Turismen

Motion 1992/93:Kr506 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

I förra årets budgetproposition föreslog regeringen bl.a.
att riksdagen skulle godkänna nya riktlinjer för
turistpolitiken och att Sveriges turistråd skulle avvecklas.
Trots att riksdagen några veckor tidigare beslutat att
Sverige även fortsättningsvis skulle ha ett nationellt
turistorgan. De anvisade medlen i propositionen var 50
miljoner kronor -- en engångssumma. Staten skulle därefter
inte längre anslå några medel till turistpolitiken.

Vid beredningen i kulturutskottet ändrades förslaget i
propositionen markant. Utskottet föreslog att en särskild
delegation skulle få i uppdrag att upphandla
marknadsföringstjänster för presentation av Sverige
utomlands. Utskottet anförde också att det planerade
privata bolaget för marknadsföring borde kunna påräkna
uppdrag från staten i betydande omfattning, i vart fall under
en treårsperiod. Delegationen skulle också kunna köpa
tjänster från bl.a. Exportrådet och Svenska institutet.

Socialdemokraterna i utskottet reserverade sig för ett
förslag om överförande av Turistrådets nuvarande
marknadsföringsuppgifter till ett nytt organ med aktivt
engagemang från turistnäringen och dess organisationer. En
förutsättning för att ett sådant bolag skall kunna fungera
som ett nationellt turistorgan är dock att staten dels har ett
ekonomiskt engagemang, dels genom representation har ett
inflytande över bolagets verksamhet. Socialdemokraterna
reserverade sig också för en delegation med vidare
arbetsuppgifter och större resurser än vad utskottet
föreslagit. Riksdagen godkände majoritetsförslaget, vilket
inneburit att den delegation bildats som sedermera antagit
namnet Styrelsen för Sverigebilden.
Marknadsföringsbolaget heter numera Next Stop Sweden.
I årets proposition föreslås att Styrelsen för Sverigebilden,
utöver att köpa tjänster från marknadsföringsbolaget, ges
uppdraget att också vara huvudansvarig för presentationen
utomlands av Sverige som investeringsland. Regeringen
föreslår ett oförändrat belopp -- 100 miljoner kronor -- för
verksamheten 1993/94.

Invest in Sweden-projektet får därmed del av de medel
som var avsedda för turistfrämjande åtgärder.

Sveriges turistråds verksamhet

Tidigare uppgifter för marknadsföring i utlandet har
övertagits av bolaget Next Stop Sweden, bildat av
företrädare för turistbranschen. Bolaget har också tagit
över driften av vissa av rådets utlandskontor.

Flera av turistrådets övriga aktiviteter, som ej naturligt
kunnat övertas av Next Stop Sweden, t.ex. Produktbanken
och Turistdatabasen (TDB), har kunnat lokaliseras till
Östersund och kunnat finansieras av länsstyrelsen,
tillsammans med näringslivet.

Turistrådets delegations verksamhet, bl.a.
utvecklingen av naturturismen och den turistiska
infrastrukturen rekreationsfrågorna att vara ett forum
för samordning av berörda samhällsorgans insatser
försöksverksamheten stimulansen att utveckla läromedel finns
det däremot ingen som tagit ansvar för.

Inte heller finns i dag någon som tagit ansvar för
kontakten med och stödet till de ideella organisationerna på
turist- och friluftsområdet. Detta är enligt vår mening
oacceptabelt.

Turismens betydelse för Sverige

Turismen/resandet har skapat en av våra största
näringsgrenar

Sevärdheter, upplevelser och evenemang är grunden för
turismen och betjänas av turistföretagen som är ''motorn''
i turismens utveckling. För människors möjligheter att nå
attraktiva turistmål och därmed få högklassiga natur- och
kulturupplevelser är turistnäringens insatser av avgörande
betydelse. En fungerande och lönsam näring genererar
också positiva effekter i form av förbättrad bytesbalans,
ökad sysselsättning och god service som kommer hela
samhället till godo.

