Regional utveckling i Skåne

Motion 1988/89:A440 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A440

av Bengt Harding Olson m.fl. (fp)
Regional utveckling i Skåne

Framtidsfrågorna har under senare år alltmer blivit föremål för intresse från
såväl forskare som politiker och då inte bara från näringslivssynpunkt utan
även utifrån ett totalt samhällsperspektiv. Framtiden går att påverka om man
inte bara passivt inväntar dess ankomst. Men det förutsätter att man i globala
framtidsanalyser via nationella visioner hamnar på regional och lokal nivå.
En regional framtid bygges inte uppifrån och utifrån utan inifrån och
nedifrån.

Regional obalans

Från många håll beskrivs den regionala obalansen och man förutsäger en
ökande obalans. Det är dyster läsning för de flesta regioner i Sverige. Man
talar om centrumregioner till skillnad från periferiregioner, högtrycksområden
står mot lågtrycksområden och K-(unskaps)regioner är annorlunda än
A-(rbets)regioner. Man använder visserligen olika uttryck men innebörden
är densamma och resultatet blir en indelning av landets regioner i A- resp.
B-lag.

Ett sådant synsätt är farligt eftersom man därigenom riskerar att utarma de
regionala resurser som självklart finns i alla regioner. Känslan av regional
nedklassning kan föranleda defaitism och därmed passivitet i regioner där det
istället behövs kraftfullt inomregionalt samarbete och gemensamma offensiva
åtgärder.

Skåneregionens framtid

Landskapet Skåne med sina båda län Malmöhus och Kristianstad har stolta
ekonomisk-historiska anor. Karl XIV Johan uttalade en gång att Skåne inte
är en provins men ett kungarike och landskapet har av andra liknats vid
välmågans rågade bord.

Dagens verklighet är dock annorlunda och den svenska kartbilden är
förändrad. Skåne har delvis hamnat i ekononomiskt bakvatten och ligger nu i
landets ekonomisk-geografiska utkant.

Regionen har strukturella problem särskilt inom jordbrukssektorn. Andra
problem inom regionen är befolkningsutvecklingen med en överkantring
från öster till väster, en utglesning från glesbygd till tätort och en koncentration
till Malmö/Lund-området.

De yttre hoten mot den skånska regionen kommer främst från
Stockholm/Uppsala/Arlanda-området. Det föreligger en uppenbar risk att

Skåne blir en filial-region i ekonomiskt hänseende.

Men Skåne kan också presentera en omfattande plus-sida. Skåne är rikt i
många avseenden. Vårt landskap har vacker natur, god miljö och rik kultur
samt rikliga naturresurser som bördiga jordar och vatten. Men Skåne har
också ett fördelaktigt geografiskt läge, kunskapsintensivt universitet och god
arbetskraft. Skåne som helhet är att betrakta som en komplett region. Alla
branscher är företrädda om än ej i varje kommun. Tillsammans utgör dock
kommunerna en komplett skånsk mosaik.

Slutsatsen blir att Skåne ingalunda kan betraktas som ekonomiskt utslaget.

Regionen har stora resurser men det krävs egna kraftinsatser för att maximalt
utnyttja dessa resurser.

Skånsk mobilisering

En framgångsrik satsning på Skånes framtid bygger på att man nyttjar
verksamma medel. Tidigare utgjorde statliga stöd något av en patentmedicin
och uppvaktningsmetoden användes flitigt. Skåne måste tillämpa självtillitstanken
och alltså lita på sina egna resurser, främst av humankapitalet
dvs. de mänskliga resurserna som genom sin kreativitet skapar framtiden.

Framtiden måste byggas upp sten för sten och byggstenarna är
individerna, kommunerna och länen.

Skånskt utvecklingsorgan

Ett lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning förutsätter en interregional
samverkan mellan de båda Skåne-länen. Därför bör det tillskapas ett
regionalt utvecklingsorgan med ansvar för Skåneregionens gemensamma
frågor.

Organisatoriskt bör tillsättas ett regionalt utvecklingsorgan med parlamentarisk
sammansättning. Det bör ha rådgivande funktion men också
beslutanderätt i frågor som länsstyrelserna gemensamt överlämnar för
beslut. Till detta organ bör knytas ett regionalt forskningsråd samt erforderliga
regionala utvecklingsgrupper. Dessa senare grupper bör behandla var och
en sitt intresseområde, exempelvis skilda näringslivsbranscher, jordbruk
inkl. trädgård och fiske, utbildning, kultur, kollektivtrafik och turism.

