Radio och tv i allmänhetens tjänst

Herr talman! I dagens betänkande är vi det enda parti som har en reservation. Det finns enligt mig två anledningar till det. Den första är att de övriga partierna inväntar slutprodukten från den utredning som pågår just nu om framtidens public service och vill se vad den eventuella propositionen innehåller. Den andra anledningen är att man är nöjd med hur public service bedriver sin verksamhet i dag.

Det första resonemanget kan jag köpa. Vi vet att alla partier ställer sig bakom den nya finansieringsmodellen, men vad del två säger - det vill säga själva innehållet i public services styrning - är inte lika självklart att förutspå.

Herr talman! Jag vill vara ytterst tydlig med att jag tror på en oberoende tv och radio. Jag tror att det är viktigt att få ta del av program som inte är sponsrade eller vinklade, och jag tror att det är viktigt för oss att kunna se kulturella program och program som annars inte hade producerats eller visats. I en alltmer polariserad medievärld och med en allt bredare mångfald av åsikter och reportage blir det allt viktigare att public service står sig stark som en opartisk aktör.

Men jag har också blivit besviken flera gånger på inslag eller rapporteringar som har visat sig innehålla sakfel trots vetskapen om det på redaktionerna. Det är mänskligt att göra fel. Men det kan vara skadligt i längden om man bortser från fakta i en tjänst som finansieras av våra medborgare, inte minst med morgondagens potentiella skattefinansiering.

Ett avsnitt av programmet Opinion live som sändes för två veckor sedan visar på ett sådant exempel där redaktionen brast i sin rapportering om flyktingars boendesituation i den skånska kommunen Staffanstorp. Lyckligtvis gjordes en saklig korrigering dagen därpå, men man borde kunna förvänta sig att de fakta som redaktionen satt på och som är sanningen skulle ha rapporterats i direktsändningen.

Det här visar vilket stort genomslag mediemångfalden har. De så kallade alternativa medierna var snabbt ute med att korrigera sakfelet, liksom kommunalrådet själv via sin Facebooksida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Vikten och behovet av en väl fungerande granskningsmodell både före och efter programinslag kan inte nog betonas.

Här kommer vår reservation in, som jag även vill yrka bifall till. Den handlar om att vi vill att man även ska granska programbolagens webbinnehåll. Det är mycket innehåll i dag på webben som inte tv-sänds och därmed hamnar utanför Granskningsnämndens kontroll. Vi tror att det är viktigt att även webben granskas på sitt innehåll om opartiskhet och saklighet. Till och med programbolagen vill detta för att kunna återupprätta sitt förtroende inom just dessa områden.

Herr talman! Det kan anses anmärkningsvärt att inte alla partier är representerade i dagens debatt, en debatt som utanför riksdagens väggar pågår för fullt om public services framtid och inte minst styrning.

Många ledarsidor och debattörer försöker att lyfta diskussionen om bland annat finansieringen, som verkar ha kommit som en chock för en hel del, och den ständiga rapporteringen om den så kallade vänstervridningen.

Det hade varit klädsamt om även de mindre partierna vore representerade i dagens debatt för att visa att man ställer sig bakom grundprinciperna om opartiskhet och inte minst för att visa sina åsikter för dem som för debatten utanför dessa väggar - detta särskilt med tanke på att flera borgerliga debattörer, bland annat en representant från Centerpartiets ungdomsförbund, kritiserar public services vänstervridning. Men det är kanske där problemet ligger. Centerpartiet på riksnivå har inga förslag för att bemöta dessa problem. Har man konkreta förslag på ett oberoende public service, eller är man för orolig för att våga ta debatten?

Flera borgerliga debattörer problematiserar och tar debatten i samhället och på ledarsidor, men de borgerliga småpartierna i riksdagen lyser med sin frånvaro här i dag när de äntligen har chansen att lyfta sina förslag. Debatten om ifall public service är opartisk och saklig lär pågå en bra tid framöver.

