Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att skattesystemet är till för att trygga finansieringen av vår gemensamma välfärd samt för att verka utjämnande mellan unga och gamla, arbetande och pensionärer. Det är hela idén med beskattning av samhället. Delvis ofinansierade och föga jobbskapande skattesänkningar har genomförts i en omfattning av ca 100 miljarder under regeringen Reinfeldts första mandatperiod. Den i prognos antagna bnp-tillväxten under valperioden har tagits som utgångspunkt för skattesänkningar och inte beräkningar av långsiktiga behov i omsorgen om barn och gamla. Vi socialdemokrater vill att skatter ska tas ut på ett rättvist och effektivt sätt. Ett rättvist skattesystem kännetecknas av att skatten tas ut likformigt och efter bärkraft. Ett effektivt skattesystem vilar på breda skattebaser. Skattesystemet bör vara enkelt och överskådligt samt vara utformat så att det förhindrar skattefusk och skatteplanering. Möjligheterna att skjuta upp beskattning och flytta inkomster, alltså beskattning, mellan olika inkomstslag bör motverkas. Skatterna har också en viktig roll i omställningen till det gröna folkhemmet. Skattesystemet måste slutligen vara förenligt med krav från EG-rätten samtidigt som Sverige måste påverka EG-rätten i de delar vi anser den svenska lagstiftningen vara bättre för miljön, anställda, konsumenter och medborgare. Herr talman! Det har gått över tjugo år sedan den omfattande skatteutredningen och skatteuppgörelsen 1990/91 mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet som senare också fick stöd av Centerpartiet. Vi tycker att det är hög tid för en ny, bred parlamentariskt sammansatt skatteutredning. Regeringen har tillsatt flera mindre, avgränsade skatteutredningar om företagsbeskattning och mervärdesskatteutredningen med experter och inte parlamentariker. Vi socialdemokrater menar att det behövs större tag som också förankras i riksdagen och partiväsendet. Skatteverket är enligt socialdemokratisk uppfattning en viktig myndighet för ordning och reda samt för kampen mot den organiserade brottsligheten och den svarta ekonomin. Med ordning och reda menar vi att medborgarnas inkomster och förmögenheter registreras och beskattas på ett rättvist sätt liksom företagarnas intäkter och tillgångar. Att bekämpa skattefusk handlar om att stärka välfärden men också om att skapa rättvisa villkor för företagen. Rättvisa konkurrensvillkor kräver att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller delar av eller hela intäkter från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag följer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i ett europeiskt och internationellt nätverk. Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av så kallade skatteparadis. Herr talman! Här finns det slående exemplet när vårdföretag som gett sig in i välfärdssektorn skatteplanerar och flyttar pengarna till skatteparadis. De skatter som vi som medborgarna har betalat in för att få en bra skola och en bra omsorg använder de nu till att förse sina direktörer med pengar samtidigt som aktieägarna ska ha pengar som flyttas till skatteparadis. Herr talman! Här borde regeringen ha sett till att införa en stopplag. Det är väldigt enkelt. Det har man tidigare gjort med bara några dagars förvarning i riksdagen. Det borde man kunna göra också här om viljan finns. Men den finns inte. Det är lite bekymmersamt att se flera före detta moderata ledamöter också finns i ledande positioner i detta företag. Finns det någon form av jäv i sammanhanget? Det finns en risk för att världens fattiga stater blir de som får mest problem med skatteparadisen eftersom de har svårare att framtvinga informationsutbytesavtal. Sverige och andra rika länder har ett ansvar för att se till att det blir ett fritt informationsutbyte mellan länderna som alla kan ha nytta av. Sverige bör på olika sätt agera inom EU, OECD och andra multinationella sammanslutningar för att detta ska genomföras. I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs riktlinjer för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp. Skatteverket fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av kassaregister inleddes. En delegation mot felaktiga utbetalningar bildades. Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och frisörsbranscherna och göra oannonserade kontroller. Den borgerliga regeringen tog under förra mandatperioden få egna initiativ mot det inhemska skattefusket. Tyvärr måste vi säga det. Skatteverket måste nu förstärkas. Vi vill att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller inkomster från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag och privatpersoner följer. Under åren 2012-2015 vill vi därför tillföra Skatteverket totalt 200 miljoner kronor för ökade resurser till att bekämpa skattefusk. Det är en socialdemokratisk politik att se till att skatten tas in likvärdigt. Därmed ökar också skatteintäkterna med ca 130 miljoner. Vi socialdemokrater har betydligt högre ambitioner än den borgerliga regeringen. Herr talman! Vi kan därför inte delta i det anslagsbeslut som sedermera kommer att klubbas här. Det har vi skrivit i reservationen. Herr talman! Låt mig bara till sist också säga något om motion 2011/12:Sk252. Denna motion behandlar problemen som tullen upplever när de i sina kontroller upptäcker att misstänkt stöldgods förs in i eller ut från landet. Där har motionärerna Peter Jeppsson och Suzanne Svensson på ett utförligt sätt beskrivit tulltjänstemännens ibland hopplösa situation med att inte kunna göra det arbete de är anställda för att göra. Här borde lagstiftningen ändras i enlighet med reservationen 1 som jag därmed yrkar bifall till.

