Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter

Debatt om förslag 12 november 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 15

Anf. 1 Ola Johansson (C)

Fru talman! Den svenska bostadsmarknaden liknar vid en internationell jämförelse ingen annan. Vi har en hyresmarknad som sedan den uppkom i sin nuvarande form har varit starkt reglerad i sin helhet. I de flesta andra länder där det finns hyresbostäder råder en i stort sett fri marknad. Där är det endast bostäder som har reserverats för sociala ändamål som har liknande regleringar. I de länderna kan man för det mesta köpa en lägenhet som äganderätt, precis som vi i dag köper och säljer fristående hus och villor. Om man i stället hyr själv kan man komma överens med den värd man hyr av om villkoren.

Bostadsrätterna har en snart 100-årig historia. Den första lagen för att reglera detta kooperativa ägande antogs på 30-talet. Föreningsformen hänger kvar än i dag, och precis som med hyresrätten finns det få liknande exempel i omvärlden. Där antingen äger man sin lägenhet eller hyr den privat.

För 30 år sedan förändrades bostadsrätten radikalt. Bristen på hyresrätter i kombination med att hushållen fick högre inkomster och tappade intresset för hyresrätten gjorde att fler aktörer än de gamla, HSB och Riksbyggen, kom ut på marknaden. Förutsatt att man har tillgång till kontantinsats och får låna är bostadsrätten en möjlighet för de flesta att ta sig in på den ägda marknaden. Likaväl som att man väljer att bo i en hyresrätt kan man välja att köpa en bostadsrätt.

Till skillnad från på hyresmarknaden råder det i fråga om bostadsrätterna stor variation vad gäller inköpspris och avgift. Trots det är det få som klagar, eftersom man har betalat precis det pris som bostaden varit värd vid köptillfället. Vi har här en totalt oreglerad bostadsmarknad som inte ifrågasätts, vare sig politiskt eller av någon mäktig intresseorganisation. Det är fantastiskt, och det är välkommet.

När det under lång tid har producerats för få hyresrätter ser vi dock att fler bostadsrätter snabbt blir fulltecknade, redan när pålkranarna står på plats. Riksrevisionens rapport, vilken besvaras i regeringens skrivelse, visar det som vi i utskottet har varnat för: att det tidiga tecknandet av ett förhandsavtal kan medföra problem för köparen om förutsättningarna ändras längs resan, till exempel att tiden som behövs för att färdigställa bostaden förlängs.

Många gånger kan en fördröjning bero på faktorer som inte heller bostadsutvecklaren kunnat förutse. Det är således två parter som har tagit en risk här. Icke desto mindre behövs ett skydd i den delen. Vi ställer oss bakom utskottets förslag om ett tillkännagivande för att stärka konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter och förtydliga ansvaret för fastighetsmäklare med flera.

Riksrevisionen lyfter också fram de privatekonomiska risker köpare tar som ett skäl för att öka konsumentskyddet och jämför med de finansiella marknaderna. De lyfter fram svårigheterna med att få inblick i och bedöma vad som är en hållbar föreningsekonomi. Är fastigheten pantsatt? Finns det andra skulder eller ett omfattande renoveringsbehov? Det är omöjligt att veta, och det går inte att friskriva sig från alla sorters risker. I vår motion redogör vi också för hur förändringar av föreningens ekonomi påverkar, till exempel när latent skatt utlöses eller andra skattemässiga förändringar såsom ett ovälkommet införande av fastighetsskatt.

Även om bostadspriserna stiger i dag går det inte att bortse från att de i framtiden kan komma att falla. Det måste var och en som köper en bostad vara beredd på. Jag ställer mig därför tveksam till att i alltför skarpa ordalag kräva förändringar i den riktning som Riksrevisionen pekar ut. Vi i Centerpartiet är oroliga att det skulle kunna påverka utbudet då många bostadsutvecklare inte är beredda att ta den ekonomiska risk det innebär att påbörja ett bostadsrättsprojekt. Om det finns en klausul som skyddar konsumenten vid ett prisfall borde det även finnas en klausul som kompenserar för en kraftig prisuppgång. Om det finns gungor måste det också finnas karuseller.

Fru talman! Vi föreslår att ett digitalt bostadsrättsregister inrättas. Där ska all information om en bostadsrätt finnas samlad, såsom lån och pantsättning. Det är något som också fastighetsmäklarna efterfrågar, eftersom det skulle underlätta i deras kommunikation med köparen. Det ska råda full transparens när det gäller andelstal och stadgar i föreningen, den ekonomiska kalkylen och andra byggnadstekniska fakta som kan vara av betydelse för den som ska bli medlem och andelsägare.

Vår utgångspunkt, liksom utskottets, är att regeringen skyndsamt ska vidta de åtgärder som utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden har föreslagit. Det har tagit alldeles för lång tid, och det är beklagligt att utskottet på nytt ska behöva rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta.

När det gäller prisstegringar menar vi att det hör till normalt risktagande och att det är bankernas ansvar att kontrollera köparens marginaler, att förklara innebörden av ett bostadsköp och att bedöma vilka marginaler som finns för att klara höjningar av avgiften eller förändringar av boräntor. I övrigt menar vi att det borde vara görbart att teckna privata försäkringar som skyddar bostadsrättsinnehavaren om försäljningspriset blir avsevärt lägre än inköpspriset och eventuella lån därför inte kan återbetalas.