Herr talman! Jag vill avsluta med att vara tydlig angående vår syn på den återstående tiden i utredningen. Vi kommer att ta ställning till den eventuella propositionen när den ligger på vårt bord. Man kan inte förvänta sig vårt stöd om inte ändringar säkerställs för ett starkt oberoende, för en stark saklighet och för en stark opartiskhet i public service. I vår mediemotion har vi lagt fram flera förslag till hur detta kan uppnås. Bland annat vill vi se ett större samarbete mellan de nordiska public service-bolagen. Kort sammanfattat vill vi att de ska granska varandra, det vill säga göra så kallad peer review.

Vi vill exponera rättelser både i tv-sändning och på bolagens hemsidor, och vi vill att webben ska inräknas, som jag redan nämnt i vår reservation. Vi vill ha en förändrad granskningsnämnd och tydliggöra att det är sakfel som ska granskas genom de främsta akademikerna på området.

Dagens finansieringsmodell räknar sina sista dagar. I dag kan man visa sitt missnöje med programbolagen genom att säga upp sitt tv-innehav. Med framtidens finansieringsmodell kommer detta inte att vara möjligt. Då blir det allt viktigare för SVT, SR och UR att säkerställa publikens, det vill säga medborgarnas, förtroende för innehållet som produceras och sänds. På den punkten kommer vi inte att vika oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Paula Bieler, Sara-Lena Bjälkö, Aron Emilsson och Crister Spets (alla SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Herr talman! Det är dags för det årliga motionsbetänkandet om public service. I Sveriges riksdag råder det en ganska bred enighet om vikten av public service och om vilken betydelse en oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst har för det svenska medielandskapet och ytterst för vår demokrati samt om hur viktigt det är att public service förblir oberoende och skyddas från påtryckningar i utförandet av sin verksamhet.

Men att det finns bred enighet innebär inte att det saknas tankar och åsikter om vilka ramar public service ska ges och hur det ska finansieras. Det visar inte minst årets motionsskörd. Att det finns en levande samhällsdebatt om public service är naturligt och viktigt. Debatten behöver många röster. Jag är också övertygad om att såväl status som position för public service stärks av att verksamheten debatteras.

Regeringen beslutade den 20 december 2016 att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska analysera villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst och föreslå nödvändiga förändringar för att skapa fortsatt goda förutsättningar för verksamheten. Kommitténs uppdrag är att föreslå ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst, men också hur en ändamålsenlig reglering för public service kan utformas på kort och lång sikt.

I höstas avlämnade kommittén sitt första delbetänkande med ett förslag om ny finansiering av public service. Där konstaterar vi att tiden har sprungit ifrån den nuvarande radio- och tv-avgiften. Den tid då vi samlades framför den gamla tjock-tv:n som en teknisk lägereld är förbi liksom tiden då pejlare smög runt i buskarna för att övervaka oss. Nu konsumerar vi var vi vill, hur vi vill och när vi vill. Oavsett om vi konsumerar ett visst program eller inte drar vi alla den demokratiska nyttan av att public service finns och fungerar.

Kommittén föreslår därför att den nuvarande radio- och tv-avgiften avskaffas och ersätts med en ny public service-avgift som tas ut via skattsedeln, dock vid sidan av den övriga statsbudgeten. Moderaterna har länge förespråkat en finansiering över skatten men har också betonat att denna finansiering måste utformas på ett sätt som värnar både långsiktighet och fortsatt oberoende.

Invändningar har rests om att detta skulle riskeras när riksdagen med ett klubbslag drastiskt kan förändra förutsättningarna för public service samtidigt som budgeten beslutas. Men det kan riksdagen de facto göra även i dag genom att man i samband med budgeten reglerar nivån på radio- och tv-avgiften. Dessutom finns det andra områden som kräver oberoende, stabilitet och långsiktighet och som det går alldeles utmärkt att finansiera via statsbudgeten, exempelvis rättsväsendet.