Herr talman! De myndigheter som ingår i utgiftsområde 3, det vill säga Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, är samtliga inblandade i att bekämpa brott av olika slag. Just brottsbekämpning och kriminalpolitik har kommit att bli något av en profilfråga för Sverigedemokraterna. Det är inte bara vi själva som tycker det. Enligt en opinionsundersökning från Novus som publicerades den 15 november i år framgår det att Sverigedemokraterna är det parti som har högst trovärdighet hos väljarna gällande invandrings- och integrationspolitik. Vi ligger också på tredje plats när det gäller lag och ordning. Det är inte så illa av ett parti som bara är det sjätte i storlek i riksdagen och dessutom gör sin allra första mandatperiod i riksdagen. Sverigedemokraternas kriminalpolitik präglas av en vilja att skapa trygghet i samhället. För att uppnå det vill vi i årets budget satsa mer än regeringen på våra brottsbekämpande myndigheter. Vi vill höja 2012 års anslag till utgiftsområde 3 med sammanlagt 106 miljoner kronor jämfört med regeringen. Av detta tilldelar vi Skatteverket 87 miljoner kronor extra. Det finns fortfarande ett stort skattefel. Vad som behövs är förbättrade och mer omfattande kontroller för att komma till rätta med det skattebortfall som det innebär. Syftet är också att upprätthålla en hög skattemoral hos den överväldigande majoritet av befolkningen som har för avsikt är att göra rätt för sig. Vi vill också satsa mer på Tullverket. Den ökade globaliseringen leder inte bara till ökad handel, rörlighet av arbetskraft och tillväxt, som förespråkarna brukar hålla fram. Det leder också till ökad rörlighet av kriminella nätverk. Sveriges inträde i Europeiska unionen har lett till att våra gränser är mer oskyddade än tidigare. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter, och passkontroller är numera förbjudet mellan Schengenländer. Det har lett till ökade möjligheter för kriminell verksamhet som människohandel, människosmuggling, narkotika- och vapensmuggling, och att kriminella individer kan röra sig mer fritt än tidigare. Av alla dessa skäl är det viktigt att Tullverket ges de resurser som krävs för att möta detta ökade tryck. Som ett led i detta vill vi tilldela Tullverket 19 miljoner kronor mer än regeringen för år 2012. För hela utgiftsområde 3, det vill säga Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, ökar vi successivt anslagen med 350 miljoner kronor fram till år 2015. Dessa förslag har Sverigedemokraterna valt att redovisa i ett särskilt yttrande, så vi stöder alltså inte utskottets ställningstagande. Beträffande Tullverkets resursanvändning och verksamhet har Tullverket i dag två mobila skannrar i drift som kan sättas in i hamnar, vid broar och andra vältrafikerade genomfartsleder vid den svenska gränsen. Den här utrustningen har kapacitet att röntga innehållet i större lastbilar och personfordon. Skanningen går till på så vis att bilar som har blivit utvalda av Tullverket blir skannade och det skapas en digital bild som sedan analyseras av experter på plats. Om misstanke om brott uppstår genomförs sedan en fysisk kontroll som kan ta alltifrån ett par timmar till flera dagar. Det säger sig självt att de här skannrarna sparar enormt mycket tid och är ett allt viktigare redskap för tullen. De som nu är i drift köptes 2004 och det finns ett framtida behov av att också uppgradera utrustningen. Det här är ett mycket viktigt verktyg i tullens jakt på smuggelvaror, narkotikasmuggling och människosmuggling. Tyvärr finns det alldeles för få mobila skannrar och ingen stationär skanner över huvud taget. Sverigedemokraterna har i en partimotion föreslagit inrättande av en stationär skanner vid Öresundsbron. En stationär skanner fungerar på precis samma sätt som en mobil skanner, förutom att den inte kan transporteras till annan ort. Men det vägs till stor del upp av att priset är avsevärt lägre. Våra nordiska grannländer använder sig av sådana stationära skannrar, och det är dags för Sverige att också införa detta system. De här verktygen blir allt viktigare och de är mindre ingripande än en fysisk kontroll. Någon sådan behöver inte göras när skanningen inte ger några misstänkta utslag. Vi vill alltså införa en permanent skanner vid Öresundsbron. Det är det som är innebörden av Sverigedemokraternas reservation nr 2 som jag önskar yrka bifall till.

