Public service

Motion 2006/07:Kr236 av Lars Ohly m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om halverad tillståndsperiod för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Motivering

Samtliga sju riksdagspartier deltog i arbetet i den kommitté som resulterade i det nu gällande sändningstillståndet för public service-företagen: Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Ingen reserverade sig mot förslaget om sexårig avtalsperiod. Ändå lägger regeringen förslag om halverad period och föreslår nytt utredande. Regeringspartierna är således inte nöjda med det utredningsresultat de själva medverkat till.

I arbetet i Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst fanns två tydliga grupperingar: Dels de partier (s, v, c och mp) som ville ha en bred radio och TV i allmänhetens tjänst, med ett utbud som gör att den som vill kan klara sig utan kommersiella kanaler och dyra extra abonnemang, dels två partier (m och fp) som ville smala av public service till att enbart omfatta nyheter och sådana program som ”inte har någon naturlig avsättning på marknaden”.

Båda grupperingarna var överens om att programföretagen ska fortsätta att vidga och fördjupa sitt kulturansvar. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska utgå från olika perspektiv så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter. Man ska beakta funktionshindrades behov och språkliga och etniska minoriteters intressen och spegla de olika kulturer som finns i Sverige. Det utländska programutbudet ska spegla olika kulturkretsar. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska ses som en självklar del av den demokratiska grundtanken om alla människors lika rättigheter.

Vänsterpartiet är inte till alla delar tillfreds med utvecklingen inom public service. Men vi är övertygade om att politikernas enda styrinstrument ska vara sändningstillstånden, dvs. att vi inte kan lägga oss i utformningen av programmen och att Granskningsnämnden är det organ som allmänheten ska ha till sin hjälp för att kontrollera att public service lever upp till avtal och lagar. Om vi har synpunkter på att marknadsmässiga synsätt håller på att tränga ut samhällsintresset, så får vi således vänta till det sexåriga avtalet löper ut och, i mån av politisk styrka, i det nya tillståndet skärpa de formuleringar som vi menar att programföretagen misstolkat eller valt att bortse ifrån.

Många med oss har tolkat regeringens utspel om kortare tillståndsperiod och ny utredning som en första signal om att systemet med licensavgift ska avskaffas. Från Vänsterpartiets sida har vi alltid oroat oss för hur det ska gå om man övergår till en mycket smal public service, kanske med en enda TV-kanal och enbart nyhets- och samhällsredovisande program. Vi tror inte att hushållen kommer att vara beredda att betala licensavgift om man släpper efter på kraven som formulerades i sändningstillståndet. Det innebär att public service blir beroende av statligt anslag, precis som kommersiella programföretag för sin överlevnad helt logiskt är beroende av sina annonsörer. Därmed skulle man bli direkt beroende av den politiska makten, något som i sin tur betyder public service-tankens död. Det finns anledning att ifrågasätta hur det då blir med service till områden och grupper som det inte är lönsamt att försörja med program som rör deras verklighet och deras geografiska omgivning.

Riksdagen bör avslå regeringens förslag om halverad tillståndsperiod för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 18 oktober 2006
Lars Ohly (v)
Marie Engström (v)	Wiwi-Anne Johansson (v)
Elina Linna (v)	Peter Pedersen (v)
Kent Persson (v)	Alice Åström (v)
Siv Holma (v)