Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Bakgrunden är att flera skogsägare har kontaktat mig och uttryckt oro över vad de uppfattar som en successiv urholkning av äganderätten i skogen.

Vi har problem med exempelvis nyckelbiotoper, avverkningsanmälningar som publiceras på nätet och utökad talerätt.

Ett annat av de problem som återkommer gäller artskyddsförordningen. Här finns flera omskrivna fall där man har omöjliggjort avverkningar. Fallet med lavskrikan är kanske det som är mest omskrivet.

Generaldirektörerna för de två ansvariga myndigheterna, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, begärde i en skrivelse till regeringen i juni att man ska göra en översyn av artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämplig, effektiv och rättssäker. Ännu, nio månader senare och trots flera påtryckningar, har ingenting hänt.

Min fråga till statsrådet är om och i så fall när regeringen avser att genomföra den översyn som efterlyses i skrivelsen.

Herr talman! Artskyddsförordningen är en mycket komplex fråga.

Nyligen har Mark- och miljööverdomstolen prövat ett förbud som gäller bombmurkla. Det är klart att här sätter man en praxis på plats. Man har också i den domen sagt att lagstiftarens avsikt är att artskyddsförordningen inte ska ha så långtgående konsekvenser att man förbjuder skogsbruk utan att ersätta markägaren eller förbjuder det totalt.

Det här gör givetvis att vi måste se över lagstiftningen och anpassa den utifrån den praxis som nu råder. Hur den utredningen och direktiven till den ska se ut är en fråga som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Herr talman! Statsrådet säger att vi behöver göra en översyn. Det har vi ju konstaterat. Det är precis det generaldirektörerna efterlyser.

Jag har vid upprepade tillfällen ställt frågan här: När kommer regeringen att inleda den här översynen? Jag ställer den igen. Det har gått nio månader sedan generaldirektörerna gjorde sin skrivelse till regeringen. Ännu har ingenting hänt. När kommer regeringen att inleda översynen av artskyddsförordningen?

Frågestund

Herr talman! Som jag sa bereds frågan för närvarande i Regeringskansliet. Exakt vilket datum vi kommer fram till direktiven kan inte jag ange i dag. Men det är en viktig och komplex fråga som måste hanteras genom att vi ser över lagstiftningen.

Herr talman! På grund av missbruk, psykisk ohälsa, skulder, otillräcklig ekonomi, relationsproblem med mera befinner sig ungefär 35 000 människor i Sverige i hemlöshet.

I dag är det många gånger civilsamhället som hjälper de här personerna att överleva och även hjälper dem med tillfälliga boendelösningar.

År 2014 lämnade regeringens hemlöshetssamordnare sin slutrapport. Det har gått rätt lång tid sedan dess, och jag upplever att regeringen inte syns i hemlöshetsfrågorna.

Därför vill jag fråga vad som har hänt med hemlöshetssamordnarens alla förslag. Eftersom jag inte riktigt ser regeringen i de här frågorna undrar jag också vem som är ansvarig minister.

Herr talman! Det är en mycket viktig fråga som Sofia Modigh tar upp.

Det är otillständigt att människor ska leva hemlösa och inte ha tak över huvudet. Det är särskilt upprörande när också barn tvingas till denna oerhört otrygga och utsatta situation. Det är mycket viktigt att komma till rätta med hemlöshetsproblematiken.

Herr talman! Jag måste svara att jag inte är uppdaterad om vad som har hänt med samordnarens rapport. Jag har tyvärr inte den uppgiften utan får återkomma direkt till Sofia Modigh med den. Men jag kan konstatera att det här är en viktig och prioriterad fråga. Det handlar om anständigheten i samhället att det håller ihop.

Självklart är det så att civilsamhället gör enormt viktiga insatser, men detta kan inte vila enbart på civilsamhället och frivilliga insatser. Kommunerna har det övergripande ansvaret, och självklart har också regeringen ett ansvar.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och ser fram emot att få en rapport om rapporten.

Men jag undrar: Bortsett från förslagen från hemlöshetssamordnaren, ser regeringen något behov av ett samlat nationellt grepp? Finns det planer på någon ny nationell strategi? Det fanns ju en sådan tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag ber att få återkomma mer specifikt direkt till Sofia Modigh. Jag är inte uppdaterad om effekterna eller hur regeringen har hanterat rapporten.

Generellt vill jag säga att det här är en mycket viktig fråga. Det är helt oacceptabelt att människor, inte minst barn, tvingas leva i denna mycket utsatta situation.

Vi behöver ett samhälle som håller ihop. Vi jobbar med ett samhällsbygge för att minska klyftorna, och självklart är insatser för att både förhindra och åtgärda hemlöshet en viktig del av detta.

Herr talman! Min fråga är riktad till inrikesministern.

Just nu övervägs det inom Sveriges riksbank att införa en så kallad evaluta, det vill säga ett kontantlöst samhälle.

I regeringen är inrikesministern ansvarig för både krisberedskapen och det civila försvaret. Min fråga är hur regeringen ställer sig till dessa överväganden.

Herr talman! Tack, Allan Widman, för frågan!

Svaret är att regeringen ännu inte har haft anledning att ta ställning till ett sådant förslag.

Herr talman! Jag är övertygad om att inrikesministern är medveten om att det just nu och sedan knappt ett år tillbaka pågår en översyn av bland annat riksbankslagen.

Min fråga är: Skulle man till exempel genom kompletterande direktiv kunna få den här frågan att bli föremål för den utredningens överväganden?

Herr talman! Den frågan får man rikta till finansmarknadsminister Per Bolund, som ansvarar för den lagstiftningen.

Herr talman! Alternativa fakta och så kallade fake news är kanske inte något helt nytt, men det är just nu mer problematiskt än på länge.

Ett exempel är att myter om vaccinationer skapar svåra problem och utmaningar för sjukvården. Ett annat exempel är myter om internationell handel.

Frihandel i allmänhet och frihandelsavtal i synnerhet är i dag utsatta för en situation liknande den för vaccinationer. Frihandeln är viktig för Sverige och svensk välfärd och en bärande del av den svenska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle vilja fråga handelsminister Ann Linde hur regeringens strategi ser ut för att hantera dessa myter.

Herr talman! Tack för den viktiga frågan!

Det är relevant nu att diskutera fake news och felaktiga nyheter. En av de bästa sakerna vi kan göra är att förklara handelns grundläggande samband: att handel står för ungefär hälften av vår bnp, att 1,4 miljoner människor har arbete att gå till tack vare handel och att det finns många missförstånd när det gäller handel. Debatten handlar snarare om klordoppade kycklingar och att vi kommer att tvingas äta hormonbehandlat kött genom CETA-avtalet, vilket inte är sant.

Mitt svar på frågan är att vi ska gå tillbaka till det som är viktigast, ta ut de delarna och sedan svara på de detaljerade frågorna enligt de fakta som finns, och hela tiden se till att det är fakta som gäller, inte alla de myter som florerar.

Herr talman! Då vill jag bara kort fråga: Förs detta arbete också på Europanivå, och ser man, liksom jag, allvaret i denna situation?

Det har alltid funnits en situation där mytbildning har varit en del av samhällsdebatten. Just nu tycker jag att det har blivit värre, och då får man kanske ta i lite mer och ta strategierna på allvar.

Min fråga till handelsministern är alltså: Förs detta arbete även på Europanivå?

Herr talman! Jag kan svara ett klart ja på den frågan.

Så sent som för en vecka sedan träffades alla handelsministrarna i EU. Vi hade bland annat en gemensam middag där vi diskuterade de utmaningar som handeln står inför: dels det som händer på den amerikanska sidan, brexit och så vidare, dels att det är svårt att ha en faktabaserad diskussion om handel i våra medlemsländer och att en del inte tar till sig fakta därför att de är emot handel som sådan.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

60 miljoner människor är på flykt. Det är det största antalet sedan andra världskriget. Vi i Sverige har tagit ett stort ansvar som nation, men inom landet skiljer det sig rejält mellan kommunerna. Därför är lagstiftningen om att alla kommuner ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända viktig för att dela på ansvaret. Det bidrar till en rimlig fördelning mellan kommunerna och en bättre etablering för enskilda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Vilka effekter ser regeringen att lagstiftningen har fått vad gäller fördelningen mellan kommunerna, och hur arbetar regeringen för att alla kommuner ska leva upp till lagstiftningen?