Att regeringen inte ens var beredd att utreda en finansiering via statsbudgeten beklagar vi. Det hade varit värdefullt om utredningen förutsättningslöst hade kunnat utreda och överväga samtliga de finansieringsalternativ som har varit uppe för debatt. I stället valde regeringen att stänga den dörren och endast låta utredningen överväga en teknikneutral radio- och tv-avgift, där alla som äger en smartphone skulle börja få inbetalningskort från Radiotjänst, eller en avgift i form av direktdestinerad skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Med detta sagt har vi dock deltagit i arbetet med en konstruktiv inställning i arbetet för att en bred politisk enighet om public services långsiktiga finansiering och oberoende ska kunna uppnås.

Herr talman! Den andra delen handlar om inom vilka ramar public service ska verka och hur verksamheten ska granskas, det vill säga hur sändningstillstånden ska utformas och följas upp. Detta är möjligen ett ännu viktigare uppdrag. Som jag tidigare nämnde konsumerar vi nu radio och tv när, var och hur vi vill. En allt minskande andel sker genom traditionell broadcasting. I stället gör vi det via olika playtjänster i telefoner, läsplattor, datorer, Apple TV och Chromecast. SVT räknar med att ca 1,5 miljoner svenskar i dag enbart konsumerar deras program digitalt. Jag får erkänna att jag är en av dem.

Detta är våra system inte utformade för. Programbolagen har i dag ingen möjlighet att räkna hem den verksamhet som sker över nätet; inte heller underställs den verksamheten någon granskning. Vi har i grundlagen fastslagit att det på nätet råder etableringsfrihet, och det innebär att vi varken kan ge särskilt tillstånd att verka där eller har någon möjlighet att granska verksamheten. Detta är naturligtvis inte långsiktigt rimligt. Som jag nämnde omfattas detta av grundlagen, vilket innebär att det krävs ett långsiktigt arbete. Men det är också viktigt att se vad vi kan göra på kort sikt, och detta är vad kommittén nu gör.

Från moderat sida har vi kraftfullt kritiserat att regeringen effektivt stänger möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. För övriga medier finns såväl pressombudsman som Pressens Opinionsnämnd för att värna de etiska riktlinjer som finns och förhindra att enskilda medborgare kommer i kläm.

Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet till att även omfatta public service har väckts från bland annat Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslår dock uttryckligen att detta inte ska övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt är naturligtvis orimligt. Detta avser vi att återkomma till i andra sammanhang.

Herr talman! Den tredje frågan jag vill lyfta fram är ansvaret för mediemarknaden som helhet. Även detta har det motionerats flitigt om. Den här debatten handlar om villkoren för public service, men minst lika viktigt som en oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst är fria och oberoende privata medieföretag. En ny mediemarknad innebär också stora konsekvenser för dessa.

Annonsintäkter viker, och omställningen till digitala lösningar försvåras av en fortsatt hög digitalmoms, vilket gör att lokaljournalistiken utmanas. Att det finns en fungerande kvalitetsjournalistik i hela landet är avgörande för vår öppna demokrati. Att de lokala villkoren inte bara skildras utan även granskas är en förutsättning för ett modernt icke-korrupt samhälle.

Public service och den privata mediesektorn har olika roller i detta och varken ska eller kan avkrävas varandras ansvar. Däremot måste de ges rimliga förutsättningar att verka sida vid sida. Jag är därför särskilt glad över att tre av kommitténs uppdrag nu är att se hur public service kan bidra till att stärka mångfalden av högkvalitativa nyhetsmedier, hur man kan stärka en livskraftig produktionsmarknad och hur man ska agera i relation till kommersiella aktörer och distributörer. Detta är frågor vi nu arbetar med och som jag kan lova att vi från Moderaternas sida kommer att följa noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Herr talman! Underrubriken till Public service-kommitténs delrapport är "För ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende". Mycket av detta avgörs av vilka beslut vi fattar i denna kammare, men för att uppnå hög legitimitet vilar ett stort ansvar på bolagen själva. Man ägs av allmänheten, finansieras av allmänheten och ska agera i allmänhetens tjänst. Då måste man också förvalta och värna allmänhetens förtroende. Däri ligger public services legitimitet, och utan den legitimiteten finns ingen fungerande public service.

