Utbildning och forskning i Västernorrland

Motion 1989/90:Ub822 av Eva Goés och Roy Ottosson (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Ub822

av Eva Goés och Roy Ottosson (båda mp)
Utbildning och forskning i Västernorrland

Mot.

1989/90

Ub822-827

Andelen ungdomar som går vidare till studier på högskola och universitet är
lägre i Västernorrlands län än på de flesta håll i landet. En blick på kartan
förklarar det åtminstone delvis; Sundsvall, som är Norrlands största stad,
ligger mitt emellan de två universitetsorterna Uppsala och Umeå - och det
är långt till bägge!

Skol- och kulturstad

Härnösand är porten till Höga kusten, residens- och typisk tjänstemannastad
med många skolor och framför allt kultur. Kulturskolan har blivit ett känt
begrepp. Musik, bild, drama och dans vävs in i undervisningen redan på lågstadiet
och följer sedan eleverna upp på högstadiet, då de kan specialisera
sig mera på ett av ämnena. På gymnasiet finns musiklinje, som kan utvecklas
till att omfatta alla dessa estetiska konstarter.

Kapellsbergs folkhögskola har förutom allmän linje en handikapputbildning,
men också musiklinje med mycket hög kvalitet och hög kompetens
bland både lärare och elever.Redan 1963, när skolan fick musiklinje, talades
det om att förlägga högre utbildning på skolan.

Musikhandledarutbildningen, som ger en oerhörd kraft och energi till omgivningen,
i skolor, på arbetsplatser, för barn och gamla, är en förgrening till
högskolan. Nymus, som ger tonsättare chans att presentera sina nya verk
genom konsertverksamhet m.m. är en annan verksamhet, som initierats genom
de aktiva på skolan.

Kammarmusikerutbildning till Härnösand

Som kronan på verket har Härnösand också bildat en Kulturakademi, som
arbetar över hela Mitt-Norden. Inom ramen för den kommer all kultur och
givetvis Nymus verksamhet, att var en källa för inspiration och utveckling
av inte bara länet utan hela Norden. Emellertid saknas en länk i kedjan,
nämligen en högre musikutbildning. Kammarmusikerutbildning är den länken!
Härnösand är på god väg att av egen kraft skapa en kulturhögskola,
vilket är positivt för länet. Den gängse bilden av ett län med utflyttning, elintensiva
och tunga industrier, skulle brytas.

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub822-827

För kvinnor har kultur, kunskap och goda kommunikationer en stor betydelse
för livskvaliteten. Vi vet att det just är kvinnorna som flyr länet - speciellt
de unga - och detta vill vi hejda!

Universitet till Sundsvall

Det behövs ett universitet i Sundsvall! Det skulle uppfylla ett med tiden alltmer
akut tomrum. I Sundsvall-Ådalenområdet bor mer än 150 000 människor,
vilket borde vara tillräckligt underlag för det mesta.

Universitetet behövs främst för framtiden. I en samhällsutveckling där
kunskap blir allt viktigare borde det vara en självklarhet att alla delar av
landet ska ha hyfsad tillgång till högre utbildning. Kring universiteten utvecklas
också en viktig del av den framtida tjänste- och industriproduktionen.

Med stigande elpriser, ökande krav på miljövänlighet och större krav på
energieffektivitet är risken uppenbar att flera av de traditionella processindustrierna
i området försvagas - och kanske i några fall försvinner. Med ett
universitet skulle förutsättningar för ett mer diversifierat och framtidsinriktat
näringsliv skapas. Sannolikt skulle det också kunna hjälpa till att skapa
förbättrade möjligheter för befintligt näringsliv och industri att utveckla sig
i positiv riktning.

Träteknik och träkemi

Ett forskningsområde som redan nu med fördel skulle kunna lokaliseras till
Härnösand/Sundsvalls högskola i Sundsvall - som ett steg mot ett universitet
- är trätekniskt och träkemisk forskning. Sundsvall ligger ju mitt i träriket.
Där finns en rad pappers- och massaindustrier som har egen forskning
och utveckling, där finns kemisk industri med utvecklad kompetens, och i
Sundsvall finns idag en ambtiöst arbetande och väl fungerande högskola.
Förutsättningarna är alltså goda för att få fart på den trätekniska och träkemiska
forskningen i samband med en sådan lokalisering.

Träkemi kan mycket väl bli ett verkligt nyckelområde för den framtida utvecklingen.
När oljan sinar, eller blir alltför dyr eller oanvändbar av miljöskäl
(vilket den redan är på god väg att bli), så måste vi vända oss till den
inhemska flödande råvara som veden och biomassan är. I princip skulle det
mesta, som idag görs från olja, istället kunna göras från ved.

Ur trä kan också flera bränslen med fördel framställas. Det mest kända är
metanol, eller träsprit. Metanol går utmärkt att använda som bränsle i bilar
och andra motorfordon. Härrör metanolen från trä (den går också att göra
ur olja) är den ett biobränsle, och som sådant bidrar den inte till växthuseffekten.
Rätt använd, och med lämplig rening, kan utsläppen av kväveoxider,
partiklar etc. också hållas nere på en mycket låg nivå. Den berömda Los
Angelesplanen för att få ner bilismens utsläpp bygger till väsentlig del på att
ersätta bensinen med metanol till senast år 2007. Sundsvall är, liksom Los
Angeles, en av bilismen starkt förorenad stad, och skulle möjligen behöva
en liknande plan.

