Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

I det här betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse, Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer, och en följdmotion från Sverigedemokraterna.

Vi i utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning som avser de kärnstöd som Sverige utbetalat till ett antal multilaterala organisationer, banker, FN och Världsbanken.

Vi i Sverigedemokraterna vill se ett ansvarsfullt, effektivt och humant bistånd.

Biståndet är viktigt för att ge förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor. I år lägger Sverigedemokraterna mer pengar på bistånd inom utgiftsområde 7 än vad regeringen gör. Vi anser att det är av största vikt att en noggrann planering, utbetalning och redovisning av biståndet sker på ett ändamålsenligt och transparent sätt.

Herr talman! Problemen inom det multilaterala biståndet och kärnstödet har under en längre tid varit väl kända och det har också förekommit kritik i medierna. Vi välkomnar därför Riksrevisionens granskning. Även om jag har följt frågan genom åren måste jag säga att jag blev väldigt bekymrad över granskningens resultat och de stora brister som framkom i regeringens hantering av de multilaterala biståndet, speciellt med tanke på att det rör sig om stora belopp.

Riksrevisionen har granskat beslutsprocesser, dokumentation, uppföljning och redovisning av kärnstöd till olika multilaterala organisationer. Granskningen visar att det finns stora brister och problem i samtliga delar. Sammanfattningsvis har följande kritik och förslag framkommit.

Regeringen bör fatta formella beslut om fördelningen av kärnstöd, vilket tidigare inte har förekommit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Regeringen och Utrikesdepartementet bör säkerställa att beslut dokumenteras tydligt och informativt.

Regeringen och Utrikesdepartementet bör säkerställa en fungerande resultatuppföljning av det multilaterala utvecklingssamarbetet.

Regeringen bör överväga att införa en samlad rapportering av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete.

Regeringen bör utveckla redovisningen i budgetpropositionen. Den ska innehålla en fullständig redovisning av kärnstödet till multilaterala organisationer, vilket vi också har påtalat i vår motion, men där är vi inte nöjda med regeringens svar.

Riksrevisionen har också påtalat att man bör förbättra effektiviteten i det multilaterala samarbetet och säkerställa att ärendehanteringen och arkiveringen är effektiv och främjar insyn och transparens.

Under de här punkterna arbetar nu regeringen med att ta fram nya bedömningar. Det har redan skett vissa förbättringar med anledning av de olika önskemål och förslag som funnits från Riksrevisionen. Det här är naturligtvis bra och någonting vi välkomnar, och vi hoppas att det verkligen kommer att följas upp ordentligt och förverkligas av regeringen framöver. Vi kommer att följa den här utvecklingen, så att förbättringarna blir verklighet.

Riksrevisionen påtalar också i granskningen, som jag tidigare nämnt, att regeringen i budgetpropositionen inte ger en fullständig indikativ redovisning av vilka organisationer som ska motta kärnstöd. Nu skedde det en viss förbättring i årets budget jämfört med förra årets, men det är fortfarande så att det bara är de största organisationerna som redovisas. Regeringen säger vad gäller redovisning av planerade kärnstöd att man inte tycker att budgetpropositionen är det rätta formatet och att en sådan redovisning skulle inverka negativt på Sveriges förmåga att förhandla fram processer och förhandla mellan olika organisationer.

Även utskottet har noterat att de största kärnstöden är redovisade, men inte allt, och att det finns möjlighet till förbättring. Det är just det jag vill: att det ska förbättras. Om inte budgetpropositionen är rätt format undrar jag vad som då är rätt format. Att läsa i årsredovisningen från Sida, andra årsredovisningar eller regleringsbrevet anser jag inte ger rätt grund att stå på för riksdagen. Det är inte tillräckligt transparent, eftersom det blir någonting vi får reda på i efterhand. När vi i utskottet ska hantera stora summor pengar till alla multilaterala organisationer är det väldigt viktigt att vi också vet hur regeringen planerar att fördela biståndet. Jag tycker att det är synd att inte hela utskottet är med på detta. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