Herr talman! Jag kan inledningsvis säga att jag delar Anders Karlssons synpunkter på behovet av en ny skatteöversyn i form av en parlamentarisk utredning. Det har Vänsterpartiet också föreslagit i en separat motion till kammaren som kommer att behandlas senare. Vi får alltså anledning att återkomma till den stora och viktiga frågan. Skatteverket är en viktig myndighet. Den hanterar alla våra skatter som vi finansierar välfärd, infrastruktursatsningar, socialförsäkringar med mera med. Myndigheten har gott anseende hos svenska folket och det har vi alla skäl att vara stolta över. Inte minst tror jag att de flesta deklaranter anser att det går lätt och smidigt att deklarera - nog så viktigt. Det ska vara enkelt att göra rätt, och Skatteverket har nått långt i detta arbete. Inte minst är Skatteverkets goda anseende en stor styrka när det gäller att komma till rätta med skattefusket eller det som Skattverket självt brukar kalla skattefelet. Enligt en uppskattning från Skatteverket för några år sedan uppgår detta skattefel till mer än 130 miljarder kronor, motsvarande, tror jag, ca 8 procent av de totala skatteintäkterna. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Det är allvarligt att det offentliga går miste om så stora skatteinkomster varje år. På sikt kan det få betydelse för välfärdssystemen, eftersom pengar som rättmätigt skulle kunna användas till exempel till fler lärare i skolan, mer personal på äldreboenden och höjda bostadstillägg inte finns tillgängliga. Myndigheten har som målsättning att halvera felet till 2014. Även om Skatteverket enligt årsredovisningen för 2010 bedömer att skattefelet minskat något återstår mycket arbete. För att komma till rätta med problemet krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som ger myndigheter större befogenheter. Vänsterpartiet har en rad förslag på det här området som vi utvecklar i en egen motion. Det handlar till exempel om åtgärder mot riskkapitalbolagens skatteplanering genom räntesnurror - en aktuell fråga - åtgärder mot skatteläckage vid utflyttning, svartarbete, ökat användande av personalliggare, redovisningscentraler inom taxibranschen med mera. Herr talman! När det gäller Skatteverket tror jag att ökade anslag ger ett nettotillskott till statskassan i form av ökade skatteintäkter utöver anslaget och minskade skattefel. Vänsterpartiet anser att Skatteverkets budget borde öka med 100 miljoner kronor per år mer än vad regeringen anslår från och med nästa år. I budgetpropositionen skrivs att Skatteverkets ekonomiska läge har förbättrats. Det kan stämma. Men myndigheten har ett så kallat överhäng efter nödvändiga nyanställningar som har gjorts under detta år och prognostiserar ett stort underskott redan nästa år, 2012. Från och med 2013 bedömer verket att man tvingas minska personalen utanför it-verksamheten med 2-3 procent per år om myndigheten endast får pris- och löneuppräkning som en följd av det så kallade produktivitetsavdraget. Jag förutsätter, herr talman, att regeringen är beredd att ompröva anslagsnivån inför budgeten för 2013. Vi vill också öka Kronofogdemyndighetens anslag, bland annat för att förebygga och motverka överskuldsättning. I finanskrisens spår har arbetslösheten slagit mot ekonomiskt svaga grupper. Ungefär 400 000 människor är överskuldsatta enligt Kronofogdemyndigheten, vilket uppskattningsvis kostar samhället enorma belopp, 30-50 miljarder kronor per år. Kronofogden har utarbetat ett fempunktsprogram för att kraftfullt förebygga och motverka denna överskuldsättning. Vi har fortsatt hög arbetslöshet och med en hotande lågkonjunktur runt hörnet kan man anta att problemet för överskuldsatta tyvärr kommer att vara långvarigt. Med detta, herr talman, ställer jag mig bakom Vänsterpartiets särskilda yttrande i ärendet.

Herr talman! Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU1 berör utgiftsområde 3 där vi behandlar skatt, tull och exekution, närmare bestämt budgeten för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Det är ingen tvekan om att ordning och reda i statens ekonomi är viktigt och även en förutsättning för att satsningar kan göras inom den statliga verksamheten. Det finns tyvärr för många exempel på hur länder har misskött sina ekonomier. I vart fall hade Socialdemokraterna tidigare en ledare som hade insikten att den som var satt i skuld inte var fri. Tyvärr måste jag tillstå att jag inte är lika säker på om den kunskapen finns hos dagens S-ledare. Det är inte bara statens intäkter som är avgörande, utan det bygger också på vikten av att verksamheterna hela tiden blir effektivare och att vi kan få ut mer av våra skattepengar. Det kan ske på många olika sätt. När det gäller Skatteverket är det viktigt att vi har bra regler för beslutade skatter och att de kommer in till statskassan. Det är viktigt att påpeka att finansministern inte har någon skattkista att ösa ur, utan det är människor och företag som betalar olika skatter. Vi kan till exempel se hur införandet av personalliggare och kassaregister har gjort det lättare att göra rätt. I en fungerande ekonomi är det viktigt att inte oseriösa företag slår ut seriösa. Vilka kan då vara de effektivaste skatteindrivarna? Givetvis har Skatteverket en viktig uppgift, men vi får heller inte glömma bort möjligheten för oss alla att göra en insats. Tacka ja till kvittot eller begär ett om du inte får något! Tillsammans med godkända kassaregister kan vi då alla göra en insats för seriösa företag och i förlängningen se till att beslutade skatter också betalas. Vi tar många gånger för givet att skattepengarna trillar in, men låt oss än en gång påminna om länder som fattar beslut om skatter som till stor del inte betalas av de skattskyldiga. Därför är det viktigt att vi hela tiden fortsätter att stifta lagar som gör det