Mats Einarsson (V)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms kommun
Titel
grafisk formgivare
Född år
1960
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
1998-10-05 – 2006-10-02

Riksdagsledamot

Ersättare
2007-09-26 – 2008-02-15

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2007-09-27 – 2008-02-15
Ledamot
2002-10-08 – 2006-10-02
Ledamot
1998-10-13 – 2002-09-30

Försvarsutskottet

Suppleant
1998-10-13 – 2002-09-30

Civilutskottet

Suppleant
2007-09-27 – 2008-02-15

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Deputerad
2007-10-16 – 2007-11-30
Suppleant
2003-02-18 – 2003-11-20
Suppleant
2002-04-18 – 2002-06-04
Suppleant
2001-10-16 – 2001-12-06
Suppleant
2001-03-27 – 2001-04-26

EU-nämnden

Suppleant
2005-09-14 – 2006-10-02

Europarådets svenska delegation

Suppleant
2003-01-01 – 2006-10-31
Ledamot
2002-02-01 – 2002-12-31
Suppleant
1998-12-02 – 2002-02-01

Besvärsnämnden

Suppleant
1998-10-20 – 2002-09-30

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Förbifart Stockholm

    Förbifart Stockholm

    Interpellation 2007/08:247 av Svensson Smith, Karin (mp)

    den 29 november Interpellation 2007/08:247 Förbifart Stockholm av Karin Svensson Smith mp till statsrådet Åsa Torstensson c Vägverket har föreslagit att det ska byggas en så kallad nord-sydlig vägförbindelse väster om Stockholm. Den sexfiliga motorleden går under namnet Förbifart Stockholm och Vägverket avser att
    Inlämnad
    2007-11-29
    Besvarare
    Åsa Torstensson (C)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Sekretess för uppgifter på tsunamibanden

    Sekretess för uppgifter på tsunamibanden

    Betänkande 2007/08:KU5

    Sekretessen för de så kallade tsunamibanden ska i fortsättningen kunna prövas. Från den 31 december 2007 kan uppgifter på banden lämnas ut om det står klart att det inte innebär fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Dessutom gäller inte sekretessen i förhållande till riksdagen. De nya reglerna gäller till och med juni 2011. Med tsunamibanden menas de säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 44 minuter
    Beredning
    2007-11-27
    Justering
    2007-12-06
    Debatt
    2007-12-13
    Beslut
    2007-12-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: Tillstånd för digital marksänd tv

    Tillstånd för digital marksänd tv

    Betänkande 2007/08:KU4

    Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 59 minuter
    Beredning
    2007-10-23
    Justering
    2007-11-22
    Debatt
    2007-11-28
    Beslut
    2007-11-28
  • med anledning av prop. 2007/08:14 Svenskt deltagande i Europeiska unionens militära insats i Tchad och Centralafrikanska republiken

    Motion 2007/08:U3 av Gunilla Wahlén m.fl. (v)

    Motion till riksdagen 2007/08:U3 av Gunilla Wahlén m.fl. v med anledning av prop. 2007/08:14 Svenskt deltagande i Europeiska unionens militära insats i Tchad och Centralafrikanska republiken Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
    Inlämnad
    2007-11-01
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2007/08:UFöU2
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa skattefrågor rörande statsråden

    Vissa skattefrågor rörande statsråden

    Betänkande 2005/06:SkU38

    De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 26 minuter
    Beredning
    2006-05-18
    Justering
    2006-06-02
    Debatt
    2006-06-15
    Beslut
    2006-06-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förstärkt meddelarskydd för anställda i kommunala företag

    Förstärkt meddelarskydd för anställda i kommunala företag

    Betänkande 2005/06:KU36

    Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 44 minuter
    Beredning
    2006-04-20
    Justering
    2006-05-04
    Debatt
    2006-06-01
    Beslut
    2006-06-01
  • Stillbild från Debatt om förslag: Sekretessfrågor

    Sekretessfrågor

    Betänkande 2005/06:KU35

    Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 22 minuter
    Beredning
    2006-04-20
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-06-01
    Beslut
    2006-06-01
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksdagen i en ny tid