Herr talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag, och jag gör det för hela Alliansens räkning.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på Sverigedemokraternas reservation.

Hur viktigt är det med radio och tv i allmänhetens tjänst? Hur viktigt är det att det i en tid av algoritmer, filterbubblor och desinformation finns oberoende medier som inte är påverkade av marknadskrafter eller politisk propaganda och som utmanar vår inrutade världsbild?

Jag skulle vilja påstå att det är viktigare i dag än någonsin. Det är ett fundament för ett välmående demokratiskt styrelseskick som alla människor har nytta av. Det handlar om fri åsiktsbildning, om att kunna granska makten och samhällets verksamheter och om att ta del av andra perspektiv.

Precis som föregående talare nämnde pågår ett arbete i den parlamentariska public service-kommittén. Den har i uppdrag att dels föreslå en ny finansieringsmodell, vilken har presenterats i det delbetänkande som lämnades över till regeringen den 16 oktober förra året. Dels har kommittén i uppdrag att ge förslag på en ändamålsenlig reglering och hur den kan utformas på kort och lång sikt. Därav hänvisas det i många motionssvar till att ett arbete pågår i kommittén med att se över många av de frågor som motionerna lyfter upp.

Vi socialdemokrater tror att politiken ska ge de bästa förutsättningarna för att medborgarna ska ha tillgång till information, debatt och kultur som är allsidig och av god kvalitet. Politiken ska stödja en kreativ utveckling för såväl public service som kommersiella medier, och det ena behöver inte utesluta det andra. Tvärtom behövs mer samarbeten för att fler medborgare ska ta del av mer högkvalitativ journalistik. Det är av största vikt att stödja och utveckla förutsättningar för detta om vi vill säkerställa en demokratisk samhällsutveckling.

Public services verksamhet regleras i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Programutbudets inriktning styrs inte av den politiska nivån. Principen om armlängds avstånd är här otroligt viktig. Det uppdrag public service har innebär att man ska ha ett brett utbud av program och tjänster via radio, tv, webb och andra publiceringsformer. Det ska präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet, och det ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund.

Bolagen ska spegla och finnas i hela landet. Verksamheten ska bedrivas självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

För att säkerställa opartiskhet och saklighet finns Granskningsnämnden, som prövar om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Detta görs både på egna initiativ och på tittares begäran.

Herr talman! Utvecklingen på medieområdet går snabbt, och digitaliseringen och internationaliseringen påverkar i stor utsträckning. Facebook, Google och Youtube är stora mediegiganter som konkurrerar med lokaltidningen om annonsintäkter och utrymme i människors liv. Även här måste vi hitta lösningar som håller över tid, men en lösning är inte att public service inte får finnas på vissa plattformar. Det är jätteviktigt att radio och tv i allmänhetens tjänst finns just där allmänheten finns. Därför är det relevant att finnas på nätet och även på sociala medier. I vilken utsträckning detta ska ske är ett av kommitténs diskussionsämnen.

Det är också relevant att finnas i hela landet. I somras fick jag vara med om något stort: SVT öppnade en ny lokalredaktion, ett kontor, på Matarengivägen i Övertorneå. Bara känslan av att se SVT-skylten lysa där och veta att det här finns medier som kan rapportera om min vardag, mitt liv och mitt samhällsområde betyder nog mer än vad vi tror.

Att få ta del av lokala nyheter är inte bara viktigt för oss som bor på landsorten. Det är minst lika viktigt för att lyfta in lokala perspektiv i riksmedierna. Det är på så vis vi håller ihop Sverige.