Enligt Sveriges turistråds tidigare publicerade uppgifter
omsätter näringen drygt 100 miljarder kronor per år.
Branschen består av cirka 21 000 företag som sysselsätter
200 000 hel- eller deltidsanställda. Drygt hälften av
omsättningen kommer från verksamheter som brukar
hänföras till turistnäringen medan återstoden kommer från
verksamheter inom andra områden, t.ex. detaljhandel och
kommunikationer. Därutöver tillkommer investeringar i
fritidshus, husvagnar, fritidsbåtar, fritidsutrustning m.m.
för mångmiljardbelopp varje år. Turismen skapar lika
många helårsarbetstillfällen som exempelvis massa- och
pappersindustrin samt den grafiska industrin tillsammans.

Turistnäringens andel av bruttonationalprodukten
beräknas till mellan 3 % och 4 %. Av varje spenderad
''turistkrona'' går enligt Riksskatteverkets beräkningar över
60 % tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter.

Turismen/resandet är handelspolitiskt intressant

Utländska besökare i vårt land omsätter drygt 16
miljarder kronor om året. Det är drygt 3 % av den totala
exporten från Sverige per år och 15 % av tjänsteexporten.
En viktig skillnad, till turismens fördel, är att både leverans
och konsumtion sker i Sverige.

Turismen/resandet utgör en viktig regionalpolitisk faktor

Turistföretagen har, i motsats till nästan all annan
näringsverksamhet, goda utvecklingsmöjligheter i
regionalpolitiskt svaga regioner. Genom att den småskaliga
turismen har så goda utvecklingsförutsättningar i utpräglad
glesbygd ger den som regionalpolitiskt instrument unika
möjligheter.

Verksamheten är starkt beroende av den samhällsservice
som erbjuds lokalbefolkningen, och samma service är
nästan alltid också en viktig del i den turistprodukt som skall
erbjudas turisten. Inte sällan är också turistintäkterna ett
komplement till övriga intäkter.

Behovet av samordnade samhällsinsatser är mot denna
bakgrund stort. Turistrådets delegation bevakade tidigare
dessa frågor. I ett läge där glesbygden nu är särskilt utsatt,
och de alternativa inkomstmöjligheterna där blir allt färre,
är fortsatta insatser angelägna.

Turismen/resandet -- en folkrörelse av stora mått

Att få upptäcka och uppleva nya spännande människor
och miljöer har alltid varit ett stort behov hos människor.
Turismen har möjliggjort detta och resandet är numera en
naturlig del av de flesta människors liv.

Att resa har blivit en folkrörelse av stor omfattning.
Detta har vi i stor utsträckning turist- och
friluftsorganisationerna att tacka för. T.ex. Svenska
turistföreningen har med sitt motto ''Känn Ditt land'' verkat
i mer än 100 år för att informera om Sverige och inspirera
till upptäcktsfärder i vårt eget land.

De ideella organisationernas roll och möjligheter till
insatser på turismens och friluftslivets områden har hittills
underskattats från samhällets sida. Det är därför viktigt att
staten aktivt stödjer och stimulerar organisationernas
arbete. Detta bör ske dels genom ett ekonomiskt stöd till
olika riksorganisationers centrala verksamhet, dels genom
stöd till försöks- och utvecklingsarbete.

Då vi i dag vet att turismen/resandet betyder mycket för
människors livskvalité är det angeläget att alla goda krafter
samverkar för att göra det möjligt för alla att få ta del av
de positiva värden som turismen/resandet representerar för
den enskilda människan. Det är svårt för oss att förstå att
en strävan i denna riktning skulle kunna anses vara
kontroversiell. Ett ökat resande i Sverige borde vara ett mål
både för näringen och för samhället.

Turistpolitiskt mål

Turismen/resandet i Sverige är, såväl ekonomiskt som
regional- och välfärdspolitiskt, en så viktig verksamhet att
det krävs en genomtänkt politisk målsättning och en
medveten och konsekvent strategi på det nationella planet.

Målet för den nationella turistpolitiken bör vara att öka
och utveckla turismen/resandet i och till Sverige på ett
sådant sättatt största möjliga positiva effekter uppnås för
ekonomi och sysselsättning -- inte minst i glesbygdernaatt
den egna befolkningens möjligheter till rekreation,
friluftsliv och kulturupplevelser främjas.