Herr talman! Det är en stor utmaning för Sverige och våra kommuner. Kommunerna tar i dag emot och bosätter fler nyanlända än vad man någonsin har gjort förut. Alla kommuner tar emot fler än tidigare. Det är en mycket stor ansträngning, och vi har anledning att säga tack till Sveriges kommuner för de stora insatser de gör.

När jag tillträdde innan den nya anvisningslagen fanns på plats var det en skillnad på 1-25 mellan de kommuner som tog emot många, till exempel Lessebo, och de som tog emot ganska få, till exempel Vellinge.

Även med den nya lagen, som fördelar nyanlända utifrån hur många man tidigare har tagit emot, vilken arbetsmarknad man har och kommunernas storlek, är det fortfarande stor skillnad mellan kommunerna. Det beror på att en majoritet egenbosätter sig, så kallade EBO. Det finns alltså fortfarande stora skillnader.

Svaret på frågan är att vi jobbar i mycket nära dialog med kommunerna. Jag träffar SKL centralt men också direkt tillsammans med bostadsministern, inte minst, för att underlätta för kommunerna att klara sitt stora och viktiga ansvar.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är glädjande att höra att det har börjat ske en förbättring när det gäller fördelningen. Men utifrån det som ministern sa om det fortsatta behovet, ser regeringen behov av ytterligare insatser för att förbättra fördelningen mellan kommunerna?

Herr talman! Jag utesluter inte att vi måste jobba vidare med lagstiftning, men jag vill ändå säga att jag hittills är imponerad av hur väl kommunerna har kunnat svara upp mot en mycket tuff utmaning. Alla kommuner tar emot och gör stora ansträngningar.

Vi vet att vi har en situation med bostadsbrist i många av landets kommuner. Det är ett problem som har eskalerat och vuxit under många års tid. Nu har vi fått igång bostadsbyggandet - det håller en rekordhög nivå - men mer behöver göras för att både fortsätta med bostadsbyggandet i hög takt och få till stånd tillfälliga lösningar.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht.

I slutet av förra veckan gick Skogsstyrelsens gd Herman Sundqvist ut på DN Debatt och berättade att han beslutat att pausa inventeringen av nyckelbiotoper i hela nordvästra Sverige. I själva verket är det inte inventeringen som är pausad - den har varit pausad länge - men nu väljer man att inte ens registrera värdefulla naturområden som upptäcks i samband med avverkningsanmälningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Beslutet har väckt bestörtning och oro inom miljörörelsen, för det handlar om gamla naturskogar med höga värden i fråga om biologisk mångfald. Förutom att beslutet går stick i stäv med regeringens ambitioner att skydda mer värdefulla skogar och öka miljöhänsynen i skogsbruket väcker det oro över tilltron till den svenska FSC-certifieringen av skogsråvara.

Jag vill därför fråga Sven-Erik Bucht: Hur ser ministern på risken att beslutet kommer att leda till avverkning av nyckelbiotoper och minska förtroendet för den svenska miljöcertifieringen av skogsråvara?

Herr talman! Tack för frågan!

Detta rör ett myndighetsbeslut, och som enskilt statsråd ska jag inte värdera det. Jag har dock, precis som Stina Bergström, sett att myndighetschefen bland annat har skrivit en debattartikel där han talar om att myndigheten anser att den metod man har i dag för inventering av arter inte är anpassad, tillförlitlig och bra, särskilt inte när det gäller den nordvästra delen av Sverige.

En paus betyder absolut inte att det är fritt fram att avverka hur som helst. Vi vet att vi har ansvarsfulla skogsägare som har tagit ett ansvar för dessa frågor under en lång tid. Det som framgår från myndighetschefen är att man nu tar en paus, ser över regelverket och hittar en metod som är bättre anpassad till det bestånd som finns i nordvästra Sverige.

Herr talman! Tack för svaret!

En paus är ju en paus. Jag tänker att det inte är så att man tänker sluta att avverka. Enligt FSC-certifieringens regler är det inte tillåtet att avverka nyckelbiotoper, men det är inte säkert att alla skogsägare alltid vet vad som måste skyddas. Även vårt statliga bolag Sveaskog har svårt med detta och har blivit prickat av FSC.

Jag undrar ändå, ministern: Kan jag som konsument av skogsprodukter känna mig trygg under pausen med att värdefulla träd som borde sparas inte avverkas innan det görs en inventering?

Herr talman! Generellt kan jag säga att vi kan känna oss trygga med svenskt skogsbruk. De flesta skogsägare sköter detta på ett exemplariskt sätt. Det kan givetvis hända att det blir fel någon gång, men en paus är en paus.

Nu ska man se över och hitta en bättre metod så att vi kan skydda arterna bättre. Detta kommer man att göra tillsammans med skogsbruket och miljöorganisationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Det finns mycket vi skulle kunna tala om gällande skolan i dag, men då Gustav Fridolin, som egentligen skulle ha tagit mina frågor, inte är här och statsrådet kanske inte har detta som sitt huvudområde får jag ställa frågor som vi kanske kan prata om, åtminstone.

Frågan gäller de senaste uppmärksammade våldtäkterna som har skett på skolor. Våldtagen på sin skola - allvarligt - hör statsrådet hur illa det låter? Det går inte en dag utan att vi kan läsa om våld och otäckheter som sker i skolorna i dag. Tyvärr är skolan kanske bara ett mikrokosmos av hur samhället ser ut, och det är ju statsrådets huvudområde.

Jag har ställt frågan förut, och den kommer igen: När har man förbrukat rätten att gå i det vanliga skolsystemet?

Vi har nyss fått föreskrifter, OSA, som rör arbetsmiljön för lärare i förskola och skola. När får vi en OSA för eleverna som går i skolan? När ska våra skötsamma elever få chansen i skolan?

Det kanske kan hjälpa om vi kunde komma fram till nationella riktlinjer om sexuella trakasserier i skolan?

Herr talman! Det är naturligtvis fullkomligt oacceptabelt att någon människa ska utsättas för en våldtäkt. Det blir extra upprörande om det handlar om minderåriga barn i skolan. Det är självklart en tragedi varje gång ett sådant övergrepp sker, och allt måste göras för att förhindra att det kan ske.

Svaret på frågan är att arbetsmiljölagen gäller även i skolan på samma sätt som på andra arbetsplatser och i samhället i övrigt. Det är också viktigt att skolan samarbetar med andra - vilket man också gör - till exempel med polisen och socialtjänsten, för att kunna säkerställa att man har en trygg och bra arbetsmiljö för alla i skolan, inte minst för eleverna.

Herr talman! Tycker statsrådet verkligen att det är rimligt att dömda våldtäktsmän ska gå i samma skola som vanliga barn? Är inte våra barns liv och säkerhet viktigare än så? Jag vet att det finns något som heter skolplikt; som lärare sedan 15 år är jag väl med bekant med det. Men dessa flickor som våldtas och som vi kan läsa om - det är till och med pojkar som våldtas - är någons barn. Det handlar om deras liv och deras framtid.

När är det nog? För mig är det enkelt. Personer dömda för grova brott ska inte gå i skolan med vanliga elever. Det är dessa vanliga elevers förbannade rätt att faktiskt vara trygga i skolan.

Herr talman! Det är tyvärr inte bara de som en gång har begått brott som kan begå nya brott. Det som skolan har att säkerställa är framför allt att ingen blir utsatt för brott, särskilt inte den typen av grova brott som en våldtäkt är. Men över huvud taget finns det ingen acceptans alls för att någon elev över huvud taget ska vara rädd för att bli utsatt för våld under sin skoldag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Skogsstyrelsen har under lång tid registrerat och inventerat nyckelbiotoper i Sverige. Det har man gjort för att vi bättre ska kunna skydda vår skog. En nyckelbiotop är ett skogsområde med mycket stora naturvärden. Det kan vara gammelskog, områden med rödlistade arter och så vidare. Det är alltså helt centrala områden för att vi ska kunna uppnå våra miljömål om biologisk mångfald eller till exempel levande skogar.