I dag diskuterar vi konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter, men det förtjänar att påpekas att inträdet i äldre bostadsrättsföreningar kan vara ett betydligt större problem. Det finns tyvärr föreningsstyrelser som utnyttjar de boendes svaga ställning för egen vinning.

Som har påpekats håller vi med om utskottets krav på stärkt konsumentskydd. Vi vill trycka särskilt på att förhandsavtal ska vara ogiltigt vid förseningar och påtagliga förändringar av genomförandet och på att kraven på information från bostadsutvecklaren, via byggstyrelsen till mäklaren och de blivande medlemmarna, skärps. Vi vill särskilt trycka på behovet av ett digitalt bostadsrättsregister.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 3. Vi menar att det måste råda god balans mellan konsumentintresset och bostadsutvecklarens incitament att erbjuda bostäder av hög kvalitet till en överkomlig kostnad för konsumenten. Varför vi tycker att det är viktigt framgår av vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Centerpartiet tycker illa om regelkrångel och litar på marknadskrafterna. Då jag har samtliga talare efter mig i den här debatten vill jag ställa en öppen fråga till er om hur långt ni är beredda att gå för att stärka konsumentskyddet och var gränsen går för när det kan komma att påverka utbudet av bostadsrätter.


Anf. 2 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Det är glädjande att en majoritet i utskottet är överens om att konsumentskyddet för den som köper en nyproducerad bostadsrätt på flera sätt behöver förstärkas. Därför har utskottet föreslagit två tillkännagivanden till regeringen med anledning av yrkanden i följdmotioner, bland annat från Vänsterpartiet.

Bostadsrätt är en unik upplåtelseform med rötterna i den kooperativa rörelsen - ett mellanting mellan äganderätt och hyresrätt. I Sverige finns omkring 1 miljon bostadsrättslägenheter fördelade på ca 25 000 aktiva bostadsrättsföreningar. En stor andel av nyproduktionen utgörs av bostadsrätter. För många är bostadsrätten ett bra alternativ till hyresrätt, äganderätt och kooperativ hyresrätt. Bostadsrätten är en viktig upplåtelseform på svensk bostadsmarknad, och den omfattar en stor andel av Sveriges hushåll.

Det ska vara tryggt att bo och investera i bostadsrättslägenheter. Det behövs därför ett bra rättsligt skydd både för bostadsrättshavare och för dem som avser att köpa en bostadsrätt, särskilt mot bakgrund av att ett köp av en bostadsrätt ofta har en väldigt stor ekonomisk betydelse för en privatperson.

Fru talman! I dag finns det stora brister i konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Det gäller såväl för befintliga bostadsrättshavare som för nya köpare av en bostadsrätt. Frågan har nyligen utretts av en statlig utredning. Utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden lämnade i sitt betänkande ett antal förslag som syftar till att förbättra konsumentskyddet. Förslagen har tyvärr ännu inte lett till någon åtgärd från regeringens sida.

En del av bostadsrättsmarknaden där konsumentskyddet är särskilt svagt är vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Den som köper en nyproducerad bostadsrätt har i dag avsevärt sämre skydd än konsumenter på andra marknader. Köparens ställning är svag samtidigt som det finns betydande risker. Det är exempelvis svårt för köpare av nyproducerade bostadsrätter att kräva att fel avhjälps och att hävda sin rätt vid förseningar. Köpare får dessutom inte tillräcklig information om risker och inte heller det konsumentskydd som till exempel konsumentinriktad tillsyn ger på andra marknader.

Riksrevisionen har i sin rapport Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter granskat om regeringen och berörda myndigheter har gjort tillräckligt för att köparnas intressen ska tillvaratas vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen inte har gjort tillräckligt i detta avseende. Vänsterpartiet delar Riksrevisionens slutsats.

Fru talman! Enligt Riksrevisionens rekommendation bör regeringen se över bestämmelserna i bostadsrättslagen och andra relevanta föreskrifter för att säkerställa att köpare av nyproducerade bostadsrätter omfattas av ett ändamålsenligt konsumentskydd, i linje med andra konsumentmarknader. Skyddet bör, enligt Riksrevisionen, innebära att näringsidkaren har ett ansvar för leverans av varan till köparen.

Regeringen framhåller i sin skrivelse att man välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i de övergripande iakttagelserna. Vänsterpartiet välkomnar att det inom Regeringskansliet pågår en översyn av bostadsrättslagen utifrån förslagen. Vi ser även positivt på att regeringen delar Riksrevisionens iakttagelser och att man nu avser att ta fram ytterligare beredningsunderlag som tar sikte på de brister som framkommer i Riksrevisionens granskning.

Vänsterpartiet kan samtidigt konstatera att frågan har beretts inom Regeringskansliet under lång tid samtidigt som bristerna i konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden kvarstår. Det är nu hög tid för regeringen att lägga fram lagförslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Vänsterpartiet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen nyligen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Regeringen bör hörsamma riksdagens tillkännagivande och påskynda processen.

Fru talman! Regeringen bör skyndsamt - jag kan inte nog betona det - genomföra en översyn av bestämmelserna i bostadsrättslagen och andra relevanta föreskrifter i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer och återkomma med lagförslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden.

Låt mig, fru talman, avsluta med att säga följande: Det ska vara tryggt att bo och investera i bostadsrättslägenheter. Jag delar Riksrevisionens bedömning och har därför ställt mig bakom utskottets förslag till tillkännagivanden om förbättrad information till köpare av nyproducerade bostadsrätter och förtydligat ansvar för bland andra fastighetsägare och fastighetsmäklare.

