrynen och frågar vad vi tittar på i USA när det gäller sjukvård. Har ni inte världens bästa system? frågar de.


Anf. 38 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Under Socialdemokraternas ledning har drygt 2 500 personer med omfattande funktionsnedsättning förlorat sin rätt till personlig assistans, detta då Försäkringskassan efter regleringsbrevet 2016 började tolka gamla domar mycket mer restriktivt än tidigare.

I dag ger exempelvis i princip endast den tid som assistenten berör naken hud under ett toalettbesök rätt till assistans. Detta är ovärdigt. Jag är därför glad över att en majoritet i riksdagen nyligen gjorde det enda anständiga och gav stöd till Kristdemokraternas förslag om att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.

Tyvärr har socialministern uttalat att regeringen inte kommer att verkställa riksdagens vilja. Jag vill därför fråga socialministern varför en socialdemokratisk regering säger nej till att människor med omfattande funktionsnedsättning ska ha rätt till assistans under ett helt toalettbesök.


Anf. 39 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Pia Steensland, för frågan! Jag förstår att tiden inte medgav en uppräkning av alla de åtgärder som har vidtagits, alla de reformer som har lagts fram och alla beslut som kammaren har att ta ställning till den kommande veckan. De handlar om ökade kostnader på 2,2 miljarder, vilket innebär att över 2 000 personer får rätt till assistans som de inte har fått, och det är på grund av domar.

Jag måste säga att det nog är ingen som har engagerat sig i politik för att sitta på läktaren och se på hur domstolar dömer, förändrar praxis och undandrar människor deras rätt till assistans. Det är därför vi har gjort förändringar som handlar om andning och sondmatning, tillsyn, avsmalnat föräldraansvar och egenvården.

Pia Steensland lyfter nu ytterligare ett förslag, och jag har i ett tidigare sammanhang debatterat det. Det låter sig knappast göra på en minut; det här är ett mycket komplicerat system, vilket bland annat Pia Steensland väl känner till. Men om hela det grundläggande momentet skulle räknas in handlar det inte längre om att uppnå 18 timmar i veckan. Det utgår jag från att Pia Steensland håller med om. Då blir det ju ett annat sätt att beräkna de grundläggande behoven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kan återkomma till en sådan diskussion.


Anf. 40 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Alternativet till att inte få tillräckligt med assistans om man har en omfattande funktionsnedsättning är institution eller ett livslångt anhörigberoende. Det är ett samhälle som vi i Kristdemokraterna inte ställer upp på.

Rätten till assistans handlar om mänskliga rättigheter. Det handlar om rätten att leva ett liv i frihet precis som alla andra. Min fråga kvarstår därför: Varför vill inte Socialdemokraterna verkställa riksdagens vilja att säkerställa att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet?


Anf. 41 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! För att möjligen förklara lite grann för den som lyssnar på debatten och kanske tror att man får assistans för en liten del av ett toalettbesök eller en matsituation är det inte så det går till.

När man ska beräkna hur stora, omfattande och varaktiga behoven är har man kommit fram till att det ska vara 20 timmar i veckan. Men när någon har beviljats assistans är det förstås ingen som splittrar upp och delar på de här momenten, utan då har man en assistent, många gånger 120 timmar i veckan. Vi ser en ökning av hur mycket assistanstid var och en har.


Anf. 42 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag vill vända mig till jämställdhetsministern. Det kom sysselsättningsstatistik för drygt en månad sedan som fortfarande bekräftar bilden av sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda kvinnor. Sysselsättningen för inrikes födda kvinnor ligger på ungefär 80 procent, medan siffran för utrikes födda kvinnor är ungefär 20 procent lägre.

Det här är ett oerhört stort problem som vi från Liberalerna återkommande har uppmärksammat, och vi ser att Arbetsförmedlingen har fått kritik för delar av jämställdhetsuppdraget i arbetsmarknadspolitiken.

Jag såg att regeringen nu vill individualisera etableringstillägget, något som har avslagits i kammaren från Socialdemokraterna när vi har drivit den frågan de senaste två tre åren. Vi har nu beslutat om språkförskola för att öka deltagandet och underlätta etableringen för kvinnor på arbetsmarknaden.

Hur ser ministern på det här glappet, och vad tänker regeringen ytterligare göra inom arbetsmarknadspolitiken för att få ut utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?


Anf. 43 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för den mycket viktiga frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som både arbetsmarknadsminister och jämställdhetsminister ser jag att en av de viktigaste prioriteringarna är att stänga det sysselsättningsgap vi har på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor. Framför allt är det utrikes födda kvinnor som har en särställning i att de också behöver betydligt mycket mer stöd.

En sak som regeringen kunde presentera för någon vecka sedan är att vi vill se över möjligheten att fler ska omfattas av etableringsprogrammet under de första två åren efter att man har kommit till Sverige. Det är många utrikes födda kvinnor som inte får tillgång till det.

Vi tar bort segregationsfällan i föräldraförsäkringen, vi vill individualisera etableringstillägget och vi vill såklart fortsätta med viktiga arbetsmarknadspolitiska insatser, bland annat extratjänsterna som den här kammaren tyvärr röstade för att ta bort. Det var olyckligt. Av dem som har en extratjänst är nämligen 49 procent utrikes födda kvinnor.