Det har varit ett politiskt uppdrag till Skogsstyrelsen att man ska bedriva detta arbete med nyckelbiotoper. Därför var vi många som studsade till när vi läste generaldirektörens debattartikel där han säger att han avbryter detta arbete för ett område stort som ungefär halva Sverige.

Då vill jag veta följande: Kommer ministern verkligen inte att vidta några åtgärder för att snarast möjligt återuppta inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper?

Herr talman! Jag fick denna fråga nyligen, och jag måste upprepa att detta är ett myndighetsbeslut som jag som statsråd inte ska gå in och värdera. Men det som myndighetschefen mycket tydligt redovisar i debattartikeln i DN för en vecka sedan är att man tar en paus för att hitta en bättre metod. Jag har ingen anledning att ifrågasätta myndighetens beslut om att ta fram en bättre metod.

Under denna paus kommer Skogsstyrelsen självklart att fortsätta bedriva sin tillsynsverksamhet oavsett om man jobbar med att hitta en bättre metod eller inte.

Herr talman! Men om det är ett beslut som helt uppenbart strider mot våra politiskt satta mål på detta område om att vi ska ha levande skogar, som är ett av våra 16 miljömål som vi i dag inte når, tycker jag att hela regeringen, och i synnerhet den ansvariga ministern, har ett ansvar att se till att vi uppnår detta mål.

Menar ministern verkligen att han inte kommer att vidta några åtgärder för att säkerställa att skyddsvärd skog inte ska avverkas? Det är nämligen den helt uppenbara risken när man inte registrerar nyckelbiotoper längre.

Herr talman! Vi ska ha levande skogar; det är en politisk målsättning. Men det finns inget beslut som säger att vi inte får hitta bättre metoder. Det är det som Skogsstyrelsen redovisar, det vill säga att man vill hitta bättre och ändamålsenliga metoder för att vi ska kunna ha levande skogar.

Det är alltså på inget sätt fritt fram här, utan det är en paus då myndigheten tillsammans med branschen och miljöorganisationer kommer att utarbeta mer ändamålsenliga metoder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Även min fråga riktar sig till statsrådet Sven-Erik Bucht. Den handlar om regeringens inställning till de diskussioner, och till och med förhandlingar, som just nu pågår i Bryssel om skog och hur vi ska använda våra markresurser i Europa.

Jag - men även Sverige, inkluderande Sveriges regering, skulle jag vilja påstå - gillar inte delar av det som EU-kommissionen har föreslagit, nämligen att man i Brysselsystemet ska fastslå i princip hur mycket som vi ska få avverka av våra skogliga resurser i vårt land. När det gäller det mandat som till exempel riksdagens EU-nämnd har givit regeringen att förhandla om i Brysselsystemet sägs det också att vi ska ha kvar vårt nationella självbestämmande i denna fråga.

Min fråga är: Hur menar statsrådet att man ska leva upp till det som riksdagens EU-nämnd har bestämt?

Herr talman! Regeringen är mycket tydlig i fråga om detta. Det ska beslutas på nationell nivå om skogen. Det är inte något beslut som ska tas på EU-nivå. Det är också reglerat i EU-fördrag.

Herr talman! Då förutsätter jag att statsrådet ger de tjänstemän som förhandlar om detta de instruktioner som de behöver för att kunna fullfölja det mandat som regeringen har fått i detta ärende.

Herr talman! Det är självklart att regeringen kommer att ge instruktioner till de tjänstemän som för dessa diskussioner.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Ann Linde om CETA-avtalet. Som ett svar från riksdagen på en motion som jag skrev förra året sas det att det är viktigt att vi har ett mycket gediget underlag när vi ska fatta beslut om så komplicerade och omfattande handelsavtal. Det sades specifikt att Datainspektionen, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Arbetsmiljöverket borde få ett särskilt uppdrag att titta på detta avtal och ge yttranden. Det är extra viktigt att vi är noggranna med att göra en bra bedömning av detta avtal eftersom det kommer fler och ännu mer omfattande avtal med andra parter framöver.

Därför blev jag mycket förvånad när statsrådet i ett svar på en fråga i januari sa att det som nu planeras att skrivas klart av Kommerskollegium inte skulle skickas ut på remiss.

Min fråga är därför om jag har missförstått detta. Kommer det att bli ett ordentligt remissförfarande, så att alla relevanta myndigheter har möjlighet att ge ett sakligt och bra yttrande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ledamot Schlyter för frågan.

Denna typ av avtal skickas inte ut på remiss när regeringen överlämnar en proposition till riksdagen. Det har gällt till exempel EU:s frihandelsavtal med Korea, med Colombia och med Peru. Det gäller också propositionen om klimatavtalet från Paris, som beretts och beslutats av Miljö- och energidepartementet. Det är i stället under förhandlingarna som synpunkter inhämtas.

Inför detta råds olika beslut om förhandlingarna har regeringen samrått med EU-nämnden och haft en löpande dialog med näringsutskottets ledamöter. Svenska myndigheter har varit med och fortsätter att vara med, som vanligt när det gäller svenska positioner i EU-arbetet, under hela förhandlingsprocessen.

Vi väntar nu på att få svaret från Kommerskollegium, i samråd med flera myndigheter, den 1 maj. Det kommer naturligtvis att vara helt offentligt så att alla kan ta del av det. Vi kommer säkert att ha fler diskussioner.

Herr talman! Riksdagen är självklart medveten om detta, och det har särskilt skrivits i betänkandet att vi känner till det. Men riksdagen har ändå sagt, eftersom dessa avtal är omfattande och även påverkar hur myndigheter ska arbeta och eventuellt också hur vi ska fatta beslut och strukturerna kring det i Sveriges riksdag framöver, att vi gärna vill analysera detta noggrant och bra och att vi vill att det skickas runt till dessa myndigheter så att vi får ett så gediget underlag som möjligt. Det är skillnad på att analysera ett avtal innan texten är klar och när den är klar.

Herr talman! De texter som kommer att komma den 1 maj, när Kommerskollegium har samrått med alla olika myndigheter, kommer naturligtvis att vara offentliga. Sedan har riksdagen att ta ställning till själva avtalet, och det är ett binärt beslut - man säger ja eller nej till avtalet. Det är inte så att man kan påverka avtalstexten då, utan det måste man göra tidigare i processen. Jag menar att processen har varit väldigt öppen och gedigen, och jag hoppas att alla ledamöter känner sig väl informerade.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson, som för tillfället - eller kanske permanent - inte har särskilt hög trovärdighet när det gäller användningen av siffror, men det är ändå just siffror jag ska fråga om.

Arbetslösheten delas in i det som är konjunkturellt baserat och det som kan påverkas av politiska beslut, det vill säga den strukturella arbetslösheten eller jämviktsarbetslösheten. Jämviktsarbetslösheten är särskilt viktig just nu eftersom den i högre grad påverkar integrationen och den kommunala ekonomin. Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket med flera har konstaterat att inte ett enda av statsrådet Ylva Johanssons, eller hela regeringens, politiska beslut sänker jämviktsarbetslösheten. De beräknas kosta ungefär 12 miljarder - 6 miljarder i ökade utgifter för bidrag och 6 miljarder i minskade skatteintäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan är: Varför har regeringen och statsrådet inte vidtagit en enda åtgärd som sänker jämviktsarbetslösheten?

Herr talman! Jag förstår att du har problem, Niklas Wykman, för när ni styrde sa ni att ni gjorde bra saker, men verkligheten gick i motsatt riktning. Arbetslösheten ökade, och de offentliga finanserna föröddes. Inte minst ungdomsarbetslösheten var oerhört hög. Sedan vi tillträdde går utvecklingen åt rätt håll. Sysselsättningen ökar; senast i dag kom nya siffror från Statistiska centralbyråns AKU. Arbetslösheten sjunker, och vi visar överskott i de offentliga finanserna sedan vi tillträdde. Vi planerar att fortsätta med detta.