betydligt svårare att fuska. Men vi kan också med hjälp av reformer medverka till att den svarta sektorn minskar och övergår i en vit verksamhet. ROT och RUT är bra exempel på detta. Det visar också att sänkta skatter inte alltid behöver kosta staten pengar. Men vinnarna är de som utför jobben, de kan nu få avtalsenliga löner och inbetalningar till framtida pensioner, och kunder som får garantier för utförda jobb. Det finns också anledning att berömma Skatteverket för att de hela tiden arbetar med att underlätta för oss skattskyldiga att göra rätt. Att alla ska vara införstådda med vårt skattesystem är nog att begära för mycket. Många upplever en snårskog av regler. I vissa fall slutar det med att någon domstol får avgöra vem som har rätt eller fel. Jag hoppas att Skatteverkets mål att förenkla för oss som vill betala beslutade skatter ska leva vidare. Vill betala skatt behöver inte betyda att vi älskar att betala skatt. Huvudsaken är att den betalas in och inte undviks av dem som tydligen bara vill ha mer, om vi nu ska tro på det vi läser om vissa riskkapitalbolag. Osmakligt är nog rätt beskrivning i dessa fall. Herr talman! Tullen är också en organisation som hela tiden försöker utveckla sin verksamhet. Det gäller att varor och tjänster flyter så smärtfritt som möjligt över våra gränser. Vi vet att vi är ett exportberoende land, och då är det extra viktigt. Men så finns det också varor som vi definitivt inte vill ha över vår gräns. När det gäller narkotikaflödet till Sverige gäller det att tullen hela tiden i samverkan med andra länder ser till att tillslagen i så stor omfattning som möjligt skjuter mitt i prick på narkotikasmugglingen. Vi vet vilken tragedi det blir för många som fastnar i drogmissbruk. Men tullens verksamhet är också viktig för att vi ska få in våra skatter. Om alkohol, tobak och snus tar vägen över våra gränser i det dolda påverkar det skatteintäkterna. Men vi ska inte heller glömma att folkhälsoaspekterna kommer på skam om höga skatter i själva verket leder till att vi översvämmas av billiga varor utan skatt. Därför är det viktigt att vi har en väl fungerande verksamhet så att de som funderar på att smuggla kommer till slutsatsen att riskerna är för stora i förhållande till förtjänsten. Herr talman! Även kronofogdens arbetsområde påverkas av vår politik, förmodligen betydligt mer än dess budget. I en sund ekonomi kan människor och företag betala sina räkningar. Därför är det viktigt att vi fortsätter vår arbetslinje och att fler kan lämna utanförskapet, en resa vi påbörjat men där det tyvärr är en bra bit kvar till målgång. Vi måste även se till att företagsklimatet är sådant att vi slipper onödiga konkurser. Sedan måste vi finna oss i att vissa företag inte får luft under vingarna eller att flygförmågan upphör. Vi ser hela tiden hur företag kommer till och andra försvinner. I lågkonjunkturens svallvågor kantrar betydligt fler än vid högkonjunkturens betydligt bekvämare seglats. Men vi vet också hur exempelvis sms-lån har ställt till det för många enskilda. Här har Kronofogdemyndigheten på ett förtjänstfullt sätt larmat om det osunda i den verksamheten. Många har lockats att ta ett snabbt lån för att kortsiktigt lösa en svår situation, men de riskerar att hamna i långsiktiga problem. När jag senast tog del av denna företeelse var det som om en viss tillnyktring skett. Herr talman! Jag har med några få exempel visat på hur viktigt det är att vi har väl fungerade organisationer som får det att fungera utan att vi är så många som själva märker av det hela. Den budget som nu fastställs är väl avvägd. Skatteverket får tillskott, och kronofogden får en utökad budgetram för att arbeta mot organiserad brottslighet. Det har visat sig framgångsrikt att nyttja lagföring gällande ekonomiska brott för att komma åt en del kriminella ligor. Det får mig att dra mig till minnes hur jag som polis ibland ingrep mot olaglig fiskförsäljning på p-platser efter riksvägar, där skyltar kunde tas enligt väglagen. Ibland kunde bristande livsmedelshantering beivras. Jag träffade huvudmannen långt senare, och vi hade ett ganska glatt samtal när vi såg tillbaka på hans verksamhet. Men han skrattade och sade: Om ni sett till att få fast mig för ekonomisk brottslighet i stället, då hade jag nog fått ett rejält straff. Det ligger onekligen en hel del i hans utsago. Det är bra att betalningsviljan är hög, och den brukar i de flesta fall öka efter ett brev från kronofogden. Rädslan att få en betalningsanmärkning är stor. Det finns dock områden som jag tycker att vi borde se över. Det gäller otyget med falska fakturor till främst små och medelstora företag. Här måste det till en skärpning som gör att dessa rent kriminella förfaranden får ett slut. Många gånger går dessa mer eller mindre oklara krav till kronofogden, och många gånger anser företagaren att det är bäst att betala för att inte hamna i ett register över obetalda fakturor. När en företagare skriver avtal om en hel telefonilösning och endast får en telefon för några hundralappar känns det osmakligt. När sedan det först inblandade företaget sålt kravet vidare till ett finansbolag där summan att betala under några år kan närma sig sexsiffriga belopp är det illa. Här gör inte Kronofogdemyndigheten några fel, men oseriösa utnyttjar rädslan för betalningsanmärkningar. Herr talman! Från Alliansen i skatteutskottet ska vi noga följa utvecklingen inom skatt, tull och exekution. Budgeten är viktig, men jag har också försökt påvisa att det många gånger är andra beslut i denna kammare som påverkar. Jag hoppas att Skatteverket kan driva in alltmer av en allt lägre skattekvot, att tullen blir ännu effektivare att stoppa narkotikasmugglingen och att kronofogden får allt mindre att göra, då allt fler är fria eftersom de inte är satta i skuld.