Enligt Riksrevisionens rekommendation till regeringen bör en översyn av bostadsrättslagstiftningen beakta även behovet av att begränsa köparnas privatekonomiska risk efter tecknandet av förhandsavtal och behovet av bestämmelser som definierar vad som utgör en hållbar ekonomi i en byggmästarbildad bostadsrättsförening. Jag anser att regeringen skyndsamt bör genomföra en översyn av bostadsrättslagen och andra relevanta föreskrifter.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 2.


Anf. 3 Larry Söder (KD)

Fru talman! Köpet av en bostad är troligtvis den största affären man gör som privatperson. Att hitta den rätta bostadsrätten som ligger på rätt plats, har rätt storlek och ligger inom en rimlig kostnad gör nog att vi känner en iver att få klart det hela på ett sätt som gör att vi ibland inte inser de risker som vi ställs inför. Det är risker som vi kanske borde inse.

Att köpa en bostadsrätt innebär att man tillsammans med andra personer får ett ekonomiskt ansvar för en förening. Hur ser skulderna ut i föreningen? Vilka är de som man ingår den här unionen med? I en helt ny bostadsrätt är kanske underhållet inte det första man tänker på, men styrningen av föreningen påverkar bostadsrättsinnehavaren.

De senaste fem åren har cirka 104 000 nyproducerade bostadsrätter sålts. Även om priserna för en nyproducerad bostadsrätt brukar vara lägre har genomsnittspriset för alla sålda bostadsrätter de senaste åren varit 2,7 miljoner kronor. Vi talar alltså om mångmiljonaffärer för hundratusentals hushåll. Trots detta har stora delar av konsumentskyddet vid köp av en nyproducerad bostadsrätt varit svagare än på andra konsumentmarknader.

I medierna har vi kunnat läsa om köpare som skrivit på förhandskontrakt där förutsättningarna för köpet har ändrats så påtagligt att köparen har velat dra sig ur, förlorat stora summor pengar eller tillträtt en bostadsrätt som skilt sig betänkligt i utformning och kvalitet från det som har utlovats. En sådan stor affär som görs på förhand kräver att köparen har så god kunskap och insyn som möjligt inför och under köpprocessen. I praktiken är det bostadsutvecklaren som kontrollerar bostadsrättsföreningen och den exakta utformningen fram till att köparen antas som medlem i föreningen. Detta skapar en obalans mellan parterna om vad man vet och kan påverka.

Riksrevisionen har granskat konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter, vilket ger oss möjligheter att i dag agera. Riksrevisionen har i sin granskning tydliga synpunkter och anser att regeringen bör agera utifrån dem.

Det saknas ett grundläggande skydd jämfört med andra konsumentmarknader.

Byggaren kan påverka väsentliga delar av slutproduktionen som påverkar framtida medlemmar.

Informationsgivningen om risker vid köp är dålig.

Regeringen har inte gjort tillräckligt för att förbättra konsumentskyddet.

Regeringen säger att de förhållanden som Riksrevisionen påpekar har även regeringen uppmärksammat. Så långt är allt väl. Men tyvärr sträcker sig regeringens handlingskraft inte längre än till ett konstaterande. Det händer ingenting mer i frågan.

I våras lämnade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Det är en diskussion som redan tidigare har skapat debatt. Det finns en färdig utredning från 2017, Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden, som mycket väl skulle kunna användas som underlag för en proposition. Vi kan nu konstatera att regeringen inte har gjort något ur utredningen. Det verkar inte som regeringen har samma uppfattning om nödvändigheten av ett förstärkt konsumentskydd. Därför är jag nöjd över att vi i dag kan rikta två nya tillkännagivanden till regeringen.

Det ena tillkännagivandet gäller förhandskontrakt och förseningar som kan uppkomma och göra konsumentens situation ohållbar. Det bör stärka konsumentens möjlighet att säga upp ett förhandskontrakt. Det andra tillkännagivandet handlar om att förbättra informationen till konsumenterna om riskerna och ansvaret vid köpet.

Kristdemokraterna hade gärna sett en rad fler åtgärder och tycker likt Riksrevisionen att köparens insyn i och inflytande över föreningsbildningen bör stärkas så att man om möjligt kan vara delaktig och göra sin röst hörd som medlem under byggtiden. Konsumenten kommer fortfarande att ha bristande information om och insyn i den kanske största affär de gör i sitt liv, även om regeringen återkommer angående de två tillkännagivanden vi enas om i dag. Detta anser vi kristdemokrater är olyckligt.

Regeringen bör därför enligt min mening återkomma med förslag som stärker köparens insyn och inflytande i föreningen när köparen har tecknat ett förhandsavtal. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Det är tragiskt att man i Sverige har sämre konsumentskydd när man köper en nyproducerad bostadsrätt än när man köper en brödrost.

Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 3.


Anf. 4 Ola Johansson (C)

Fru talman! Larry Söder och jag är överens om de båda tillkännagivanden som vi ska rikta till regeringen, så jag har ingen kritik att rikta mot Larry Söder i den delen. Men jag vill diskutera punkt 3, där vi i Centerpartiet har reservation nr 1 och Larry Söder och Kristdemokraterna har reservation nr 3. Vi har tidigare lyssnat på Momodou Malcolm Jallow, som talade väl för Vänsterpartiets reservation nr 2. Under den här punkten har Larry Söder och undertecknad diametralt skilda uppfattningar om vad som bör göras.

