Kommissionens vitbok om utländska subventioner på den inre marknaden

Fru talman! Vi har samlats i dag för att debattera näringsutskottets utlåtande NU8 Kommissionens vitbok om utländska subventioner på den inre marknaden. Efter debatten kommer vi att fatta beslut om att lägga utlåtandet till handlingarna för att Riksdagsförvaltningen sedermera ska skicka utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Fru talman! Min förväntan på att Regeringskansliet lusläser utlåtandet är något begränsad, och min förväntan på EU-kommissionen är obefintlig. Oaktat detta är det naturligtvis bra att vi redovisar opinionen i riksdagen och nu debatterar ärendet. Sverigedemokraterna står på det stora hela bakom utskottets ställningstagande men räds att man begränsat sig något i sin uppfattning rörande eventuella tillsynsfunktioner.

I vitboken föreslås att både kommissionen och medlemsstaterna utser tillsynsmyndigheter, med mekanismer för samordning för att säkerställa att de olika tillsynsmyndigheternas respektive genomdrivandeåtgärder är samstämmiga och verkningsfulla - detta då delad behörighet mellan flera genomdrivande myndigheter är den bästa garantin för att de mest snedvridande utländska subventionerna upptäcks och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. På detta sätt skulle både kommissionen och medlemsstaterna kunna nyttja sina respektive styrkor för att säkerställa att den snedvridning som orsakas av utländska subventioner granskas på ett korrekt sätt inom EU.

Enligt den ståndpunkt som regeringen överlade med utskottet om den 22 september anser man att en eftergranskning av utländska subventioner med kommissionen som ensam tillsynsmyndighet är den mest genomförbara och effektiva åtgärden för att lösa problemet med utländska subventioner. Vi utesluter inte att så skulle kunna vara fallet men vill ändock framhålla vår uppfattning att inrättandet av en svensk tillsynsmyndighet, utöver kommissionens, i detta skede inte bör uteslutas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens vitbok om utländska subven-tioner på den inre marknaden

Fru talman! Förslagen i vitboken syftar till att garantera en rättvis konkurrens och åtgärda snedvridande effekter på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner, det vill säga från tredjeländer utanför EU.

Reglerna måste vara proportionerliga, icke-diskriminerande och rättssäkra samt inte hindra utländska investeringar inom EU eller leda till större administrativa kostnader än nödvändigt. Det är av yttersta vikt att EU:s utveckling bygger på långsiktig konkurrenskraft genom lika villkor länder och företag emellan. Kommissionen menar att öppenhet för handel och investeringar är en del av ekonomins motståndskraft men att det måste gå hand i hand med rättvisa och förutsägbara regler.

Vi väljer att väcka en motivreservation för att understryka vikten av att konkurrens på den inre marknaden inte sker på bekostnad av arbetsrätt eller miljöskydd. Konkurrens på lika villkor måste innefatta att företagen inte konkurrerar genom att exploatera människor och miljö. Den utvecklingen är inte gångbar. Däremot bör konkurrens ske inom forskning, utveckling och förbättrad kvalitet, liksom i hur företagen möter upp behoven och hur de jobbar med miljö, arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Detta måste följa med oss när vi diskuterar inre marknad och handelspolitik, och det borde också vara prioriterat.

Vi från Vänsterpartiet ställer oss bakom utskottets ställningstaganden men har en motivreservation. Jag yrkar bifall till den.

(Applåder)

Fru talman! Dagens debatt om näringsutskottets utlåtande NU8 handlar alltså om kommissionens vitbok om utländska subventioner på den inre marknaden.

Vi socialdemokrater står i grunden bakom utlåtandet och yrkar bifall till förslaget.

Utan att vara raljant tror jag att många är eniga om att en del av riksdagens debatter här i plenisalen inte alltid är särskilt poppiga, och den här debatten om kommissionens vitbok kommer nog inte att vara ett undantag från regeln. Däremot är den viktig, för i praktiken handlar det om våra jobb, vår säkerhet och vår ekonomi. Även om dagens debatt handlar om vitboken och därmed också om behovet av att reglera den inre marknaden skulle jag vilja börja med den större bilden. Jag skulle vilja säga några ord om frihandeln som sådan.

I grund och botten är handel bra för Sverige. Vårt land är litet och exportberoende. Det är egentligen inte särskilt konstigt; internationell handel handlar ju om att vissa länder är bättre på att producera vissa saker och specialiserar sig på dem, medan andra länder producerar andra saker. Den teoretiska slutsatsen blir att alla får det bättre eftersom vi får tillgång till bättre och billigare varor och kan sälja det vi är bäst på att producera till andra. Naturligtvis är världen inte så enkel, men i grund och botten är detta rätt och riktigt. Handel leder till välstånd, handel leder till arbete och handel leder till bättre produkter för svenska konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens vitbok om utländska subven-tioner på den inre marknaden

Protektionism och tullar gynnar varken Sverige eller svenskarna, utan i stället gynnas vårt land och EU av en stark, öppen och konkurrenskraftig handel. Sverige är som sagt ett litet och exportberoende land. Före krisen gick 1,4 miljoner svenskar till jobbet tack vare exportindustrin. En absolut majoritet av vår handel går just till EU:s inre marknad. Handeln med varor och tjänster har dessutom ökat explosionsartat sedan Sverige gick med i EU. Att detta är mycket bra för Sverige är de flesta eniga om.