Självklart måste politiken anpassas utifrån hur verkligheten förändras. Ett problem som har funnits under många års tid och, skulle jag säga, fortfarande finns i arbetsmarknadspolitiken är att man inte tillräckligt snabbt ställer om utifrån de förändrade förutsättningar som finns och därmed riskerar att vidta åtgärder som inte är de rätta i just det konjunkturläge man befinner sig i. Sammantaget leder regeringens politik alldeles uppenbart i rätt riktning. Arbetslösheten sjunker.

Herr talman! Då kom den förödande floskellistan igen. Jag avser därför att upprepa frågeställningen, Ylva Johansson. Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket - alla samlade bedömare - slår fast att regeringens politik inte leder till lägre jämviktsarbetslöshet. Inte ett enda av de politiska förslag regeringen har lagt fram sänker arbetslösheten. Varför har du inte kommit med något sådant förslag?

Herr talman! Jag tror inte att de ungdomar som nu har fått ett arbete tycker att det är floskler. Den höga sysselsättningsgraden innebär att fler människor än någonsin tidigare går till arbetet i dag. Det är människor av kött och blod, och de har ett riktigt jobb och försörjer sig på egen lön. Jag tror inte att de kallar det floskler.

Problemet för er moderater, Niklas Wykman, är att ni hela tiden har haft fel i era prognoser. Ni sa att om vi återställde arbetsgivaravgifterna för ungdomar skulle ungdomsarbetslösheten öka. Det gjorde den inte, utan den sjunker. Ni sa att om vi återställde arbetslöshetsförsäkringen till en anständig nivå skulle arbetslösheten öka. Det har den inte gjort, utan den sjunker. Sverige går nu i rätt riktning.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

I morse träffades det så kallade säkerhetspolitiska rådet för att diskutera den allvarliga situationen med skjutningar och gängkriminalitet samt hur polisen ska kunna agera i de särskilt utsatta områdena. Det jag har sett i medierna efter pressträffen med statsministern och inrikesministern, herr talman, är uttalandet att man ska knäcka kriminaliteten. Jag har sökt på detta med att knäcka kriminaliteten och gängkriminaliteten. Man kan gå tillbaka till förra året, så ser man att regeringen ville knäcka detta. Det sas i Almedalen, i november och för en vecka sedan. I dag upprepade man detta med att man ska knäcka gängkriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga inrikesministern: Vad blev slutsatsen av mötet? Vad kom ut av detta viktiga möte - förutom statsministerns uttalande att han ska analysera analysen?

Herr talman! Tack för frågan, Roger Haddad! Det gläder mig att du noga följer mina och statsministerns möten.

Detta var ett möte där vi träffade ledande företrädare för de 14 myndigheter som samverkar mot den grova organiserade brottsligheten. Huvuddelen av det som kom fram vid mötet var att den satsning som har gjorts nationellt på att slå ut ledande gängmedlemmar och organiserad brottslighet nu måste bli lokal i de mest socialt utsatta områdena. Vi måste alltså samverka mellan de olika myndigheterna för att slå ut den grova organiserade brottsligheten lokalt. Man har gjort detta på försök i Vivalla, och vi rullar nu ut det i Rosengård och Malmö.

Sedan behöver det naturligtvis tillföras ytterligare resurser till polisen. Regeringen har skjutit till över 2 miljarder kronor till polisen under de närmaste åren. Det behövs också ytterligare lagstiftning, och regeringen har lagt fram över 80 propositioner från Justitiedepartementet och skärpt över 30 lagar.

Herr talman! Myndighetssamverkan i arbetet mot grov organiserad brottslighet är absolut ingenting nytt, utan det har pågått i flera år. Skjutningar och gängkriminalitet är inte heller någonting nytt. Vi har sett det i Göteborg och Malmö och nu i Stockholm.

Därför blir det obegripligt, herr talman, att inrikesministern och statsministern återigen står på samma presskonferens, ungefär på samma ställe, och berättar att de nu ska ta tag i detta. Nu ska de knäcka den grova organiserade kriminaliteten. Vad är det som är nytt?

Herr talman! Jag berömde Roger Haddad för att ha följt mötet och presskonferensen. Det visade sig vara ett misstag.

Det kommer självklart inte att vara en enskild åtgärd som knäcker den grova organiserade brottsligheten. Vi har lagt fram 80 propositioner och gjort över 30 lagskärpningar. Vi har gjort kraftiga förstärkningar av polisens budget. Detta arbete kommer att fortsätta, för vårt mål är enkelt: Den grova organiserade gängbrottsligheten ska knäckas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

I förra veckan överlämnades som bekant utredningen Att ta emot människor på flykt. Det finns mycket att säga om utredningens uppdrag och omfattning, men något som har framkommit i den är bland annat att den juliprognos som lämnades av Migrationsverket gällande antalet asylsökande som skulle komma till Sverige under 2015 ganska direkt visade sig vara felaktig samt att Regeringskansliet fick information om detta.

I februari 2016 tillsattes statsrådet som just etableringsminister, och i april kallades statsministern till KU för en frågestund om hur man hanterat krisen samt vad man visste. Jag utgår ifrån att man före detta möte rådgjorde med det statsråd som hade ansvar för frågorna. Min fråga är om Ylva Johansson delar uppfattningen att Regeringskansliet inte visste att juliprognosen var felaktig i princip direkt efter att den hade lämnats.

Herr talman! Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som har beställt den rapport som Paula Bieler frågar om. Följaktligen är jag det statsråd som ska svara på frågor om den.

Regeringen ägnar sig naturligtvis inte åt att rätta myndigheternas prognoser. Myndigheterna har ett regelbundet prognosarbete. Den juliprognos Paula Bieler hänvisar till visade att antalet asylsökande till Sverige sjönk efter att Tyskland hade ändrat sig om Dublinförordningen. Det visade också prognosen.

Vad som sedan hände, och den information Paula Bieler hänvisar till, var att antalet flyktingar till Europa ökade - inte att antalet asylsökande till Sverige skulle öka. Det fanns nämligen ingen som vid den tidpunkten kunde förutspå att samtliga länders gränssystem skulle bryta samman och att människor skulle ta sig genom gränserna hela vägen upp till Sverige. Den informationen fanns inte vare sig på Regeringskansliet, på Migrationsverket eller i något annat land i EU.

Herr talman! Jag kan konstatera att man kan ha många olika åsikter om begreppet "ingen". Ett flertal personer har lyft upp att det självfallet är betydligt fler som söker sig till Sverige; bland annat har en statsrådskollega påpekat att detta alldeles uppenbart kommer att vara fallet i och med de regelverk vi har haft i Sverige.

Min fråga kvarstår dock. Migrationsverket har självt gått ut och sagt att man meddelade Regeringskansliet att den prognos man lämnade var felaktig, i princip direkt efter att den hade lämnats. Är vidareförmedlingen av information inom Regeringskansliet så pass dålig att regeringen inte kan ta till sig sådan väsentlig information?

Herr talman! Paula Bieler far antingen med osanning eller har inte tagit del av den utvärdering som har gjorts. Informationen som hänvisas till i den utredningen handlar om flyktingtillströmningen till Europa - om att det var folk i rörelse i Asien och Afrika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det fanns ingen information som handlade om att flyktingtillströmningen till Sverige skulle påverkas av det här. Den prognos som Migrationsverket gjorde i juli handlade om detta och inte om det som Paula Bieler försöker få det att handla om.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Anders Ygeman.

Något som det rapporteras om på flera håll i landet är gängkriminalitet. Jag var nyligen på besök i Borås, där man beskrev en oro över att väldigt många ungdomar deltar i denna gängkriminalitet.

Samtidigt hör vi att det har hänt att polisen har gripit personer med skarpladdade vapen och att dessa sedan har släppts ut igen efter endast några timmar.

Min fråga till inrikesministern är därför: Hur kan samhället på ett bättre sätt hantera personer som påträffas med vapen?

Herr talman! Regeringen vill fördubbla straffen för grovt vapenbrott och för handgranater och explosiva varor. Detta kommer att ge obligatorisk häktning. Det kommer också att ge polis och rättsvårdande myndigheter möjlighet att använda sig av hemliga tvångsmedel, det vill säga buggning och hemlig telefonavlyssning.

