Mats Odell (KD)
Tidigare riksdagsledamot
- Parti
- Kristdemokraterna
- Valkrets
- Stockholms län
- Titel
- Ekonom
- Född år
- 1947
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksbanksfullmäktige
Ledamot
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2013-01-02 – 2014-09-29
- Ledig
- 2012-10-15 – 2013-01-01
- Ordinarie
- 2010-10-06 – 2012-10-14
- Ledig
- 2006-10-06 – 2010-10-05
- Ordinarie
- 1994-10-07 – 2006-10-05
- Ledig
- 1991-10-04 – 1994-10-06
- Ordinarie
- 1991-09-29 – 1991-10-03
Riksdagsledamot
- Ersättare
- 1988-02-01 – 1988-03-01
Kristdemokraterna
- Gruppledare
- 2010-10-07 – 2012-02-20
Näringsutskottet
- Ordförande
- 2013-01-02 – 2014-09-29
- Ledamot
- 2012-10-04 – 2013-01-01
- Ordförande
- 2010-10-12 – 2012-10-03
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2010-10-12
Finansutskottet
- Ledamot
- 2002-10-08 – 2006-10-02
- Vice ordförande
- 1998-10-13 – 2002-09-29
- Suppleant
- 1998-10-13 – 2002-09-30
- Ledamot
- 1994-10-10 – 1998-10-04
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 1988-02-01 – 1988-03-01
Socialutskottet
- Suppleant
- 1988-02-01 – 1988-03-01
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2002-10-15 – 2004-05-04
- Suppleant
- 2002-10-15 – 2004-04-29
- Suppleant
- 1988-02-01 – 1988-03-01
Trafikutskottet
- Suppleant
- 1994-12-15 – 1998-10-04
Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet
- Suppleant
- 2003-02-18 – 2003-11-20
EU-nämnden
- Ledamot
- 2000-02-01 – 2006-10-10
- Suppleant
- 1998-10-13 – 2000-01-31
- Ledamot
- 1995-01-01 – 1995-10-08
Krigsdelegationen
- Ledamot
- 2010-10-19 – 2012-05-07
- Ledamot
- 2002-10-15 – 2006-10-16
- Ledamot
- 1998-10-20 – 2002-10-14
- Ledamot
- 1991-10-14 – 1994-10-02
Riksbanksfullmäktige
- Ledamot
- 2022-10-11 –
- Ledamot
- 2002-10-15 – 2006-10-16
- Ledamot
- 1998-12-02 – 2002-10-14
Utrikesnämnden
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2012-05-07
Valberedningen
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2002-09-30 – 2006-10-02
Finansdepartementet
- Statsråd
- 2006-10-06 – 2010-10-05
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Ers 1988. Rdl 1991-. Kommunikationsmin. 1991- Suppleant i Utrikesutskottet 87/88, Socialutskottet 87/88 och Jordbruksutskottet 87/88. Ledamot av Finansutskottet 94/95-. Ledamot av Krigsdelegationen 91/92-93/94 och EU-nämnden 94/95-95/96.
Bostadsort
Vallentuna
Utbildning
Realexamen 64. Handelsstudentexamen 67. Studier vid Stockholms universitet 68-72. Egen företagare inom omsorgsvården 70-. Förbundsordf i Kristen Demokratisk Ungdom (KDU) 75-81. Kolumnist i tidningen Samhällsgemenskap 78-84. Informationssekreterare i Kristdemokratiska samhällspartiet (KDS) 81-85, politisk sekreterare 85-88, internationell sekreterare 88-91. Statsråd och chef för kommunikationsdepartementet 4.10.1991-7.10.1994.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ledamot av styrelsen för Stockholms sjukhem 89-91. - Ledamot av styrelsen för Linje 3 inför folkomröstningen om kärnkraften, vice ordförande 80. - Ledamot av styrelsen för KDU, ordförande 75-81, Stockholms läns distrikt av KDS, ordförande 83-88 Ledamot av Kristdemokratiska samhällspartiets/Kristdemokraternas partistyrelse 88-.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot av EU 96-kommittén 95-96, utredningen för förbättring av transportsituationen i Stockholmsregionen 01-.