    Riksdagen i en ny tid

    Betänkande 2005/06:KU21

    Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    60, 189 minuter
    Beredning
    2006-03-21
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-06-01
    Beslut
    2006-06-01
  • Stillbild från Debatt om förslag: Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Betänkande 2005/06:JuU30

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 103 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Hemlig rumsavlyssning

    Hemlig rumsavlyssning

    Betänkande 2005/06:JuU26

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    49, 147 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Översyn av personuppgiftslagen

    Översyn av personuppgiftslagen

    Betänkande 2005/06:KU37

    Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 38 minuter
    Beredning
    2006-04-20
    Justering
    2006-05-02
    Debatt
    2006-05-11
    Beslut
    2006-05-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett ökat samiskt inflytande

    Ett ökat samiskt inflytande

    Betänkande 2005/06:KU32

    Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 119 minuter
    Beredning
    2006-04-20
    Justering
    2006-05-02
    Debatt
    2006-05-11
    Beslut
    2006-05-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Minoritetsfrågor

    Minoritetsfrågor

    Betänkande 2005/06:KU19

    Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).
    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    15, 57 minuter
    Beredning
    2006-03-30
    Justering
    2006-05-02
    Debatt
    2006-05-11
    Beslut
    2006-05-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

    Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

    Betänkande 2005/06:KU27

    Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 33 minuter
    Beredning
    2006-03-28
    Justering
    2006-04-20
    Debatt
    2006-05-03
    Beslut
    2006-05-03
  • med anledning av prop. 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning

    Motion 2005/06:Ju55 av Lars Ohly m.fl. (v)

    Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning. Inledning Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i grundläggande fri- och rättigheter, rättigheter som i sin
    Inlämnad
    2006-04-18
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2005/06:JuU26
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av prop. 2005/06 Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Motion 2005/06:Ju50 av Lars Ohly m.fl. (v)

    Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2005/06:177 Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Inledning Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i grundläggande fri-
    Inlämnad
    2006-04-11
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2005/06:JuU30
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen 2004

    Regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen 2004

    Betänkande 2005/06:KU8

    Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

    Anföranden och repliker
    11, 101 minuter
    Beredning
    2005-09-08
    Justering
    2006-03-30
    Debatt
    2006-04-07
    Beslut
    2006-04-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor

    Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor

    Betänkande 2005/06:KU28

    Riksdagen sade nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2005 som rör bland annat integritet och sekretess i samband med offentlighetsprincipen. Riksdagen hänvisade i huvudsak till pågående arbete. En del av motionerna rör frågor som riksdagen har sagt nej till tidigare under mandatperioden.
    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    17, 46 minuter
    Beredning
    2006-02-21
    Justering
    2006-03-16
    Debatt
    2006-04-06
    Beslut
    2006-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag: EU-frågor

    EU-frågor

    Betänkande 2005/06:KU23

    Riksdagen sade nej till motioner om olika EU-frågor som har lämnats in under de allmänna motionstiderna 2003, 2004 och 2005. Motionsförslagen rör behandlingen av det konstitutionella fördraget, EU-medlemskapet, skydd mot diskriminering, hanteringen av vissa beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet, formerna för att utse svensk kommissionär, subsidiaritetsprincipen, Europaparlamentets säte, folkomröstning om nytt fördrag, kvinnor i institutionerna, rösträtt vid val till Europaparlamentet, EU-medlemskapet och grundlagen och subsidiaritetsprincipen.
    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    47, 121 minuter
    Beredning
    2006-03-07
    Justering
    2006-03-21
    Debatt
    2006-04-05
    Beslut
    2006-04-05
  • med anledning av prop. 2005/06:147 Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

    Motion 2005/06:Kr25 av Rossana Dinamarca m.fl. (v)

    Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2005/06:147. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur en reglering av övriga kampsporter skall utformas. Motivering I propositionen vill regeringen införa en lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher som innehåller moment av slag mot
    Inlämnad
    2006-03-30
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2005/06:KrU29
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag

Filter