I och med detta riskerar den som ger sig ut med ett skarpladdat vapen eller har ett skarpladdat vapen i bilen, om den blir gripen av polisen, att inte komma hem på två år.

Herr talman! Jag tackar inrikesministern för svaret.

I Danmark har man även använt sig av jourdomstolar för en snabbare lagföring. Hur ser inrikesministern på det som en potentiell lösning?

Herr talman! Regeringen har tillsatt en utredning om jourdomstolar, och till sommaren kommer förslag på ett pilotprojekt när det gäller snabbare lagföring. Jag har noterat att det finns flera partier i riksdagen som stöder ett sådant förslag, och jag ser framför mig att det därför kommer att kunna bli verklighet.

Herr talman! Jag vänder mig till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Tidningen jag nu håller upp visar en bild på Dominic. Han kom till Sverige för tio år sedan. Dominic har varit här för att förverkliga sina drömmar. Större delen av denna tid har han arbetat som kock, numera som kökschef. Enligt Arbetsförmedlingen är detta ett av de arbetskraftsbristområden som finns i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dominic jobbar, gör rätt för sig och betalar skatt. Han är en uppskattad medarbetare och även en omtyckt samhällsmedborgare.

Nu riskerar Dominic att utvisas. Skälet är att hans arbetsgivare för två år sedan begick ett misstag genom att under två månader inte betala ut en lönebonus om 500 kronor. Eftersom det var ett misstag justerades detta självklart direkt retroaktivt.

Varför lyfter jag då upp det här fallet? Tyvärr är detta inte det enda exemplet på hur myndigheter i dag landar helt snett i bedömningen. Det här är ett mänskligt misstag som begicks för två år sedan av en tredje part, som Dominic i grunden inte alls kunde påverka.

Är det rimligt att detta är regeringens politik? När kommer regeringen tillbaka för att kunna förändra dessa direktiv?

Herr talman! Nej, Cecilia Widegren - detta är inte rimligt. Det är ju helt orimligt att den typen av enkla misstag - att man har glömt att betala ut, eller att det skilde några kronor på en utbetalning - ska leda till att människor måste lämna landet.

Jag och regeringen tycker att det är helt orimligt. Detta är den lagstiftning som infördes när ni hade regeringsmakten. Dominic är tyvärr inte det enda fallet, utan vi har sett flera sådana här fall.

Därför tillsatte regeringen en utredning för att få fram förslag om förändringar av regelverket för arbetskraftsinvandring. Utredningen lämnade sina förslag strax före jul. Dessa är nu ute på remiss, om jag är rätt underrättad, och kommer sedan att beredas i Regeringskansliet.

Utredningen föreslår att det ska bli enkelt att åtgärda denna typ av misstag, så att man inte ska behöva lämna landet.

Herr talman! Det är väldigt lätt att slå sig för bröstet och säga att vi nog ska lösa det här. Det hjälper dock inte Dominic, som nu har två veckor kvar i Sverige, som beskedet är just nu.

Regeringen sammanträdde senast i dag. Regeringen kan fatta beslut varje vecka om att åtgärda saker och ting som inte står rätt till, där mänskliga misstag orsakar fel. Regeringen kunde ha löst detta i dag, eller förra torsdagen, i stället för att hänvisa till en utredning som kommer senare.

Det är kanske rimligt att agera här och nu som etableringsminister. När kommer regeringen att agera?

Herr talman! Jag måste korrigera Cecilia Widegren. Det är riksdagen som stiftar lagar, ofta på förslag från regeringen. Den gällande lagen stiftades av riksdagen under den förra mandatperioden.

Myndigheterna har att tillämpa gällande lagar. Regeringen får inte, enligt grundlagen, påverka och gå in och tala om hur en myndighet ska tolka lagen.

Regeringen kan alltså inte agera på annat sätt än genom att ändra lagen. Nu har vi tillsatt en utredning som har tagit fram förslag som är ute på remiss. Vi återkommer till dessa förslag så att riksdagen får ta ställning till lagändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till EU- och handelsminister Ann Linde, och den tangerar kollegan Patrik Björcks tidigare fråga om frihandel.

Fri och rättvis handel är oerhört viktigt för ett litet, exportberoende land som Sverige. Fri och rättvis handel öppnar dörrar för fler företag och kan bidra till fred och utveckling världen över.

Dessvärre har vi den senaste tiden sett oroande protektionistiska tendenser, både i vårt eget närområde och på andra sidan Atlanten. Därför undrar jag hur ministern ser på framtiden för de avtal som legat för förhandling och som nu förefaller vara i gungning.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Generellt är jag väldigt orolig för den fria handeln. Den politik som den amerikanska administrationen nu för innebär att man kommer att strama åt och tillämpa protektionism. Man har sagt nej till handelsavtal som redan är färdigförhandlade, som TPP-avtalet med Asien. Man vill omförhandla Nafta, och man har inte sagt någonting om det stora frihandelsavtalet mellan USA och EU.

Därför är det väldigt viktigt att vi försöker att jobba med de handelsavtal som EU faktiskt förhandlar om just nu. Dessa rör till exempel Japan, Mexiko, Chile, Mercosur, Filippinerna och Tunisien.

Jag tror att det är oerhört viktigt att vi nu står upp för den fria handeln, inte minst eftersom Sverige är så ekonomiskt beroende av den. Men situationen är allvarlig och oroande.

Herr talman! Stort tack för svaret!

Jag uppskattar verkligen att regeringen visar ett sådant engagemang. Jag skulle vilja följa upp det du sa med att fråga vilken väg ministern tror är mest framkomlig? Vilket av handelsavtalen kan vi hoppas mest på?

Herr talman! Av de förhandlingar som just nu pågår med EU tror jag att avtalet med Japan är det som vi kan hoppas på, kanske redan till sommaren. Man kan också se att flera av de länder som vi förhandlar med har blivit mer intresserade av att hitta lösningar med EU när den amerikanska marknaden nu i princip kommer att vara stängd, eftersom Donald Trump inte vill ha handel med andra regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till inrikesministern.

Under Folk och Försvar sa inrikesministern beträffande självförsörjningen av livsmedel att vi får förlita oss på våra grannar vid en krissituation.

Vid en krissituation skulle sjövägen med största sannolikhet stängas av, och då skulle både Finland och Danmark vara uteslutna. Är det Norge som ministern har tänkt ska hjälpa oss vid en krissituation? Och anser ministern att Sveriges livsmedelsberedskap är god?

Herr talman! Jag kan delvis förstå Magnus Oscarssons rädsla för att i en krissituation tvingas överleva på getost och römme, men citatet är nog tyvärr inte korrekt återgivet och inte i sitt rätta sammanhang.

Grunden måste vara en nationell livsmedelsförsörjning och kanske till och med en regional livsmedelsförsörjning.

Vad jag sa var att de flesta scenarier som bearbetas inte utgår från att Sverige kommer att vara helt avklippt från sin omvärld och att vi därmed kan ha ett begränsat varuutbyte med andra länder. Det tror jag är en bedömning som även Magnus Oscarsson delar.

Jag sa också att självförsörjningsgraden inte är ett bra mått på hur bra vår livsmedelsberedskap är, eftersom den även inkluderar ett antal varor, till exempel vin och ananas, som kanske inte är livsnödvändiga vid en kris eller krissituation.

Herr talman! Tack, ministern, för ditt svar!

Finland är ett gott exempel. Där har de en livsmedelsberedskap på ungefär sex månader. Sverige har en livsmedelsberedskap på sju till tio dygn, och här i huvudstaden Stockholm pratar vi om två dygn, sedan är hyllorna tomma.

Är det på tiden nu att börja med beredskapslager, eller ska vi förlita oss på Icas centrallager?

Herr talman! Jag tror inte att alternativen ser ut så som Magnus Oscarsson beskriver dem. Och jag tror inte på att återgå till kalla krigets beredskapslager.