Vi måste ha incitament till arbete, inte till att kvinnor ska stanna kvar i hemmet.


Anf. 44 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag välkomnar att Socialdemokraterna ansluter sig till Liberalernas linje när det gäller att individualisera etableringstillägget. Men att bara se över etableringsprogrammet räcker inte. Många av de 180 000 arbetslösa, huvudsakligen utrikes födda och inte minst kvinnor, är inte aktuella för etableringsprogrammet. Det krävs helt andra insatser för att snabbare få ut dem i inte minst utbildning för att de ska kunna närma sig arbetsmarknaden.


Anf. 45 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag delar den ambition som Roger Haddad ger uttryck för här. Men om man ska lyckas med det måste man också tillföra resurser. Man kan inte, som Liberalerna, vara med i det gäng som vill ta bort extratjänsterna och införa nya vårdnadsbidrag, som faktiskt stänger in kvinnor i hemmet.

Vi måste i stället se till att kvinnor får möjlighet att utbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden. Det är därför vi vill vidga etableringsprogrammet. Det är därför jag har gett flera myndigheter i uppdrag att se till att man får möjlighet till såväl karriärrådgivning som familjeplanering och många andra insatser.

Vi behöver vända på varje sten för att bryta segregationen och öka jämställdheten.

(Applåder)


Anf. 46 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Min fråga är allmänpolitisk och går till Lena Hallengren.

Efter en förhastad process, bristande konsekvensanalys och bristande demokratisk förankring ansökte regeringen för cirka tre veckor sedan om att Sverige ska bli medlem i Nato.

Det dröjde inte många timmar förrän Turkiet började ställa krav på oss i Sverige om att anpassa vår politik och genomföra lagändringar för att de inte skulle motsätta sig Sveriges medlemskap. De vill att Sverige ska utvisa specifika personer, börja exportera vapen till Turkiet och inskränka yttrandefriheten och mediefriheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är mycket allvarligt. Sverige ska inte anpassa sig efter auktoritära staters krav. Jag skulle därför vilja fråga ministern om regeringen tydligt kan försäkra mig om att detta inte kommer att ske.


Anf. 47 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Maria Ferm, för frågan!

Jag tycker, med förlov sagt, att regeringen har varit mycket tydlig. Jag tycker att utrikesministern har varit tydlig. Jag tycker att statsministern har varit tydlig. Jag tycker att försvarsministern har varit tydlig. Jag kan inte ytterligare betona det som de säger. Det är det som gäller.


Anf. 48 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Även om det i svaret var många upprepningar av ordet tydlig tycker jag tyvärr inte att det är riktigt tydligt vad regeringen har sagt. I riksdagen har vi inte fått någon information, trots att vi har begärt det. Och det är först om en vecka som kabinettssekreteraren ska komma till utrikesutskottet och meddela hur förhandlingarna går.

Vi har fått väldigt mycket djup information om alla andra turer när det gäller Natofrågan. Men någon tydlighet i det här kan jag tyvärr inte se att jag har fått. Jag hoppas däremot att regeringen kommer att vara tydlig och att man inte kommer att vika sig för kraven.


Anf. 49 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Det är viktigt att kabinettssekreteraren kommer till utskottet och beskriver hur förhandlingarna går.

Jag har full förståelse för att min tydlighet inte upplevdes som ett ja eller ett nej. Men jag har inte möjlighet att vara tydligare än utrikesministern, försvarsministern och statsministern är i frågan.


Anf. 50 Johan Andersson (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eva Nordmark.

I tisdags morse blev det känt att förslaget när det gäller uppgörelsen om minimilöner var färdigt. Det är en fråga som har diskuterats ganska länge på svensk arbetsmarknad. Vi har en svensk modell som vi är väldigt stolta över. Fack och arbetsgivare gör i mångt och mycket upp villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Vi går också in med lagstiftning i vissa delar.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är vad förslaget, som har lagts fram och som Sveriges riksdag kommer att hantera, innebär för svensk arbetsmarknad och framför allt för den svenska modellen.


Anf. 51 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att alla som jobbar ska kunna leva på sin lön är förstås en utgångspunkt som den svenska regeringen delar med det arbete som sker på EU-nivå. Vi ska inte ha någon låglönekonkurrens inom EU. Det är en viktig och riktig ambition. Men i Sverige är det arbetsmarknadens parter som är själva garanten för detta. Det har därför varit viktigt för oss att jobba intensivt med och att ha som högsta prioritet att skydda vår lönebildningsmodell.

Vi har nu, efter uppgörelsen i måndags, fått besked om att vi har kunnat värna den svenska modellen. Vi undantas från krav på att införa minimilöner. Vi behöver främja kollektivavtal. Det är också så vår modell är riggad.

Trots det kommer jag att rekommendera Sveriges riksdag via EU-nämnden att rösta nej. Vi tycker av princip att det här är frågor som inte ska hanteras på EU-nivå. Men vi har som sagt tillsammans med parterna på den svenska arbetsmarknaden kunnat värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.