Jag tar mitt ansvar som bostadspolitiker och tycker att det är både min och Larry Söders uppgift att se till att skapa bästa möjliga förutsättningar för de bostadsutvecklare som vill satsa på bostadsrätter, hyresrätter eller andra upplåtelseformer och ge dem så goda förutsättningar som möjligt. Däremot ska vi inte tumma på konsumentskyddet. Vi stärker det snarare i de delar som vi är överens om att göra.

Men Larry Söders och Kristdemokraternas reservation handlar om att gå utöver det som framgår av betänkandet vad gäller de båda tillkännagivandena. Momodou Malcolm Jallow vill å sin sida se över bostadsrättslagen. Då är min fråga till Larry Söder: Är det inte bättre att Larry Söder skakar hand med Momodou Malcolm Jallow och ser till att skärpa lagstiftningen ytterligare så att vi på ett mer kraftfullt sätt försvårar för bostadsrättsutvecklarna att genomföra sina bostadsrättsprojekt?

Jag ser många möjligheter med ett stärkt konsumentskydd. Det är positivt för konsumenter. Men jag ser också faror i att enbart diskutera utifrån det intresset. Vi måste se till att vi har en god balans mellan regelkrångel och konsumentskydd.


Anf. 5 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag håller med Ola Johansson - de två tillkännagivanden vi är överens om behöver vi inte lägga mer kraft och tid på att diskutera. Det är väldigt bra att vi allihop har kommit överens om detta.

Jag ser dock en obalans i konsumentskyddet. Man tecknar ett förhandskontrakt och är fast i det men har inte insyn i hur processen går till, hur bildandet av föreningen går till och vad det innebär i slutändan. Det finns skilda krafter, och jag tycker att man måste stärka konsumentens kraft. Konsumenten borde ha insyn och möjlighet att påverka.

Däremot säger jag inte att de som faktiskt bygger och ser till att det tillkommer bostadsrätter ska tumma på sina saker. Men jag tycker ändå att den som har ingått ett avtal och kommer att bo i bostadsrätten borde ha större möjlighet att se hur det går till, vilka möjligheter som finns och vilka kvaliteter det blir på bostaden. På det sättet stärks konsumentskyddet. Jag tycker att människor ska få ingå vilka avtal de vill, bara de har öppna ögon och möjlighet att påverka.


Anf. 6 Ola Johansson (C)

Fru talman! Avtalsfriheten är såklart ett fundament i en marknadsekonomi. Men vi ska tänka på att den ena avtalsparten i det här fallet är en byggmästarbildad bostadsrättsförening. Bostadsutvecklaren är en företagare som tar betydande ekonomiska långsiktiga risker genom att gå in i ett bostadsutvecklingsprojekt. Det ska man komma ihåg. Det är risker som kan påverkas av en kraftig prisnedgång och även naturligtvis av en uppgång. Det finns gungor och karuseller i detta för både bostadsutvecklaren och konsumenten.

Vi har två intressen att bevaka. Jag och Larry Söder är överens om att vi måste skapa bästa möjliga förutsättningar för det privata näringslivet att utveckla bostäder, såväl hyresrätter som bostadsrätter.

Min fråga till Larry Söder får jag inte riktigt svar på. Den reservation som han avgett påminner om Vänsterpartiets. Hur långt är Larry Söder beredd att gå för att ytterligare stärka konsumentskyddet, utan att det påverkar bostadsutvecklarnas incitament att ta de ekonomiska risker som det innebär att ge sig ut på en bostadsmarknad där priser kan gå upp och priser kan gå ned, där efterfrågan kan öka och efterfrågan kan minska?


Anf. 7 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag har all respekt för bostadsutvecklarens situation. Man tar en stor ekonomisk risk. Jag föreslår inte att man på något sätt ska ge konsumenten in blanco att kunna frånträda avtalet eller att konsumenten ska få möjlighet att säga: En prisnedgång kommer, så jag ska ha tillbaka mina pengar! Det jag säger är att jag tycker att konsumenten ska få större insyn och större möjlighet att påverka under tidens gång.

Det betyder inte att de ekonomiska förutsättningarna för bostadsutvecklaren förändras. Men det kan inte vara som så att man går in och beställer en brödrost men i stället helt plötsligt får en sollampa, utan man måste då få en brödrost. Det är det jag vill. Jag vill att personer som skriver på förhandskontrakt i slutändan också får den vara de har skrivit på för. Den enda möjlighet man har att kunna påverka det är att vara med i en bostadsrättsförening och ha möjlighet till insyn och påverkan så att man får den bostad som man från början tänkt.


Anf. 8 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är härligt att vara tillbaka här. Det är nästan så att man blev osäker på om ens skylt skulle vara kvar. Det känns bra att stå här igen. Jag är väldigt glad att vara här, eftersom jag har kloka kollegor i utskottet som har talat före mig och på ett föredömligt sätt redogjort för komplexiteten i frågan. Det är en jättesvår fråga vi har att göra med.

Givetvis går vi med på tillkännagivandena. Vi yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet, för vi tycker också att det är viktigt att det händer saker. Men det är också så att den komplexitet som bland annat lyftes fram av Ola Johansson i hans inledningsanförande bygger på att man balanserar intressen. Det som är tydligt i betänkandet från 2017 och den utredning som gjordes då är att alla parametrar som Riksrevisionen sedan lyft fram inte finns med. Det gör att det tar tid att bereda en sådan här fråga.