Däremot behöver vi göra mer för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Vi behöver göra mer för att stärka resiliensen i den svenska livsmedelsproduktionen, det vill säga frigöra oss från insatsvaror med stort behov utifrån. Vi behöver bryta exempelvis stora delar av oljeberoendet i svensk livsmedelsproduktion för att bättre klara en krissituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Under Alliansens tid tillsattes en jaktlagsutredning för att det skulle bli en sammanhållen politik och ett helhetsgrepp kring jaktrelaterade och viltvårdande frågor. När den nya regeringen tillträdde, för snart tre år sedan, valde man att avsluta denna utredning.

I dag saknas en sammanhållen politik på området. Med anledning av de beslut som kommer från regeringen där man minskar markägarnas och jaktägarnas intresse för brukandet är det högst relevant att ställa en fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht om detta.

Riksdagen har gjort ett tillkännagivande om att inrätta en jakt- och viltmyndighet som skulle få ta det samlade greppet om jakt- och viltvårdsfrågorna. Nu har det gått snart tre år i regeringsställning. Min fråga till ministern är därför: När avser ministern att komma till riksdagen med ett beslut om en ny myndighet?

Herr talman! Tack för frågeställningen! Vi måste som regering givetvis noggrant överväga vilka former vi har för myndighetsutövning. Den måste vara effektiv och hållbar.

Frågan om en jaktmyndighet håller vi på att titta på, men det handlar också om att kunna finansiera den. Jag förstår att man under alliansregeringen, när man bara hade underskott, inte hade möjlighet att tillsätta den typen av myndigheter. Den ekonomiska förmågan är ju lite bättre i dag, men det måste vara en effektiv myndighet så att vi inte förslösar mer pengar än nödvändigt.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag blir lite oroad när regeringens representant meddelar att man inte tänker göra det som riksdagen har tillkännagivit till regeringen att den ska göra.

Nya myndigheter behöver naturligtvis övervägas med stor noggrannhet innan de inrättas - det håller jag med om - men i detta fall har man utrett i tre års tid utan att vi får någon signal om varthän det bär. Jag är lite orolig för att det kommer att vara fler frågor som riksdagen har tillkännagivit som regeringen inte tänker göra något åt, därför att man inte vill.

Herr talman! Regeringen har suttit i två och ett halvt års tid, och det var väldigt många jaktfrågor som var olösta när vi tog över. Vi har jobbat mycket intensivt för att få till stånd en fungerande vargjakt, en fungerande fjälljakt och så vidare.

Denna fråga är också något som vi tittar på. Men myndigheten måste bli effektiv och ändamålsenlig och kunna stärka både jakt- och viltvård.

Herr talman! En tredjedel av befolkningen bor i Sveriges landsbygd, och jag är glad att vi har en regering som har höga ambitioner i landsbygdspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Parlamentariska landsbygdskommittén har presenterat 75 förslag för utveckling. En livsmedelsstrategi har tagits fram, ett skogsprogram är ute på remiss och besöksnäringen utreds. Allt detta är viktigt för landsbygden.

Något som också är viktigt är tillgången till service och handel. Jag läste om Elisabeth Gunnarsson, som i 15 år har varit föreståndare för Handlarn-butiken i småländska Häradsbäck med 200 invånare. Hotet om att behöva lägga ned butiken har ständigt varit närvarande. Men hon säger att det nya driftsstödet, som gav den byägda butiken 228 000 kronor i fjol, kom som en skänk från ovan, och nu pratar de om att satsa i stället.

Jag skulle vilja fråga landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om hur satsningen på just driftsstöd till handel och glesbygd har gått och om vi har flera glada exempel som det i Häradsbäck.

Herr talman! Tack för frågeställningen! Det är väldigt viktigt för svensk landsbygd att vi har en fungerande livsmedelsförsörjning och butiker som kan tillhandahålla inte bara livsmedel utan också drivmedel, apoteksservice, paketutlämning med mera.

Vi har haft en väldigt negativ utveckling under tio års tid i Sverige. Butikerna på landsbygden har minskat från ungefär 2 900 till 1 200. Därför har regeringen, som Anna-Caren nämner, tagit initiativ till ett driftsstöd på 35 miljoner.

Vi kommer att få den första utvärderingen nu i april, men jag har redan nu fått signaler om att det är mycket väl mottaget. Till och med en av de ledande personerna i Axfood säger att butiksdöden har upphört i Sveriges landsbygd.

Herr talman! Det är glädjande nyheter, landsbygdsministern.

Hur ser regeringen på en fortsatt långsiktig satsning just på denna typ av driftsstöd som räcker långt ut i glesbygden? Det är min fråga.

Sedan vill jag naturligtvis även passa på att välkomna ministern upp till Bräcke och Ragunda kommun och till Jämtland i morgon.

Herr talman! Tack för välkomnandet! Jag gör ju min Sverigeresa nu. Jag har på drygt en månad varit i 23 olika landsbygdskommuner. Det blir Jämtland i morgon.

Investeringsstöden till landsbygdsbutikerna, som vi har höjt rejält, är i dag 88 miljoner per år. Det handlar om att de ska kunna modernisera butikerna, byta ut frys och kyl, bygga om butikerna. Det är viktigt långsiktigt att vi får dessa stöd på plats för att butikerna ska kunna utvecklas till servicepunkter som kan erbjuda en bred service till landsbygdens människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

I söndagens Agenda fick vi se prov på regeringens arbete med återvändande terrorister från Islamiska staten. Alice Bah Kuhnke menade att kommuner framgångsrikt har avradikaliserat terrorister som kanske ägnat det senaste halvåret åt att elda levande människor i stålburar.

Nu var ju inte påståendet om avradikaliseringar sant, men även om det vore det finns det ett grundfel i regeringens inställning till dessa terrorister. Varför ska vårt samhälle lägga resurser på att försöka avradikalisera dem? Vad är själva vitsen med att ens låta dem behålla sitt svenska medborgarskap och genom det trygga deras inkomst med bidrag på livstid? Det är helt obegripligt.

Kommer Socialdemokraterna och regeringen någonsin att föreslå att åtminstone de som har dubbelt medborgarskap fråntas sitt svenska medborgarskap, så att vi kan utvisa dem på livstid från vårt land?

Jag tror att svenska folket är väldigt intresserat av regeringens ståndpunkt i frågan.

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för frågan! Svaret är nej.

Det är en väldigt liten del av dem som har åkt i väg och slagits i Irak och i Syrien som har dubbla medborgarskap. Det är också en mycket liten andel av dem som har åkt och slagits i Ukraina som har dubbla medborgarskap. Det är helt enkelt inte en kraftfull eller verkningsfull åtgärd.

Regeringen och en stor majoritet i riksdagen har däremot vidtagit en lång rad andra effektiva åtgärder, inklusive en kraftfull förstärkning av Säkerhetspolisens budget, för att kunna ha koll på dem som eventuellt återvänder från den här typen av krigshärdar.

Herr talman! För Sverigedemokraternas del är det glasklart. Väljer man Islamiska staten frånsäger man sig rätten att leva under demokratins frihet. Väljer man terrorkriget ska man möta krigets alla konsekvenser.

I Socialdemokraternas värld ska dessa terrormördare erbjudas samtalsstöd och livstidsförsörjning av de svenska skattebetalarna. Jag kan bara se det som att regeringen genom sitt ställningstagande indirekt står som finansiärer av terrorkriget.

Jag beklagar detta från djupet av mitt hjärta, och framför allt gäller det alla dem som faller offer för islamisternas framfart.

Herr talman! En lögn blir inte sann för att man framför den med upprörd stämma.

De som har gjort sig skyldiga brott ska dömas i domstol, och i Sverige är straffet för mord livstids fängelse. Det och inget annat gäller för mördare.

Ingen människa har rätt till försörjning av staten. Den som misstänks för brott ska det inledas förundersökning mot. Den ska dömas i domstol. Har man gjort sig skyldig till mord är det enligt svensk lag livstids fängelse som gäller. Låtsas inte något annat, Adam Marttinen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson.

Det är i dag brist på arbetskraft inom ett antal yrken. Bristen är ett hinder för tillväxt och välfärd i Sverige. Då är det bra att möjlighet finns att rekrytera arbetskraft från andra länder.

I min hemstad Borås finns Vevens Mekaniska som förgäves sökte efter den nödvändiga kompetensen på hemmaplan. För att växa, skapa ytterligare arbetstillfällen och bidra till den svenska välfärden har de därför rekryterat fyra specialister från Ukraina.