Anf. 52 Johan Andersson (S)

Fru talman! En viktig del för att kunna bibehålla den svenska modellen utifrån de undantag som vi får är att vi har hög täckningsgrad när det gäller kollektivavtal på arbetsmarknaden. Det är en del i mycket annat. Jag tänker på sociala villkor och andra delar. Allting hänger ihop på den svenska arbetsmarknaden, med de system vi har, till exempel sjukförsäkringssystem och andra delar.

Hur ser arbetsmarknadsministern att Sveriges riksdag kan värna det på bästa sätt?


Anf. 53 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag vill tacka för en mycket viktig följdfråga.

Svensk arbetsmarknad präglas av en hög kollektivavtalstäckningsgrad. Vi ligger i dag på 90 procent. Som det nu ser ut i den produkt som har förhandlats fram behöver varje medlemsland vidta åtgärder i form av en handlingsplan om man hamnar under 80 procent.

Precis som ledamoten säger behöver vi för att kunna värna den svenska arbetsmarknadsmodellen vara rädda om våra trygghetssystem - sjukförsäkringen och a-kassan - och se till att parterna på arbetsmarknaden har de bästa förutsättningarna för att förhandla fram sina kollektivavtal.


Anf. 54 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson. Det gäller en fråga som är över 20 år gammal. Det handlar om Fäbolidens guldgruva i Lycksele kommun och anrikningsverket i Svartliden.

Det finns i dag fem stycken accepterade miljöbeslut, men nu kräver länsstyrelsen ytterligare ett positivt miljöbeslut för att man ska kunna gå vidare. Det här har varit uppe i Högsta förvaltningsdomstolen, och det har krävts 14 konsulter och 3 000 sidor långa dokument för att en sådan prövning ska kunna godkännas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Länsstyrelsen kräver hundratals miljoner i förskott för att man ska kunna renovera marken efter gruvans stängning. Det här är inte värdigt Sveriges gruvnäring.


Anf. 55 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för frågan!

För regeringen är det angeläget att det ska vara enklare och effektivare när det gäller att öppna nya gruvor. Vi startade därför en utredning om det i mars förra året. Den ska redovisa sitt resultat den 31 oktober i år. Så sent som för några timmar sedan beslutade regeringen också om att ge ett tilläggsdirektiv för att se om vi kan ge ytterligare särskilt skydd för omställningskritiska mineral som behövs för den gröna omställningen. Regeringen jobbar alltså intensivt med frågan.

Vi måste invänta utredningen innan vi kan lägga fram förslag till Sveriges riksdag om hur vi ska göra för att de här mycket komplicerade perioderna fram till att man får tillstånd att öppna en gruva i Sverige inte ska upprepas i framtiden.


Anf. 56 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Pensionsmyndigheten har nyligen gjort en riktad kontroll gällande oanmälda utländska pensioner eftersom pensionspengar från andra länder påverkar den svenska pensionen.

Det visade sig att utbetalningar byggde på felaktiga uppgifter i mer än hälften av fallen eftersom Pensionsmyndigheten inte kände till den utländska pensionen. Det förekommer även andra former av felaktiga utbetalningar, en del på grund av slarv och även på grund av medveten brottslighet där organiserad brottslighet misstänks ligga bakom.

Att kriminella kan försörja sig på vår dyrbara välfärd samtidigt som pensionärer lever på existensminimum och svårt sjuka människor utförsäkras underminerar hela vårt välfärdssystem. Regeringen kan inte dra dessa frågor i långbänk längre, utan konkreta åtgärder måste till - och det skyndsamt.

När ska regeringen starta en folkräkning? När ska Myndigheten för utbetalningskontroll starta sitt arbete, och borde det inte vara rimligt att utbetalningar till dem som har dömts för grov bidragsbrottslighet stoppas?


Anf. 57 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag tackar Julia Kronlid för den viktiga frågan.

Regeringen har två dagordningar på pensionsområdet. Pensionerna ska höjas, och vi ska säkerställa att det är ordning och reda. På båda delarna har många åtgärder vidtagits. När det gäller pensionshöjningen finns ett förslag på riksdagens bord som det ska röstas om den 15 juni. Då vet vi om pensionerna höjs eller inte till den nivå som vi tror är nödvändig för att vi ska ge våra pensionärer bättre villkor.

På det andra området har vi vidtagit en rad olika åtgärder. Jag besökte Pensionsmyndigheten i förra veckan för att träffa några av de handläggare som specifikt jobbar med kontrollverksamhet kopplad till pensioner utomlands. Det arbetet har prioriterats. Man har utvecklat nya metoder och utvecklat samarbetet med de myndigheter som är ansvariga på andra områden, bland annat folkbokföringen, som hanteras av Skatteverket. Och man har tagit rätt rejäla kliv framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vi sätter inte stopp här. Det finns flera lagstiftningsprocesser igång som handlar om att förbättra samhällets kapacitet för att bekämpa och förebygga fusk och brott i samband med pensionsutbetalningar.