Vid ett möte i utrikesutskottet sa dock biståndsministern att det är fullt möjligt att göra sådan här redovisning. Hon verkade inte helt negativ. Jag är förhoppningsfull och hoppas på förbättring. Det är också viktigt att väljarna kan se vad som är regeringens förslag och vad som är oppositionens förslag och kan följa biståndspengarna noggrant, öppet och transparent. Som sagt har vi en stor biståndsbudget, och det ska vi vara stolta över, men det är också skattebetalarnas pengar, och det är viktigt att de kan följa vart biståndspengarna går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Betänkandet behandlar en granskningsskrivelse från Riksrevisionen samt regeringens yttrande över den granskningen. Det är viktigt att komma ihåg att det som det riktas kritik mot i Riksrevisionens rapport i hög grad är frågor som har att göra med administrativa rutiner och dokumentation. Det är inte så att man har hittat någonting som tyder på att pengar missbrukats, använts felaktigt, försnillats eller på något vis skulle vara oklart redovisade. Det som Riksrevisionen kritiserar är bristen på dokumentation av de administrativa rutinerna. Det handlar om hur och när man fattat beslut om fördelning av pengar, vilka beslut man fattat och framför allt varför man har valt att fördela pengarna till olika multilaterala organisationer så som man har gjort.

Det här är en granskning som har gjorts utifrån att man tittat på de största mottagarna under en serie år under den förra mandatperioden. Redan biståndsministern i den förra regeringen började åtgärda de brister som fanns inom redovisning och dokumentation. Det arbetet fortsätter nu att genomföras av den nuvarande regeringen och den nuvarande biståndsministern för att vi tydligt ska kunna följa hur man har resonerat och vad man har haft för grund för sina beslut om fördelning av anslag till olika multilaterala organisationer.

Det är också bra att vi i riksdagen kommer att få en tydligare återredovisning i form av en skrivelse där vi kommer att kunna följa upp hur pengar har betalats ut och framför allt hur mycket och med vilka avsikter. Därmed får riksdagen en möjlighet att yttra sig över det multilaterala biståndet, inte bara genom sitt budgetbeslut, utan också genom att följa upp hur det har verkställts.

Att varje post skulle redovisas i budgetpropositionen, som Julia Kronlid efterlyser, kanske inte visar sig möjligt hela vägen fram. Men jag tror att vi kan få se fler poster i budgetpropositionen än i dag och därmed de största. Att göra en total redovisning kanske inte är praktiskt möjligt och genomförbart, men så långt det är möjligt ska det säkert gå att tillgodose det som Julia Kronlid och Sverigedemokraterna efterfrågar. Precis som Julia Kronlid sa uttryckte sig också biståndsministern positivt till att gå vidare med den redovisningen i budgetpropositionerna. Men jag vill ändå sänka förhoppningarna lite. Det kanske inte blir varje post som kan finnas med. Det kan vara några små poster som inte kommer med i en budgettext, helt enkelt av utrymmesskäl. Det kan också tänkas att de inte går att förutse så långt i förväg.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet angående skrivelsen och understryker att kritiken gäller administrativa rutiner och dokumentation, inte att några pengar skulle ha försnillats. Åtgärderna för att stärka redovisning och dokumentation började redan under den förra regeringen och fortsätter under denna.

Herr talman! Vi debatterar Riksrevisionens granskning av de kärnstöd som Sverige utbetalat till ett antal multilaterala banker och organisationer. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Detta handlar mer om formen för biståndet än om innehållet. Riksrevisionens "övergripande slutsats" är att "regeringens och Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet inte är präglad av insyn, effektivitet och tydliga ansvarsförhållanden. - - - Enligt Riksrevisionen går det . inte att avgöra om pengarna går till de mest effektiva och relevanta organisationerna. Riksdagen och allmänheten får inte heller tillgång till den information som behövs för att förstå vad det multilaterala biståndet används till." Detta skriver Riksrevisionen "efter att ha granskat hela kedjan från riksdagens beslut till genomförande och uppföljning".

Det viktiga här är att vara självkritiska. Det är bra med granskning. Under Alliansens tid har biståndet förbättrats. Landfokuseringen har ökats. Vi har klarat enprocentsmålet i åtta budgetar. Vi har arbetat kraftfullt med att öka resultatfokus, transparens och återkoppling. Det finns en biståndspolitisk plattform på plats, och den ska göra en tydlig stig genom den skog av policyer som vi kritiserats för. Trots hårt arbete har vi inte hunnit ända fram. Det är viktigt och grundläggande för biståndets trovärdighet och starka stöd hos svenska folket - för det är skattepengar vi pratar om - att varje krona används på bästa möjliga sätt.