Kommunala uppdrag
Ledamot av Vallentuna kommunfullmäktige 80-91. Ledamot av kommunstyrelsen 83-85 och 89-91.
Föräldrar
Pastorn Hans Johan Algot Carlsson och läraren Hanna Margareta Odell
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Riksrevisionens rapport om statens främjandeinsatser för export
Betänkande 2013/14:NU13
Riksrevisionen har granskat statens verksamhet för att främja företagens förmåga till export. Syftet har varit att undersöka om verksamheten är effektiv och organiserad utifrån företagens behov. Riksrevisionen har i sin rapport lämnat rekommendationer till regeringen och de statliga aktörerna som ingår i granskningen. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning.
Näringsutskottet konstaterar att regeringen tänker genomföra flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Det har redan startat ett arbete som ligger i linje med detta. Utskottet tycker att det är viktigt att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram och föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas i detta arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till två motioner med anledning av skrivelsen och motioner från allmänna motionstiden 2013 om handelspolitiska frågor.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 14, 64 minuter
- Beredning
- 2014-01-30
- Justering
- 2014-02-20
- Debatt
- 2014-03-12
- Beslut
- 2014-03-12
Företagens sjuklöneansvar
Motion 2013/14:Sf338 av Mats Odell (KD)
Motion till riksdagen 2013/14:Sf338 av Mats Odell KD Företagens sjuklöneansvar KD685 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att reducera företagens sjuklöneansvar. Motivering Kristdemokraterna slår vakt om ett starkt näringsliv- Inlämnad
- 2013-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2013/14:SfU1
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Krafttag mot barnsexhandel
Motion 2013/14:Ju388 av Mats Odell (KD)
Motion till riksdagen 2013/14:Ju388 av Mats Odell KD Krafttag mot barnsexhandel KD683 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att i samarbete med det civila samhället verka för att förhindra betalningar- Inlämnad
- 2013-10-04
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2013/14:FiU22 2013/14:JuU1 2013/14:UbU13
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
Arbetsgivaravgifter
Motion 2013/14:Sf337 av Mats Odell (KD)
Motion till riksdagen 2013/14:Sf337 av Mats Odell KD Arbetsgivaravgifter Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över arbetsgivaravgifterna för små och medelstora företag. Riksdagen tillkännager för regeringen som- Inlämnad
- 2013-10-04
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2013/14:SfU5 2013/14:SkU20
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt
Betänkande 2012/13:NU22
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.
Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 18, 46 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt
Betänkande 2012/13:NU21
I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.
Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 38 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
Prövning av nätkoncession
Betänkande 2012/13:NU12
Behandlingen av ansökningar om tillstånd att bygga och använda starkströmsledningar, så kallad nätkoncession, ska bli enklare. Samtidigt blir processen mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för myndigheterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om elmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om elområden, mätning och debitering av el, utbyggnad av elnäten och kommunala energibolag.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 27, 101 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut
- 2013-04-24
Handelspolitiska frågor
Betänkande 2012/13:NU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika handelspolitiska frågor.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 23, 83 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-17
Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem
Betänkande 2012/13:NU6
Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.
Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 61 minuter
- Justering
- 2013-02-12
- Debatt
- 2013-02-20
- Beslut
- 2013-02-20
Politisk strategi för ägarskiften i företag
Motion 2012/13:N223 av Mats Odell (KD)
Motion till riksdagen 2012/13:N223 av Mats Odell KD Politisk strategi för ägarskiften i företag KD746 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta en politisk strategi för att underlätta ägarskiften i företag. Motivering Sverige behöver- Inlämnad
- 2012-10-02
- Förslag
- 1
Arbetsgivaravgifter
Motion 2012/13:Sk240 av Mats Odell (KD)
Motion till riksdagen 2012/13:Sk240 av Mats Odell KD Arbetsgivaravgifter KD643 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över arbetsgivaravgifterna för små och medelstora företag.1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som- Inlämnad
- 2012-10-02
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2012/13:SfU4 2012/13:SkU20
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
Företagarnas sjuklöneansvar
Motion 2012/13:Sf235 av Mats Odell och Lars-Axel Nordell (KD)
Motion till riksdagen 2012/13:Sf235 av Mats Odell och Lars-Axel Nordell KD Företagarnas sjuklöneansvar KD644 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att reducera eller avskaffa småföretagarnas sjuklöneansvar. Motivering- Inlämnad
- 2012-10-02
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2012/13:SfU1
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Rättegångskostnad i upphandlingsmål
Motion 2012/13:Fi218 av Mats Odell (KD)
Motion till riksdagen 2012/13:Fi218 av Mats Odell KD Rättegångskostnad i upphandlingsmål Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en särskild rättegångskostnadsersättning i upphandlingsmål.- Inlämnad
- 2012-10-02
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2012/13:FiU32
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder
Betänkande 2011/12:NU22
Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter.
Riksdagen sa vidare nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 7, 46 minuter
- Justering
- 2012-05-03
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-24
Immaterialrättsliga frågor
Betänkande 2011/12:NU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.
Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2012-01-24
- Debatt
- 2012-02-15
- Beslut
- 2012-02-16
Vissa mineralpolitiska frågor
Betänkande 2010/11:NU14
I samband med att en aktör får ensamrätt att leta efter vissa mineral, så kallad prospektering, ska informationen till kommuner och markägare bli bättre. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över delar av minerallagen. Syftet med översynen ska vara att ge markägare och kommuner tidigare information om varför man gör en prospektering och hur den ska genomföras. I minerallagen ligger fokus på sådana mineral som kräver särskild hantering, bland annat guld och uran. Även gasformiga kolväten som naturgas omfattas av minerallagen. Tillstånd för prospektering och för utvinning av mineral kan beviljas oberoende av vem som äger marken. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats under allmänna motionstiden 2010 om vissa mineralpolitiska frågor, bland annat motioner som gäller uranbrytning.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 33, 81 minuter
- Justering
- 2011-04-05
- Debatt
- 2011-04-27
- Beslut
- 2011-04-27
Statliga företag
Betänkande 2010/11:NU7
Riksdagen beslutade att stoppa försäljningen av statens aktier i Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen hade tidigare gett regeringen rätt att minska statens ägande i bolagen, men nu återkallade riksdagen den rätten. När det gäller Telia Sonera poängterar riksdagen att bolaget äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur man kan separera accessnätet från Telia Soneras övriga verksamhet. Riksdagen talade också om för regeringen att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt statligt bolag. I budgetpropositionen nämnde regeringen att det kan bli aktuellt att överväga om en del av Vattenfall ska säljas. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motioner, en från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och en från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till en motion från Kristdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner om statliga företag.- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 49, 158 minuter
- Beredning
- 2011-02-10
- Justering
- 2011-03-01
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-16
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2010/11:NU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,9 miljarder kronor i anslag till energiområdet för 2011. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag till investeringsplan för perioden 2011-2013 och till finansiella befogenheter för 2011.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 55, 158 minuter
- Justering
- 2010-11-30
- Debatt
- 2010-12-16
- Beslut
- 2010-12-20
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler
Betänkande 2009/10:CU24
Riksdagen har beslutat om nya regler för hyressättningen och nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Det ska medföra att allmännyttiga och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor. Beslutet innebär i korthet bland annat att: Villkoren för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen definieras tydligt. De ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda boendeinflytande för hyresgästerna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt. Hyror som har bestämts efter förhandlingar mellan hyresgästförening och hyresvärdar kommer att avgöra hyresnivåerna. Hyrorna hos kommunala och privata hyresvärdar kommer då att väga lika tungt. Hyresgäster skyddas mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2011.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 11, 53 minuter
- Justering
- 2010-06-03
- Debatt
- 2010-06-21
- Beslut
- 2010-06-22