Anf. 58 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Nu har vi både jämställdhetsministern och näringsministern här, så nu får ni slåss om vem som vill svara på min fråga.

Under 2020 var det knappt en tredjedel av företagen som startades av kvinnor. 1 procent av riskkapitalet har tillgängliggjorts för kvinnor. Det är knappt en fjärdedel av alla företag i Sverige som drivs av kvinnor. Vi är sämst i EU-klassen.

När det gäller stödfunktioner och olika typer av riktade insatser från staten och olika myndigheter hamnar pengarna och stödet alltid på fel ställe.

På vilket sätt jobbar regeringen på att det ska skapas ökade möjligheter för kvinnor att starta och driva företag och att få vara fria att starta och förverkliga sina idéer på en mängd olika områden? Vilka insatser görs?


Anf. 59 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för en mycket väsentlig fråga.

Det är inte till fyllest att det är så stor obalans mellan vilka som startar företag i Sverige. Vi jobbar genom våra myndigheter och bolag för att långsiktigt försöka lösa problemet. Det har visat sig under arbetets gång att mycket är könsbundet när myndigheter möter nya företagare; det är lättare för grabbar att få igenom sina förslag än för kvinnor. Vi har sagt till myndigheter och företag att de i möjligaste mån ska arbeta med dubbel rådgivning, det vill säga män och kvinnor som möter nya företagare.

Det finns ändå en glädjande uppgång, och vi hoppas att den ska fortsätta. Det är ju inte tillfredsställande att så många nya företag startas av män och inte av kvinnor.


Anf. 60 Michael Anefur (KD)

Fru talman! Med risk för en viss upprepning vill jag ställa en fråga till minister Eva Nordmark om minimilöner. Det ämnet verkar populärt i dag.

Enligt ministern har man hållit 38 expertmöten för att så långt som möjligt undvika att direktivet lägger sig i eller påverkar svensk arbetsmarknadsmodell. Det är bra så långt. Men det är samtidigt ett uttryck för att även regeringen känner en viss oro när EU börjar peta i saker de inte har med att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag konstaterar att arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationerna uttrycker stor oro för hur det ska sluta.

Kan ministern lugna mig, vilket är mindre väsentligt, arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer med att jag just nu är alldeles för negativ om framtiden?


Anf. 61 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! En viktig utgångspunkt för frågan om minimilöner som vi behöver inse är att de allra flesta länderna runt om i Europa har minimilöner. De har lagstadgade minimilöner. De nordiska länderna sticker ut - framför allt Sverige och Danmark.

Vi behöver öka kunskapen om vår arbetsmarknadsmodell. Det är positivt om vi kan stärka sammanhållningen, öka jämlikheten och se till att fler får anständiga levnadsvillkor. Men vi måste skapa en respekt för att olika modeller måste kunna leva sida vid sida.

Fru talman! Vi kommer säkerligen att behöva fortsätta att arbeta för att förklara vår modell och se till att våra parter, som gör ett fantastiskt arbete, kan fortsätta att leverera.


Anf. 62 Andrea Törnestam (S)

Fru talman! I min valkrets Stockholm har vi under 16 år haft ett moderatlett styre i regionen. Vi har sett en alltmer privatiserad och marknadsstyrd hälso- och sjukvård.

En av de första stora privatiseringarna var Sankt Görans sjukhus, som såldes till svenska riskkapitalister. Det blev sedan sjukvårdskoncernen Capio AB, som verkar i hela landet. Capio har sedan dess sålts vidare till en fransk sjukvårdskoncern, som i sin tur slukades av ett australiskt börsbolag.

Nu får vi höra om ännu en affär där Sankt Görans sjukhus kan få nya ägare, som till stor del består av en statlig investeringsfond i emiratet Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten.

Jag vill därför fråga socialministern hur hon ser på att en viktig del av vår välfärd, våra sjukhus, ägs av utländska stater, som dessutom inte är demokratier, inte minst i och med det försämrade säkerhetspolitiska läget?


Anf. 63 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar Andrea Törnestam för frågan. Det är uppenbart att den engagerar kammaren. Jag gläder mig också åt att frågan engagerar svenska folket. Det här är en utveckling vi måste stävja. Vi vet hur det har blivit på skolans område med aktörer som ägs av svenska aktörer och av utländska investerare, och vi vet vad det gör när det inte finns insyn, tillsyn och kontroll, när vinster kan stoppas i fickan, när avsatta skattemedel inte går till vad som avsetts.

Förutom att mota utvecklingen på skolans område måste vi se till att verkligen stävja den och inte hamna i samma situation när det gäller svensk sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill gärna understryka att privata vårdgivare behöver vara en viktig del i lösningen när vi ska hantera svensk sjukvård, köer och otillgänglighet. Men de ska finnas på rätt plats i vårdkedjorna, de ska bidra, det ska finnas insyn och demokratisk kontroll, och vi ska veta att pengarna går till vad de är avsedda för.