Herr talman! Demokrati är det finaste vi har. Demokrati förutsätter en oberoende, stark och bred radio och tv i allmänhetens tjänst. Låt oss värna det.

(Applåder)

Herr talman! Den snabba teknikutvecklingen omkullkastar många gamla saker. Sanningar vi har tagit för givna under decennier gäller plötsligt inte riktigt längre utan måste omprövas. Detta gäller i stor utsträckning också public service, kanske mer än många andra sektorer. Public service påverkas av digitaliseringen.

Det är därför en grannlaga och svår uppgift som den public service-utredning som nu arbetar med att sätta ramarna för framtidens public service har fått. Det handlar om att navigera rätt inför en okänd framtid. Teknik som vi inte känner till kommer att styra och påverka public services möjligheter i framtiden.

Jag kommer inte i dag att gå in på de delar där utredningen för närvarande brottas med frågeställningar utan fokusera på den del där utredningen redan har satt punkt. I höstas levererade utredningen nämligen sitt första förslag; det gäller hur framtidens public service ska finansieras.

Utredningen föreslår i korthet att tv-licensen från den 1 januari 2019 ska avskaffas och ersättas med en avgift som tas in via skattsedeln men betalas ut till programbolagen helt vid sidan av statsbudgeten. På det sättet skapar vi en långsiktigt hållbar ekonomisk lösning, till skillnad från dagens finansiella modell, som faktiskt inte fungerar längre. Allt färre hushåll väljer att ha tv, och vi kan inte ha en situation där färre och färre ska betala mer och mer för att vi ska kunna upprätthålla public service som vi känner det i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Detta är inte bara en finansieringsmodell som är långsiktigt hållbar ekonomiskt, utan det förslag som utredningen har lagt fram stärker också public services oberoende gentemot riksdag och regering. Jag skulle tro att många i dag överskattar public services oberoende gentemot riksdagen. Vi kan bara konstatera att vi vid tre tillfällen under denna mandatperiod har behövt gå in och höja tv-licensen, helt enkelt därför att färre och färre hushåll har tv. För att kompensera för detta har tv-licensen behövt höjas. Vad hade hänt om inte en riksdagsmajoritet hade varit beredd att ta de besluten?

Utredningen föreslår nu att oberoendet kan stärkas på fyra sätt. Det första handlar om att det byggs in en indexering i själva modellen så att riksdagen framöver inte över huvud taget behöver fatta beslut om att höja avgiftens nivå.

För det andra föreslår utredningen att tilldelningen till programbolagen kopplas till åttaåriga sändningstillstånd, vilket gör att programbolagen får väldigt långa planeringshorisonter även ur ett ekonomiskt och finansiellt perspektiv.

För det tredje föreslås dessa åttaåriga perioder förläggas så att de inleds i januari under ett valår, i stället för i januari efter ett val. På det sättet minskar en tillträdande regerings möjlighet att snabbt förändra villkoren för public service.

För det fjärde, och inte minst viktigt, föreslås att inga sittande riksdagsledamöter ska kunna ingå i programbolagens eller förvaltningsstiftelsens styrelser. Det är ett förslag som är långsiktigt ekonomiskt hållbart och som stärker programbolagens oberoende men som också är mer solidariskt än dagens finansieringssystem.

I dag betalar ett ensamhushåll med låg inkomst precis samma avgift som ett hushåll med flera höginkomsttagare. Genom att koppla avgiften till den taxerbara inkomsten och rikta den till individer i stället för hushåll halverar vi ensamhushållets avgift. Avgiften blir väsentligt lägre för den som har en mycket låg inkomst, och den som inte har någon taxerbar inkomst över huvud taget får ingen avgift alls.

Tillbaka till oberoendefrågorna och till dagens motionsbetänkande. Vi har i utskottet hanterat många motioner som handlat om just finansieringsfrågan. Samtliga dessa motioner kan förstås avslås eftersom det nu finns ett utredningsförslag som har remitterats och som regeringen arbetar vidare med. Planen är att kunna lägga fram en proposition i maj.