Herr talman! Ulf Berg tog upp en del punkter om att skatter är viktiga att ta in men att det inte är någonting som man älskar. Vi hade en partiledare som älskade skatter. Det är inte alla som gör det. Jag undrar om du, Ulf Berg, har funderat lite grann över det som jag sade om att era skatteuttag bygger på vilken bnp-tillväxt som finns. Sedan gör man jobbskatteavdrag utifrån det. Man tittar inte på vilken välfärd som behövs och vilka typer av verksamheter som behöver mer underlag för att kunna drivas ännu bättre. Ett exempel är omsorgsfrågorna där vi nu har sett hur det går till i Carema och så vidare. Där räcker pengarna tydligen inte till eftersom människor som finns i deras boenden ligger där och till och med blir amputerade för att de inte blir skötta ordentligt. Man väger också blöjor och så vidare. Min fråga till dig är: Tycker du att det är viktigt att man tar ut skatt efter behov, eller är det bnp som ska avgöra vilken skatt som man ska ta ut i framtiden? Du talar om att jobbskatteavdraget är viktigt och att det har gett många vita jobb. Jag har ett förflutet som byggnadsarbetare. Det är min profession. Jag har här medlemstidningen för byggnadsarbetarna, nämligen Byggnadsarbetaren. Här skriver man om personer på svarta listan. Det är bland andra en man på 65 år från Västerås och en man på 47 från Eskilstuna som har undanhållit 17 629 523 kronor i skatt. Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp dem en efter en. Dessa personer gör, såvitt jag vet, mycket jobb utifrån ROT-avdraget. Vårt syfte med att säga att vi skulle ha mer pengar till Skatteverket var att vi skulle komma åt dessa skojare som undanhåller samhället en massa pengar samtidigt som de inte är konkurrensneutrala i förhållande till de företag som har valt att sköta sig. Min fråga är: Tycker du att det är oväsentligt att sådana här företag kan hantera så stora summor även i fortsättningen?

Herr talman! Låt oss först fundera lite grann över problematiken med riskkapital och om det behövs mer pengar till vården. Jag skulle kunna drista mig att säga att pengarna räcker till men att de hamnar fel. Det är det som vi kritiserar, alltså att dessa företag med stora ränteavdrag och räntesnurror kan se till att undvika skatt. Om nu medieuppgifterna är korrekta är lönerna inte heller särskilt låga. Här är det helt uppenbart att det är fråga om, som alltmer diskuteras, urusel upphandling. Man har alltså köpt någonting och betalat för det men inte kontrollerat vad man får. Man har inte heller varit noga med att beskriva vad man ska få. Här är det viktigt att vi naturligtvis ser till att stoppa dessa räntesnurror. Det är vi politiskt överens om. Sedan ska vi värna om att det finns riskkapitalbolag. Många är mycket bra och skapar en fantastisk tillväxt. Moderaterna i skatteutskottet besökte till exempel ett företag som sysslade med liftanordningar och som har skapat många nya jobb. Det är klart att de måste finnas. Men det är sådana avarter som jag tror att många seriösa företagare tar avstånd från som vi ska se till att stänga kranarna för. De ska inte stå och läcka. Det är vi fullständigt överens om. När det gäller ROT-avdrag och förtjänsten tror jag att det är mycket enklare att kontrollera företag när det blir ett kvittoutbyte mellan kund och företag och där även skatteförvaltningen har fullt inflytande över och insyn i dessa företag tack vare att man kan se dessa fakturor. Jag tror att en och annan företagare som inte sköter sin del i ett andra steg kan få påhälsning. Då har Skatteverket en hel del på fötterna för att kunna göra en revision.

Herr talman! Jag vet inte om jag fick svar på frågan om skatt efter bnp-tillväxt. Det vore det väl bra att i dag veta. Handlar det om de behov som finns i samhället eller om den uträkning som görs om bnp-tillväxt och om att man sedan gör sina jobbskatteavdrag? Jobbskatteavdragen har kostat 100 miljarder, vilket jag tidigare talat om. 100 miljarder kan väl omsättas i att det är ungefär tre och en halv gång vad barnbidraget kostar i statsbudgeten. Det är också mer än två gånger försvarsbudgeten - oerhört mycket pengar som stoppats in i en konsumtionsekonomi i stället för att användas till att skapa tillväxt i samhället. ROT-avdraget kostar ca 13 miljarder. Ulf Berg, du sade tidigare att ROT-avdraget gett pengar till statskassan. Nej, kostnaden är i stället ungefär 13 miljarder. Jag återkommer till detta med bedrägerier. I den tidning jag här visar upp finns tio företag uppräknade - i stort sett i våra storstadsregioner. Jag rekommenderar dig, Ulf Berg, att läsa om hur det verkligen går till, om hur skatt undanhålls och seriösa företagare slås ut. Taxibranschen är ett exempel. Vi kan räkna upp många branscher. Varför yrkar ni inte bifall till vårt förslag om obligatoriska personalliggare även på byggarbetsplatser till exempel - detta för att komma undan svartjobben? Jag har pratat med kolleger och Byggnads ombudsmän. När de kommer in på ett bygge rusar folk därifrån därför att man inte jobbar seriöst. Det kan inte vara rimligt att vi ska godta den typen av verksamhet. Därför hade Skatteverket behövt mer pengar. Tidigare gjorde man mycket jobb inte minst tillsammans med Byggnadsarbetareförbundet för att komma till rätta med förhållandena. Taxinäringen och tömningscentralerna till exempel har vi också förslag om. Varför säga nej till allt det här om du verkligen tycker att skatt ska tas in från alla, inte bara från de seriösa?