(Applåder)


Anf. 64 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Bristande tillgänglighet och långa vårdköer är ett närmast kroniskt problem inom svensk hälso- och sjukvård. Det är ett problem som emellertid har blivit ännu mycket värre under de senaste åtta åren med en S-regering och under de år som socialministern har hetat Lena Hallengren. Sverige har blivit ett kösamhälle.

Inom specialistvården fördubblades vårdköerna mellan 2014 och 2018, alltså redan före pandemin. Fyra av tio patienter får nu inte vård i rätt tid. Den lagstadgade vårdgarantin efterlevs inte.

För oss moderater är det självklart att patienternas ställning utifrån detta behöver stärkas. Bland annat tycker vi att patienterna fritt ska få söka vård inom slutenvården i hela landet. Regeringen verkar dock emellertid vara av rakt motsatt uppfattning. I en färsk skrivelse till riksdagen argumenterar regeringen mot patientens rätt att fritt söka vård.

Jag har ett par korta och koncisa frågor till socialministern: Varför ska Sveriges patienter fortsätta att tvingas stå i långa vårdköer? Varför ska Sveriges patienter inte få ökad makt och inflytande?


Anf. 65 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan!

Jag hinner inte på en minut namnge alla moderata regionstyrelseordförande som har styrt sjukvården i det här landet under åtta års tid. De är många, och de har naturligtvis huvudansvaret för den sjukvård som finns i deras regioner. Jag vill gärna påminna om det.

När det handlar om att söka vård i hela landet menar jag att det inte är upp till den enskilde att ha kunskap om systemet eller veta att man ska kontakta någon i en annan region, utan vården ska se till att vårdgarantin uppfylls. Det är vårdens ansvar, och det är alla regionstyrelseordförandes uppdrag runt om i landet.

Jag tänker att väljarna får tänka till ordentligt i ett av de tre valen den 11 september om vem som ska styra sjukvården i deras region.

Vi socialdemokrater menar att det ska finnas demokratisk kontroll över välfärden men också att man ska få rätt vård i rätt tid. Det är vårt budskap.


Anf. 66 Josef Fransson (SD)

Fru talman! Min fråga är riktad till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För några veckor sedan gick det statliga gruvföretaget LKAB ut och sa att det är nödvändigt med en massiv utbyggnad av vindkraften för att möta företagets växande elbehov.

Med tanke på hur det här utspelet korrelerade med regeringens eget energiutspel väckte det åtminstone min misstanke. Föga förvånande visade det sig att kommunikationsdirektören som ligger bakom utspelet var socialdemokratisk statssekreterare så sent som för två år sedan.

Till att börja med vill jag framhålla att det är häpnadsväckande hur Socialdemokraterna missbrukar utnämningsmakten och tillsätter personer med partibok i myndigheter och statliga bolag.

Jag vill också fråga ministern om han inte på ett principiellt plan kan se problem med att statliga bolag bedriver opinion på det här sättet.

Kan ministern möjligen tänka sig införande av ett regelverk för att förhindra att det här sker igen?


Anf. 67 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Det är naturligtvis inte regeringen som tillsätter tjänster inom de statliga bolagen. Det gör bolagen själva. Vi har utnämningsmakt när det gäller att tillsätta styrelser, och det gör vi, men det är inte vi som tillsätter enskilda tjänster i de statliga bolagen.

Det som LKAB sa om en massiv utbyggnad av vindkraft de kommande åren är en bild som delas av hela den svenska industrin. Vi måste bygga ut vindkraften snabbt över hela landet om vi ska svara upp mot alla de miljardtals kronor som nu investeras i den gröna omställningen. Bara i Norrbotten och Västerbotten vill ju nya industrier investera 1 100 miljarder kronor i den gröna omställningen. Det vi vet om alla dessa industrier är att de behöver ny el, och det som finns att tillgå nu är ny vindkraft.

Det var alltså inget konstigt i uttalandet, inte heller när det gäller faktainnehållet.


Anf. 68 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Min fråga är riktad till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Pandemin satte fingret på behovet av försörjningsberedskap till men också från industrin.

Till industrin ser vi många exempel på - bland annat i Göteborg, där bristen på halvledare till exempelvis Volvo har skapat stora störningar.

Men min fråga är vad regeringen vill göra för att stärka vår förmåga att försörja samhällsviktig verksamhet med råvaror från industrin. Jag tänker i huvudsak på att vi ska bygga bostäder och på infrastrukturfrågor som är viktiga för samhället.


Anf. 69 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för en mycket viktig fråga!

Pandemin och Rysslands invasionskrig i Ukraina har verkligen satt fingret på hur sårbar också den svenska industrin är för yttre störningar. Det är säkert många som i dag blir ganska besvikna när de till exempel försöker ta steget att köpa en elektrisk bil och får beskedet från svenska och utländska bilföretag att det ofta är 12-18 månaders väntetid på en ny bil, vilket beror på halvledarbrist och komponentbrist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi såg också stora störningar i Sverige både under och efter covid som var relaterade till varuförsörjning.

För att göra något åt detta har regeringen i dag tillsatt en ny utredning som ska svara på frågan hur vi ska stärka den svenska försörjningsberedskapen i framtiden. Det är alltså en utredning tillsatt i dag för att få svar på hur vi långsiktigt ska bli starkare och tryggare i Sverige i framtiden.