Den rödgröna regeringen har mycket att svara för när det gäller deras handfallenhet och misslyckanden i biståndspolitiken: bristen på besked, ointresset för till exempel SRHR och vaccinationer, den interna splittringen och den osäkerhet som biståndsorganisationerna känner av och ger uttryck för.

Men i detta ärende är utrikesutskottet överens och betonar hur viktigt det är att Sveriges bidrag till de multilaterala organisationerna också i fortsättningen sker i form av det som vi kallar kärnstöd. När vi gör på det här sättet stöttar vi ett långsiktigt system för global samverkan där Sveriges politiska prioriteringar, det vill säga det vi tycker är viktigt, får genomslag.

Det går att beskriva kärnstödet som den biståndspolitiska infrastrukturen. Det är inte lika glassigt som att bara ge bistånd till särskilda ändamål eller särskilda länder. Det är möjligen inte lika roligt på givarkonferenserna. Men det garanterar att systemet finns på plats, och det har varit någonting som vi prioriterat. Därför förtjänar det att följas upp och utvärderas. Besluten ska fattas med god insyn, och det ska vara tydligt vad som har legat till grund för besluten.

Herr talman! Regeringen rapporterar tillbaka till riksdagen i form av en skrivelse. Nu föreslår utrikesutskottet att den ska bli ännu bättre. Det ska bli en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. Det ska alltså bli enklare att förstå vad pengarna har använts till. Det är förutom det som kommuniceras i budgeten. Skrivelsen ersätter inte det som kommer att finnas i budgeten.

En viktig sak i betänkandet är att kravet på effektivitet i hantering av biståndsmedel inte bara gäller dem som utför insatserna eller mottagande länder och organisationer. Det gäller också det sätt på vilket resurserna fördelas, hanteras och följs upp i Sverige. Så är det.

Det finns förbättringspotential, och förbättringsarbetet fortsätter. Det blir bättre administration och fler beslut som fattas av regeringen. Mycket har som sagt redan blivit bättre. Riksdagen kommer att fortsätta att granska regeringen. Med bättre information i budgeten och en bättre skrivelse kommer det arbetet att bli mer effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Det är knepigt med bistånd. Det är politik och mycket hantering. Det är långsiktigt, och det styrs av principer, avtal och i bästa fall en politisk vilja. Behoven är enorma, och resurserna räcker aldrig riktigt till. Prioritering, samordning och transparens behövs. Verksamheten sker ofta i demokratiskt tveksamma länder med stora problem med korruption och brister i mänskliga rättigheter.

Biståndets idé är just att göra skillnad. Det gäller att se till att människor får verktyg att ta sig upp ur fattigdom och bort från förtryck. Riksdagens fastslagna mål att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck gäller. Men sättet som vi uppnår det på kommer att förändras inte minst för att möta de utmaningar vi står inför i dag.

Omvärlden förändras, och då måste biståndet också förändras. Den perfekta reformen finns inte. Du är aldrig klar med politiken. Det enda som är konstant är förändringarna och behovet av förnyelse och ständig förbättring.

(Applåder)

Herr talman! Det kan verka märkligt att utrikesutskottet ägnar så mycket tid till Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer och ett betänkande där vi är eniga. Skälet till att jag och vi i utskottet tycker att det är viktigt att ägna uppmärksamhet åt denna rapport är att det har funnits många diskussioner om hur det har gått till.

Riksrevisionen har granskat, och vi är glada för den granskningen. Riksrevisionen är bland annat kammarens organ. Vi ledamöter har behov av att kunna ha någon som granskar så att vi kan få ett underlag för vår granskning av hur regeringen hanterar sina fögderier. Därför är det bra med den här rapporten. Den är klargörande.

Herr talman! Det är också värdefullt att vi här har fått en i stort sett jakande bild från regeringen när det gäller de förslag som finns i rapporten från Riksrevisionen. Inte minst är frågan om de multilaterala organisationernas återrapportering någonting som vi har att jobba med.

Vårt uppdrag är att granska regeringen. Men det är också viktigt att vi i det arbetet kan granska de multilaterala organisationerna via regeringens arbete. Det är en utmaning i sig. Vi jobbade under alliansregeringens tid för att tydliggöra de policyer som skulle gälla.