Herr talman! Det är lite svårt att förhålla sig till Socialdemokraternas skattepolitik när de inte har någon. Först och främst handlar det om ungefär 70 miljarder i jobbskatteavdrag. Vissa dagar får jag intrycket att ni socialdemokrater godkänner de 70 miljarderna men inte vill ha ytterligare jobbskatteavdrag. Nu verkar det vara så att ni är emot alla jobbskatteavdrag och att vi ska se till att alla arbetare får betala en trettonde månadslön i skatt - om jag nu får tro Anders Karlsson på hans ord. Detta är, som sagt, svårt. Låt oss anta att ni vill ta bort jobbskatteavdragen - jag tar gärna den diskussionen. Det är klart att vi ska gå vidare med jobbskatteavdragen, men det ska vi göra när vi så att säga fått pengar i kassan så att vi kan säkra välfärden. Vi talar om statliga skattepengar men ofta om kommunal verksamhet. Som jag sade i förra replikskiftet kan jag nog peka på att det finns en hel del som kommunerna behöver utveckla. Jag tror att vi behöver fler arbetsgivare etcetera, men vi har också sett exempel på där det inte fungerar. Jag kan rekommendera dig, Anders Karlsson, att åka till Daljunkaregården i Falun - tidigare i kommunal drift men nu i privat drift. Jag har träffat både anhöriga och personal. Alla vittnar om att det blivit ett fantastiskt lyft för verksamheten. 75 procent av all personal från tiden med kommunal drift är kvar. Det är nu en helt annan syn. Företaget är dock inte Carema. Goda exempel finns alltså, och dessa ska vi ta fram. När det gäller bland annat personalliggare och kassaregister är jag förespråkare av att gå vidare och utveckla saker. Jag har svårt att se varför den som tillfälligt, i sex månader, har en blomsterhandel inte ska behöva kassaregister, medan blomsterhandlaren vägg i vägg med fast verksamhet ska ha det. Det finns alltså saker att gå vidare med, och det kan vi säkert göra tillsammans.

Herr talman! Det är alltid lika roligt att få delta i den gastkramande debatten om utgiftsområde 3, Skatt, tull och exekution. Intresset symboliseras möjligen just i dag av antalet åhörare på läktaren . Det ska vara lätt att göra rätt. De myndigheter som vi lagstiftare nu hanterar och ger anslag till har över lag ett i förhållande till många andra myndigheter mycket gott anseende. Jag tror att Skatteverket numera nästan alltid möts av ett stort och positivt gensvar från många av våra medborgare - inte kunder. Det beror på att Skatteverket under en lång följd av år har fått hjälp av lagstiftaren med olika skattereformer. Nu för tiden är det enklare att göra rätt; det är helt klart så. Det är också på det sättet att det finns många duktiga medarbetare hos de här myndigheterna. Det tror jag att vi ska tacka för. Jämför vi med många andra länder ser vi att det är svårt att ha en effektiv organisation utan att ha goda medarbetare. Det ska ändå sägas att vi - jag håller mig till Skatteverket, den största myndigheten - under en följd av år haft mycket duktiga generaldirektörer hos Skatteverket. Lennart Nilsson var generaldirektör i många år. Anitra Steen var under ett fåtal år en duktig generaldirektör. Mats Sjöstrand, som många av oss här känner, har gjort ett mycket gott arbete med att utveckla Skatteverket. Numera är Ingemar Hansson generaldirektör. Också han har stor erfarenhet. Det spelar stor roll vem som är ledare för Skatteverket. Det handlar om två saker: Vi kan laborera med hur mycket pengar Skatteverket ska ha. Och minst lika viktigt är vad Skatteverket ska göra. Herr talman! Skatteverkets personal har minskat i antal. Det har också uppgifterna under en följd av år gjort. Sådana saker som taxeringsfrågor, arv- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt, förenklingar när det gäller reseavdrag och så vidare har gjort det enklare för många att göra rätt. Skatteverkets inriktning har också kunnat ändras - detta för att ta itu med andra åtgärder som inte minst från rättvisesynpunkt känns angelägnare än granskning av de småavdrag som förr funnits. Nu är det egentligen anslaget till Skatteverket som vi diskuterar. Av den anledningen tog jag mig för att i slutet av våren be riksdagens utmärkta utredningstjänst om en översikt över anslagsfördelningen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten under 15 år från både regering och oppositionspartier. Med skammens rodnad måste jag väl medge att Folkpartiet under oppositionstiden var ett av de partier som ofta begärde lite mer pengar. Vi förbleknar dock, herr talman, i ett avseende, nämligen jämfört med Vänsterpartiet som när de förhandlade endera lyckades få igenom allting eller också lade sig platt. Vänsterpartiet avviker från alla andra partier. Man vill alltid ha mer pengar till den här verksamheten. Det finns ganska mycket att säga om detta. Jag avser att lämna in de uppgifter jag fått så att alla kan ta del av dem. Det är en intressant läsning också för liberaler, kan jag säga. Man ska vara försiktig med överbud i sådana här frågor. Den avvägning som ofta görs från regeringars sida är nog ganska klok i förhållande till de uppgifter man ska ha. Enligt en uppgift som Mats Sjöstrand för några år sedan kom med tar vårt skatteverk av vid årets början debiterade skatter in 98 ½ procent - i grund och botten en fantastisk procentsiffra. På andra områden tas ännu mer in. På momsområdet till exempel lär man ta in 99 ½ procent - detta trots att vi har ett ganska komplicerat