Anf. 70 Ulrika Heindorff (M)

Fru talman! Undernäring bland äldre är en dold folksjukdom som orsakar stort lidande för den enskilde. Som ett verktyg för att komma åt detta har Moderaterna drivit på för en nollvision för undernäring.

Undernäring bland äldre beror på hur maten är sammansatt men också själva måltidssituationen, till exempel att man saknar middagssällskap. Men det beror också på kompetensbrist, för lång nattfasta och för många eller fel mediciner.

Den 31 mars uppmanade riksdagen regeringen att ta fram ett underlag till en sådan här nollvision. S, C, V och MP reserverade sig mot beslutet.

Min fråga går till socialminister Lena Hallengren. Vad har regeringen gjort för att möta riksdagens vilja att en nollvision för undernäring ska bli verklighet?


Anf. 71 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Ulrika Heindorff, för frågan!

Så sent som i går var jag i Östersund och träffade undersköterskor som läser nutritionslära med vetskapen att det är viktigt att inte bara erbjuda god omsorg och omvårdnad utan också veta hur äldre äter. Att de äter och vad de äter spelar stor roll.

Det här är skälet till många initiativ som handlar om dagliga verksamheter, till exempel att man äter tillsammans.

Det är också skälet till att vi skjuter till resurser och till att vi har ett äldreomsorgslyft. Man ska kunna utbilda dem som arbetar i äldreomsorgen i bland annat nutritionslära.

När det gäller det specifika tillkännagivandet är det här enligt min uppfattning verkligen en fråga där den lokala nivån sitter på väldigt mycket kunskap. Om man som ansvarig för äldreomsorgen i kommunen inte tar in det här perspektivet har man väldigt svårt att åstadkomma en god äldreomsorg. Jag förutsätter att det arbetet fortskrider och att man använder de resurser som regeringen avsätter till äldreomsorg bland annat till detta.


Anf. 72 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Fru talman! Jag riktar min fråga till socialministern.

Trots omprövningsstopp gällande personlig assistans tar Försäkringskassan varje tillfälle i akt att ompröva när någon söker fler timmar på grund av ökat behov. Många får då i stället färre timmar, och dessutom ändrar Försäkringskassan sitt beslut retroaktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har blivit en ohållbar situation med återbetalningskrav så långt som tio år tillbaka i tiden trots att mottagaren inte har gjort något fel, trots att behovet har funnits och trots att assistans har utförts.

I dag skickas det ut kortfattade och bristfälliga beslut om återkrav på väldigt stora summor, och det är tydligt att dessa inte är tillräckligt underbyggda. Det visar inte minst ett aktuellt fall från Eskilstuna där Försäkringskassan krävde en privatperson på 10 miljoner kronor, något som sedan underkändes av tingsrätten.

Ministern ansvarar inte för Försäkringskassan men väl för de drabbade. Därför är min fråga om ministern är beredd att utifrån sitt ansvarsområde verka för att tillsätta en översyn av Försäkringskassans arbete med återkrav.


Anf. 73 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Nu blev det två väldigt olika frågor. Precis på slutet blev det om hela Försäkringskassan.

Ska jag lämna över till socialförsäkringsministern i stället? Jag tror att det är bättre.


Anf. 74 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Carina Ståhl Herrstedt, för frågan!

Vi behöver jobba systematiskt med att bekämpa fusk och brottslighet i de olika socialförsäkringssystem som vi har i vårt land. Det handlar om att värna legitimiteten i de systemen.

Samtidigt måste vi arbeta för att förebygga felaktiga utbetalningar från början så att vi inte hamnar i situationer där man i efterhand behöver kräva återbetalning.

Försäkringskassan har satt igång ett systematiskt arbete med detta. Det görs just nu stora investeringar i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet på Försäkringskassan.

Vi har en särskild utredare som jobbar specifikt med de frågor som handlar om de rättliga ramarna för det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet på Försäkringskassan.

Men vi har också en del utmaningar vad gäller specifika förmåner, där lagstiftningen naturligtvis behöver anpassas till verkligheten och de brister som finns vad gäller risk för fusk och brottslighet.


Anf. 75 Elsemarie Bjellqvist (S)

Fru talman! Handelsanställdas förbund har i dag kommit med en rapport som visar att mer än hälften av deras kvinnliga medlemmar som har fyllt 65 år är helt eller delvis beroende av garantipension. Det beror bland annat på att långa perioder av deltid får stora konsekvenser för branscher som till exempel detaljhandeln, där deltid är norm.

Samtidigt har priserna ökat kraftigt på mat, el och så vidare. Denna grupp har sällan bil och behöver inte köpa några dyra drivmedel. Men en fika med vänner är för många en guldkant på tillvaron. Många har inte råd med det. Man märker det när man går i pension och helt plötsligt måste tacka nej till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför ställer jag frågan till statsrådet Shekarabi: Vad är regeringens plan för de nya pensionerna?


Anf. 76 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag tackar Elsemarie Bjellqvist för frågan.