Vi fick en del kritik under resans gång när vi ansåg att det fanns skäl att dra ned en del resurser därför att man inte levde upp till de krav som vi ställde när vi mer aktivt började att arbeta som styrelseledamöter i de olika multilaterala organisationerna. Men det har fått effekt. Det är en viktig del i det arbete som vi behöver få en återrapportering om till riksdagen så att vi kan pröva och granska. Eftersom vi är eniga rakt över finns det kanske inte skäl att upprepa det som sagts, men jag gör det ändå.

Kärnstödet till de multilaterala organisationerna är oerhört viktigt. Sverige är nästan ett undantag i sammanhanget. Det skapar förutsättningar för en mer effektiv planering och en större långsiktighet. Det är en förutsättning att inte hela tiden bli jagad av olika uppdragsgivare med olika projektbeskrivningar som ska styra ibland hit och ibland dit. Därför är kärnstödet viktigt. Det är också viktigt att vi säkrar att vi får en bra uppföljning. Det är ambitionen i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Det är en utmaning för varje regering att hantera stöd inom ramen för Regeringskansliet. Regeringskansliet är inte i sig uppbyggt för att vara en resurs som kan göra det som myndigheterna normalt sköter, nämligen utbetalningar, uppföljningar, krav, dialog och så vidare. Det finns sådant som finns i till exempel Sida, som varit föremål för rätt mycket diskussioner.

Det är viktigt att vi ser att UD i sin organisation och struktur inte har den myndighetens storlek att det blir helt enkelt att lösa de frågorna. Men ambitionerna har funnits. Det har gjorts förbättringar. Som Kenneth G Forslund påpekade började det arbetet redan under den tidigare regeringen. Det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Om UD fortsatt ska sköta de stora utbetalningarna och vi ska ställa samma krav här som när det gäller övrigt bistånd måste man rigga organisationen så att det kan fullföljas. Annars kommer debatten att återkomma oavsett regering, och kritiken kommer att finnas när det gäller möjligheten att följa upp och att ställa krav utifrån en uppföljning på de multilaterala organisationer som vi har alla skäl att granska men också bistå i arbetet.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Så sa en känd socialminister, Gustav Möller, en gång i tiden. Det citatet stämmer väldigt väl också när det gäller internationella biståndsinsatser.

Sverige ska ha en generös tillika värderingsstyrd biståndspolitik. Sett till vår befolkningsmängd ger vi i dag allra mest i världen. Vi är ett av tre länder som uppnår FN:s mål att 0,7 procent av världens rikare länders bni ska gå till just bistånd. För det har vi anledning att vara stolta. Men vi har också anledning att vara noggranna.

Det går därför inte att nog understryka hur viktig insynen i det svenska biståndet är. Det är nödvändigt för att vi ska kunna veta hur våra biståndspengar bäst gör nytta. Det behövs för att hålla korruptionen borta och upprätthålla förtroendet för biståndet. Ett bra bistånd kommer inte av blåögd god vilja. Det måste också ge verkliga resultat.

Vi behöver en ansvarsfull inställning i allt biståndsarbete. Därför måste Sverige agera mot missförhållanden, arbeta med resultatrapportering och fortsätta kampen mot korruption i både biståndsorganisationer och mottagarländer.

Riksrevisionens rapport visar att det är viktigt att mer information om stödet ges vad gäller multilaterala organisationer. Det gäller inte minst för oss i riksdagens utrikesutskott som ska granska.

Jag tycker inte att det finns något som pekar på att transparens kommer att bli mindre viktigt framöver, så det arbetet måste fortsätta med full intensitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

När nu en stor del av det svenska biståndet avräknas i flyktingmottagandet blir det än mer viktigt att de pengar som faktiskt lämnar landet används på det sätt som är allra mest effektivt. Inte någon skattekrona ska förslösas. Det gäller både för världens behövande och för det svenska folket när det handlar om biståndet.

Vi kommer här i riksdagen att ha en mer ingående debatt om det internationella biståndet den 14 december. Jag vill betona att vi liberaler kommer att stå fast vid vår historiska övertygelse om internationell solidaritet med fokus på just demokrati.