Fru talman! Precis som att Sverige är beroende av handel är även EU det. Handeln står för nästan 35 procent av EU:s bnp, och uppskattningsvis 35 miljoner européer är kopplade till exporten. EU är också världens ledande globala destination när det gäller direktinvesteringar, och 16 miljoner européer går till jobbet kopplat till direktinvesteringar.

Med det sagt är det uppenbart att handeln är viktig för Europa, men det är också viktigt att den handel som sker inom EU:s inre marknad och inom ramen för frihandelsavtal är rättvis samt att stater utanför EU inte snedvrider konkurrensen genom olika typer av statsstöd. Det är det kommissionens vitbok handlar om. Detta är förstås en svår avvägning, men frågan är viktig. Den är inte bara viktig för oss här i kammaren, utan den är även viktig för oss som arbetstagare och konsumenter - och för oss som medborgare.

Min känsla är att det finns andra europeiska länder som vill vidta mer långtgående protektionistiska åtgärder, och det ser jag som mycket allvarligt. I populismens tidevarv börjar nu frihandeln ifrågasättas, och för vissa kan just debatten om utländska subventioner vara en förevändning för och ett gyllene tillfälle att driva på den protektionistiska agendan. Det kommer vi socialdemokrater aldrig att delta i, även om vi inte heller får vara naiva inför utländska hot i vår omvärld.

Med det sagt kan vi inte heller diskutera frihandel i ett vakuum. Det finns vinnare och förlorare på frihandel. En av anledningarna till att svenskar i allmänhet är positiva till internationell handel är att vi har trygghetssystem och omställningssystem som hanterar det faktum att det just finns vinnare och förlorare på frihandel. Därför anser vi socialdemokrater att det är en bättre väg att gå att se till att det finns robusta trygghetssystem med rimliga ersättningar till sjuka och arbetslösa och att det är bättre än att införa långtgående instrument som försvårar handeln.

Därför finns det mycket som tyder på att den sociala pelaren faktiskt kan vara en bastion för EU:s grundläggande värden gällande fri rörlighet för varor och tjänster. Anledningen till att jag tar upp detta i den här debatten är att det är en viktig strid i europeisk politik. Utan trygghets- och omställningssystem riskerar människor nämligen att tappa tron på den fria handeln och tappa tron på EU:s inre marknad. Därför hänger trygghet, omställning och frihandel ihop.

Fru talman! Mer konkret innehåller kommissionens förslag tre moduler som handlar om olika typer av snedvridningar av den inre marknaden, nämligen utländska subventioner, förvärv av företag och offentlig upphandling.

Vi menar att lösningen för att kommande förslag ska bli så effektivt som möjligt ska ha fokus på den svenska frihandelslinjen, på att säkerställa ett gott företagsklimat och på att offentlig upphandling inte får fördröjas eller fördyras. Därför är vårt ingångsvärde att fokus ska ligga på en smart efterhandsprövning av utländska subventioner med kommissionen som tillsynsmyndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens vitbok om utländska subven-tioner på den inre marknaden

För att de nya regler som diskuteras i vitboken inte ska bli för omfattande eller felkonstruerade behövs en tydlig problembeskrivning och konsekvensanalys från kommissionen. Vi uppfattar att detta inte finns i dag.

Sammanfattningsvis, fru talman, vill jag understryka tre saker.

För det första: För de flesta är det uppenbart att stödet för frihandel minskar. Detta är ett problem, och därför behöver vi en kraftfull politik för trygghet och omställning i Europa. Det behöver vi för att hålla protektionismen borta. Därför behöver vi diskutera den sociala pelaren när vi talar om det europeiska projektet om vi vill värna den inre marknaden. Kort sagt behöver Europa bli jämlikare. Det är bara så vi kan värna både handel och välstånd.

För det andra: Vi får inte bli naiva inför de hot som EU står inför. Därför är det rimligt med någon form av efterhandsprövning av utländska subventioner. Det är dock viktigt att dessa åtgärder är effektiva och välavvägda.

För det tredje och sista får vi inte låta protektionismen få fatt i EU. Denna vitbok mot utländska subventioner kan vara ett steg i den riktningen. Vi menar att det är riktigt, viktigt och nödvändigt att föra en politik för frihandel och en fungerande inre marknad som leder till jobb, tillväxt och välstånd.