Den lägsta garanterade pensionen tillsammans med tilläggen är ungefär 20 000 svenska kronor i Danmark. I Sverige ligger nivån på 8 779 kronor före skatt.

Egentligen behöver man inte säga mer än så, fru talman. Det är skamligt. I ett av världens rikaste länder slåss vi just nu för att höja pensionerna från 8 779 kronor efter 40 år i Sverige. Vi borde hjälpas åt, lägga undan prestige och politiska låsningar mellan partierna här inne och tillsammans höja pensionerna rejält, så att man inte möter de pensionärer som just nu vittnar om att de inte har råd att fika. De finns där. Det är kvinnor. De har jobbat i välfärden, och de har slitit mer än de flesta av oss. De har tagit hand om det obetalda arbetet hemma och ställt sig till arbetsmarknadens förfogande. Men nu sitter de med riktigt låga pensioner. Det borde förändras i augusti.

(Applåder)


Anf. 77 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Min fråga går till näringsministern. Just nu är det många som upplever kaos på Arlanda när de kommer ut dit för att det är kö till både incheckningen och säkerhetskontrollen. Detta är ett problem som delvis beror på rekrytering och bakgrundskontroller. Det är någonting som har varit känt sedan i höstas.

Jag undrar vilka initiativ som näringsministern har tagit för att säkerställa att detta kaos inte skulle ha uppstått.


Anf. 78 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för en väldigt väsentlig fråga. Det är klart att det inte är tillfredsställande med rapporterna om köer på Arlanda. Det verkar som om hela Europas flygindustri var helt oförberedd på att människor vill flyga igen efter pandemin. Vi fick skräckrapporter under hela helgen om flygplatser i Europa som stängde trots att man visste att flygresenärerna har kommit tillbaka och vill flyga ut i världen för att se sig omkring och uppleva nya saker. Det måste människor naturligtvis ha möjlighet att göra.

Vi följer frågan noga från departementet. Vi är flera som har kommunicerat i frågan tidigare. Näringsdepartementet har i morgon kallat upp Swedavia för att få en genomgång av om det finns någonting som vi kan bidra med för att hjälpa till i denna situation. Jag tror att många svenskar gärna vill att vi hjälper till så att vi löser denna situation så snabbt det bara går.


Anf. 79 Michael Rubbestad (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi hör om kvinnor som inte får skilja sig och om tidsbestämda äktenskap mot betalning där kvinnan förväntas följa Koranens påbud att de enda tillfällen de får neka sin man sex är vid menstruation och direkt efter en förlossning.

I Hässelby faller en kvinna från en balkong, och en man är misstänkt för mordförsök med hedersmotiv.

I Botkyrka får var fjärde flicka inte gifta sig med den de själva vill gifta sig med, och man är rädd att giftas bort utomlands under sommarlovet.

En tredjedel av Botkyrkas flickor i årskurs 9 lever med oskuldskrav, och sjukvårdspersonal ombeds utföra oskuldskontroller och utfärda oskuldsintyg. Detta är rapporter bara från de senaste fyra veckorna.

Hederskultur är en våldtäkt på den svenska jämställdheten. Den som utsätter andra för hedersbrott kan dömas till så lite som ett års fängelse, och det är inte tillräckligt.

Tror jämställdhetsminister Eva Nordmark verkligen att människor som är beredda att ta livet av sin egen dotter för att bevara familjens heder kommer att avskräckas av ett års fängelse, eller varför tar regeringen inte nödvändiga krafttag mot hederskultur?


Anf. 80 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Michael Rubbestad för denna fråga.

Statsministern var väldigt tydlig i sin regeringsförklaring med att hedersförtrycket ska bort. Regeringen vidtar en hel del åtgärder, bland annat när det gäller att skärpa straffen. Vi införde ett nytt straff förra veckan. Vi förebygger, och vi ser till att stötta och skydda dem som blir utsatta.

Tro mig, fru talman, det är mycket upprörande också för mig som jämställdhetsminister att se denna typ av oskuldskontroller och de rapporter som kommer med anledning av det. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över hur vi kan stärka skyddet mot denna typ av otillbörliga kontroller både av flickors och av kvinnors sexualitet. Alla som lever i Sverige har nämligen rätt att själva bestämma över sitt liv och över sin kropp. Den rätten kompromissar vi aldrig med.


Anf. 81 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! Fetma och övervikt har ökat i befolkningen. Mest oroväckande är ökningen av barnfetma.

Senast i morse togs oron upp i nyheterna. Så många som en av tio fyraåringar i landet har i dag övervikt eller fetma. Siffran ökar med stigande ålder och bidrar till fysisk och psykisk ohälsa.

Vi moderater har varit pådrivande i frågan om att förebygga barnfetma. Vi vill se konkreta mål som kan bryta utvecklingen av barnfetma i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns goda exempel i landet, till exempel i mitt hemlän Halland. Där finns en fungerande samverkansmodell i flera av våra kommuner, och mellan kommuner och Region Halland, näringslivet och föreningslivet. Den syftar till att man tillsammans ska förebygga och behandla psykisk ohälsa, övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

Det är glädjande att socialutskottet nyligen fick igenom ett tillkännagivande i riksdagen om att stärka det förebyggande arbetet mot barnfetma i hela landet. De flesta partierna ställde sig bakom tillkännagivandet, dock inte ministerns eget parti.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren är: Kommer regeringen att ta tillkännagivandet på allvar och på riktigt börja arbeta med att vända trenden när det gäller barnfetma?