Det är först när man tar hänsyn till helheten som en
seriös turistpolitik kan skapas.

Turistpolitisk strategi

Statens roll viktig

För att turismen/resandet skall kunna utvecklas krävs
engagemang och insatser inte bara från näringens sida utan
också från många samhällsorgan. Turismen kan därför inte
handläggas som en rent näringspolitisk fråga.

I en nationell strategi för utvecklingen av
turismen/resandet måste ansvarsfördelningen mellan de
viktigaste aktörerna -- dvs. näringen, myndigheterna och
organisationerna -- vara tydlig. Respektive aktör skall svara
för det den naturligt är mest kompetent att utföra.

Statens, kommunernas och landstingens ansvar blir
framför allt att stödja och stimulera dessa aktörer i arbetet
med att öka och utveckla resandet i och till Sverige på ett
sätt som tillgodoser samhällets intressen -- ökade
valutaintäkter, sysselsättning i glesbygden och ökade
möjligheter till rekreation genom bl.a. natur- och
kulturupplevelser. Men staten har också ett eget ansvar för
att utveckla infrastrukturen och andra gemensamma
angelägenheter.

För att nå det turistpolitiska målet är givetvis
marknadsföringen och statens stöd till den viktig, inte
minst för att få fler turister från utlandet till Sverige.

Men detta bör inte vara det enda statliga engagemanget
för turismen. Väl så viktigt är att staten påtar sig ett ansvar
för att stödja, stimulera och engagera alla dem som arbetar
för att utveckla Sverige som turistland samt att arbeta
för att de samhällsresurser som redan finns -- hos t.ex.
Vägverket, Naturvårdsverket, NUTEK, AMS, universitet
och högskolor liksom i länsstyrelser, kommuner och
landsting -- används så effektivt som möjligt.

Statens stöd till näringens utveckling

För att utveckla Sverige som turistland har givetvis
näringen en central roll. Främst gäller detta besöks- och
resenäringen. Statens uppgift är framför allt att stödja
näringens egna ansträngningar för att få så likartade
betingelser som möjligt i jämförelse med andra näringar i
Sverige och näringen i andra länder. Detta torde bäst ske
genom generella näringspolitiska insatser, t.ex. genom att i
stödhänseende jämställa denna näring med andra näringar.
Någon särskild turistnäringspolitik behövs dock enligt vår
uppfattning inte. Däremot kan det ibland behövas speciella
åtgärder.

Turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch.
Detta förhållande har hittills ägnats alltför liten
uppmärksamhet. Företagen brottas med samma problem
som småföretagare i andra näringar. Detta tar sig uttryck i
begränsade resurser för satsningar på framtiden vad gäller
ekonomisk utveckling, marknadsinsatser, utbildning m.m.

Liksom inom andra näringar skall turistföretagen själva
i första hand svara för sin egen produktutveckling och
företagsutveckling. Men turistföretagen skall ha rätt till
samma stöd som andra typer av företag kan få genom
generella politiska åtgärder eller riktade stöd som t.ex.
småföretagarstödet eller stöd från länsstyrelser,
utvecklingsfonder, NUTEK m.fl.

Turistnäringen är en ''basnäring'' sett till sysselsättningen
i många glesbygder. Här är redan NUTEK engagerat
genom det regionalpolitiska stödet. Denna verksamhet
skulle kunna få en bredare bas om
småföretagarverksamheten vid NUTEK även omfattade
turistföretag. NUTEK skulle med sin kunskap och sina
erfarenheter om småföretagandet och turismens särskilda
förutsättningar kunna tillföra kompetens som även skulle
kunna sätta turismens företagsutveckling i fokus.

Statens ansvar för turistisk infrastruktur m.m.

Men samhället, och inte minst då staten, har också ett
eget ansvar bl.a. för att den viktiga infrastrukturen och
samhällsservicen utvecklas på ett för turismen/resandet
positivt sätt, t.ex. att vägar byggs, att kommunikationerna
förbättras, att generell information ges om områdets
attraktioner, att rastplatser och vägvisning fungerar samt att
nationalparker och naturreservat görs tillgängliga.
Erfarenheterna från länder som lyckats med sina
turistsatsningar, t.ex. Irland, visar att denna typ av
medvetna samhällsinsatser är nödvändiga och att
samverkan ger stora effekter.