Men vid sidan av de motionerna finns det också ett antal motioner som starkt utmanar oberoendet. Motionärerna vill i dessa förslag att riksdagen ska ta över det som rimligtvis är programbolagens publicistiska beslut.

Vi har en motion från Sverigedemokraterna som handlar om att riksdagen skulle sätta upp ett regelverk som säger att minst 50 procent av den musik som spelas ska vara svensk. Det skulle vara ett dråpslag mot P2 och den konstmusik som spelas i den kanalen.

En annan av Sverigedemokraternas motioner handlar om att P3 ska riktas till en äldre publik genom att program av typen Skivor till kaffet och Skivor från Vetlanda återinförs i tablån. Vart ska den yngre lyssnarkretsen då ta vägen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Man kan tycka att detta i grunden är harmlösa motioner. Men de sätter fingret på en oerhört allvarlig fråga, nämligen att riksdagen inte ska gå in och fatta de publicistiska besluten om public service.

Public service har en viktig uppgift: att granska riksdag och regering. Det får inte finnas minsta misstanke om att programbolagen inte fullföljer den uppgiften av rädsla för att en regering eller vissa partier då kommer med politiska beslut som går tvärtemot hur public service vill bedriva verksamheten.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på Sverigedemokraternas reservation.

Herr talman! Det är alltid lika spännande att höra Niclas Malmberg i debatterna om public service. Nu tar han återigen upp enskilda motioner. Som Niclas Malmberg vet har man som enskild riksdagsledamot möjlighet att driva frågor i riksdagen via det som kallas enskilda motioner. Det behöver inte vara kopplat till partipolitik, och det är det inte heller i de exempel som Niclas Malmberg tar upp i sitt anförande.

Jag ställer mig frågan: Varför är det bara oss sverigedemokrater som Niclas Malmberg hackar på när det gäller enskilda motioner om public services styrning och så vidare? Vi har till exempel enskilda motioner från två moderater, där motionärerna anför att regeringen bör påbörja en översyn av hela public service. En annan moderat säger att public services ekonomi bör ses över med målet att halvera kostnaden. Varför tar inte Niclas Malmberg upp detta i sitt anförande?

Vi har också en centerpartist som vill sälja ut public service-bolagen helt. Varför tar inte Niclas Malmberg upp dessa exempel i sitt anförande?

Herr talman! Tack för frågan, Angelika Bengtsson! Det enkla svaret är att jag inte tar upp de exemplen eftersom det inte finns några debattörer från de partierna på plats här i kammaren. Jag debatterar inte om det inte finns någon som kan besvara mina frågor. Sverigedemokraterna är det enda oppositionsparti som finns närvarande för denna debatt, och därför riktar jag mig helt och hållet till er.

Jag hade för bara någon vecka sedan en debatt med en av motionärerna, som har lagt fram just motionerna om att införa språkkrav för public service och om hur P3 ska förändra sin verksamhet. Den motionären antydde inte på något sätt att det rörde sig om en motion som han stod bakom som enskild motionär. I stället lät han påskina att hela partiet stod bakom den.

Jag har en tydlig bild av att Sverigedemokraterna försöker både äta kakan och ha den kvar. Man lägger fram aggressiva motioner som vissa sverigedemokrater går ut och torgför och pratar om, och sedan är man lite mer hovsam i sin presentation här i kulturutskottet och uttrycker en annan linje.

Men låt oss diskutera den reservation som Sverigedemokraterna har lagt fram. Den är extremt märklig i sig. Vi har en utredning som arbetar med just den fråga som Sverigedemokraterna väcker i reservationen.