Anf. 82 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar Ulrika Jörgensen för frågan.

Arbetet mot barnfetma, som denna fråga handlar om, är en del av det arbete som vi behöver bedriva för att stärka den allmänna folkhälsan. Ulrika Jörgensen och jag har diskuterat den frågan många gånger.

Det är inte bara Halland som arbetar aktivt med denna fråga. Jag vet att övriga regioner och kommuner också ser detta. Men jag vill också understryka hur otroligt komplex frågan är. Det handlar inte om att säga till barn att de ska röra lite mer på sig. Detta är en sjukdom hos många av barnen. Det handlar om vilket liv man lever - om man är stillasittande, vilken mat man äter, hur skolan arbetar, om man är fysiskt aktiv på sin fritid. De barn som inte är så aktiva på sin fritid kanske inte heller lockas av mer idrott i skolan.

Detta är alltså komplext och svårt men otroligt viktigt. Och det är viktigt att vi talar om det. Jag tror nämligen att det finns en hel del stigma när det gäller att tala om barnfetma och vad den beror på, både som barn och som förälder. Det är därför väldigt bra att frågorna kommer upp och att vi tar dem på allvar runt om i landet.


Anf. 83 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Under senare tid har vi nåtts av nyheter om att flygbolaget SAS AB befinner sig i något som kan kallas fritt fall. Det är knappast bra när hela affärsidén bygger på att hålla sig flygande.

Rubriker om miljardförluster, hundratals inställda flighter, vädjanden om aktieägartillskott och resenärer som avbokas och tvingas återköpa biljetter till högre pris sänder signaler om ett bolag i kris. Det spekuleras nu till och med om att den kinesiska staten kan komma att bli delägare i SAS om bolaget hamnar på obestånd.

Därför vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson om regeringen avser att vidta åtgärder för att hindra att diktaturer, till exempel Kina, köper in sig i och blir delägare i SAS AB?


Anf. 84 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Eric Palmqvist för frågan. Vi har varit väldigt tydliga under veckan om våra framtidsbesked till SAS. Precis som Eric Palmqvist säkert har sett har vi dragit en röd linje som innebär att vi nu stöttar SAS genom att konvertera de lån som vi har gett till SAS tidigare. Men vi avser inte att investera nytt kapital.

SAS har en plan som heter SAS Forward som de har jobbat med sedan i februari månad. Enligt denna plan är det nu upp till dem att anskaffa nytt kapital till SAS för att de ska kunna flyga i framtiden - 9 ½ miljard kronor. Men de ska samtidigt ha in andra långivare för att ställa om sina lån till eget kapital eller aktier i bolaget.

Frågor om hur SAS avser att skapa sitt kapital och sina nya investeringar måste ställas till bolaget. Det är ingenting som vi som minoritetsägare har någon insyn i.


Anf. 85 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! För ungefär två veckor sedan anmäldes energiministern till konstitutionsutskottet efter att han hade framfört osanningar om att det tar ett till två år att få havsbaserad vindkraft på plats.

I Ekots lördagsintervju i lördags valde näringsministern att återupprepa osanningen att havsvindkraft är här och nu. Efter att han hade gjort det fortsatte han med att säga att det inte finns någon anledning att göra om regelverket för små modulära kärnkraftverk. Han gick så långt som att säga att det inte finns några seriösa aktörer i Sverige som vill bygga kärnkraftverk. Det är ju ett ganska uppseendeväckande uttalande från en näringsminister om de aktörer som har sagt att de vill göra detta.

En av dessa aktörer är statens eget bolag Vattenfall. Anser näringsministern att det bolag han själv styr är ett oseriöst bolag?


Anf. 86 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Jag tackar Carl-Oskar Bohlin för frågan.

Det är möjligt att Carl-Oskar Bohlin har annan information än vad som finns på Näringsdepartementet, men vi har ännu inte fått in någon ansökan om att starta eller bygga ett nytt kärnkraftverk. Den dag en sådan fråga kommer in till regeringen får vi naturligtvis ta ställning till den. Som Carl-Oskar Bohlin vet görs det en särskild prövning av vilka som får driva och öppna nya kärnkraftverk. Det kommer att göras en väldigt noggrann säkerhetsprövning om det blir så att det kommer någon som vill bygga ny kärnkraft i Sverige.

När det gäller vindkraft har regeringen precis tagit beslut om ett stort nytt vindkraftsprojekt utanför Trelleborgs kust. De själva säger att det enligt plan ska vara färdigt ungefär 2027. De börjar bygga om två år, så byggtiden beräknas till två år - ungefär som jag sa i intervjun.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Frågor besvaras av:

  • Socialminister Lena Hallengren (S)
  • Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
  • Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  • Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.