momsskattesystem. Det här visar att man har väldigt duktiga medarbetare på området. Antalet medarbetare hos Skatteverket har gått ned väldigt mycket. Samtidigt har tekniken väldigt mycket gått framåt. Det är nu mycket lättare att få hjälp och service än det var för några år sedan. Det är inte bara Skatteverkets förtjänst, utan det är också en teknikutveckling. Likväl är det så, herr talman, att det nu kommer extra anslag på 20 miljoner för 2012. Sedan blir det en permanent anslagshöjning på 100 miljoner i förhållande till detta. Jag vill sedan gå över till Tullverket. Där kan man notera samma sak i den sammanställning jag lät göra, nämligen att det nästan alltid finns en lätt överbudspolitik från alla oppositionspartier. Det är lite mer varierat än när det gäller Skatteverket, för Tullverket är möjligen lite mindre känt. Jag tror dock att det är väldigt viktigt att man när man diskuterar Tullverkets anslag koncentrerar sig på dels vad anslagen ska vara till, dels vilka befogenheter verket har. Där kan jag hålla med om den socialdemokratiska synpunkten att befogenheterna, som finns i en motion, alltid kan diskuteras. Det gjorde vi tidigare mer än vi har gjort de senaste åren. Vilka befogenheter ska Tullverket ha? Där har vi säkert inte kommit till vägs ände, utan där måste vi gemensamt se till att vi får ett tullverk som fungerar bättre än det gör i dag. Om finmaskigheten i Skatteverket är ganska hög, vilket jag skulle vilja säga, är det alldeles uppenbart att Tullverket har en svårare uppgift. Det finns också områden som är mycket mer svårbearbetade, till exempel införsel eller smuggling inte bara av sprit utan även narkotika och den typen av varor. Det gäller också utförseln av värdesaker. När jag ser Karin Nilsson, som sitter framför mig, kommer jag ihåg att vi var i Tingsryd eller någon annanstans en gång. Då var det fråga om utförsel av båtmotorer, vilket tullen visste om - utan att kunna ta motorerna i beslag, därför att man inte hade befogenheterna. Detta är den typ av saker som vi i riksdagen - i alla partier - bör fundera över. Vilka befogenheter har tullen? Är de tillräckliga eller inte? Nu är det sagt att Tullverket ska prioritera arbetet mot organiserad brottslighet, och jag tror att det är väldigt viktigt att man gör det och har den inriktningen. Tidigare har det nämligen under en lång rad år varit så att man lätt har velat komma åt enskilda som tagit med sig en eller annan flaska sprit. Det är allvarligt nog, men det är den storskaliga ekonomiska brottsligheten som är det verkliga problemet i detta sammanhang. Slutligen vill jag nämna Kronofogdemyndigheten. 2010 var det 1,2 miljoner människor som fick påhälsning i någon form av Kronofogdemyndigheten. Det är väldigt många. Då måste man dock veta, herr talman, att det tyvärr är så att det offentliga ligger bakom många av dessa saker. Det är saker som indrivning av tv-licenser, parkeringsavgifter och trängselskatter samt sjukvårdsfrågor. Man kan naturligtvis diskutera hur detta ska ske. Är det detta vi ska anslå väldigt mycket pengar till och som är det viktigaste? Jag uppfattar att det finns helt andra saker, bland annat falska fakturor och den typen av saker, som är mycket angelägnare för Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten behöver också ett ökat anslag. Regeringen eller departementet behöver under de närmaste åren fundera på om Kronofogdemyndigheten har att arbeta med de viktigaste sakerna. Man kan notera en sådan enkel sak som att det nästan inte är någon indrivning på el och vatten. Vad beror det på? Jo, det beror på att människor nästan alltid känner sig tvingade att betala detta, för annars stängs elektriciteten och vattnet av. Herr talman! Med dessa ord vill jag avsluta mitt inlägg i denna gastkramande debatt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag har talat om behovet av regelförenklingar och rättssäkerhet i de flesta anföranden jag hållit i kammaren det senaste året, i varje fall då frågorna har inkluderat Skatteverket. Jag blir därför riktigt glad när både detta betänkande och betänkandet om skatteförfarandelagen, som vi debatterade för ett par veckor sedan, innehåller skrivningar som tar upp vikten av förenklingar och rättssäkerhet. I dag, när vi behandlar frågan om anslagen till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, kan man läsa att regeringen framhåller att målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och att bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Den meningen är väl rätt given och förväntad, men de följande meningarna visar också att regeringen vill beakta skattebetalarnas och tullkundernas perspektiv. Där står det att myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och att medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheten är en viktig rättsaspekt. Det är därför viktigt att alla ärenden behandlas lika. Herr talman! Dessa meningar kan låta lika självklara som den första meningen, men jag vet att det finns en del företag i landet som tyvärr inte upplever det så. Många av myndigheternas tjänstemän gör ett alldeles utmärkt arbete och uppskattas för det. Skatteverket, tullen och Kronofogdemyndigheten har också överlag ett gott anseende bland medborgarna, men det finns tyvärr handläggare som brister i bemötande och opartiskhet. Det leder till otrygghet och misstro. Jag har träffat företagare som har berättat