När demokrati i dag inte är ett tydligt utvecklingsmål enligt Förenta nationerna och när demokratin i världen har avstannat och till och med gått tillbaka för nionde året i rad behövs större - inte mindre - demokratisatsningar i biståndet. Läxan är att aldrig ta friheten för given och inse att det aldrig blir demokrati utan demokrater på plats.

Vi liberaler lägger tyngdpunkten på demokrati och mänskliga rättigheter. Till denna och flera andra viktiga biståndsfrågor kommer vi att återkomma i debatten om internationellt bistånd i mitten av december.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer. Det är en viktig granskning som vi välkomnar och vars resultat kräver ansvarstagande och åtgärder.

Syftet med granskningen har varit att undersöka om regeringen genom stödet till multilaterala organisationer har skapat förutsättningar för ett effektivt och resultatinriktat svenskt bistånd där våra medborgares skattemedel används så effektivt som möjligt och där insatserna är de allra bästa för de människor som är i behov av vårt stöd. Svaret är dessvärre att vi inte riktigt vet.

Riksrevisionens slutsats är att regeringens och UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet inte är präglat av insyn, effektivitet och tydliga ansvarsförhållanden. Enligt Riksrevisionen går det i nuläget inte att avgöra om pengarna går till de mest effektiva och relevanta organisationerna. Riksdagen och allmänheten får inte heller tillgång till den information som behövs för att tydligt se vad det multilaterala biståndet används till. Detta är givetvis allvarligt, då en begränsad insyn och kontroll gör att brister och fel i hanteringen riskerar att inte upptäckas. Legitimiteten för ett viktigt bistånd hotas.

Herr talman! Många av de multilaterala organisationer som Sverige bidrar till utför ett enastående och viktigt arbete. I en tid då FN-organ såsom UNHCR och World Food Programme slår larm om att mer än hälften av de medel som skulle behövas för att hjälpa de utsatta människor som befinner sig på flykt saknas måste regeringen våga se över hur det multilaterala biståndet kanaliseras och vilka resultat insatserna får.

Det är allas vår absoluta målsättning att biståndet ska gå till insatser där Sverige gör absolut störst nytta. Kristdemokraterna anser att det inte längre känns rimligt att fortsätta pytsa ut pengar till en mängd olika multilaterala organisationer. Sverige är en mycket stor givare, men sprider stödet över ett väldigt stort antal organisationer. Det riskerar att göra stödet ineffektivt och ganska spretigt.

Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Vi föreslår därför att regeringen vidare genomför en rejäl översyn av det bistånd som kanaliseras via FN-organ och andra multilaterala organisationer, likt den omfattande översyn som Alliansen genomförde för att uppnå en landfokusering när det gäller det bilaterala biståndet. Målsättningen är att minska antalet mottagare och därmed fokusera och effektivisera svenskt bistånd.

Herr talman! Utskottet är tydligt i betänkandet. Kärnstödet har betydelse. Det ger möjligheter för organisationerna att behålla en beredskap och snabbt kunna agera när nya kriser och behov uppstår. Inte minst organisationer som FN:s katastroffond Cerf och UNHCR, som jag nämnde tidigare, vittnar båda om vikten av att ha flexibilitet för att kunna svara upp mot nya situationer och nya behov. Men detta kräver en hel del av organisationerna i form av uppföljning och redovisning.

I Riksrevisionens rapport framgår det att det utifrån regeringens redovisning inte går att få en samlad bild av fördelningen av kärnstödet. Här måste ansträngningar ske. Bara så kan riksdagen med trovärdighet behandla biståndsbudgeten. Bara så kan vi se till att de utmaningar vi står inför möts på allra bästa sätt.

Avslutningsvis, herr talman, är det välkommet att regeringen i skrivelsen betonar att den kommer att föra en dialog med utrikesutskottet om vårt behov av information om det multilaterala utvecklingssamarbetet. Jag skulle vilja säga att också regeringen är i behov av mer information om detta utvecklingssamarbete. Återigen, i tider av stor oro i vår värld, i tider av stora humanitära katastrofer och i tider då regeringen har aviserat att flyktingmottagandet når upp till 30 procent av biståndsbudgeten måste vi inse att detta inte bara handlar om ett behov från informationstörstande riksdagsledamöter. Behovet är betydligt större än så.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)