Metanolen går också att använda i s.k. bränsleceller. Där sker förbränning
vid en låg temperatur och nästan helt fullständigt, och ger upphov till en el

Mot. 1989/90

Ub822

2

ström. Elströmmen kan användas till att driva en elektrisk motor, t.ex. i en
bil. Utsläppen från en sådan bil blir ungefär en tiotusendel mot en modern
bensinbil med katalysator. Dessvärre återstår en hel del forskning och utveckling
innan denna teknik kan bli kommersiellt tillgänglig - även om experimentbussar
rullar i USA redan.

Detta forsknings- och utvecklingsområde behöver också kraftigt ökade resurser.
Det vore naturligtvis lämpligt att tillföra de resurserna vid en lokalisering
till Sundsvall.

Biogas till Sollefteå

Ett annat biobränsle av mycket stort intresse för framtiden är biogas. Biogas
är nästan helt metangas, alltså kemiskt sett samma sak som naturgas. Biogasen
(liksom naturgasen) är också ett utmärkt bränsle. Redan idag rullar bussar
i Malmö som går på naturgas - motorn är en ombyggd dieselmotor. De
hittills gjorda erfarenheterna är goda; utsläppen blir mycket låga, om än inte
så låga som med bränsleceller.

I detta fall finns all teknik för användningen kommersiellt tillgänglig - det
är själva biogastillverkningen som är underutvecklad. Det behövs ett utvecklingscentrum
för biogas. Där skulle olika produktionsmetoder kunna utvecklas
och utprovas.

Ett sådant utvecklingscentrum skulle med fördel kunna lokaliseras till Sollefteå.
Som ett led i att ställa om vårt samhälle i miljövänlig och energisnål
riktning bör staten engagera sig i ett sådant projekt.

Miljövänligt kreativitetscentrum i Örnsköldsvik

Örnsköldsvik står på solid näringspolitisk grund. Företag och skolor har ett
intimt samarbete. Men det är också viktigt att en utveckling mot resurssnål
och miljövänlig teknik m.m., stimuleras. Hägglunds verksamhet på det civila
området kommer att växa med den stora satsning på järnvägen och därmed
tåg, vagnar m.m., som vi föreslår i våra trafikpolitiska motioner.

Utbildningar och forskning för miljövänlig teknik både inom den sektorn
och pappersåtervinningsprocessen, måste stimuleras. Att Örnsköldsvik är
den enda ort som har en civil utbildning i hydraulik, (Östersund har en militär)
är av betydelse för en utveckling i miljövänligare riktning på detta område.
Detta är oerhört viktigt, då man vet vilka enorma skadeverkningar
hydrauloljan och hanteringen runt denna orsakar.

Data

Västernorrland har blivit ett datatätt län. Utvecklingen inom detta område
är självgående inom service och industri. För många handikappade är datorer
ett nödvändigt verktyg för god kommunikation och kanske enda sättet
att kunna få utbildning och kunna komma ut på arbetsplatser. SSVH, Statens
skola för vuxna i Härnösand, har en mycket stor betydelse för att förstärka
denna utbildning och gör redan idag ett fantastiskt arbete inom
hörselområdet. Specialsydda utbildningar på SSVH är en tillgång inte bara
för handikappade och länet utan för hela Sverige. Utbudet av kurser är va

Mot. 1989/90

Ub822

3

rierande och de vuxna studerande kan läsa i sin egen takt på distans. Denna
skolform kompletterar alla andra vuxenutbildningar och står inte i motsatsförhållande
till dessa.

Sommaruniversitet på Höga kusten

Att Höga kusten är en pärla ur alla perspektiv, råder ingen tvekan om. Genom
att öppna sommaruniversitet vid Höga kusten, skulle rekreation och
studier kunna varvas. Många skulle välja denna form för att förkovra sig och
få en meningsfull semester! Att studera och forska vid landsarkivet i Härnösand,
har också blivit mycket populärt, speciellt under somrarna. Ett länsmuseum
i Härnösand skulle ytterligare bidra till denna popularitet och höja
länets attraktionskraft.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kammarmusikerutbildning bör förläggas till
Härnösand,

2. att riksdagen beslutar att ett universitet skall inrättas i Sundsvall,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur och när Sundsvalls
universitet inrättas,

4. att riksdagen beslutar att träteknisk och träkemisk forskning
samlas till och byggs ut på nuvarande högskola i Sundsvall,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med motionen
till utvecklingscentrum i Sollefteå för biogastillverkning m.m.,1]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljövänlig inriktning på utbildningar i teknik
m.m.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om data för handikappade hos Statens skola för vuxna

i Härnösand,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sommaruniversitet och forskning vid landsarkivet,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbyggnad av ett länsmuseum i
Härnösand.2]

Stockholm den 25 januari 1990

Eva Goés (mp) Roy Ottosson (mp)

Mot. 1989/90

Ub822

1 1989/90:N474

2 1989/90:Kr369

4