riktigt skrämmande historier om hur de behandlas av Skatteverkets skattehandläggare. Därför hoppas jag att dessa fina ord inte bara stannar vid ord utan också leder till förbättringar och förändringar - förändringar som omfattar verksamhetens alla kontor i hela landet. När skattehandläggare med polishjälp bryter sig in för att säkra handlingar som de redan varit på plats och granskat och kopierat finns det en del kvar att göra. När de lägger beslag på företagets alla likvida medel för betalningssäkring, så att det varken finns pengar för de anställdas löner eller utrymme för företagen att anlita juridisk hjälp till sitt försvar, finns det också en del kvar att önska. När den skattskyldige inte kan få insyn i det egna ärendet för att få veta vad han anklagas eller misstänks för, eftersom stora delar av underlaget från Skatteverket är överstruket med svart färg på grund av sekretess, finns det uppenbart en del kvar att önska. Så länge den skattskyldige behandlas rättsosäkert på detta vis är myndighetsutövningen långt ifrån så opartisk och rättssäker som vi har rätt att förvänta oss när vi stiftar lagar. Herr talman! Jag har länge ansett att många av utskottets ledamöter varit alltför låsta vid att prata om förstärkta åtgärder för att komma åt skattefusk och minska skattebortfall, vilket givetvis är viktigt. Det är viktigt för trovärdigheten och för en fungerande skattelagstiftning, men man har i sammanhanget glömt bort skattebetalarnas perspektiv. Det har verkat som att vi bara brytt oss om skattepengarna från företagarna när de inte kommit in. Företagarna levererar in stora delar av landets skatteintäkter, och det är de som investerar i framtidens jobb. De måste givetvis behandlas på ett rättvist och rättssäkert sätt. Jag har i flera år motionerat om rättssäkerhet för företagare under den allmänna motionstiden. Jag blev därför väldigt glad över regeringens ambition att i samband med beslutet om skatteförfarandelagen tillsätta en fördjupad utredning inom fem delområden vad gäller rättssäkerhet för skattebetalare. I och med detta beslut finns löften om stora förbättringar vad gäller lagstiftningen. Med de inledande meningarna i just detta betänkande, som jag läste upp, verkar det också finnas en ambition från regeringen vad gäller uppföljning, tolkning och framför allt tillämpning så att det blir en bra handläggning på alla landets skattekontor. För att upprätthålla skattemoralen är det självklart viktigt att ärliga företagare ska slippa konkurrera med oärliga skattesmitare. Det är dock också otroligt viktigt med balansen mellan myndigheters fiskala delar i jakten på uppsåtliga fuskare och hänsynen till företagens förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Jag ser som sagt flera uttryck i dokumentet som visar på en ambition och en förbättring, förenklingar av regelverken, enhetliga kontrollnivåer, effektiva handläggningstider, myndighetsintern styrning och uppföljning och förstärkning av rättssäkerheten. Med dessa löftesrika ord, herr talman, ser jag fram emot att ta del av kommande regleringsbrev till de aktuella myndigheterna och yrkar bifall till regeringens förslag om anslag till Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter och Tullverkets resursanvändning och verksamhet, och jag yrkar avslag på motionerna.

Herr talman! Det kan vara bra att påminna oss om att detta mycket tunna betänkande handlar om skatt- och tullexekution. Vi har ju valt att utexploatera hela skattesystemet i andra delar, men det kan vi kanske avhålla oss från så här i avslutningen. Jag tänker uppehålla mig lite grann vid vad betänkandet handlar om, och det är de här tre myndigheterna. Alla är de viktiga för den svenska samhällsstrukturen. Det är också viktigt att Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket fungerar väl både som självständiga myndigheter och i samverkan. Myndigheternas huvuduppgift är ju att fungera som uppbördsenhet med en rättssäker funktion. Sakligt sett handlar betänkandet om de budgetramar som ska gälla för de här myndigheterna under kommande år. Några förslag i betänkandet avser lagstiftningar inom andra lagstiftningsområden i juridiskt hänseende. De flesta av dessa förslag tycker jag har bemötts väldigt väl i betänkandetexten och även delvis i anförandena här. Men rent generellt kan man anföra att det är viktigt att lagstiftningen ger ökat utrymme för samverkan mellan myndigheter som polis och tull för att komma åt illegal och brottslig verksamhet. Ibland kan det gälla rent praktiska åtgärder som en tullbom vid en viss station, som jag tänker på. Detta borde kunna lösas på ett praktiskt sätt på den ort det handlar om och mellan myndigheterna. Herr talman! Enligt det som Skatteverket framförde vid sitt besök hos utskottet finns det inget akut behov av ökade anslag för nästkommande år. Myndigheten visade däremot på eventuella framtida behov av ekonomiska tillskott för att upprätthålla verksamheten på en hög nivå. Men det måste allmänt vara så att myndigheterna inom sina ramar måste prioritera vilka insatser som ska göras och att de i sina redovisningar beskriver vad som kan vara kommande behov enligt sina givna uppdrag. Herr talman! Det betänkande vi behandlar här nu är tämligen tunt med tanke på underlaget. Jag ser inte någon anledning att ytterligare förlänga mitt anförande, utan jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.