Om en utredning redan arbetar med en fråga kan ju inte riksdagen gå in och ge regeringen ett tillkännagivande om att starta ett arbete med frågan. Man påskyndar ju inte arbetet på något sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Vad jag är övertygad om att Sverigedemokraterna här försöker göra är att klistra en reservation på det här ärendet för att visa att Sverigedemokraterna har en bild av public service som skiljer sig från övriga partier. Man vill ha en reservation trots att reservationens innehåll är fullständigt meningslöst.

Herr talman! Frågorna som tas upp i vår reservation har vi försökt driva redan innan utredningen påbörjades. Försök inte komma med något annat! Jag tror att Niclas Malmberg vet att så är fallet. Vi har länge drivit på detta i den här kammaren. Det är bara att kolla i gamla protokoll om minnet sviker.

Återigen: Det handlar om en enskild motion. Det har ingenting med partiet att göra. Det är ingenting som jag, Aron och våra arbetande suppleanter i kulturutskottet driver. Vi har inte ens yrkat bifall till de motionerna. Vi kommer inte heller att göra det, för det är inte partiets politik.

Partiets politik är den vi yrkar bifall till. Det är den vi anför i talarstolen, ingenting annat. Om Niclas Malmberg har läst vår utgiftsområdesmotion och vår budget hade han vetat om detta. Frågan är: Har han läst vår partipolitik, eller läser han bara de enskilda motioner som läggs i den här kammaren?

Herr talman! Jag har läst samtliga Sverigedemokraternas motioner om public service. Ja, ni har drivit på i den fråga där ni reserverar er, men ni har ju fått som ni vill! Regeringen utreder nu den frågan bland övriga frågor. Den utredning som regeringen har tillsatt tittar även på de här frågorna. Om den politik man har drivit har lett till ett önskat resultat är det ju fullständigt meningslöst att reservera sig. Det måste finnas ett annat syfte med att Sverigedemokraterna reserverar sig.

Syftet är naturligtvis det som Angelika Bengtsson inledde med. Hon sa att det finns två argument för att inte gå fram med reservation här: Det ena kunde vara att man respekterar en utredning, och det andra är att man vill visa att man har en annan inställning när det gäller public service än övriga partier. Det Angelika Bengtsson och sverigedemokraterna i kulturutskottet nu gör är att reservera sig för att visa att man minsann har en annan inställning än övriga partier i public service-frågan.

Då är frågan: Vad är det då för annan inställning som Sverigedemokraterna har? Vi har sett de enskilda motionerna, men vi hör också Angelika Bengtsson tala om att hon har tagit illa vid sig när det är felaktigheter som har förts fram i public service och att hon vill ha en annan typ av reglering.

Samtidigt vet vi hur utvecklingen har sett ut i andra europeiska länder där partier som har ungefär samma ideologiska överbyggnad som Sverigedemokraterna sitter i regering, till exempel i Polen och i Ungern. Där har regeringarna klivit in och tagit makten över vad som över huvud taget får finnas i public service. Det är en utveckling som förskräcker och som vi inte är immuna mot i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att vi demokratiska partier fortsätter verka för ett oberoende public service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Herr talman! "Stockholm Motala, Stockholm Motala." Det är närmast bevingade inledningsord från radions svunna tider.

I en tid då medielandskapet rusar mot nya trender och tendenser och den så kallade digitala revolutionen tagit världen med storm finns det anledning, särskilt ett valår som detta, att göra några viktiga tillbakablickar och framtidsutblickar och fästa några brännande politiska mediefrågor på vår anslagstavla.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation avseende sändningstillstånd, som min kollega Angelika Bengtsson lagt ut texten om.

Vi debatterar i dag radio och tv. Vad innebär detta år 2018? Radio och tv är förvisso fortfarande fundamentala mediala plattformar och kommunikationskanaler, men det är under press och minskande till förmån för sociala medier, Youtube-kanaler och internetbaserade nyhetssajter i den digitala revolutionens kölvatten. Medielandskapet är i omdaning, och vi beslutsfattare måste vara medvetna och kloka i hur vi bemöter det.