Efter drygt ett halvår fick de äntligen sina arbetstillstånd, men då uppstod nästa byråkratiska utmaning: personnummer. De är en förutsättning för att Vevens på ett korrekt sätt ska kunna betala ut lön och arbetarna betala in sin skatt.

Alla papper är i ordning, och arbetarna finns på sin arbetsplats. Men Skatteverkets besked är att det dröjer minst åtta veckor innan ett personnummer kan utfärdas. Frustrationen är stor.

Anser statsrådet Ylva Johansson att det är rimligt att det ska ta månader att utfärda ett personnummer? Om inte, vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att korta den orimligt långa handläggningstiden?

Herr talman! Jag tackar Cecilie Tenfjord-Toftby för en mycket viktig fråga. Det är givetvis inte rimligt med så långa väntetider.

Vi har en glädjande situation med en stark tillväxt av nya jobb, men många av de jobben är svåra att tillsätta med personer med rätt kompetens i vårt land. Därför måste vi satsa på utbildning. Men det måste också vara enkelt för arbetsgivare att rekrytera den arbetskraft de behöver, till exempel specialistkompetens eller särskilt utbildad personal, från andra länder.

Det är också därför vi behöver en modernisering av den lagstiftning vi har för arbetskraftsinvandring så att man inte riskerar att bli fälld på grund av enkla misstag som arbetsgivaren kan begå.

Svaret på frågan är: Nej, det är inte rimligt med så långa väntetider. Detta är något som regeringen vill åtgärda.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om det tyvärr inte är till mycket hjälp för de drabbade. Den långa handläggningstiden skapar ohållbara situationer för arbetsgivare, arbetare och den svenska arbetsmarknaden.

Som vd:n på Vevens Mekaniska säger: Det enda vi begär är att det ska ta rimlig tid att få deras personnummer när allt annat byråkratiskt är färdigt från de anställdas och företagets sida.

Vilka ambitioner har Ylva Johansson att rätta till detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag delar upprördheten. Det måste gå fort och enkelt för arbetsgivare som behöver rekrytera specialiserad arbetskraft från andra länder. I dag tar det för lång tid och är för bökigt. Vi behöver hitta enklare vägar för att lösa detta.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ann Linde.

Vad som händer med relationerna med Storbritannien efter brexit är ett stort frågetecken såväl politiskt som ekonomiskt.

Hemma i Vårgårda och Herrljunga finns flera mindre företag med konkurrenskraftiga varor som klarar sig väl på den internationella marknaden. Flera företag säljer varor på den brittiska marknaden, bland andra Spridermaskiner, Herrljunga Cider och Herrljunga Terazzo.

Kommer de att påverkas av brexit? Kommer de att behöva vidta åtgärder? Hur ser deras förutsättningar ut för att fortsätta handla med Storbritannien? Vad kan ministern säga om detta så här långt?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

På längre sikt ser det tyvärr problematiskt ut för svenska företag. I går fick jag en utredning från Kommerskollegium som visar att det som händer när brexit slår till, alltså i princip två år efter att man har lämnat in notifieringen, är bara negativt. Man kan dock försöka hitta vägar för att mildra det som är negativt.

Om handelsmönstren ser ut som de gjorde 2015 innebär det för svenska företag en extra tullkostnad på allt de importerar på 2,2 miljarder. Bland annat livsmedel, vägfordon och kläder kommer att drabbas.

Vi ska försöka få till ett frihandelsavtal så fort som möjligt. Men eftersom Storbritannien har sagt att man också vill lämna tullunionen kommer det att bli besvärligt.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Självklart är små och medelstora företag mer sårbara i denna process än multinationella företag. Det är därför viktigt att Sverige värnar handeln med Storbritannien och därmed arbetstillfällen och investeringar i Herrljunga, Vårgårda och runt om i landet.

Vi ser fram emot att regeringen fortsätter att värna frihandeln och små och medelstora företags möjlighet att delta på den europeiska marknaden.

Herr talman! Jag håller helt med ledamoten om att det måste vara den svenska linjen. Samtidigt är det ganska orimligt att vi har ett färdigt frihandelsavtal när brexit väl slår till två år efter notifieringen. Det innebär att det kommer att bli tullar för importerande företag från dag ett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det betyder att vi måste se till att företagen i alla fall är informerade om vad som händer. Jag och statsrådet Bucht ska bland annat ha ett seminarium för livsmedelsbranschen om vad detta kommer att innebära.

Herr talman! EU:s nya vapendirektiv röstades genom i tisdags. Vi är många som tycker att direktivet slår hårt mot laglydiga vapenägare samtidigt som det är näst intill verkningslöst mot terrorister och grova brottslingar.

Vid ett flertal tillfällen har statsrådet Anders Ygeman lovat att direktivet inte ska drabba svenska jägare och sportskyttar. Hur tänker ministern uppfylla sitt löfte?

Herr talman! Boriana Åberg säger att det är många som är motståndare till EU:s vapendirektiv. Det gäller dock inte den moderata riksdagsgruppen, som i sin helhet har ställt sig bakom detta i EU-nämnden. Det gäller inte heller den moderata gruppen i EU-parlamentet, som har varit drivande i att få fram den kompromiss som föreligger. Var Boriana Åberg själv står får hon själv framföra.

Vapendirektivet är färdigt och ska utredas. Jag ser inte framför mig att det blir några större förändringar för Sveriges sportskyttar och jägare. Skälet är att Sverige har en hög nivå på sitt vapenskydd.

Sverige är dock väldigt betjänt av det som direktivet sätter stopp för, bland annat reaktivering av vapen och vapen som har använts i terrorattacker. Även de farligaste vapentyperna som har använts i terrorattacker förbjuds. Detta stärker EU:s säkerhet men påverkar inte Sveriges vapenägare.

Herr talman! Det är bra att det blir en utredning. Kan ministern garantera att de tjänstemän på Justitiedepartementet som har hanterat ärendet hittills och som vid vissa tillfällen agerat direkt mot riksdagens vilja kommer att hållas borta från utredningen?

Herr talman! Jag förstår över huvud taget inte vad Boriana Åberg menar.

Det kommer att tillsättas en utredning av regeringen. Jag kommer att se till att direktiven för denna utredning har brett stöd i riksdagen. Jag är övertygad om att resultatet av utredningen också kommer att ha brett stöd i riksdagen och att den ganska förvirrade kritik som har förekommit hittills kommer att falla platt till marken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht.

Svensk landsbygd behöver i dag bra förutsättningar för att vända trender med urbanisering och stagnation, vilket har pågått under många år. I detta är strandskyddet viktigt.

Vi har i många år brottats med frågan om strandskyddet. Det har kommit olika utspel om och förslag på lättnader, men ingenting har skett. I vissa kommuner finns fler sjöar än invånare. Både jag och Sven-Erik vet hur det ser ut, eftersom vi bor på landsbygden.

Avser landsbygdsministern att vidta några åtgärder vad gäller strandskyddet för att underlätta för en positiv utveckling på landsbygden?

Herr talman! Tack för en mycket viktig fråga! Strandskyddet hanteras inte av mig utan av statsrådet Karolina Skog, men jag stöter på frågan väldigt ofta när jag är ute på svensk landsbygd. Jag kan säga så här: Det finns inte en enda landsbygdskommun som inte har tagit upp denna fråga.

Detta är viktigt för dem som bor där så att de kan bo och bygga i vackra, bättre lägen. Strandskyddsdelegationen pekade på detta i sin utredning när man tittade på den lagstiftning som gäller och som i bred enighet antogs av riksdagen 2009. Delegationen såg att det finns problem här. Även Landsbygdskommittén har tagit upp frågan.

Vi har all anledning att skynda på med analyserna för att göra förändringar som möjliggör byggande även i attraktiva lägen på landsbygden.

Herr talman! Tack, statsrådet, för bra svar! Precis som du beskriver har det gått troll i frågan. Eftersom regeringen bedriver en offensiv landsbygdspolitik vill jag framhålla att detta också är en landsbygdsfråga, som du säger, även om den faller under ett annat statsråds ansvar. Jag vill bara försäkra mig om att du i din roll arbetar energiskt med frågan framöver. För samtliga kommuner står detta väldigt högt på agendan.