Jag kan glädja kammaren med att det pågår ett arbete. Det är inte som Larry Söder beskriver, att det inte händer någonting alls. Bland annat frågan om pantbrevsregister är på gång framåt. Den är jätteviktig av många skäl, inte bara i det här sammanhanget, och den är på gång. Det sker alltså någonting.

Vi har också haft andra problem inom bostadsrättssegmentet, bland annat med kapning av bostadsrättsföreningar. Därför kommer vi efter detta att debattera frågan om minoritetsskydd, en fråga som också kan ha bäring på det här med hur vi bildar föreningar och liknande.

Jag tror också att det är viktigt att balansera frågan vad gäller intressen. Precis som Ola Johansson pekar på finns det många parter. Vi har byggherrarna, men vi har också mäklarna. Då måste man fråga sig: Är det alltid i alla lägen rätt att vi som lagstiftare går in med stora yxan och styr upp allting i lag?

Många gånger påstås att det inte är bra. Ta till exempel detta med Reklamombudsmannen. Där ska branschen själv reglera, tycker många. På det här området däremot ska vi gå in med storsläggan och slå igenom massor av lagstiftning fast det är ett extremt komplext område, precis som det har påpekats.

Det finns initiativ från branschen i den här frågan. Trygg BRF är ett sådant, där man märker sina bostadsrättsföreningar även när de nybildas och ger kvalitetsstämpeln att här går det rätt till.

Utskottet har också fått en skrivelse så sent som på mötet vi hade i dag. Där finns en person som säger att de har köpt av ett företag och är jättenöjda. Använder man bara den modellen går det hur bra som helst.

Vi måste också peka på byggproducenterna, bostadsutvecklarna. Vad har de för ansvar? Det här har uppstått i en situation när det byggdes väldigt mycket till stor del på spekulation. Då fanns det företagare som gick in med lycksökande i detta, kanske övertrasserade sitt konto något, och tryckte fram detta.

Vi ser också att det segmentet har minskat. Det säljs inte lika mycket på ritning nu som det gjorde tidigare. Det har också att göra med den tidsanda vi var i. Det är ett fenomen som uppstår på grund av att vi fick ett väldigt stort utbud just i det segmentet.

Då är frågan: Är det här ett problem som har varit känt under decennier som har varit akut? Nej, det är ett ganska nytt fenomen. Jag säger inte att regeringen inte skulle ha agerat, för vi ställer upp på tillkännagivanden. Men jag tycker att det är viktigt att vi är noga med att när vi går fram med lagstiftning så lagstiftar vi rätt.

Jag är rädd för att en alltför pressad och forcerad process skulle innebära att vi bara hamnar i nya problem. Men vi går med på tillkännagivandena och tycker att regeringen ska agera. Jag är kritisk mot att regeringen inte har agerat, absolut. Men jag tycker att man ska ha respekt för processen.

Man kan också fundera kring informationen som mäklarna bör ge. Ska vi behöva lagstifta för att mäklarna ska ge en bra information till dem som de har en affärsuppgörelse med, det vill säga sina kunder? Ska man inte sköta det från mäklarsidan? Jag tycker det.

I deras utbildningar kan man absolut lägga in mer om till exempel det nyproducerade. Det är inte omöjligt. Det kan man ta tag i nu. Det behöver man inte sitta och vänta på en lagstiftning om. Mäklarsamfundet skulle här kunna ta ett steg framåt och göra mer. Det finns många fler aktörer än riksdagen och lagstiftningen på den här marknaden. Det är precis som Ola Johansson säger: Hur långt ska vi gå? Var går gränserna?

Jag delar helt Ola Johanssons ingång i frågan om något slags förlustskydd. Det är klart att man ska ha ett skydd om det är bedrägligt beteende, precis som i andra finansiella marknader och transaktioner, när man har lurat på någon en fond eller liknande. Men går man in i bostadsrättsmarknaden gör man det prismässigt med en risk.

Det är inte så att bostadsmarknaden är skyddad mot prisnedgång. Där är Ola Johansson inne på något viktigt. Hur långt ska konsumentskyddet gå? Hur långt ska vi strypa möjligheten så att vi inte minskar bostadsutbudet? Jag tycker att det är en jättesvår fråga. Jag har inte alla svar. Regeringen jobbar på att ta fram dem. Därför går vi med på tillkännagivandet.

Jag tycker att debatten är bra och viktig. Jag kan bara bekräfta mycket av det som är sagt. Problemet ser ut som det i mångt och mycket beskrivs, med något undantag för Larry Söders kanske något rigida hållning till hur regeringen ser på frågan. Men i övrigt är debatten bra, och så försöker vi att gå framåt i detta.


Anf. 9 Larry Söder (KD)

Fru talman! Vi ska inte ta fram något som är pressat och forcerat, sa Ola Möller. Det är komplexitet i detta, sa Ola Möller. Hur långt ska vi gå, sa Ola Möller?

Utredningen var färdig 2017. Tre år efteråt tycker jag inte är pressat. Jag tycker inte att det är forcerat. Frågan är komplex. Men regeringen måste har någon uppfattning om vägen framåt och hur man vill göra.

Då är den normala gången att regeringen lägger fram de delar som man tycker behöver förändras, och så får vi diskutera i riksdagen och besluta.

Jag är medveten om att jag som kristdemokrat inte får igenom hela mitt paket som jag vill. Men regeringen måste ha en uppfattning om man tycker att frågan är tillräckligt intressant och tillräckligt nödvändig att hantera.