Vår viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för ett mångfasetterat medieutbud och en infrastruktur och att erbjuda verktyg för källkritik tidigt, till exempel i skolåldern. En annan uppgift att sjösätta sådana sändningstillstånd och granskningsfunktioner som har folkets förtroende samtidigt som det garanterar mediernas frihet och kvalitet.

Å ena sidan har informationsflödet demokratiserats genom sociala medier. Allt fler kan bidra till det gemensamma samtalet. Å andra sidan möjliggör den nya tekniken att propaganda och enkelriktade nyheter kan pumpas ut och få fäste utan att man reflekterar över innebörden. Detta sker från höger till vänster, från public service till alternativa medier, oavsett kulör. Där någon aktör har en styrka och en viss syn på värdering av information och dess förmedling har någon annan aktör en svaghet men någon annan styrka när det gäller att spegla andra perspektiv, andra vinklar eller en annan nyhetsvärdering. Mediemångfalden demokratiserar det offentliga samtalet.

Herr talman! Jag tror att det finns en längtan. Det är en längtan efter saklighet i medierna - opartiskhet, stärkt källkritik, inte bara hos skolelever utan också vid redaktioner och allmänheten. Det är en längtan efter att slå hål på filterbubblor och falska nyheter och att över lag stärka bildningen och bildningsidealet.

Vad innebär det då att bedriva radio och tv i allmänhetens tjänst? Innebörden av public service-begreppet formulerades av den förste BBC-chefen, John Reith, som pekade på att BBC inte enbart skulle ägna sig åt underhållning utan också utbilda och informera lyssnarna.

Att vara i allmänhetens tjänst och uppleva ihållande kritik måste, som flera tidigare talare har varit inne på i dag, leda till självrannsakan och självkritik. Att ta intryck av hur public service-kanaler i våra grannländer arbetar, att bredda politisk rapportering och debatt med perspektiv etablerade bland allmänheten liksom att aktivt och integrerat arbeta med programetik och oberoende för att undvika polarisering och politisk ensidighet är några verktyg som ligger nära till hands. Ja, det är angeläget att identifiera kritiken för att dels stå i allmänhetens tjänst, dels försvara en i grunden och i allt väsentligt god idé och institution, som public service är.

Herr talman! Stundtals är tonläget högt när det gäller hur vi beslutsfattare kan och ska diskutera radio och tv i allmänhetens tjänst - public service - vilket vi alla här är överens om att vi samtidigt ska hålla armlängds avstånd ifrån. Sketchen "Pitt" i Gula hund från 1966 med Tage Danielsson, Birgitta Andersson och Gösta Ekman skapade sådan debatt att den till och med diskuterades här i kammaren, där revyn i stället fick namnet Fula hund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Nu för tiden kretsar debatten sällan kring den typen av redaktionella urval, men då public services utbud är en så stor del av det offentliga samtalet, når så många svenska medborgare och diskuteras bland gemene man är det inte orimligt att styrdokument och kontrollorgan diskuteras på den främsta arenan för medborgarnas talan i det offentliga rummet, nämligen Sveriges riksdags kammare.

Vi kan, ska och behöver debattera, utvärdera och analysera radio och tv i allmänhetens tjänst, inte minst då det görs av vår uppdragsgivare, Sveriges folk. Vi ska också akta oss för att skapa A, B, C- och D-lag bland dagens medier. Naturligtvis ska hederligt och högkvalitativt journalistiskt arbete stödjas, vilket medborgarna ska kunna lita på, särskilt i mediernas granskning av makten. Sant och falskt är fundamentalt att redovisa, liksom i den fria och oberoende forskningen. Lika fundamentalt är det att överallt slå vakt om källkritik och stävja falska nyheter, oavsett politisk kulör.

Det väsentliga är att detta inte får uppfattas som att äldre, etablerade medier i en konstant utveckling medvetet bekämpar unga och växande mediekanaler. Låt oss alla ta med oss detta under detta viktiga valår.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Crister Spets (båda SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)