Sådana intresseområden kommer vi närmare behandla i skilda motioner.

Gruppernas sammansättning anpassas till det aktuella intresseområdet men
bör innehålla företrädare för både myndigheter och privata näringslivet.

Det regionala utvecklingsorganet som verksamhetsform är hittills oprövat.

En sådan försöksverksamhet kräver viss lagreglering bl. a. av länsstyrelsernas
möjlighet att överlämna sin beslutanderätt i lämpliga frågor. Om detta slår
väl ut skulle en del dubbelarbete kunna undvikas och effektiviteten på detta
sätt förbättras.

Skånsk framtidsstrategi

Framtidssatsningar måste för att bli framgångsrika bygga på gedigen
kunskap. Sådan kunskap skapas genom omsorgsfull utredning. Det är en
känd metod som ibland klandras, oftast oförskyllt. Naturligtvis är det bra 8

Mot. 1988/89
A440

med en bred probleminventering följd av en intressant analys som resulterar i Mot. 1988/89

värdefulla förslag. I omstruktureringsfasen är det särskilt viktigt att bryta en A440
förlamande passivitet och förbereda ett aktivt handlande.

Skåne drabbas nu särskilt av omvälvande omstruktureringar på många
sektorer, främst jordbruk och försvar. Här skall beröras de flesta områdena.

Jordbruket. F.n. arbetar en parlamentarisk arbetsgrupp med den framtida
jordbrukspolitiken. I dess arbete bör särskilt uppmärksammas de skånska
särproblemen, alltså odlingen av socker, betor och potatis samt användningen
av spannmålsöverskott.

Trädgårdssnäringen. Odlingen av prydnads- och köksväxter samt frukt och
bär befinner sig i ett omställningsskede som motsvarar jordbrukets situation.

En självklar slutsats blir då att starta en utredning om den framtida
trädgårdsnäringen. Under utredningstiden måste naturligtvis sektorns ställning
försvaras. Detta är ett särskilt angeläget skånskt intresse och behandlas
närmare i en särskild motion.

Fisket. Den blå livsmedelssektorn utgör ett försummat område. Fisket
förtjänar den vidgade uppmärksamhet som skapas genom en övergripande
utredning. Härvid bör särskilt beaktas Simrishamns ställning som stor
fiskehamn.

Kommunikationsnätet. Det nya trafikpolitiska beslutet har kraftigt försämrat
kommunikationerna särskilt i södra Sverige. En snabb utvärdering är
nödvändig för att inte långsiktigt äventyra de trafikpolitiska målen.

Försvarsmakten. Ännu en utredning har startats. Behovet av pansarbrigader
och underhållsförband har hittills ständigt underskattats. Det är angeläget
att dessa problem uppmärksammas i försvarskommittén.

Statlig förvaltning. En konsekvensutredning av statlig centralisering tycks
ofrånkomlig för att säkra en rimlig skånsk andel av nya statliga verk och
myndigheter och stoppa aviserad utflyttning av exempelvis tullkammare och
telekontor.

Medan det statliga utredandet pågår måste regionalt göras en intensiv
arbetsinsats. Så sker lämpligen genom det regionala utvecklingsorganet i
form av regionala utvecklingsgrupper som noga anpassats till det sektorsområde
som skall behandlas. Allt för att skapa och tillhandahålla ett gediget
beslutsunderlag.

Skånsk slagkraft

Avslutningsvis måste betonas att Skåne är i behov av kraftfulla utvecklingsinsatser.
En regional mobilisering i organiserade former skulle skapa en skånsk
slagkraft till fördel för hela Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett regionalt utvecklingsorgan för Skåne,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilläggsdirektiv till den parlamentariska jordbruksgruppens
arbete,1]

[att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1988/89
motionen anförts om en utredning angående fiskenäringen,1] A440

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av 1988 års trafikpolitiska
beslut,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Skånes försvar,3]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konsekvensutredning angående statlig centralisering.

Stockholm den 24 januari 1989
Bengt Harding Olson (fp)

Karin Ahrland (fp) Siw Persson (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

1 1988/89:Jo260

2 1988/89:T236

3 1988/89:Fö444