Jag tolkar Ola Möller som att han menar att det här kanske är ett problem som är övergående. Man inväntar hur det går i framtiden, och man vill därför inte lägga fram någon proposition.

Om det nu är så att jag har uppfattat Ola Möller fel skulle jag vilja att Ola Möller är tydlig med det. Jag vill också fråga Ola Möller: Vad gör Socialdemokraterna i civilutskottet för att påverka sina regeringskamrater att ta fram detta?

Socialdemokraterna i civilutskottet och Ola Möller och jag har exakt samma uppfattning i den här frågan. Vi har ett tillkännagivande som påvisar vart vi vill. Men vårt problem är gemensamt, att regeringen inte lägger fram några förslag.

Jag vill veta: Vilket tidsperspektiv har vi? Vilka avgränsningar gör man? Jag uppfattar att man inte kan lägga fram alla förslag. Men några förslag måste man ändå tycka är nödvändiga och lägga fram på riksdagens bord för att lösa problemet.


Anf. 10 Ola Möller (S)

Fru talman! Larry Söder kommer inte att få ett datum av mig, såklart. Givetvis för vi socialdemokrater i civilutskottet ständiga diskussioner med regeringen i frågan. Men utmaningen som vi sitter med är att frågan är komplex.

Vi har också en verklighet att hantera. Den verkligheten har gjort att det har kommit ganska många saker emellan. Vi har en pandemi som pågår som har fördröjt detta. Utredningen kom 2017 och hamnade så att regeringen kanske kunde börja jobba med den 2018.

Då kan jag bara hänvisa till Larry Söders tidigare kollega Stefan Attefall. Han har själv sagt att en av anledningarna till att de inte har kommit fram i frågan med hyresrättsregister, som också har debatterats inom vårt område, var att tiden tog slut. Det blev för jobbigt. Man hann inte med det före valet.

Det är så, och det vet Larry Söder om, att när det kommer produkter sent under en mandatperiod blir det ofta en fördröjning. Sedan hade vi dessutom ett år i början på den här perioden när det inte var regeringens budget som gällde, vilket också försvårade den här typen av processer.

Dessutom är det pressat på Justitiedepartementet. Det finns mycket som blir beroende av vad som händer härinne. Den tillkännagivandebingo som dina partikamrater sysslar med till exempel i justitieutskottet gör det inte lättare för civilutskottets frågor att komma fram.

Det ska i fråga efter fråga ges ett tillkännagivande. Om inte allt är gjort som Kristdemokraterna vill är regeringen senfärdig. Där har ni också ett ansvar i vad ni vill prioritera. Den bild som Larry Söder målar upp är lite förenklad kanske även här.


Anf. 11 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill nog hävda att riksdagen i sin stora vishet riktar tillkännagivanden när den anser att det är bra och nödvändigt att tala om för regeringen vad som är viktigt. Tyvärr tycker inte regeringen att samma saker är viktiga, och därför dras det i långbänk.

Någon sifferbingo på tillkännagivanden finns inte i riksdagen. Jag vill nog påstå att vi alla partier är seriösa. Man hanterar tillkännagivanden utifrån att man tycker att det är viktiga saker.

Vi är med på dessa två tillkännagivanden i detta ärende just för att det är viktigt. Vi tycker att det har gått alldeles för lång tid sedan 2017 och att regeringen inte har gjort någonting.

Vi hade ett tillkännagivande även i våras i ett av ämnena. Man kan tycka att det kanske är lite övermaga att lägga fram ett tillkännagivande till. Men det är för att vi inte ser att det händer någonting. Uppenbarligen tycker socialdemokraterna i civilutskottet precis likadant.

Min fråga till Ola Möller är fortfarande: På vilka sätt påverkar ni regeringen att lägga fram förslag utifrån de tillkännagivanden som finns? Kan vi andra partier på något sätt hjälpa till så att det forceras fram?

Nu har komplexiteten fått tre år på sig. Då borde vi på något sätt komma framåt. Vi andra partier tror jag säkerligen hjälper till med både argument och möten ifall det skulle behövas för att kunna hjälpa er att övertyga regeringen om att detta är nödvändigt.

Det handlar inte om sifferbingo. Det handlar om hundratusentals människor som köper en nyproducerad bostadsrätt och inte har samma konsumentskydd som vi allihop anser att de borde ha.


Anf. 12 Ola Möller (S)

Fru talman! Larry Söder har helt rätt i att det riktades ett tillkännagivande i våras. Sedan kom det en verklighet; vi har att hantera en pandemi. Man kan då tycka att regeringen, som Larry Söder säger, ska forcera fram en produkt. Men detta kan inga möten i världen förändra.

Sedan uppskattar jag givetvis Larry Söders uppriktiga vilja att hjälpa till. Både jag och Larry Söder har suttit i samtal om det här med branschen, och jag tycker att vi har ett konstruktivt samtal. Jag uppskattar Larry Söders ambitioner i detta. Det har hänt saker, och det händer saker. Pantbrevsfrågan är en sådan, där det börjar röra på sig. Minoritetskyddsfrågan är också en sådan fråga. Beskrivningen är alltså inte riktigt korrekt.

Dessutom självreglerar branschen, vilket jag uppskattar och tycker är bra. Fördelen med en självreglering, om den fungerar, är att den lagstiftningsprocess som ska till blir mindre komplex, och vi behöver vara mindre ingripande. Det ger aktörerna, framför allt bostadsutvecklarna men kanske också mäklarna, friare händer när det gäller att få en bättre fungerande marknad.

