au-pair ungdomar i Sverige
Skriftlig fråga 2002/03:590 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-02-26
- Anmäld
- 2003-03-03
- Besvarad
- 2003-03-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-03-12
- Svar anmält
- 2003-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 februari
Fråga 2002/03:590
av Helena Bargholtz (fp) till statsrådet Mona Sahlin om au-pair ungdomar i SverigeEnligt uppgifter som bland annat kommit fram i olika tidningsartiklar lever au-pair ungdomar i Sverige i stor otrygghet. De har stort eget ansvar för såväl barnens fostran som hemmets skötsel. Deras arbetstider och arbetsuppgifter är ofta oklara, liksom vilken ställning de har i familjen. Det finns en Europarådskonvention om socialt skydd för denna grupp (ETS 068) som Sverige inte har ratificerat till skillnad mot till exempel Norge och Danmark. Problemet när det gäller au-pair ungdomars osäkra ställning i Sverige behöver åtgärdas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vad är statsrådet beredd att göra för att öka tryggheten för au-pair ungdomar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:590 besvarad av
den 12 mars
Svar på fråga 2002/03:590 om au pair-ungdomar i Sverige
Statsrådet Hans Karlsson
Helena Bargholtz har frågat Mona Sahlin vad hon är beredd att göra för att öka tryggheten för au pair-ungdomar i Sverige. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det utnyttjande av utländska ungdomar @ företrädesvis unga flickor @ för arbete i familj med långa arbetsdagar och låg lön, som redovisats i olika sammanhang i medierna, är helt oacceptabelt. När det gäller detta tror jag att jag och Helena Bargholz är helt överens.
Hur många ungdomar som kommer till Sverige för att arbeta som au pair går inte att fastställa. Inte heller vet vi hur många av dessa som arbetar under orimliga arbets- och lönevillkor. De uppgifter som finns rör antalet beviljade arbetstillstånd för personer som kommer från länder utanför EU/EES. Under 2002 uppgick dessa till omkring 600, enligt uppgifter från Migrationsverket. Majoriteten av ungdomarna kommer från EU:s kandidatländer och tillstånden är starkt koncentrerade till storstadslänen. Det kan heller inte uteslutas att ungdomar från viseringsfria länder kommer hit på turistvisum och tar arbete som au pair utan att det kommer till någon myndighets kännedom. Uppgifter om hur många ungdomar från länder inom EU/EES som kommer till Sverige för denna typ av arbete saknas.
I Migrationsverkets informationsblad om arbetstillstånd för au pair listas de krav som gäller för att tillstånd ska kunna beviljas:
1. Högst 25 timmars hushållsarbete per vecka.
2. Studier i svenska en avsevärd del av återstående tid. Intyg om studieplats ska bifogas ansökan.
3. Kost och logi.
4. Lägst 3 500 kr per månad i lön före skatt.
Dessutom framgår att tillstånd beviljas för högst ett års vistelse i Sverige för personer mellan 18 och 30 år som har ett uttalat intresse för eller nytta av språkstudier i svenska. Den som ansöker om arbetstillstånd måste ha ett skriftligt arbetserbjudande från värdfamiljen, där villkoren garanteras.
Dessa villkor följer i stort de villkor som återfinns i den Europarådskonvention (ETS 068), som Helena Bargholtz tar upp i sin fråga till mig. Anledningen till att Sverige varken undertecknat eller ratificerat denna konvention är bland annat följande:
Enligt konventionens preambel ska en au pair varken betraktas som studerande eller arbetstagare utan som en särskild grupp. En au pair betraktas emellertid i Sverige som arbetstagare och omfattas således av berörda skyddsregler.
Det är min bedömning att svensk lagstiftning ger de ungdomar som är i Sverige som au pair bättre skydd än Europarådskonventionen. Jag måste samtidigt konstatera att denna lagstiftning inte är till hjälp för de ungdomar som utnyttjas så länge de familjer som anställt dem inte följer gällande regelverk. Många av de personer vars arbetsförhållanden redovisats i medierna förefaller ha varit anställda som svart arbetskraft.
Bestämmelser om au pair-anställdas arbetsmiljö finns i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. Lagen innehåller bestämmelser om arbetstid och skydd mot ohälsa med mera. Dessutom innehåller den bestämmelser om avtalets ingående och upphörande med mera.
Bestämmelser om tillsyn finns i 15 § i den angivna lagen. Tillsynsmyndighet är Arbetsmiljöverket. Enligt den bestämmelsen gäller att undersökning på arbetsställe endast ska ske på begäran eller om det finns någon annan särskild anledning. Eftersom rutinbesök i hem utan särskild anledning redan av resursskäl är otänkbara spelar denna inskränkning knappast någon praktisk roll. I praktiken fordras under alla omständigheter att någon påtalar ett missförhållande för att tillsynsmyndigheten ska kunna ingripa.
Som framgått finns det arbetsmiljöregler och arbetstidsregler för de au pair-anställda. Problemet är att reglerna inte följs och att myndigheterna inte känner till var missförhållandena finns. Att finna en praktisk lösning på det problemet är tyvärr inte helt lätt. En förbättring borde dock kunna åstadkommas genom bättre information till dem som söker au pair-anställning om deras rättigheter och om att de kan vända sig till Arbetsmiljöverket om arbetsförhållandena avviker från gällande bestämmelser.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.