En ny delegation för utveckling och samordning

Turismen/resandet är inte en funktionellt sammanhållen
sektor på samma sätt som t.ex. sjukvård och skola.
Verksamheten är tvärsektoriell och omfattar många olika
funktioner. Framgång eller misslyckande beror ofta på om
en smidig samverkan mellan berörda parter kan uppnås
eller ej.

Den nya delegationen skall arbeta för en samordning av
de resurser som redan finns tillgängliga inom centrala och
regionala myndigheter och institutioner samt samarbeta
med turistnäringen, kommuner och landsting.
Delegationen skall besitta den kunskap och kompetens som
behövs för att stimulera till gemensamma insatser. Detta
kommer i sin tur att innebära ett bättre utnyttjande av
statens resurser.

I vetskap om den allt större betydelse turistfrågorna
kommer att få är stöd till försöksverksamhet och
utvecklingsprojekt av utomordentligt stor betydelse.
Delegationen skall ha resurser till att stödja sådan
verksamhet.

Delegationen skall fördela bidragen till
organisationerna. Många organisationer tar på sig viktiga
samhällsuppgifter utöver det man gör för sina medlemmar.
Ett exempel är Svenska turistföreningen som ansvarar för
vandrarhem, båtturism och fjällanläggningar.
Turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Sportfiskarna,
Svenska cykelsällskapet m.fl. har erbjudit sig att mot
ersättning ge utökad service till allmänheten.

I årets budgetproposition nämns ingenting om bidragen
till organisationerna. Socialdemokraterna anser att
bidragen även fortsättningsvis måste finnas kvar och att
möjligheten för staten att köpa tjänster av organisationerna
bör prövas i större utsträckning än hittills.

Delegationen bör också få i uppdrag att i samråd med
turistnäringen och med de myndigheter och organisationer
som är mest berörda -- liksom kommun- och
landstingsförbunden -- utforma ett handlingsprogram för
turismens utveckling i Sverige med förslag på de viktigaste
åtgärderna.

Vi föreslår att regeringen snarast tillsätter en delegation
med de arbetsuppgifter som redovisas i motionen.

Delegationen bör förläggas till regeringskansliet då ett
flertal departement och deras myndigheter kommer att
beröras.

Anslaget på 20 miljoner kronor bör lämpligen fördelas
med 5 miljoner kronor till delegationens verksamhet och
informationsinsatser, 10 miljoner kronor till
försöksverksamheten och 5 miljoner kronor till bidrag till
organisationer.

Marknadsföring av Sverige som turistland

Riksdagens majoritet tog förra året beslutet att en
delegation skall köpa marknadsföringstjänster av ett privat
bolag. Vi anser att staten skall ha ansvar för och inflytande
även inom detta område. Detta kan enkelt ske genom att
staten går in i det nyligen av branschen bildade bolaget Next
Stop Sweden. Styrelsen för Sverigebilden får därigenom
ingen egentlig funktion på detta område eftersom
regeringen då kan anslå medel direkt till bolaget. Vi föreslår
att 50 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för
nästkommande budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att ett nationellt turistorgan för marknadsföring
med statligt ekonomiskt engagemang samt ansvar inom
organisationen skall bildas,

2. att riksdagen, vid bifall till yrkande 1, till nytt anslag
Stöd till turism för budgetåret 1993/94 anvisar 50 000 000 kr,

3. att riksdagen beslutar att en delegation för samordning
och utveckling av turist- och rekreationspolitiken bildas i
enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen, vid bifall till yrkande 3, till nytt anslag
Delegationen för samordning och utveckling av turist- och
rekreationspolitiken för budgetåret 1993/94 anvisar 20 000
000 kr.

Stockholm den 26 januari 1993

Åke Gustavsson (s)

Maja Bäckström (s)

Berit Oscarsson (s)

Anders Nilsson (s)

Leo Persson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Björn Kaaling (s)

Monica Widnemark (s)

Lennart Nilsson (s)