Det finns flera krafter i rörelse här, och att forcera fram en produkt, som Larry Söder säger att vi ska göra, är kanske inte det bästa. Ibland får man ha lite is i magen också.

För att ytterligare förstärka att vi såklart vill ha detta går vi med på tillkännagivandet i detta fall. Men ta justitieutskottet, där 18 tillkännagivanden har gjorts i vapenfrågan. Är det att prioritera? Nej, det är det inte. När vi belamrar Justitiedepartementet, med en begränsad budget, med tillkännagivande efter tillkännagivande som alla ska återredovisas hit till riksdagen blir det trångt på Justitiedepartementet. Och då blir den här typen av frågor lidande, vilket är beklagligt.

Jag delar Larry Söders ambition och vilja att vi ska ha ett bra konsumentskydd och en väl fungerande marknad i det här sammanhanget.


Anf. 13 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Sverige behöver fler bostäder. Bostadsköerna är just nu längre än någonsin tidigare i Sverige. Så sent som i dag kom en ny Sifoundersökning, där man konstaterade att 1 procent av svenska folket är nöjda med regeringens bostadspolitik. 1 procent - låt det sjunka in!

Vi behöver en ny bostadspolitik i Sverige. Vi behöver fler bostäder, men vi behöver också ordning och reda så att konsumenterna vågar köpa nybyggda bostäder.

Riksrevisionen har granskat skyddet vid köp av nybyggda bostadsrätter och konstaterar att regeringen inte heller på detta område gör tillräckligt för att säkerställa att köparnas intressen tillvaratas.

Som konsumenter är vi vana vid att vi har grundläggande rättigheter. Vi har ett grundläggande skydd. Men när det gäller nyproducerade bostadsrätter är köparen i princip oskyddad. Det är som min kollega Lars Beckman uttryckte det: Att köpa en bostad är inte som att köpa korv. Det är någonting annat. Detta är en stor och viktig investering för många personer i Sverige, och då är vi från politikens sida skyldiga att säkerställa att det finns ett fullgott skydd för detta. Det är helt uppenbart att det saknas i dag.

Riksrevisor Helena Lindberg riktade i samband med att Riksrevisionen presenterade sin granskning skarp kritik mot regeringen. Hon menade att man måste se över lagstiftningen så att konsumentskyddet fungerar lika bra vid köp av nyproducerade och nybyggda lägenheter som det gör på andra marknader.

Den som köper en nybyggd bostadsrätt har till exempel små möjligheter att hävda sin rätt vid förseningar eller andra brister. Vi ser att man saknar insyn i viktiga beslut om bostaden och föreningen. De som drabbas har små möjligheter att kräva rättelse, förutom att försöka häva förhandsavtalet. Men vi vet att det riskerar att bli väldigt kostsamt och leda till en utdragen rättsprocess med risk för höga rättegångskostnader.

Riksrevisionen har kommit med en lång rad rekommendationer, men regeringen tycker fortfarande att det som finns räcker. Vi hörde också Ola Möller, som i sitt anförande tyckte att man väl kan gå med på ett tillkännagivande.

Men var är ledarskapet? Jag reagerar faktiskt kraftigt på Ola Möllers förakt i denna kammare för riksdagen som beslutsinstans när han uttrycker sig på det här sättet och talar om tillkännagivandebingo och om att belamra departementet med tillkännagivanden.

Mina damer och herrar! Detta är en folkvald församling i Sverige. Vi fattar beslut som vi förväntar oss att regeringen förhåller sig till och verkställer. Jag måste säga att detta förakt är häpnadsväckande.

Vi tycker att det här är fel. Vi tycker att vi måste ta vårt ansvar från politikens sida. Därför har vi här i riksdagen nu drivit på för att köra över regeringen. Vi delar inte regeringens uppfattning. Vi har samlat en majoritet här i dag som ansluter sig till de två förslag till tillkännagivanden som jag ser fram emot att få rösta ja till här senare i eftermiddag.

Nu behöver regeringen återkomma. Den behöver återkomma med förslag för att stärka konsumentskyddet vid försenade bostadsrättsprojekt och säkerställa att köpare får en tillräcklig och anpassad information om riskerna inför ett köp. Dessutom vill vi förtydliga mäklarnas och bostadsutvecklarnas roller och informationsansvar. Det tycker vi är rimligt.

Sverige behöver fler bostäder, och vi har ett ansvar för att säkerställa att ordning och reda gäller på bostadsmarknaden så att fler vågar köpa en nyproducerad lägenhet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 14 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Vi diskuterar och debatterar i dag Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter.

Riksrevisionen har kommit med sin granskning av konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Slutsatsen är att regeringen inte har gjort tillräckligt på området för att säkerställa köparnas och konsumenternas intressen.

Vi känner till vikten av att vi har en trygg och säker bostadsmarknad i Sverige i dag. Om vi inte får en tillräcklig översyn på det konsumentpolitiska området kommer det i förlängningen att leda till att färre är intresserade av att ingå köp i den här formen. Tilltron är viktig för att stärka marknaden för konsumenterna.

Folk förlitar sig i dag, med rätta, på att det finns en bra lagstiftning kring olika former av köp i Sverige, till exempel vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Självklart har varje privatperson ett stort eget ansvar, men när vi pratar privatpersoner tycker jag också att det är viktigt att konsumenterna skyddas i större utsträckning. Man har inte samma förutsättningar att förstå sig på de avtal man ingår även om man har sitt ansvar för det.