Fru talman! Om vi på sikt ska säkra stödet för frihandel och EU:s inre marknad - och detta har internationella organisationer som IMF och OECD förstått - måste vi stärka sammanhållningen i Europa. Detta perspektiv saknar vi socialdemokrater i vitboken. Vi menar att det är nyckeln till en framtida framgångsrik handel i Europa.

Fru talman! En vitbok är det inledande steget på EU-nivå för att lyfta ambitionen på ett område. I det här fallet handlar det om utländska subventioner på den inre marknaden, vilket man tänker sig att det framöver ska lagstiftas om. Näringsutskottet ger i och med detta sitt utlåtande.

I detta sammanhang kan man inte nog poängtera att vårt land är ett litet, handelsberoende land som geografiskt ligger långt norrut i Europa och som konkurrerar på en global marknad. Som vi tidigare har hört är det stora värden som påverkar, och många människor är involverade. År 2019 uppgick den totala varuexporten till 1 518 miljarder kronor - det är ett svindlande belopp. Varuimporten uppgick till 1 501 miljarder. Värdet av tjänstehandeln uppgick till 721 miljarder för exporten, och för importen av tjänster blev summan 705 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångarna i utlandet var strax under 3 700 miljarder. Direktinvesteringstillgångarna i Sverige var strax under 3 200 miljarder.

Därför är sedan länge vårt lands mål med handelspolitiken inom EU att det ska finnas en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik. Handeln i Europa handlar om stora värden för de svenska företagen. EU-målet behöver skapa förutsättningar som bygger på rättvisa konkurrensvillkor där varken europeiska eller utomeuropeiska företag kan ge sig själva eller få otillbörliga fördelar.

Den vitbok som utskottet ger sitt utlåtande om tar upp en problematik med de utländska subventionerna. Kommissionen anger att det finns allt fler fall där utländska subventioner verkar ha underlättat förvärv av EU-företag som ska ha påverkat andra typer av investeringsbeslut eller, enligt kommissionen, snedvridit mottagarnas beteende på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens vitbok om utländska subven-tioner på den inre marknaden

Vi har i ställningstagandet sagt att det för lagstiftning behöver finnas svar, vilket nu inte finns angivet, på hur stora dessa problem är och vilka ytterligare åtgärder, förutom de som redan finns i vitboken, som enligt kommissionen skulle vara motiverade att vidta. Det är angeläget att få en konsekvensanalys med en tydlig problembeskrivning och en redovisning av budgetpåverkan innan något konkret lagstiftningsförslag framläggs.

Ett kommande lagstiftningsförslag måste vara effektivt och så fördelaktigt utformat som möjligt utifrån ett frihandelsperspektiv. Det ska innehålla skrivningar om att säkra ett gott företags- och investeringsklimat samt skydda de nationella myndigheterna från en orimlig börda. Lagstiftningen får inte fördröja eller försvåra offentlig upphandling. Lagstiftningen ska vara enkel för företagen att följa, och den ska inte leda till ökad administration eller ökade bördor.

Samtidigt ska denna lagstiftning skydda den inre marknaden från snedvriden konkurrens på grund av otillbörliga metoder. Detta är en viktig balansgång, fru talman.

Alla dessa instrument för granskning av utländska subventioner får inte bli frihandelns egna fiender; det måste understrykas. Därför behöver den gemensamma verktygslådan göra så att inte varje verktyg i sig utgör ett hinder, utan varje verktyg måste stå i fokus för att inte bli en motkraft till handeln. Därför behövs ett alert handlande så att alla företag enkelt och rättvist kan sälja och köpa på den inre marknaden. Det får inte bli problem med marknadstillträde.

Moderaterna inte bara värnar frihandel utan driver på för att frihandel måste vara vägen ut ur krisen och framåt. Därför har vi varit tydliga med att lagstiftningen måste träffa problematiken utan att skapa regelkrångel, handelshinder, långdragna och kostsamma processer eller snedvriden konkurrens.

Mycket handel mellan länder är sjyst, och det är något vi vill ska fortsätta. Därför måste det vidtas åtgärder mot länder och företag där det inte fungerar som det ska. Men vi behöver hantera förslag varsamt, så att de inte omgärdas av protektionism och används selektivt och så att de inte kan missbrukas. Detta gäller inte minst i spåren av covid-19. Många företag har sett sina tillgångar försvinna.

Ytterst är målet att den globala lösningen är harmonisering som gör att världshandeln kommer bort från dessa snedvridande delar. Den svenska strategin måste vara pådrivande för att vi ska ta oss dit.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Kommissionens vitbok om utländska subven-tioner på den inre marknaden

Fru talman! Jag kommer inte att behöva de två minuter jag har på mig. Jag blev bara så uppspelt av mitt tidigare anförande att jag glömde bort att yrka bifall till vår motivreservation. Precis som jag betonade i mitt initiala anförande står vi dock på det stora hela bakom utskottets ställningstagande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)