Herr talman! Jag garanterar och lovar att jag kommer att jobba mycket energiskt med frågan.

Herr talman! Min fråga går till Ylva Johansson. I över ett år har konflikten i Göteborgs hamn pågått. På en arbetsplats där det borde råda fredsplikt och där rikstäckande kollektivavtal finns störs verksamheten ständigt, varje dag, av blockader och strejker. Stora insatser har gjorts för att förhandlingsvägen lösa frågan. Regeringen har dessutom kallat in Medlingsinstitutet, vars resultat inte är tillfredsställande. Tyvärr har de fått ända till årsskiftet att lösa konflikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är allvarligt. Vi behöver insatser nu. Vilka åtgärder tänker arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och regeringen vidta för att konflikten i Göteborgs hamn ska kunna avslutas?

Herr talman! Situation i Göteborgs hamn och i andra hamnar är uppmärksammad. Bakgrunden är att det finns ett avtal mellan LO-förbundet Transport och hamnen samtidigt som det finns ett fristående fackförbund, Hamnarbetarförbundet, som vidtar stridsåtgärder.

Frågan har ett flertal gånger varit uppe i Arbetsdomstolen, och det finns en praxis som man följer. Denna praxis beskriver hur konflikten ser ut och om man håller sig inom sin grundlagsfästa strejkrätt eller om man går över gränsen och hotar ett befintligt kollektivavtal. Detta pågår.

Jag är bekymrad över situation, det vill jag säga. Mot denna bakgrund har jag gett ett särskilt uppdrag till Medlingsinstitutet att återkomma med en kartläggning av liknande situationer. Jag vill bara göra en korrigering. Regeringen har inte kallat in Medlingsinstitutet för att lösa konflikten. Parterna har dock i olika sammanhang bett om hjälp från Medlingsinstitutet.

Herr talman! Vad som behövs i situationen är initiativ från regeringen. Det går inte att lösa konflikten som det ser ut nu. Två förslag har avvisats, och nu är bara lagstiftningsvägen en fruktsam väg. Vi riskerar svenskt näringsliv och hela samhället. Jag undrar därför om Ylva Johansson och regeringen är beredda att snabbt begära förändringar i lagstiftningen på detta område.

Herr talman! Låt mig först tydliggöra att jag som arbetsmarknadsminister inte har några synpunkter på en pågående arbetsmarknadskonflikt. Det är upp till parterna att hantera den pågående konflikten. De kan be om hjälp från Medlingsinstitutet för att lösa detta och har också gjort det under några omgångar.

Jag är dock bekymrad över en situation där en arbetsgivare blir utsatt för stridsåtgärder trots att denne har köpt sig fredsplikt genom kollektivavtal. Mot denna bakgrund har jag gett Medlingsinstitutet i uppdrag att återkomma med en kartläggning. Detta arbetar Medlingsinstitutet med.

Herr talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld. Skogen skapar förutsättningar för jobb och tillväxt, och den är oerhört viktig som en del av lösningen på klimatutmaningen. Nu tornar dock ett allvarligt hot mot svenskt skogsbruk upp sig, nämligen EU-kommissionens förslag om nya regler för markanvändning och klimat, de så kallade LULUCF-reglerna.

Ett av förslagen är att införa ett avverkningstak. Risken är att det får helt förödande konsekvenser för svenskt skogsbruk, för svensk skogsnäring och för vår ambition att ställa om samhället och fasa ut fossil energi. Sverige måste slåss med näbbar och klor för att stoppa regler som begränsar svenskt skogsbruk och som fråntar oss nationellt självbestämmande över skogsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men regeringen är passiv. Därför vill jag fråga landsbygdsministern: Ser regeringen inte att det förslag som kommissionen har presenterat är ett mycket allvarligt hot mot svensk skogsnäring och våra möjligheter till klimatomställning? Vad gör regeringen?

Herr talman! Tack för frågan! LULUCF hanteras visserligen av klimatminister Isabella Lövin, men jag är väl förtrogen med frågan eftersom den berör skogen. Skogen är oerhört viktig för att vi ska kunna hantera klimatet. En växande skog är det bästa som finns för att reducera koldioxid.

Jag fick även tidigare en fråga om regelverket av Eskil Erlandsson. Den svenska regeringen är mycket tydlig med att beslut om skogen ska tas på nationell nivå. Det ska icke tas på EU-nivå. Detta är ett tydligt ställningstagande från regeringen.

Herr talman! Jag blir lite bekymrad över att landsbygdsministern som är ansvarig för skogspolitiken uppenbarligen inte engagerar sig mer tydligt i frågan. Detta är kanske en avgörande framtidsfråga för svenskt skogsbruk, svensk skogsindustri och för landsbygden och jobbskapandet där. Detta gör mig bekymrad.

Låt mig ställa en kontrollfråga, herr talman, om hur man ser på det mandat som vi har gett: Kan regeringen acceptera ett regelverk där avverkning kan komma att betraktas som utsläpp till följd av referensnivåer trots att vare sig avskogning eller utsläpp sker?

Herr talman! Denna fråga hanteras av statsrådet Isabella Lövin. När det gäller engagemanget för skogsfrågor kan jag garantera att det är mycket stort, oaktat om det är klimatministern eller landsbygdsministern som hanterar dem.

Jag jobbar särskilt intensivt på EU-nivå med andra skogsländer för att vi ska hitta en samsyn om frågorna. Framför allt de sydliga länderna inom EU har en helt annan syn på skogen än vad vi skogsländer kanske har.

Herr talman! Denna vecka har jag berikats med praoeleven Märta Lindström, årskurs 8 på Musikugglan i Karlskrona. Hon har funderingar över domen från EU-domstolen som kom i veckan. Den innebär att det inte är diskriminerande av en arbetsgivare att neka en anställd att bära religiösa symboler. Arbetsgivaren kan själv bestämma vilken policy som ska gälla på arbetsplatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta föranleddes bland annat av att en kvinnlig ingenjör i Frankrike hade fått klagomål då hon bar huvudduk. Det här ska nu testas i fransk domstol.

Frågan till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är: Hur ser hon på domen? Tror ministern att den kan komma att påverka svensk arbetsmarknad?

Herr talman! Hej, Märta Lindström!

Det här är en dom från EU-domstolen. Det är inte alldeles enkelt att säga vilka effekter den kan tänkas få för den svenska praxisen. Jag vill nog ha en liten brasklapp här. Jag tror att jag ska avhålla mig från att dra några långtgående slutsatser om vilka effekter den domen kan tänkas få i Sverige i framtiden.

Men låt mig svara så här: I arbetslivet är det på många sätt naturligt att arbetsgivaren kan ställa krav på klädsel och ofta också gör det. Det kan handla om säkerhetsskäl, men också om lämplighetsskäl. Arbetsgivaren kan till exempel bedöma att man ska ha en enhetlig eller neutral klädsel. Om jag är rätt underrättad handlade den här domen om att man inte kan förbjuda en viss religions uttryck, men att det däremot är möjligt för arbetsgivaren att säga att ingen anställd ska uttrycka religion med sin klädsel.

Herr talman! Detta är inte någon helt lätt fråga. Man måste självklart resonera kring den. Religionsfriheten har och ska ha ett starkt grundlagsskydd i Sverige, samtidigt som till exempel beslöjning eller besmyckning kan ha direkt inverkan på hur man kan utföra vissa arbetsuppgifter. Det är definitivt en delikat fråga.

För att utveckla det här lite grann: Både Märta och jag är genuint intresserade av ministerns åsikt i frågan. För övrigt är jag uppmanad att hälsa att Bajen är bäst.

Herr talman! Enligt svensk lagstiftning är det arbetsgivaren som har att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren kan också i många sammanhang ställa krav på hur man ska uppträda och hur man ska vara klädd när man utför sitt arbete. Ibland är det av säkerhetsskäl, ibland kan det vara av andra skäl. Jag anser att det här kan falla under den tillämpningen.

Tack, Märta Lindström - Bajen är bäst!