Det är viktigt att vi i detta sammanhang tar till oss att konsumenterna förlitar sig på en trygg lagstiftning på området. Vi vet att branschorganisationen i dag jobbar mycket med att få till trygga avtal när det gäller nyproducerade bostäder som man inte kan få tillträde till på en gång. Det är viktigt att detta arbete fortgår i kombination med att vi från lagstiftarens sida också ser över detta. Vi ställer oss bakom utskottets förslag till förtydligande när det gäller att stärka konsumenternas roll på bostadsmarknaden.

Köparna ingår i en framtida bostadsrättsförening. De har i det läge då de ingår avtalet begränsad möjlighet att påverka bostadsrättsföreningens beslut och att i efterhand kräva rättelser. Det här kan såklart leda till en rad olika ekonomiska konsekvenser, till exempel avgiftshöjningar och andra kostnader i bostadsrättsföreningen.

När förhandsavtal tecknas finns det inte heller några krav på en konsumentanpassad information, till exempel när det gäller prisnedgångar. Fastighetsmäklarlagen är inte anpassad efter den förmedling av nyproduktion som vi ser i dag på marknaden. Uppgifter om entreprenörer, förutsättningar för entreprenadkontrakt, bygglov och olika typer av risker och förseningar finns inte med på informationsområdet.

Det här är stora ekonomiska beslut, med stora ekonomiska konsekvenser för privatpersoner. Därför är det viktigt att vi får till en översyn på området. Jag är glad över att ett enigt utskott står bakom att se över de här frågorna.

Vi ställer oss bakom de föreslagna tillkännagivandena, där riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med förslag för att stärka konsumentskyddet vid försenade bostadsrättsentreprenader, säkerställa att konsumenterna får tillräcklig information om risker inför köp och förtydliga fastighetsmäklarnas och bostadsutvecklarnas roller och informationsansvar på marknaden.

Med de orden, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.


Anf. 15 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Man säger ofta att köp av en bostad är livets största affär. Det är inte så konstigt. Oftast är det den dyraste investeringen man gör, och oftast görs bostadsköpet inför en stor förändring i ens liv. Man kanske flyttar hemifrån, flyttar ihop med någon, bildar familj eller utökar den med fler barn eller flyttar till mindre efter en separation.

I Sverige har vi en relativt unik bostadsform, bostadsrätten. Till skillnad från när du till exempel köper en nyproducerad villa saknar den som köper en nyproducerad bostadsrätt skydd i konsumentskyddslagstiftningen.

Att köpa en nyproducerad bostadsrätt skiljer sig dessutom en hel del från vår vanliga konsumtion. Ofta går det ganska lång tid från det att du tecknar ett förhandsavtal till att du verkligen flyttar in. Ska du dessutom sälja en bostad för att finansiera din nya bostad kan detta leda till problem. Den förväntade inkomsten vid försäljningen av din nuvarande bostad kan påverkas negativt av en vikande marknad. Uppskjuten inflytt i ditt nya boende kan leda till att du står utan bostad om du sålt din befintliga bostad och avtalat med den nya som flyttar in om inflytt utifrån ordinarie tidsplan.

Riksrevisionens rapport om konsument-skydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter

I normalfallet uppstår inte dessa problem. Seriösa och långsiktiga bostadsaktörer är måna om att slutkunden har god insyn och information inför sitt köp och under hela byggprocessen. Branschen har till och med tagit fram en egen kvalitetsmärkning, Trygg BRF, för att stärka konsumentskyddet. Vi i Liberalerna tycker att det är bra när marknaden själv tar ansvar och tydliggör skillnaden mellan seriösa och mindre seriösa aktörer, men vi tycker att det finns ett behov av att stärka konsumentskyddslagstiftningen på området i alla fall.

Fru talman! Vi har kunnat följa ett antal uppmärksammande enskilda fall i medierna de senaste åren. Det är därför viktigt att regeringen nu utifrån Riksrevisionens rapport återkommer med förslag som stärker konsumentskyddet vid försenade bostadsrättsentreprenader, som säkerställer att konsumenter får tillräcklig och anpassad information om riskerna inför ett köp och som ser till att fastighetsmäklares och bostadsutvecklares roller och informationsansvar är tydliggjorda. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Slutligen: När regeringen ser över denna lagstiftning är det samtidigt väldigt viktigt att den nya lagstiftning som kommer på plats inte minskar bostadsrättsaktörernas möjlighet till finansiering. Fler måste kunna få efterfråga en bostad, och detta är en väldigt viktig bostadsform på dagens bostadsmarknad. Fler måste kunna få uppleva att sätta nyckeln i sin nya bostad och känna att livets största affär blev en bra affär.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och eko-nomiska föreningar

Beslut

Regeringen bör bättre skydda den som köper en ny bostadsrätt (CU2)

Riksdagen uppmanar regeringen genom två tillkännagivanden att bättre skydda köpare av nya bostadsrätter. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som dels stärker köparnas skydd vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter, dels förbättrar informationen till köparna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare och bostadsutvecklare.

Riksrevisionen har i en rapport granskat konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. De anser att skyddet är för dåligt jämfört med andra stora investeringar. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport, som i huvudsak håller med om rapportens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Bifall till vissa motionsyrkanden med tillkännagivanden om stärkt konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.