Överklagandetider enligt vallagen m.m.

Motion 1991/92:K712 av Birger Hagård (m) och Ylva Annerstedt (fp)

Den som vill överklaga en domstols eller myndighets
beslut måste noga se till att han ger in sitt överklagande
inom rätt tid. Normalt gäller tre veckors s.k. besvärstid. Det
är av vital betydelse att sådana tidsgränser hålls. Därigenom
vinnes klarhet, när ett beslut vinner giltighet eller s.k. laga
kraft.

Beträffande beslut rörande val till riksdag, landsting och
kommunfullmäktige gäller enligt vallagen 15 kap. 4 § en
avkortad överklagandetid. Centrala valmyndigheten,
riksskatteverket, fastställer utgången av riksdagsvalet,
medan val till landsting och kommunfullmäktige fastställs
av respektive länsstyrelse. Skrivelse med överklagande skall
ges in till beslutsmyndigheten och vara den till handa inom
tio dagar efter det att valet avslutades. Riksdagsvalet
avslutas formellt genom att det kungörs i Post- och Inrikes
Tidningar, övriga val genom att länsstyrelsens protokoll
kungörs genom uppläsning. Om överklagandet i stället
skickats in till besvärsmyndigheten, valprövningsnämnden,
godtas detta. Det är enligt vallagen valprövningsnämnden
som prövar om överklagande kommit in i rätt tid.

Anledningen till den kraftigt avkortade
överklagningstiden i valsammanhang är att det är av mycket
stort samhällsintresse att resultaten av val blir skyndsamt
fastställda.

Nu är det emellertid så att den som är medveten om
vikten av skyndsamt agerande och snabbt sänder in sitt
överklagande, alltså innan besvärstiden gått till ända, kan
gå sin talerätt förlustig. Om nämligen överklagandet
kommit in, innan det formella valresultatet kungjorts, tas
ärendet inte upp av valprövningsnämnden med den
motiveringen att något formellt överklagbart beslut inte
förelåg då överklagandet ingavs. Enligt vår mening måste
det bedömas vara ett icke godtagbart förhållande att
överklaganden, som ges in före överklagandetidens utgång,
inte kan tas upp till saklig behandling.

Enligt våra erfarenheter från valprövningsnämnden har
klagande som för tidigt tillskrivit nämnden fått meddelande
om att den formella beslutsdagen måste avvaktas och
överklagandet därefter förnyas inom föreskriven tid.
Emellertid skall ju överklagandena sändas direkt till
riksskatteverket eller till länsstyrelsen, vilket är det
normala. I något fall har ett överklagande blivit liggande
hos länsstyrelsen utan att klaganden fått uppgift om de
formella reglerna. Därmed har besvärstiden gått ut och i det
läget kan inte heller valprövningsnämnden rätta till saken.

Enligt vår mening finns skäl godta att överklaganden
skall kunna tas upp om de kommit in före
överklagningstidens utgång, även om de inkommit före den
formella beslutsdagen. Denna dag är det ju synnerligen
svårt att få kännedom om i de skilda fallen. Däremot
redovisas valresultaten i massmedia på ett detaljerat sätt.
En engagerad väljare har god grund anta, att det är viktigt
att skriva snabbt. De preliminära valresultaten från
valdagen och från valnämndernas onsdagsräkning är ju
numera ganska säkra. Självfallet måste t.ex. förhållanden
som gäller ordning i vallokal, valmaterial osv. kunna
bedömas, även om de definitiva siffrorna inte föreligger.
Hur man skall göra beträffande klagomål som rör valets
siffror bör valprövningsnämnden kunna bedöma. Om det är
nödvändigt att haka upp överklagandet på något formellt
beslut, kan i så fall valnämndernas s.k. onsdagsräkning tre
dagar efter valdagen kunna användas.

Vi anser att det i vallagen bör införas sådana regler att
överklaganden som kommit in, innan formellt beslut om
valutgången föreligger, skall kunna tas upp till prövning.
Detsamma gäller även val inom det kyrkliga området. Det
kan vara lämpligt att den utredning som ser över
valförfarandet närmare får utreda lämpliga tekniska
lösningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
överklaganderegler i vallagen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 16 januari 1992

Birger Hagård (m)

Ylva Annerstedt (fp)